Individ- och familjeomsorg en jämförelse

Transkript

1 Individ- och familjeomsorg en jämförelse Nätverket LUFSA: Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Nätverket är en del av Jämförelseprojektet Ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Rådet för främjande av Kommunala Analyser (rka) och Finansdepartementet 1

2 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Alingsås kommun Charlotte Karlsson Falköpings kommun Elisabeth Gerhardsson, Johan Magnusson Lidköpings kommun Kurth Johansson Lilla Edets kommun Helena Grimm Ulricehamns kommun Daniel Levisson Vårgårdas kommun Jenny Andersson Produktion: Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn Fax

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Bakgrund och inledning...7 Metod och avgränsning...8 Bakgrundsdata...10 Kommunens informationsgivning...14 Kommunens tillgänglighet Från aktualisering till insats Utredningstid - handläggningstid Handläggarnas klienttid Bedömning av några fallbeskrivningar Rättsäkerhet Vad kostar insatser Resultatuppföljning - återaktualisering Bilaga...41 Servicemätning via telefon och e-post 42 3

4 Sammanfattning Den här rapporten handlar om resultat, kvalitet och kostnader för kommunens verksamheter för individ- och familjeomsorgen (IFO). Rapporten rör sex kommuner i Västra Götalandsregionen. Kommunerna bildar ett nätverk, kallat LUFSA, som ingår i det nationella Jämförelseprojektet. Nätverket leds av Sveriges Kommuner och Landsting i samverkan med Rådet för främjande av Kommunal Analys (RKA). Kommunerna som deltar i nätverket är Alingsås, Falköping, Lidköping, Lilla Edet, Ulricehamn och Vårgårda. Tillsammans har de drygt invånare. Det primära syftet med projektet är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser mellan kommuner och nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Detta är LUFSA:s fjärde undersökningsområde. Det tre övriga handlade om kommunernas äldreomsorg, LSS och grundskolan. Nätverket jämför i den här rapporten bland annat kommunernas informationsgivning och tillgänglighet, klienternas väntetider, beslutens rättsäkerhet, kostnader för insatser, hur många av klienterna som återkommer efter avslutad utredning, handläggarnas bedömning av några autentiska fallbeskrivningar och hur stor del av deras arbetstid som utgörs av klientkontakter. När det gäller information om individ- och familjeomsorgen på kommunernas hemsidor så har samtliga förbättrat sina resultat från förra årets jämförelse. Falköping och Alingsås uppnår 100 respektive 92 procents svarsfrekvens på de ställda frågorna. Vid mätning av kommunernas tillgänglighet, svar och bemötande inom området visade en jämförelse med 52 andra kommuner att LUFSA:s resultat i många fall låg över snittvärdena för jämförelsegruppen. Trots relativt goda värden för information och tillgänglighet finns förbättringspotentialer för flera av LUFSA:s kommuner inom dessa områden. Alingsås är den kommun som har längst utredningstider för barn och ungdom medan Vårgårda har kortast utredningstider. Falköping är den kommun som har kortast utredningstider när det gäller vuxna missbrukare medan Lilla Edet har längst utredningstider för samma målgrupp. Utredningstiden i sig visar dock inte automatiskt vad som är mest effektivt och framgångsrikt behandlingsarbete. En del utredningar behöver ta lång tid för att klienten ska få rätt insats. I många fall sätts också insatser in redan under utredningstiden. Handläggarna gjorde en tidsstudie över hur deras arbetsuppgifter fördelade sig över en normal arbetsvecka. Generellt hade kommunerna en hög andel brukartid per vecka i förhållande till många andra jämförelsestudier i landet. LUFSA: s handläggare har en brukartid som spänner från drygt 20 till drygt 40 procent. I samtliga de mätta kommunerna har närmare 25 % av den tid som inte räknas som brukartid använts för dokumentation medan ärendediskussion utgör mellan 10-15%. 4

5 Vårgårda är den kommun som, mätt över en treårsperiod, har lägst totalkostnad för insatser för barn och unga. En iakttagelse är att samtliga kommuner förutom Vårgårda och Falköping lägger mer pengar på institutionsvård än på familjehemsvård. Lidköping är den kommun som i relation till sin totalkostnad lägger mest resurser på öppna insatser för barn och unga. För att få en bild av kommunernas rättsäkerhet i de beslut som fattas så jämförs i rapporten andel avslag, besvärsinlämningar samt domar i förvaltningsrätten där kommunens beslut ändrats. Det finns en klar skillnad mellan beslut för försörjningsstöd, där avslagen är betydligt fler, än för beslut för barn och unga respektive vuxna. Gemensamt är dock att det är en försvinnande liten del av alla beslut som fått ändrats efter prövning i förvaltningsdomstolen. Även avseende vuxna missbruksklienter är Vårgårda den kommun som har lägst totalkostnad i kronor per invånare. En iakttagelse här är att Falköping är den enda kommun som lägger mer pengar i kronor per invånare på öppna insatser än på placeringar. För vuxna är annars institutionsvård helt dominerande. Alingsås är den kommun i LUFSA som har mest familjehemsvård för vuxna missbrukare. 5

6 Bakgrund och inledning Nätverket LUFSA består av kommunerna Alingsås, Falköping, Lidköping, Lilla Edet, Ulricehamn och Vårgårda. Kommunerna ligger i Västra Götalandsregionen och har sammanlagt drygt invånare. Nätverket är ett av de ca 30 nätverk som ingått i det nationella Jämförelseprojektet som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådet för främjande av Kommunala Analyser (RKA). Projektet finansieras av Finansdepartementet. Varför Jämförelseprojekt? Det primära syftet med projektet är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och kreativitet. Organisation för hållbar utveckling och lärande Nätverken har en styrgrupp där varje deltagande kommunledning finns representerad. Projektledarna är ofta ekonomer eller utvecklings- och kvalitetsansvariga och arbetar nära verksamhetskunniga kollegor. Projektteamen har på så sätt en förankring både i kommunledning och i verksamhet. Nätverksformen i sig skapar arenor som ger möjlighet till gemensam dialog och lärande. Projektorganisationen ger på det sättet förutsättningar för ett hållbart utvecklingsarbete i kommunerna. Rapportens upplägg Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag, tips och erfarenheter som kan förbättra kvaliteten i kommunernas verksamheter. Med hjälp av rapporten ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen och sätta den i förhållande till kostnaderna samt kunna jämföra med andra kommuners resultatbild. Goda exempel ska lyftas fram och bli en inspirationskälla för andra. I rapporten beskrivs måtten ofta utifrån tre perspektiv, utgångspunkt och bakgrund, resultat och kommentar. Kommentaren värderar och analyserar inte kommunernas resultat. Den har bara till syfte att lyfta de eventuella skillnader som finns i resultatbilden. Analysen görs i respektive kommun. Tack! Vi vill till sist tacka alla er som deltagit i mätningar och sammanställningar av denna rapport. Utan er medverkan och ert engagemang hade den här rapporten inte blivit till. Vi hoppas också att rapporten kan bli ett användbart verktyg för det egna kvalitets- och förbättringsarbetet. 6

7 Metod och avgränsning Individ- och familjeomsorgen organiseras på olika sätt utifrån kommunernas olika förutsättningar vilket i viss mån kommer att avspeglas i rapporten. Det är inte möjligt att ta fram en sann och heltäckande bild av individ och familjeomsorgens kvalitet genom en undersökning av det här slaget. Måtten och jämförelserna visar bara på några av de skillnader som finns mellan kommunerna. De flesta resultaten har tagits fram av respektive kommun som har hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister, lokal dokumentation och verksamheternas ekonomi. För att mäta brukartid gjorde personalen en egen tidsstudie, likaså ligger deras professionella bedömningar till grund för resultaten av fallstudierna. Informations- och tillgänglighetsmätningarna utfördes externt. För att respektera sekretess och integritetsskydd har bara den personal som haft behörighet gjort granskningarna. Etiska riktlinjer har varit vägledande i de undersökningar som rört klienternas dokumentation och personliga uppgifter. Mätperioderna för de olika måtten har framförallt legat under 2009 eller/och Det gör att resultaten får ses som en ögonblicksbild av verksamheten under just den aktuella mätperioden. För att kunna se trender och tendenser krävs att vi kan följa resultaten under en längre mätperiod. Projektets vägledande riktlinjer för ett lyckat jämförelsearbete. Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått. I första hand ska detta ske utifrån ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv och inte ett professionellt perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan hög kostnad och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 7

8 Styrgruppen för Jämförelseprojektet LUFSA:s nätverk träffades för fjärde gången, våren 2010, för att välja nytt undersökningsområde för nätverket. Styrgruppen valde IFO- området. Följande tio mått har undersökts av nätverket: Kommunens informationsgivning Kommunens tillgänglighet Relationen mellan aktualisering utredning och insats Utredningstid/handläggningstid för barn och ungdom samt vuxna missklienter Handläggarnas brukartid Bedömning av några fallstudier Beslutens rättsäkerhet Vad kostar en utredning Vad kostar de olika insatstyperna Återaktualisering 8

