Rollen som förtroendevald

Transkript

1 Rollen som förtroendevald Ett teoretiskt och praktiskt perspektiv PM Thomas Karv,

2 Eder föreläsare: Thomas Karv (1988) Ursprungligen hemma från Pensala, Nykarleby. Student från Topeliusgymnasiet i Nykarleby 2007, magister i statskunskap vid Åbo Akademi våren 2014 med biämnena allmän pedagogik, politisk historia och offentlig förvaltning. Politisk erfarenhet: Invald (2008) och omvald (2012,2017) fullmäktigeledamot i Nykarleby Stadsfullmäktige. Tidigare ledamot i Nykarleby Stads Social- och Hälsovårdsnämnd( ). Tidigare ledamot i Nykarleby Stads Kultur- och Fritidssektion ( ). Tidigare fullmäktigeledamot i Åbo Akademis Kårfullmäktige (2013). Tidigare kampanjchef för Elli Fléns (SFP) riksdagskampanj ( ). Tidigare ordförande för Nykarleby Stads Revisionsnämnd ( ). Tidigare ledamot i kretsstyrelsen för Svensk Ungdom ( ). Sakkunnig i Nykarleby Stads Ungdomsfullmäktige (2013-). Ordinarie ledamot av Nykarleby Stads Stadsstyrelse (2017-). Ordinarie ledamot av Nykarleby Stads koncernsektion (2017-) Ordinarie ledamot i Svenska Finlands Folkting (2017-). Ordinarie ledamot i kultursektionen för SÖFUK (2017-). Ordinarie ledamot i SFP:s partifullmäktige (2017-). Akademisk: Diplom i Small states and European integration från University of Iceland (2011). Inskriven som doktorand vid Åbo Akademi sedan hösten Undervisar bland annat i kurser om demokratins utmaningar och politiskt delaktighet bland unga. Skriver en doktorsavhandling kring Public support for the European Union, färdig inom Projektanställningar även inom två landsomfattande forskningsprojekt: Medborgarsamtal på internet (hösten 2014) och eopinion 2015 (våren 2015). Medlem av forskarkonsortiet: Contre: Pathways to Political Trust. Sekreterare för Finlands valforskningskonsortium. Thomas Karv 2017

3 Dagens tema: Konsten att bli en offentlig person. Hur påverka som förtroendevald? Hur samarbeta över partilinjerna? Hur mycket tid går det åt till ett förtroendeuppdrag? Hur ska man agera som förtroendevald? Hur mycket hjälp kan man begära av tjänstemän? Vad är och vad är inte offentligt? Fråga! Kommentera! Ifrågasätt!

4 Teori vs. Praktik

5 När man blivit invald: Se och lär, behöver inte veta allt direkt. Tar tid att förstå sig på den kommunalpolitiska processen och oskrivna regler. Lär känna dina partikamrater, övriga förtroendevalda och tjänstemän. Folks förväntningar på dig kanske förändras, men du behöver inte förändras. Att vara fullmäktigeledamot vänder inte upp och ner på livet. Viss risk att ens förväntningar till inflytande inte stämmer överens med verkligheten.

6

7 Skillnaden mellan att vara ordinarie och suppleant: De flesta suppleanter slipper i regel någon gång på ett fullmäktigemöte under mandatperioden. Är du första eller andra suppleant kallas du troligtvis till nästan samtliga möten, är du sjätte eller sjunde inte lika ofta. När man har blivit inkallad som suppleant har man samma möjligheter som ordinarie ledamöter att lämna in motioner, rösta och delta i debatten. Man har även rätt till samma arvode.

8 Fullmäktigegrupper: Efter ett kommunalval bildas fullmäktigegrupper bestående av ett eller flera partier, beroende på överenskommelser. Fullmäktigegrupperna sammanträder innan fullmäktigemötet och pratar ihop sig inför mötet. En ledamot som inte håller sig till fullmäktigegruppens interna regler kan uteslutas ur gruppen -> blir då en politisk vilde. Utesluts dock en suppleant ur fullmäktigegruppen kallas den suppleanten inte längre till fullmäktigemöten när någon av partiets ordinarie inte kan delta.