9 Bakgrundsdata För att lättare kunna tolka kommunernas olika resultat är det värdefullt att förstå något av de olika betingelser som råder i respektive kommun. Vi har därför valt att börja rapporten med lite bakgrundsfakta. Blå färg = högst värde Gul färg = lägst värde Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Antal Invånare Varav andel 0-12 år Varav andel år Varav andel år Andel arbetslösa, 2009* Andel av IoF som utförs i enskild regi, ,9 % 14,1 % 13,9 % 14,1 % 14,2 % 15,5 % 11,1 % 10,9 % 11,2 % 11,6 % 11,0 % 12,2 % 55,0 % 53,8 % 55,1 % 56,9 % 53,7 % 55,5 % 4,3 % 4,3 % 3,3 % 4,0 % 3,9 % 4,1 % 13,0 % 12,1 % 26,4 % 27,4 % 6,1 % 22,1 % Andel med bra självskattat hälsotillstånd år, Andel med nedsatt psykiskt välbefinnand e, år, Barnfattigdom sindex. Andel barn i hushåll med låg inkomst eller social-bidrag, 2008 * Avser öppet arbetslösa 72,0 % 73,7 % 72,1 % 67,6 % 75,7 % 69,3 % 14,4 % 15,3 % 15,8 % 17,5 % 15,3 % 14,7 % 7,6 % 10,5 % 6,2 % 12,5 % 8,4 % 9,9 % 9

10 Kostnad kr/invånare per verksamhetsområde och kommun, IoF, Alingsås Falköping Lidköping Övriga vuxna Familjerätt Ekonomiskt bistånd Missbruksvård Barn-/ungdomsvård Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Den sammantagna kostnadsbilden för kommunernas individ- och familjeomsorg delas vanligtvis in i ovanstående verksamhetsområden. Denna rapport handlar huvudsakligen om verksamhetsområdena barn- och ungdomsvård respektive missbruksvård för vuxna. Vårgårda har lägst kostnad per invånare för barn- och ungdomsvård och Lilla Edet har den högsta kostnaden. Samma förhållande gäller för missbruksvården. Ekonomiskt bistånd är ett område som inte behandlas lika ingående i denna rapport. Här uppvisar Lidköping den lägsta kostnaden per invånare. Lilla Edet har den högsta kostnaden, följt av Falköping som även uppvisar jämförelsevis höga kostnader. Insatser för övriga vuxna, personer med psykiska och sociala problem som inte är relaterade till eget missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel eller lösningsmedel, visar på stor variation allt från Alingsås med 16 kr/invånare till Falköping med 304 respektive Vårgårda med 424 kr/invånare. 10

11 Andel % barn av befolkningen 0-20 år med insatser, ,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 1,80 2,00 Alingsås 0,18 0,45 1,40 Falköping 0,11 0,43 1,29 Lidköping 0,06 0,24 1,43 HVB-vård Familjehemsvård Öppna insaster Lilla Edet 0,32 0,50 1,77 Ulricehamn 0,17 0,38 1,27 Vårgårda 0,13 0,16 1,23 Lilla Edet har högst andel barn och unga, av befolkningen, som har insatser genom socialtjänsten oavsett insatsform. Lidköping har lägst andel med HVBvård. Vårgårda har lägst andel med familjehemsvård och öppna insatser. Ulricehamn har högst andel av befolkningen, som har öppna insatser inom missbruksvården. Lilla Edet har högst andel med institutionsplaceringar. Alingsås har mest varierat utbud och högst andel med familjehemsvård och boende. Antal per 1000 invånare år med insatser, ,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 Alingsås 0,39 0,24 1,02 1,85 Falköping Lidköping Lilla Edet 0,00 0,00 0,00 0,00 0,24 0,47 0,71 0,68 0,96 1,47 1,64 2,25 Institutionsvård Familjehemsvård Boende Öppna insaster Ulricehamn 0,08 0,41 0,49 3,25 Vårgårda 0,00 0,16 0,49 0,99 11

12 Andel av totala antalet placerade barn och unga fördelade på familjehem respektive institution 2009 Vid jämförelser mellan kommunerna av det totala antalet barn placerade för vård utanför det egna hemmet framgår att samtliga kommuner i större utsträckning gör placeringar i familjehem än på institution. Falköping uppvisar högst andel placerade i familjehem, medan Vårgårda har en mer jämn fördelning mellan placeringsformerna. Statistikkällor: SCB - befolkningsstatistik, Socialstyrelsen Jämförelsetal för socialtjänsten och Folkhälsorapport 2009, Kommundatabasen. 12

13 Kommunens informationsgivning Utgångspunkt och beskrivning Resultaten nedan härrör från Sverige Kommuner och Landstings (SKL) andra nationella granskning av kommunernas webbsidor. Undersökningen gjordes våren Granskningen har genomförts av externa personer på uppdrag av SKL. För varje fråga har granskaren haft två minuter på sig att hitta svaret. Bedömning har sedan gjorts av om man på denna tid, funnit fullständigt svar på frågan, delvis svar på frågan respektive inte funnit svaret alls. Detta innebär alltså att svar kan finnas på hemsidan trots att kommunen fått noll poäng. Nollan berättar bara att granskaren inte funnit på svaret efter två minuters sökning på hemsidan. För att göra mätningsresultatet överskådligt har dessa sorterats i olika färger. Ärg = tjänsten finns (3 p) = tjänsten finns delvis (1 p) = tjänsten finns inte i kommunen (0 p) Sveriges Kommuner och Landsting gjorde en första granskning, enligt samma modell som beskrivits ovan, våren I slutet av resultattabellen nedan finns uppgift om resultatet från förra årets mätning för att läsaren ska kunna se utvecklingen från förra året. Kommentar Det är glädjande att kommunernas informationsgivning visar att alla kommuner i nätverket har förbättrat sina resultat från 2009 års mätning. Mätningen visar också att alla kommunerna har information om hur man söker hjälp, vilka insatser som finns och vad som ingår i försörjningsstödet, samt till vem man kan vända sig i akuta situationer. Ett tydligt förbättringsområde, för alla utom Falköping som redan har detta, är att presentera en kvalitetsredovisning där resultat kan jämföras. 13

14 Det finns information om hur man gör för att söka hjälp. (ansöka om bistånd, hjälp utan biståndsbeslut) Det finns information om vilka olika insatser/bistånd/hjälp man kan få. Det finns information om vad som ingår i försörjningsstödet Det finns information om väntetider efter sökt hälp/stöd Det finns en samlad faktainformation om de enskilda verksamheterna med kontaktuppgifter till ansvarig chef och andra nyckelpersoner Det finns information om hur man överklagar ett beslut Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Det finns information om eventuella avgifter Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. Det finns information om servicedeklaration/mots varande för verksamheten Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras Det finns information om sekretessregler Det finns information om vad man gör när barn far illa, vid misshandel, kvinnofrid, dvs. anmälan till myndighet Det finns information om var man kan vända sig efter kontorstid med akuta problem Summa (max 39) år Andel % av maxpoäng Andel % av maxpoäng

15 Kommunens tillgänglighet Utgångspunkt och bakgrund Jämförelseprojektet har haft ambitionen att mäta medborgarnas tillgänglighet till den kommunala servicen. Angreppssättet har varit att Sveriges Kommuner och Landsting har engagerat ett företag, JSM Telefront, som för projektets räkning tagit kontakt med kommunen via telefon och e-post. Resultatet redovisas i rapportform. Här visas några av de resultat som framkommit vid undersökningen. Under respektive diagram återfinns företagets egna kommentarer till resultatet. Rapporten i sin helhet finns i Bilagan till denna jämförelserapport. Syftet med mätningen har varit att skapa ett antal bilder av den kommunala servicen baserat på de telesamtal och e-brev som företaget skickat. Mätningen visar delar av den kommunala servicen och beskriver, enligt företagets subjektiva bedömning, vad som hänt när de varit i kontakt med kommunen. Resultatet av mätningen ska ses som ett arbetsinstrument för målsättning, policy, riktlinjer, etc. Mätningen, som har utarbetats i samarbete med SKL, har skett genom uppringning och skickande av e-post till kommunerna inom LUFSA. De nio frågeområden inom individ- och familjeomsorg som valdes är relativt vanligt förekommande medborgarfrågor både via telefon och via e-post. Företaget har ringt till växeln och skickat e-breven till kommunens officiella e-adress. Kommunerna har blivit uppringda en gång per fråga. Totalt 9 sökningar via telefon har genomförts under en tvåveckors period. Samma omfattning och fördelning har skett via e-post. Olika bedömningsfaktorer har bildat grunden för att kunna beskriva telefonsamtalens karaktär: bemötande, intresse och engagemang, information, tillgänglighet och svar på frågan. Som hjälp vid bedömning av faktorerna har kriterierna god, medelgod och dålig använts. Mätperioden var under veckorna 37 och 38. De jämförelser med andra kommuner som görs i rapporten baseras på mätningar inom området Individ och Familj via telefon och e-post av kommunerna Arboga, Avesta, Botkyrka, Bromölla, Dals Ed, Färgelanda, Gnesta, Haninge, Huddinge, Håbo, Klippan, Knivsta, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Ludvika, Luleå, Lysekil, Malung-Sälen, Mariestad, Mora, Munkedal, Nacka, Nynäshamn, Olofström, Orsa, Orust, Sala, Simrishamn, Sjöbo, Skellefteå, Sollefteå, Sotenäs, Strömstad, Sundsvall, Södertälje, Tanum, Tjörn, Tomelilla, Torsås, Trelleborg, Trosa, Tyresö, Södertälje, Sölvesborg, Umeå, Uppvidinge, Vimmerby, Ystad, Åtvidaberg, Örkelljunga och Östersund. 15

16 Resultat och kommentar Tillgänglighet Kontakt med handläggare Ingen kontakt I Falköping var andelen telefonsökningar där man kommit fram till en handläggare 56 procent. De andra kommunerna i Lufsa hade en lägre andel på 44 respektive 33 procent. Vid ev. talsvar har man inte lämnat något meddelande om återuppringning, eftersom sökningen handlar om tillgänglighet. Kommentar: det undersökande företagets, JSM Telefronts, tidigare erfarenhet av tillgängligheten hos kommuner totalt är att man som uppringare får svar drygt var tredje gång när man sökt en specifik person inom kommunen. I denna typ av mätning har vi sökt en funktion och då borde man också få svar oftare. 16

17 Svarstider e-post I diagrammet nedan redovisas tiden från skickandet av e-post till det att svar lämnats av kommunen. Tidsangivelsen är i arbetstid (kl 08:00-17:00). Inom 1 dygn 1-2 dygn 2-5 dygn 1-2 veckor Ej svar inom 2 veckor Diagrammet visar svarstiderna för kommunerna. Lilla Edet besvarade alla brev inom två dygn. Snittet för andra kommuner är 70 procent (53 procent + 17 procent) för svar inom två dygn. Ulricehamn och Alingsås har båda bättre utfall än snittet. Hälften av kommunerna hade en andel brev som blev obesvarade upptill 2 veckor. De breven hade ännu vid rapportskrivandet inte besvarats. Kommentar: JSM Telefront brukar rekommendera kommunerna att till minst 90 procent svara inom 2 dygn på frågorna. 17

18 Svar via telefon Nedan följer en sammanställning som visar om man vid genomförda frågetillfällen erhållit svar på de frågor man ställt. God Medelgod Dålig Hög andel Dåligt svar på frågan, beror främst på att vi inte fått kontakt med någon handläggare, t ex pga. möten och telefontider (inget svar = dåligt svar). Andra orsaker till Dåligt svar på frågan är att vi fått kontakt, men med en handläggare som inte har det ansvarsområde som vår fråga gällde. Om vi fick svaret redan i växeln, har vi gjort en bedömning av svaret, men inte av information, bemötande, etc. 18

19 Bemötande Intervjuarna har, efter varje samtal, graderat hur de tycker de blivit bemötta av personalen. God Medelgod Dålig Bemötandet hos handläggarna har av intervjuarna alltid bedömts som God hos Vårgårda. 19

20 Från aktualisering till insats Utgångspunkt och bakgrund En aktualisering uppkommer när någon ansöker eller anmäls kunna vara i behov av individ- och familjeomsorgens insatser (IFO). De som ansöker om ekonomiskt bistånd räknas inte med i denna jämförelse. Inflödet till IFO per 1000 invånare i aktuella åldersgrupper skiljer sig mycket mellan de olika kommunerna. Det varierade inflödet gör att kommunerna hanterar andelen aktualiseringar som leder till utredning och hur många av utredningarna som leder till beslut om insats på olika sätt. För att det ska vara så enkelt som möjligt att jämföra de olika kommunerna grundar sig merparten av diagrammen på hur stor andel det är per 1000 invånare i aktuell åldersgrupp som har aktualiserats, utretts eller fått en insats. Ulricehamns kommun byter system för handläggare, nuvarande system kan inte hantera korsreferensarbeten. Resultat Antalet aktualiseringar skiljer sig kraftigt åt mellan de olika kommunerna där Lilla Edet har absolut flest medan Vårgårda har minst. Antalet vuxna som aktualiseras skiljer sig dock inte lika mycket åt mellan de olika kommunerna utom för Lidköping och till viss del Vårgårda som sticker ut med väldigt få personer. Aktualiseringar per 1000 invånare Antal aktualiseringar Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda 0-12 år år år 20

21 Hur många utredningar inleds av det som aktualiserats? Många av de aktualiseringar som inkommer bedöms sakna anledning för att gå vidare med och inleda en utredning. Skillnader i bland annat arbetssätt gör dock att det är mycket stora skillnader i hur många aktualiseringar som går vidare till utredningar i LUFSAs kommuner. Av Lidköpings totalt ca 120 aktualiseringar ledde drygt 90 (snitt i åldersgrupperna 75 procent) till utredningar, medan Alingsås som också hade ca 120 aktualiseringar inledde knappt hälften så många, 42 st (snitt i åldersgrupperna 35 procent), utredningar. Även Lilla Edet har få utredningar i förhållande till antalet aktualiseringar (snitt i åldersgrupperna 33 procent). St Antal utredningar per 1000 invånare Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Vårgårda 0-12 år år år I följande diagram ser vi skillnader mellan kommunerna i vilken utsträckning aktualiseringar leder till utredning. Lilla Edet har en mycket jämn fördelning mellan samtliga åldersgrupper medan övriga kommuner när det gäller vuxna oftast har en något lägre andel aktualiseringar som leder till utredning, än framförallt för barn. 21

22 Andel utredningar av aktualiserade 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda 0-12 år år år Hur många aktualiseringar leder till insatser? Utifrån hur många aktualiseringar som inkom till kommunerna är det även intressant att se hur många av dessa som ledde till insatser. I nedanstående diagram syns en tydlig skillnad i förhållande till det första diagrammet i avsnittet som visade totala antalet aktualiseringar per 1000 invånare. % 60 Andel insatser av aktualiserade per 1000 invånare Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda 0-12 år år år 22

23 För vuxna är förhållandet snarlikt oavsett vilken kommun man tittar på medan det framför allt när det gäller ungdomar men även barn syns stora skillnader mellan kommunerna. När det gäller ungdomar leder en aktualisering i Lidköping till insats i hälften av fallen medan det i Lilla Edet och Alingsås sker betydligt mer sällan. Lilla Edet sticker ut med en överlag mycket låg andel av aktualiseringarna som leder till insats. Utredningar som går vidare i insatser Tittar vi sedan på hur många av utredningarna som leder till insatser så är bilden något mer liktydig för de olika åldersgrupperna. I samtliga kommuner är det dock fler utredningar för ungdomar som leder till insatser än för barn och vuxna. Lilla Edet och Lidköping avviker när det gäller barn och i Ulricehamn får vuxna i mycket stor utsträckning en insats om det har gjorts en utredning. Lilla Edet har å andra sidan betydligt färre utredningar bland unga som leder till insats än övriga kommuner. % 90 Andel utredningar som leder till insatser per 1000 invånare Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda 0-12 år år år 23

24 Kommentar Lilla Edet har en mycket stor andel aktualiseringar att hantera medan en betydligt mindre andel utreds och leder till insatser. För Lidköping är fallet istället det omvända. De resurser som läggs på respektive del i handläggarnas arbete kan vara intressant att titta vidare på. Exempelvis har fyra kommuner i nätverket mätt kostnader per utredning, (sid 27). Att utifrån detta göra någon bedömning av hur mycket tid som läggs på insatser är näst intill omöjligt då vi i den här rapporten inte har mätt insatsernas omfattning och komplexitet. Ofta kan också insatser utgöra en del av själva utredningen och då i våra mätningar snarast återfinnas under måttet utredningstid. Lilla Edet har sedan några år tillbaka arbetat med att, genom råd och stöd, lösa, mycket redan inom aktualiseringstiden. Utredning öppnas i alla tveksamma fall och alltid vid ansökningar och vid allvarliga anmälningar. Genom att ha en relativt hög ribba för beslut som leder till utredning, klarar ändå den lilla organisationen av att hantera det mycket stora inflödet av ansökningar/anmälningar. Detta förhållande avspeglas även i kostnad för utredning (sid 27). Lilla Edet gör relativt få utredningar men har ändå lägst kostnader för dem. 24

25 Utredningstid - handläggningstid Utgångspunkt och bakgrund I ett försök att mäta kvalitet har vi valt att mäta hur lång tid det tar från att en utredning inleds till dess att beslut fattas om eventuell insats. Tiden är en viktig kvalitetsfaktor för den enskilde klienten. Att inte behöva vänta för länge på kontakt och insats när man är i en utsatt situation har stor betydelse. I barn- och ungdomsutredningar, och även vuxenutredningar, är det dock inte väntetiden innan en utredning startar som är den generella problematiken. Det är ofta utredningens tidslängd i sig. I tolkningen av resultaten nedan ska man veta att insatser också kan vara en del av utredningsarbetet. Exempelvis samtalsstöd. Utredningstidens längd styrs i lagstiftningen av en bortre gräns på fyra månader. Vid mätningen fann nätverket att det skiljde sig i vissa kommuner om man räknade 120 dagar eller 4 månader som kan vara upp till 122 dagar. Resultat och kommentar Barn och ungdom Utredningstid Barn & Ungdom Antal dagar Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Genomsnittligt antal dagar Medianvärde 25

26 Utredningstid barn och ungdom Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Andel utredningar längre än 120 dagar Andel utredningar som är längre än 4 månader Ulricehamn Vårgår da 49 % 29 % 13 % 19 % 25 % 4 % 28 % 25 % 6 % 10 % 15 % 4 % Blå färg = högst värde Gul färg = lägst värde Av diagrammet ovan framgår att Alingsås är den kommun som har längst utredningstider medan Vårgårda har kortast utredningstider. Alingsås har också flest andel utredningar längre än 120 dagar. Nästan 50 % av utredningarna som rör barn och unga varar längre än 120 dagar. Alingsås är även den kommun där det skiljer sig mest om man gör skillnad på 120 dagar och 4 månader, men det skiljer sig i alla kommuner utom Vårgårda. Kan det vara så att kommunerna har som praxis att vänta med att ta beslut till 4 månader gått? En del utredningar behöver ta lång tid för att klienten ska få rätt insats. I många fall sätts också insatser in under utredningstiden. Missbruksklienter Utredningstid vuxna Antal dagar Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Genom s nittligt antal dagar Medianvärde 26

27 Utredningstid vuxna Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Andel utredningar längre än 120 dagar Andel utredningar som är längre än 4 mån Blå färg = högst värde Gul färg = lägst värde 11 % 0 % 10 % 38 % 9 % 0 % 11 % 0 % 3 % 38 % 9 % 0 % Falköping är den kommun som har kortast utredningstider medan Lilla Edet har längst utredningstider. Lilla Edet har också flest andel utredningar som är längre än 4 månader. Inom vuxenutredningar finns inte samma skillnad mellan 120 dagar och 4 månader. Har kommunerna ett annat arbetssätt när det gäller vuxna eller är det lättare att besluta om insatser? Även när det gäller vuxna kan klienten få insats under tiden utredning pågår som ett led i behandlingen. Kostnad per utredning Fyra kommuner valde att titta närmare på kostnader för en utredning. Detta är en grov skattning där kostnaden per utredning är baserad på totala lönekostnader och omkostnader för handläggare inom verksamheten och utfallet är baserat på antalet avslutade utredningar. Genom detta skapar man en bild av vad en utredning kostar för respektive kommun. Kostnad per utredning efter typ av utredning I figuren ovan beskrivs kostnader per utredning för fyra av nätverkets kommuner. Lilla Edet har låga kostnader per utredning. Falköping redovisar de högsta kostnaderna för Barn och Ungdom samtidigt som kostnaderna för missbruk vuxen är lägst bland de fyra kommunerna. 27

28 Kommentar Kostnad per utredning är ett intressant mått att redovisa. Små kommuner har generellt färre anställda handläggare men resultatet behöver per automatik inte vara åt endera hållet. Vårgårda och Lilla Edet är de två befolkningsmässigt minsta kommunerna i LUFSA men deras kostnader per utredning är mycket olika. Lilla Edet redovisar låga kostnader för samtliga 3 typer av utredning som ligger under IFO. Vårgårda ligger betydligt högre i kostnader per utredning för Barn och unga. Återkopplar man detta med den bortre gräns för vad som anses som en rimlig tid för utredning, 120 dagar, finner man att Vårgårda ofta klarat detta bra medan Lilla Edet har betydligt fler utredningar som passerat denna rimliga bortre tidsgräns som lagstiftats. 28

29 Handläggarnas klienttid Utgångspunkt och bakgrund Handläggarnas arbetstid fördelas på direkt klienttid då man har direkt- eller telefonkontakt med klienten eller företrädare för klienten och övrig tid. Den övriga tiden används för e-post, dokumentering, resa, kompetensutveckling, ärendediskussion och handledning samt olika sorters mer eller mindre klientrelaterade kontakter. Ärendediskussion och dokumentering är viktiga för rättsäkerheten då samma ärende i största möjliga mån ska behandlas lika oavsett vem som utreder det och var i landet det utreds. Mätningen av hur arbetstiden fördelas har gjorts under en (1) normalvecka. Samtliga kommuner har mätt handläggare med ansvar för barn och ungdomar samt missbruk vuxna. Handläggare som har hand om försörjningsstöd mättes inte av Falköping och Ulricehamn. Resultat Barn och ungdom Av den tid som används för klientkontakter (i diagrammen kallade klienttid) är större delen, ofta drygt hälften av tiden, direkta kontakter med klienten. Övriga klientkontakter är via telefon, med företrädare eller via telefon med företrädare. I merparten av kommunerna har närmare 25 procent av den övriga tiden använts för dokumentation, här utmärker sig Lilla Edet med att drygt 15 procent av tiden används för dokumentation. Ungefär 10 procent utgörs av ärendediskussioner utom i Ulricehamn och Falköping som använder 5 procent respektive 15 procent av tiden till detta. 29

30 Tidsmätning handläggare, barn och ungdom Vårgårda Ulricehamn Lilla Edet Lidköping Falköping Alingsås 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Klienttid Dokumentation Ärendediskussion och handledning Övrig tid Missbruk På missbrukssidan har handläggarna mer klienttid än på barn och ungdomssidan utom i Lidköping och Alingsås. Vårgårda och Ulricehamn utmärker sig å ena sidan med mycket hög andel klienttid som tillsammans med dokumentationen utgör kring hälften av handläggartiden. I båda dessa kommuner är dessutom närmare 30 procent direkta möten med klient. I andra änden av skalan finns Lidköping och Alingsås som har hälften så mycket klienttid som Vårgårda. Den direkta tiden som klienten har med sin handläggare i dessa kommuner utgör endast cirka 12 procent av tiden. Tidsmätning handläggare, missbruk vuxen Vårgårda Ulricehamn LillaEdet Lidköping Falköping Alingsås 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Klienttid Dokumentation Ärendediskussion och handledning Övrig tid 30

31 Dokumentation utgör även här den största delen av övrig tid medan däremot ärendediskussionerna tar mindre tid och restiden ökas. Tiden för resor skiljer sig dock mycket mellan kommunerna. Falköping har 18 procents restid medan Vårgårda har 2 procent. Försörjningsstöd Försörjningsstödet skiljer sig från övriga mätningar genom att dokumentationen i flertalet av kommunerna tar mer handläggningstid än klientkontakterna. Resorna är väldigt få för alla kommuner utom för Vårgårda som lägger mer tid för resor när det gäller försörjningsstöd än för övriga mätta områden. Handläggartid försörjningsstöd Vårgårda Ulricehamn LillaEdet Lidköping Falköping Alingsås 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Klienttid Dokumentation Övrig tid Kommentar De största posterna i handläggningstiden är ungefär desamma oavsett vilken av LUFSA:s kommuner som man tittar på även om de dem emellan skiljer sig åt i storlek. Trots individuell planering av mätvecka fick både Lilla Edet och Ulricehamn med några kompetensutvecklingsdagar, vilket gör att tiden för detta naturligtvis sticker ut i deras mätningar. Alla kommuner har inte mätt handläggningstiden hos alla sina handläggare och därför saknas en del kommuner i vissa av diagrammen. 31

32 Bedömning av några fallbeskrivningar Utgångspunkt och bakgrund Tommy 11 år Tommy är en pojke som ska fylla elva år. En anmälan inkom från skolsköterskan på den skola Tommy går. Enligt sköterskan hade Tommy sagt att han fått stryk hemma av sin pappa. Han har också ett blåmärke på kinden och ett märke på bröstet. Utredningen har genomförts genom samtal med Tommy, Tommys mamma och pappa, mammas nuvarande man, skolkuratorn, psykologen på BUP samt genom att inhämta information från Tommys lärare, Rikspolisstyrelsen och familjeterapeuten. Enligt Tommys mamma kan Tommy ibland få stora och svåra vredesutbrott då han kastar saker omkring sig. Under utredningstiden har Tommys mamma och hennes nuvarande man vid flera tillfällen bestämt sig för att gå isär. Vid varje tillfälle har de sedan sagt att de pratat ut om situationen och bestämt sig för att göra ett nytt försök att leva tillsammans. Tidigare anmälningar finns angående Tommys agerande, både från utomstående och från förälder. Tidigare utredningar finns gällande att Tommy har blivit misshandlad av sin pappa. Tommys föräldrar har gemensam vårdnad. Tommy bor stadigvarande hos sin mamma och har regelbundet umgänge med sin pappa. Bedömning Alla kommuner bedömer att det behövs insatser som inriktas på kommunikation och förhållningssätt för att stötta familjen. Samtliga kommuner trycker på familjebehandling med modern och sonen förutom Falköping som förordar en familjehemsplacering. Alingsås, Lidköping och Lilla Edet anser att det behövs ytterligare aktörer såsom experter på våld i nära relationer samt att man har ett nära samarbete med andra huvudmän. Ulricehamn är inte med i jämförelsen. Edit 2 år Vid ett möte på Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås informeras Socialtjänsten om sjukvårdens oro för en mamma och hennes tvååriga dotter. En läkare som träffat mamman och dottern gör en orosanmälan gällande anknytningen mellan mamman och dottern. Samma dag inkommer en anmälan från kurator i samma ärende för mammans och barnets mående. Fyra veckor efter dessa två orosanmälningar inkommer en gemensam anmälan från läkare och kurator gällande föräldrars bristande föräldraförmåga. 32

33 Bedömning Alla kommuner beslutar att inleda utredning. Alingsås, Lidköping, Lilla Edet och Vårgårda föreslår mor- barnplacering. De tre förstnämnda kommunerna föreslår placering på utredningshem för att se på föräldraförmågan och barnets behov. Vårgårda vill placera modern och barnet i ett familjehem. Ulricehamn är inte med i jämförelsen. Falköping föreslår bistånd i form av stadigvarande familjehemsplacering (uppväxtplacering). Kalle 24 år Ensamstående 24 årig man som trots sin unga ålder har ett mångårigt missbruk bakom sig. Han är arbetslös och bor i egen lägenhet, men känner sig ensam och har mest vänner som drogar. Han har tidigare erhållit olika typer av stöd såsom delar av 12-stegsprogrammet och en tid på behandlingshem men detta har inte förmått honom att bryta med sitt missbruk. Han har nu en motivation och en vilja att förändra sitt liv. Han har själv tagit kontakt med socialtjänsten för att få hjälp att ta sig ur sitt missbruk. Bedömning Samtliga kommuner inleder utredning och beslutar om bistånd. Biståndet utgår ifrån mannens missbruksproblematik. Diverse olika hemmaplansinsatser föreslås utifrån vad som finns tillgängligt i respektive kommun. Ulricehamn är inte med i jämförelsen. Britta 41 år Medelålders kvinna, 41 år. Ensamstående sedan tre år. Tre barn i åldrarna 21, 16 och 14 år. Ingen av barnen bor hos henne. De är utflugna eller placerade i familjehem. Kvinnan bor i en tvårumslägenhet. Hon har på grund av missbruk av tabletter och alkohol förlorat sitt arbete. Hon har också förlorat körkortet. Hon får försörjningsstöd. Hennes missbruk har pågått under de senaste 20 åren men har accelererat efter separationen. Hon har genom arbetsgivarens försorg genomgått 12-stegsprogram. Hon har erbjudits slutenvård i kombination med 12- stegsbehandling. Under de senaste nio månaderna har hon rapporterats för LOB vid sex tillfällen. Det har även funnits misstanke om prostitution. Hon har även avtjänat ett fängelsestraff efter att ha dömts för rattfylleri under sommaren. Efter detta återföll hon omgående i missbruk. Överenskommelser som har gjorts med kurator i öppenvård har inte fullföljts. I dagsläget tackar hon nej till samtliga erbjudna insatser. Anhöriga är mycket oroliga. Hon har ingen fungerande kontakt med barnen trots aktivt arbete från socialtjänstens sida. Bedömning Alla kommuner föreslår beslut om att inleda utredning enligt den tvingande lagen, Lag om vård av vuxna missbrukare i vissa fall (LVM), förutom Lilla Edet, som bedömer att det inte finns skäl att göra utredning. 33

34 Camilla 16 år En 16- årig flicka som lever tillsammans med sin ensamstående mor då fadern gått bort för två år sedan. Flickan har två äldre syskon som flyttat ut från hemmet. Modern ansöker om kontaktperson för flickan hos socialtjänsten då flickan har få vänner och då hon skolkar mycket från skolan. Flickan har sömnsvårigheter och är rädd för att plötslig dö i samband med att hon ska sova. Hon upplever sig tidigare ha blivit mobbad av kamraterna i skolan. Hon har haft kontakt med psykolog men avbrutit detta då hon inte trivdes med denna. Hon har nu kontakt med skolkuratorn som hon tycker bra om. Flickan och modern har en varm och god relation till varandra. Modern uttrycker att det är svårt att vara ensam vårdnadshavare. Bedömning Samtliga kommuner beslutar att inleda utredning. Bistånd föreslås i form av föräldrastärkande åtgärder. Alingsås, Lidköping och Vårgårda kompletterar insatsen med att även bevilja bistånd i form av kontaktperson. Lidköping och Lilla Edet trycker på att behovet delvis kan tillgodoses av annan huvudman. Lilla Edet och Ulricehamn motiverar ett avslagsbeslut gällande ansökan om kontaktperson då behovet kan tillgodoses på annat sätt. Fritjof 43 år Ensamstående man med dotter som bor hos mamman, god kontakt med familjen men saknar nära vänner och behöver gemenskap för att må bra och förbli nykter. Mannen har tidigare haft en lång tids anställning på ett större företag som han fick avsluta på grund av knäproblem. De senaste åren har han varit arbetssökande, sjukskriven eller haft någon form av arbetsmarknadsåtgärd. På grund av alkoholberoende och psykisk ohälsa i form av tvångssyndrom och depressioner har han svårigheter i arbetslivet. Han har som mål att inte dricka överhuvudtaget men har på grund av missbruket haft återkommande tankar på självmord. Mannen har tidigare fått olika behandlingar, medicinerat mot alkoholen och nu senast varit på HVB. Mannen vill må bättre, vara nykter och få en bedömning av sin arbetsförmåga för att i framtiden ha en meningsfull sysselsättning som han klarar av och även på sikt bli självförsörjande. Bedömning Samtliga kommuner inleder utredning och bistånd i form av strukturerade hemmaplanslösningar. Det saknas grund för vård enligt LVM. 34

35 Rättsäkerhet Utgångspunkt och bakgrund Rättsäkerheten för den enskilde och medborgarnas bild av i vilken omfattning socialtjänsten lever upp till de riktlinjer som styr verksamheten är två viktiga anledningar till att titta på detta mått. Det vi mäter här är alla beslut inom försörjningsstöd, barn och ungdom samt vuxna missklienter. En ansökan i ett behandlingsärende är oftast mer allmänt hållen än vid försörjningsstöd. Exempel på detta kan vara att den enskilde ansöker om stöd på grund av svåra familjeförhållanden till skillnad från när den enskilde ansöker om hjälp till försörjning. Riktlinjerna när man är berättigad till försörjningsstöd är tydligare och gränserna är klara i många fall. Utredningsförfarandet är ofta kort. Vid ansökan om stöd eller behandling är gränsdragningen mer flytande och utredningen processas fram tillsammans med den enskilde under en längre tid. Detta kan vara en orsak till varför så få ärenden avslås och överklagas i behandlingsärenden. Resultatet nedan visar på en stor skillnad gällande andelen avslag i behandlingsärenden (missbruk, barn och ungdomar) och andelen avslag gällande försörjningsstöd. Av totalt beslut avslås 0,8 procent i behandlingsärenden, mot försörjningsstöd där av totalt beslut 12,5 procent avslås. Resultat och kommentarer Försörjningsstöd Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulriceh amn Vårgårda Antal beslut Antal avslag Andel avslag 12,55 % 10,17 % 19,35 % 6,87 % 17, 0 % 6,70 % Antal överklaganden som gått till förvaltningsdomstolen Antal som ändrats i förvaltningsdomstolen Blå färg = högst värde Gul färg = lägst värde 35

36 Resultatet i mätningen gällande försörjningsstöd visar på olikheter i andel avslag och andel överklaganden som gått vidare till domstol. Spännvidden mellan kommunerna väcker flera frågeställningar. Bland annat om det finns ett samband mellan antalet beslut, kommunens barnfattigdom och arbetslöshet? Av resultatet framgår att det är en stor spännvidd mellan andel avslag där Vårgårda och Lilla Edet ligger lägst (6,7 procent) medan Lidköping ligger högst (19,4 procent). En fråga som skulle kunna vara intressant att diskutera vidare är varför det finns en skillnad hos kommunerna? Hur ser till exempel kulturen ut kring prövandet av ansökningar som uppenbart inte berättigar till bistånd? Råder man den sökande att ta tillbaka sin ansökan eller prövas ärendet med följd att den enskilde får ett avslagsbeslut? Det är få överklagade beslut (212) när man jämför med det totala antalet beslut (29 198) i förhållande till det totala antalet avslag (3 653). Av jämförelsen framgår också att spännvidden mellan kommunerna är stor. Andelen överklagade beslut i förhållande till antal avslag skiljer sig från 1,4 procent till 10,2 procent. Vilka faktorer kan vara orsaker dels till det totalt låga antalet överklaganden, dels till skillnaderna mellan kommunerna? Beror det till exempel på dålig information till den enskilde om hennes/hans rätt att överklaga? Är förfarandet kring överklagandet för komplicerat för den enskilde? Är motiveringen till avslag så klar för den enskilde att hon/han därmed avstår från att överklaga? Andelen beslut som ändrats i förvaltningsdomstolen är få. Av totalt 212 prövningar ändras endast 15 beslut. Är detta ett mått på rättssäkerhet? Resultat och kommentarer kring ärenden rörande, barn, ungdomar och vuxna missbruksklienter: Ulricehamn har inte kunnat få fram uppgifter och ingår inte i underlaget gällande barn och ungdomar. Barn och ungdom Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Vårgårda Antal beslut Antal avslag Andel avslag 0,39 0,16 0,23 2,75 0 Antal överklaganden som gått till förvaltningsdomstolen Antal som ändrats i förvaltningsdomstolen Blå färg = högst värde Gul färg = lägst värde 36

37 Missbruk vuxen Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulriceh amn Vårgårda Antal beslut Antal avslag Andel avslag 2,38 % 0 % 0,48 % 3,03 % 7,01 % 0 % Antal överklaganden som gått till förvaltningsdomstolen Antal som ändrats i förvaltningsdomstolen Blå färg = högst värde Gul färg = lägst värde Få ärenden avslås, som tidigare nämnts, i behandlingsärendena. Några större skillnader i antal avslag går inte att se i kommunerna förutom hos Lilla Edet och Ulricehamn. Lilla Edet skiljer i såväl barn- och ungdomsärenden som missbruksärenden. Uppgifter kring förhållandena i Ulricehamn gällande barn- och ungdomar saknas. Dock visar Ulricehamn en högre andel avslag gällande missbruksvård. Anledningarna till varför fler ärenden avslås i dessa två kommuner, vore intressant att fördjupa sig kring. En annan frågeställning är om få antal överklaganden är positivt eller negativt ur rättsäkerhetssynpunkt? Liknande resonemang framkom i ett motsvarande jämförelseprojekt (nätverket ZAC) våren Deras frågeställning var om kommunerna är allt för generösa i sin biståndsgivning? Eller är informationen så tydlig om vilka möjligheterna till bistånd är så att den sökande avstår från att ansöka om bistånd? 37

38 Vad kostar insatser Utgångspunkt och bakgrund Strukturella skillnader påverkar Eftersom de kostnader som presenteras för olika insatstyper nedan, redovisas i kronor per invånare, spelar naturligtvis den sociala strukturen i kommunen in då antalet personer som kan vara i behov av individ- och familjeomsorgens tjänster ser olika ut i kommunerna. Ett sätt att belysa detta genom standardkostnaderna för individ- och familjeomsorgen totalt 1. Standardkostnaden är grunden i kostnadsutjämningssystemet och skall utjämna för strukturella kostnader, sådana som beror på faktorer som kommunerna inte själva kan påverka. Systemet utjämnar dock inte för kostnadsskillnader som beror på skillnader i ambitionsnivå eller effektivitet. Att ligga över standardkostnaden innebär därför inte att kommunen nödvändigtvis har en högre ambition eller lägre effektivitet. Vi tar här inte ställning till huruvida standardkostnaden ger en rättvis bild av alla kommuner utan vi konstaterar att det är en komplex beräkning som ligger till grund för de statliga bidrag som ges ut till kommunerna. Jämförelsen har ändå tagits med på grund av att det är vanligt att ta med standardkostnader när man jämför kommuner. Tabellen visar indextal för standardkostnaden (snitt för ) jämfört med riket (100). Enligt detta borde Falköping vara den kommun som har högst kostnader för individ- och familjeomsorg och Ulricehamn vara den kommun som har lägst kostnader när vi sedan tittar på kostnader per invånare för olika insatstyper. Standardkostnaderna för IFO har en låg prediktion, under 50 procent enligt pågående översyn av skatteutjämningssystemet. Indextal för standardkostnaden jämfört med riket (100) Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Utjämningssystemet för IFO ska utjämna kostnader som uppstår inom följande områden: Barn- och ungdomsvård Andel barn till ensamstående föräldrar Andel barn med utländsk bakgrund Andel lagförda ungdomar Ekonomiskt bistånd, missbruksvård och övrig IFO Andel ensamstående kvinnor med barn Andel flyktingar och övriga utrikesfödda Andel arbetslösa utan arbetslöshetsersättning Andel män i åldersgruppen år med låg inkomst Antal personer boende i tätort 38

39 Ambitioner och effektivitet Vid en jämförelse av hur kommunernas nettokostnader avviker från standardkostnaden (procentuella avikelser) för individ- och familjeomsorg där kommunens ambitionsnivå och effektivitet vägs in kan vi se att de flesta av LUFSA- kommunerna över tiden har haft högre kostnader än sin standardkostnad, dvs. har haft en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar. Avvikelse från standardkostnad Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Vad kostar verksamheten i din kommun Lilla Edet, Falköping och Lidköping är de kommuner som haft störst skillnad mellan standardkostnad och verklig kostnad. Barn och unga I jämförelsen har genomsnittet av tre års kostnader jämförts ( ) för att minska effekten av tillfälliga toppar eller nedgångar. Kostnaderna visas i kronor per invånare totalt för barn och unga samt uppdelat på kategorierna institutionsvård, familjehemsvård och öppna insatser. Som underlag till siffrorna ligger Webors (räkenskapssammandraget) uppgifter kring kostnaden för dessa olika insatser. 39

40 Kr per invånare Barn och unga, årssnittkostnad ( ) Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Institution Familjehem Öppna insatser Vårgårda är den kommun som har lägst totalkostnad för barn och unga i kronor per invånare. Vårgårda är också den kommun som har lägst kostnad per invånare för institutionsvård. En intressant iakttagelse här är att samtliga kommuner förutom Vårgårda och Falköping lägger mer pengar på institutionsvård än på familjehemsvård. Lidköping är den kommun som i relation till sin totalkostnad lägger mest resurser på öppna insatser. Vuxna missbruksklienter I jämförelsen har genomsnittet av tre års kostnader jämförts ( ) för att minska effekten av tillfälliga toppar eller nedgångar. Kostnaderna visas i kronor per invånare totalt för vuxna missbruksklienter samt för kategorierna institutionsvård, familjehemsvård och öppna insatser för vuxna missbruksklienter. Som underlag till siffrorna ligger Webors (räkenskapssammandraget) uppgifter kring kostnaden för dessa olika insatser. 40

41 Kr per invånare Vuxna missbrukare, årssnittkostnad ( ) Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Institution Familjehem Öppna insatser Även avseende vuxna missbruksklienter är Vårgårda den kommun som har lägst totalkostnad i kronor per invånare. Vårgårda var ju också den enda kommun som hade lägre nettokostnad än standardkostnad för två av de tre jämförda åren. En intressant iakttagelse här är att Falköping är den enda kommun som lägger mer pengar i kronor per invånare på öppna insatser än på placeringar. För vuxna är institutionsvård helt dominerande, lite kostnader läggs på familjehemsvård. Alingsås är den kommun i LUFSA har mest familjehemsvård för vuxna missbruksklienter. Kommentar Kostnaden för vården per kommuninvånare redovisade Vårgårda som mest effektiva kommunen i jämförelsen av både Barn och unga samt Vuxna missbruksklienter sammantaget. Lilla Edet ligger i den andra änden av skalan, de redovisar de högsta snittkostnaderna per kommuninvånare för både Barn och Unga samt Vuxna missbruksklienter. En kommuns kostnader för olika verksamheter är sällan baserade på kommunens storlek utan varierar efter andra faktorer. 41

42 Resultatuppföljning - återaktualisering Utgångspunkt och bakgrund Utgångspunkten för de utredningar och insatser som görs av socialtjänstens individ- och familjeomsorg är att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv utan att behöva en fortsatt kontakt. Uppföljningar av klienter som återkommer och återaktualiserar sina behov är sällsynta, men viktiga för att se om socialtjänsten når sina resultat. Inledningsvis mätte kommunerna alla klienter som hade avslutat sin kontakt under första halvåret, januari-juni 2009, uppdelat på barn 0-12 år, ungdom år, vuxna år och kön. Av dessa togs sedan fram vilka klienter som hade återkommit och aktualiserat sitt behov under första halvåret, januari-juni Av erfarenhet ansågs tiden mellan avslut och återkomst var alldeles för kort att mäta varför kommunerna bestämde att mäta andelen av de klienter som återkommit och återaktualiserat sitt behov under första halvåret 2010 och som avslutat sin kontakt under fyra år före 2010, d.v.s Lidköping har inte kunnat delta i denna mätning fyra år bakåt i tiden då förvaltningen bytt verksamhetssystem under dessa år, och det skulle vara ogörligt att göra en manuell jämförelse av alla akter för denna tid. Ulricehamn visade sig så småningom endast kunna se två år bakåt i tiden. Resultat Vid sammanställningen av kommunernas olika resultat har det visat sig att måtten inte blivit helt säkra för att redovisa. Det beror dels på att det vid kontroller visat sig att kommunerna inte haft helt likartade underlag vad gäller antalet personer som omfattats av dessa mätningar och dels på att metoden inte varit helt färdigutvecklad för att ge tillräckligt bra kvalitetsmått. En redovisning skulle kunna ge fel bild då det inte funnits tillräckligt med tid för att säkerställa materialets korrekthet. Kommentar I det ofullständiga materialet finns dock vissa tecken på att man genom att mäta under en längre tid än ett år bättre fångar den andel personer som av olika anledningar återkommer eller inte återkommer för kontakt med socialtjänsten. Mätperioden behöver förmodligen inte vara längre än tre år. Bilden är dock inte entydig. 42

43 Fortsatt utveckling av metod och mått Att finna ett mått på andelen klienter som återkommer efter att tidigare ha avslutat sin kontakt med socialtjänsten är ett viktigt kvalitetsmått. Ett rätt konstruerat mått skulle påvisa vilka resultat socialtjänsten uppnår. De mätningar som gjorts i LUFSA:s nätverk kan inte sägas nått ända fram. En fråga för framtiden är om det bör formuleras en ny mätmetod för återaktualisering. Får vi ett betydligt bättre underlag om vi förlänger mätperioden från att en klient avslutas hos socialtjänsten till en eventuell återaktualisering? Hur ska andelen återkommande tas fram? Ska de klienter som återkommer ställas i förhållande till alla som är aktuella eller alla som är aktualiserade under en viss period? En stor eller liten andel nya aktualiseringar kan ju påverka andelstalet trots att antalet återkommande är det samma. Kan det uppstå administrativa och mätmässiga hinder ju längre mätperiod som används? Skulle det vara bättre att fånga återaktualiseringen på individnivå, d.v.s. går det att mäta den individuella tiden för eventuell återaktualisering och utifrån detta få ett medelvärde på alla klienter som återkommer inom en bestämd tidsrymd? Resultatuppföljning - ungdomar En annan uppföljningsmetod prövades av en kommun i nätverket. För att, utifrån det material som nätverket fick fram i sina första mätförsök av återaktualisering ville man veta hur det går för de klienter som inte återkommer till socialtjänsten. Ett urval av de i klientgruppen som är 18 eller äldre och som inte återkommit till socialtjänsten efter att de avslutat sin insats under 2009 kontaktades telefonledes eller via post. Detta för att få fram en mer detaljerad information om hur deras situation ser ut idag. Falköping, som var den enda kommunen i nätverket som hade möjlighet att göra undersökningen fick följande resultat. Sammantaget var det 18 klienter som inte var återaktualiserade. Av dessa var det två tredjedelar som avböjde att svara eller inte gick att nå varken per telefon eller brevledes. En person fick intervjuaren kontakt med via brevpost och de övriga per telefon. Största problemet med att nå personer i efterhand är att det ofta inte finns tillgång till aktuella personuppgifter. På frågan vad de gjorde idag, blev resultatet: Tre arbetade, och två studerade, en person hade varken arbete eller studerade. Samtliga var mycket nöjda över att socialtjänsten var intresserade av vad de gjorde idag. 43

44 44

45 Bilaga Servicemätning av JSM Telefront Kommunernas bedömning av på fallstudier 45

46 Servicemätning via telefon och e-post LUFSA Individ o Familj Oktober 2010 BOX STOCKHOLM TEL [email protected] BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN

47 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Bakgrund, syfte, metod och genomförande 3 Resultat; telefon Tillgänglighet 4 Svar på frågan 5 Information 6 Intresse och engagemang 7 Bemötande 8 Resultat; e-post Svarstider 9-10 Avsändare 11 Svarskvalitet 12 Ej besvarade brev 13 47

48 BAKGRUND Nätverket LUFSAs kommuner ville erhålla mått på den nuvarande servicenivån i teleservice och e-posthantering inom området Individ o Familj. SYFTE Syftet med mätningen har varit att skapa ett antal bilder av den kommunala servicen baserat på de telesamtal och e-brev som vi skickat. Mätningen visar delar av den kommunala servicen och beskriver, enligt vårt sett att bedöma, vad som hänt när vi varit i kontakt med kommunen. Resultatet av mätningen ska ses som ett arbetsinstrument för målsättning, policy, riktlinjer, etc. Rapporten är utformad så att den kan användas även till egna rapporteringar och presentationer. METOD Mätningen, som har utarbetats i samarbete med SKL, har skett genom uppringning och skickande av e-post till kommunerna inom LUFSA. De frågeområden som valdes är relativt vanligt förekommande från kommuninvånare, både via telefon och via e-post. Vi har ringt till växeln och skickat e- breven till kommunens officiella e-adress. Frågorna var nio olika inom området Individ och Familj. Vi har ringt kommunerna en gång per fråga. Totalt 9 sökningar via telefon har genomförts under en tvåveckors period. Samma omfattning och fördelning har skett via e-post. Olika bedömningsfaktorer har bildat grunden för att kunna beskriva telefonsamtalens karaktär: bemötande, intresse och engagemang, information, tillgänglighet och svar på frågan. Som hjälp vid bedömning av faktorerna har kriterierna god, medelgod och dålig använts. GENOMFÖRANDE Mätperioden var under veckorna 37 och 38. JÄMFÖRELSER De jämförelser med andra kommuner som görs i rapporten baseras på mätningar inom området Individ och Familj via telefon och e-post av kommunerna Arboga, Avesta, Botkyrka, Bromölla, Dals Ed, Färgelanda, Gnesta, Haninge, Huddinge, 48

49 Håbo, Klippan, Knivsta, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Ludvika, Luleå, Lysekil, Malung-Sälen, Mariestad, Mora, Munkedal, Nacka, Nynäshamn, Olofström, Orsa, Orust, Sala, Simrishamn, Sjöbo, Skellefteå, Sollefteå, Sotenäs, Strömstad, Sundsvall, Södertälje, Tanum, Tjörn, Tomelilla, Torsås, Trelleborg, Trosa, Tyresö, Södertälje, Sölvesborg, Umeå, Uppvidinge, Vimmerby, Ystad, Åtvidaberg, Örkelljunga och Östersund. Resultat telefon TILLGÄNGLIGHET Andelen lyckade kontaktförsök med en handläggare. Kontakt med handläggare Ingen kontakt Andelen kontakt med en handläggare var 56 % för Falköping, de andra kommunerna i Lufsa hade en lägre andel (44 % respektive 33 %). Vid ev. talsvar har vi inte lämnat något meddelande om återuppringning, eftersom det då mest handlar om att vi ska vara tillgängliga. Kommentar: JSM Telefronts tidigare erfarenhet av tillgängligheten hos 49

50 kommuner totalt är att man som uppringare får svar drygt var tredje gång när man sökt en specifik person inom kommunen. I denna typ av mätning har vi sökt en funktion och då borde man också få svar oftare. SVAR PÅ FRÅGAN Nedan följer en sammanställning som visar om man vid genomförda frågetillfällen erhållit svar på de frågor man ställt. God Medelgod Dålig Hög andel Dåligt svar på frågan, beror främst på att vi inte fått kontakt med någon handläggare, t ex pga. möten och telefontider (inget svar = dåligt svar). Andra orsaker till Dåligt svar på frågan är att vi fått kontakt, men med en handläggare som inte har det ansvarsområde som vår fråga gällde. Om vi fick svaret redan i växeln, har vi gjort en bedömning av svaret, men inte av information, bemötande, etc. 50

51 INFORMATION Gradering av informationen i svaren från handläggarna. God Medelgod Dålig Informationen uppfattades alltid som God i kontakterna med Lilla Edet. Bra! Kommentar: Informationen vi fått uppfattas oftast som God och/eller Medelgod, trots att svaren ibland tvingades bli allmänt hållna. 51

52 INTRESSE OCH ENGAGEMANG Intresse och engagemang i svaren från de handläggare vi talat med. God Medelgod Dålig Intresset och Engagemanget för oss och våra frågor uppfattades alltid som God när vi ringde till Vårgårda. 52

53 BEMÖTANDE Våra intervjuare har, efter varje samtal, graderat hur de tycker de blivit bemötta av personalen. God Medelgod Dålig Bemötandet hos handläggarna har av intervjuarna alltid bedömts som God hos Vårgårda. 53

54 Resultat e-post SVARSTIDER Tiden från skickandet av e-post till svar av kommunen. Tidsangivelsen är i arbetstid (8-17). Inom 1 dygn 1-2 dygn 2-5 dygn 1-2 veckor Ej svar inom 2 veckor Diagrammet visar svarstiderna för kommunerna. Lilla Edet besvarade alla brev inom två dygn. Snittet för andra kommuner är 70 % (53 % + 17 %) för svar inom två dygn. Ulricehamn och Alingsås har båda bättre utfall än snittet. Hälften av kommunerna hade en andel obesvarade brev inom 2 veckor och de breven har ännu inte besvarats vid rapportskrivandet (se sid. 13). 54

55 Kommentar: JSM Telefront brukar rekommendera kommunerna att svaren, på denna typ av frågor som vi ställt, borde till minst 90 % komma inom 2 dygn. SVARSTIDER forts Diagrammet visar genomsnittliga svarstiden på besvarade brev. Tidsangivelsen är i arbetstimmar (8-17). Kortast svarstid har Lilla Edet 4 timmar. Falköping är den enda kommunen i nätverket som har längre svarstid än snittet. 55

56 AVSÄNDARE Avsändaruppgifter i e-postbreven vi fått från kommunen. Namn, Befattn/Funkt/Förv, Namn+Förvaltn/Funktion Namn+Tel övrigt Kommun, Tel Nr. Generellt hög andel fullständiga avsändaruppgifter, men Lidköping och Lilla Edet svarade alltid med fullständiga avsändaruppgifter. Bra! Kommentar: Avsändare, innehållandes namn, funktion/förvaltning och telenummer, är det lättaste målet att nå och kan/bör vara 100 %. 56

57 SVARSKVALITET Andel svarsbrev innehållande merinformation, d.v.s. mer än bara svar på frågan, t.ex. hänvisning till hemsidan, uppmaning att ringa kommunen eller annan för mer information och då med telefonnummer samt ev teletider, bifogande av länk eller tips och idéer om något som inte direkt efterfrågats. Exempel Fråga: Jag har en kompis som jag tycker spelar väldigt mycket bl.a nätpoker. Jag tycker att det verkar som att han har tappat kontrollen. Vad ska jag göra? Kan han få hjälp från kommunen? Svar: Hej Lisa. Du kan vända dig till vår Rådgivnings centrum, angående spelproblem. Rådgivningscentrum Ungdomar och vuxna med ett missbruk/beroende Vill du förändra dina alkoholvanor? Vill du ha stöd att sluta med narkotika? Vill du ha hjälp med medicinmissbruk eller spelberoende? Vi erbjuder Kontakta Rådgivningscentrum Krister Svensson, kurator Telefon: Fax: Annelie Svensson, behandlingsassistent Telefon: Med vänlig hälsning Anders Svensson, Enhetschef, Vuxenenheten, Lidköpings kommun, Social & Fiskaregatan 4 C, Lidköping, Tel , Fax

58 Varierat utfall från kommunerna i Lufsa. Högst andel brev med merinformation hade Ulricehamn, 83 %. Kommentar: Exemplet ovan är ett bra svar från Lidköping och är av utrymmesskäl förkortat. Obesvarade brev Ibland fick vi bekräftelse från registratorn eller annan att brevet hade kommit fram och att det är vidarebefordrat. Detta upplever vi som positivt, dock har vi inte räknat det som svar i denna mätning. Följande brev (eller med liknande formulering) som vi har skickat, har vi inte fått svar på. Till: Fråga: Lidköping Min syster har en son på 16 år. Han har börjat skolka, humöret har förändrats och hemma har det börjat försvinna både pengar och annat. Var ska hon vända sig för att få hjälp? Skickat: Tis 14/9 16:40 Till: Fråga: Ulricehamn Min syster har en son på 16 år. Han har börjat skolka, humöret har förändrats och hemma har det börjat försvinna både pengar och annat. Var ska hon vända sig för att få hjälp? Skickat: Tis 14/9 16:40 58

59 Fråga: Jag har en kompis som jag tycker spelar väldigt mycket bl.a nätpoker. Jag tycker att det verkar som att han har tappat kontrollen. Vad ska jag göra? Kan han få hjälp från kommunen? Skickat: Ons 15/9 20:05 Till: Fråga: Vårgårda Min syster har en son på 16 år. Han har börjat skolka, humöret har förändrats och hemma har det börjat försvinna både pengar och annat. Var ska hon vända sig för att få hjälp? Skickat: Tis 14/9 16:40 Fråga: Jag har en kompis som jag tycker spelar väldigt mycket bl.a nätpoker. Jag tycker att det verkar som att han har tappat kontrollen. Vad ska jag göra? Kan han få hjälp från kommunen? Skickat: Ons 15/9 20:05 Fråga: Jag är orolig för min kompis som jag tycker dricker för mycket, vad kan jag göra? Skickat: Fre 24/9 11:00 Fråga: Min sambo dricker för mycket på helgerna. Finns det någon hjälp som vi kan få? Skickat: Bilaga Fallbeskrivningar I nedanstående tabeller redovisas varje kommuns beslut i de sex fallen 59

60 Kommunernas bedömning av fallstudier Tommy 11 år Alingsås Bistånd i form av IHF (intensiv hemmaplansbaserat familjearbete), familjen skall dessutom hjälpas till kontakt med Utväg (myndighetssamverkan för kvinnofrid i Södra Älvsborg) Falköping Bistånd i form stadigvarande familjehem. Lidköping Utredning inleds. Risk- o skyddsbedömning. Modern bedöms hjälpsökande och om skyddsbehov finns erbjuds familjebehandling. Samverkansmöte med samtliga aktörer för att samordna insatserna. Lilla Edet Fortsatt insats i form av familjepedagog är nödvändig. Familjearbetet inriktas på kommunikation och förhållningssätt insatsen riktar sig till de vuxna i nätverket runt barnet. Barnet bedöms ha behov av en fortsatt kontakt med Barn- och ungdomspsykiatri. Vårgårda Insats i form av Familjeterapeut Edit 2 år Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Kalle 24 år Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Bistånd i form av föräldra- och barnplacering på utredningshem (exempelvis Fyrbodal eller Hässlehem) Bistånd i form av stadigvarande familjehem. Utredning inleds. Bistånd i form av mor- och barnplacering på institution. Skyddsbehov finns samt att utreda barnets behov kontra moderns förmåga. Barnet ska placeras med sin mamma för fortsatt utredning av föräldraförmåga. Ett motivationsarbete med pappan till barnet för att han ska ta del av och ta ansvar för barnet. Familjehemsplacering tillsammans med mamman Eventuellt är Kalle mer motiverad att ta emot motiverande insatser nu. Om möjligt att uppsökande motivatör kommer hem till Kalle. Kalle kan erbjudas drogtester. Kalle har kontinuerlig kontakt med öppenpsyk och socialtjänsten har kontinuerlig samverkan med dem. På sikt att Kalle går i behandling igen (var drogfri som längst i 5 månader efter en 3 månaders placering), om möjligt i öppen form, han får sysselsättning och en ordnad fritid Bistånd i form av öppenvårdsinsats via stödteamet. Beslutet ska omprövas om sex månader. Utredning inleds, ASI- utredning, bistånd i form av haschavvänjningsprogram genom öppenvård. Samverkan med Ekonomienheten och Arbetsmarknadsenheten för försörjning och sysselsättning. Öppenvård med dagliga kontakter i 2 veckor därefter utglesning Abstinensbehandling inom hälso- och sjukvården. Därefter missbruksbehandling med eventuella övriga stödåtgärder 60

61 Britta 41 år Alingsås LVM-vård bedöms vara adekvat då man har prövat behandling i öppen form men ej kunna fullfölja och hon erbjudits vård i sluten form men ej velat ta emot den eller fullföljt förutsättningarna för att kunna börja den. Bedömningen är att Britta har ett missbruk i sådan omfattning att hon håller på att förstöra sitt liv. Under LVM-vård erbjudas vård i annan form gärna kvinnobehandling i 12- stegsform eftersom hon anammar den formen. Efter/under LVM-vård ev. påbörja en långsiktig kontinuerlig kontakt med en stödperson på hemmaplan om Britta är villig att ta emot en sådan, gärna kvinnlig. Falköping Inleda utredning gällande tvångsvård, jämlikt LVM 7 Lidköping LVM-utredning inleds. Motiverande samtal och behandlande insatser erbjuds under utredningens gång. Lilla Edet Det finns inte tillräckligt beslutsunderlag för att inleda utredning enligt 7 LVM, att bli omhändertagen enligt LOB 6 ggr på ett år är inte i sig skäl att bereda någon tvångsvård. Utöver detta har hon nyligen avtjänat ett fängelsestraff utan att anstalten har påtalat att det finns behov av vård för psykisk/fysisk hälsa. Ulricehamn Vårgårda Då kvinnan synes ha ett destruktivt drickande. Rapporteras om flera Lobbar på kort tid mm. Det första som bör göras är ett hembesök för att göra en LVMbedömning om kvinnan helt motsätter sig frivilliga insatser. Gör hon det bör en LVM-utredning öppnas. Om utredningen inte håller för LVM-vård får regelbunden tillsyn av kvinnan genomföras samt om möjligt motiverande samtal. Utredning utifrån LVM bör inledas 61

62 Camilla 16 år Alingsås Ansökan beviljas i form av Föräldrarådgivning till mamma och professionell kontaktperson genom vårt Mellanvårdsteam (anställda ungdomsbehandlare som ingår i Stöd och behandlingsenheten) till flickan. Falköping Bistånd med öppenvårdsinsats i form av familjebehandling. Lidköping Utredning inleds. Bistånd i form av kontaktperson för att bryta sin isolering. Modern stöd via familjeteam. Flickan behov av samtalskontakt som kan tillgodoses av annan huvudman. Lilla Edet Motivera till samtalskontakt för flickan med skolkurator/barn- och ungdomspsykiatri. Ge föräldrastöd till mamma för att hon på bästa sätt ska fortsätta stötta sin dotter. Kontaktperson bedöms inte vara den lämpligaste insatsen varför den ansökan avslås, flickan har väl fungerande kontakter. Ulricehamn Familjebehandlare med uppdrag att hjälpa både modern och dottern att närma sig varandra i olika delar av kommunikation. Denna behandlare skulle också kunna ta sig an mor och dotter var för sig. Avslag gällande kontaktperson, istället insats i form av familjebehandlare. Anledningen är att dottern anger att hon alltmer tar kontakt med klasskamrater och bedömning är att man bör avvakta insatsen kontaktperson. Ev behov av stöd som person och även som dotter i den jobbiga situationen att man bor ensam med sin mor och att fadern gått bort. Vårgårda Bevilja kontaktperson samt familjestöd. Föräldrautbildning Cope Fritjof 43 år Alingsås Gå 12-steget igen, få stöd i att gå på AA-möten, att det blir en rutin för honom. Erbjudas boendestöd. Hemtjänst? Kontakt på öppenpsykiatrin, samarbete och samplanering med socialtjänsten. Efter 12-stegsbehandling, arbetsförmågeutredning/bedömning. Falköping Bistånd i form av öppenvårdsinsatserna; VOAB (tolvstegprogrammet); Snickeriet (dagverksamhet) samt stöd- och behandlingsteamet. Lidköping Bistånd i form av strukturerad missbruksbehandling i grupp på hemmaplan samt boendestöd. Nära samarbete med psykiatrin och frivilliga organisationer för tillhörighet och gemenskap samt samverkanspartners för sysselsättning. Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Öppenvård men ingen LVM utredning Förutsätter att ASI utredning genomförts. Erbjuds vård- och behandling på Åsundens behandlingsenhet. Uppnå varaktig drogfrihet. Detta är nödvändigt för att få del av öppenpsykiatrins insatser då de kräver 6 månaders drogfrihet. Efter hand kalla till nätverksmöte med övriga inblandade. Öppenvård. Tvångsvård enligt LVM ej tillämplig 62

63 63