9 Hur fungerar beslutsfattandet i praktiken: Tjänstemännen gör upp en föredragslista med förslag, och anmälningsärenden, som godkänns av nämndordförande och som därefter sänds ut till övriga medlemmar för behandling under ett nämndmöte. När nämnden/sektionen har sagt sitt skickas beslutet vidare till stadsstyrelsen som säger sitt och som bereder ärendet för vidare behandling. I sista instans är det fullmäktige som tar det slutgiltiga beslutet i viktiga ärenden. I mindre viktiga ärenden räcker det i många fall med att nämnden fattar ett beslut. Vill man påverka ett politiskt beslut är det lättare ju snabbare man kommer in i beslutsprocessen, svårt att göra större förändringar sen när ärendet väl tas upp i fullmäktige för beslut.

10 Hur påverkar man? Politik är det möjligas konst Bismarck. Möjligheter: Påverka inom gruppen 1. Lobba för din sak inom partigruppen. 2. Samla stöd och lämna in motion för att starta en utredning med de stödandes namnunderskrifter på motionen. Påverka utanför gruppen: 1. Skapa opinion! 2. Använd de hjälpmedel som finns, media, sociala medier, namninsamlingar. 3. Lämna in en motion på egen hand eller med underskrifter av förtroendevalda från andra partier för att starta en utredning. Man kan lämna in en motion kring i princip vad som helst!

11 Samarbete över partigränserna: Beroende på partitillhörighet kan man vara i behov av partiöverskridande samarbete för att få igenom sin politik. Geografi ofta viktigare än ideologi inom kommunalpolitik. Varierande från kommun till kommun hur samarbetet funkar i praktiken.

12 Tidsanvändning för förtroendeuppdrag: Att vara kommunalpolitiker är inget heltidsjobb! Man väljer själv hur mycket tid man sätter. Mer tidskrävande ju fler nämnder, sektioner, utskott, arbetsgrupper man är medlem av. Det går att kombinera uppgiften som folkvald med övriga fritidsaktiviteter utan problem. Man behöver inte sätta sig grundligt in i varenda ärende, måste nu som då även kunna lita på tjänstemän och partikollegor. Inte heller hela världen om man inte kan närvara konstant.

13 Hur ska man agera som förtroendevald? Ett visst ansvar följer med mandatet. Folk börjar i större utsträckning höra av sig i olika kanaler. Man är inte direkt skyldig att lyssna på alla kommuninvånares synpunkter, men nog indirekt. Kanske klokt att inte blanda sig i varenda diskussion på sociala medier... Omöjligt att göra alla nöjda när man även tvingas göra svåra beslut. Räkna med påhopp, men räkna inte med beröm.

14 Relationen mellan tjänstemän och förtroendevalda: Tjänstemän finns till för er, inte ni för dom. Offentlighetsprincipen gäller -> ni har rätt att begära att få se alla dokument som inte är sekretsbelagda. Alla gamla mötesprotokoll, bilagor, utredningar, rapporter osv. finns arkiverade och tillgängliga om ni behöver förkovra er. Dock ska man försöka att undvika bli en plåga för tjänstemännen. Tjänstemännen är experter på sina områden, men man behöver inte alltid hålla med om deras förslag.

15 Ärendenas offentlighet: Det som sägs i fullmäktigesalen är offentligt, inte det som sägs bakom stängda dörrar. På samma sätt är protokoll och röstningsresultat i sakfrågor (inte personval) offentliga, dock inte utdrag från diskussionerna som har föregått besluten. En flera timmar lång diskussion kan resultera i ett protokoll med en mening. Leder även till ett visst demokratiunderskott när kommuninvånarna inte får ta del av diskussionerna inom nämnder, sektioner, utskott. Detta speciellt inom kommuner med enpartistyre, den ledande gruppen håller ofta enad front utåt fastän det förekommer meningsskiljaktigheter inom gruppen.

16 Hur kommer rollen som förtroendevald att förändras? Kommunernas roll förändras, där med också de förtroendevaldas. När mer och mer av kommunens verksamhet sköts genom interkommunala samarbeten minskar inflytandet för kommunalpolitiker. Användningen av meningen Jag vet, men det där kan jag inte göra någonting åt... kommer troligtvis att öka bland förtroendevalda.

17 Varför ni är viktiga: Det är enkelt att ha en åsikt, men en helt annan sak att våga ta ansvar. Politiker har blivit en form av skällsord och det blir svårare och svårare att få folk engagera sig för allmännyttan och utstå den press som ett offentligt ämbete medför. Därför är det av största vikt att det fortfarande finns de som är villiga att ta ansvar för att fatta de beslut som berör folks vardag direkt.

18 Diskussion: Vilka svårigheter har ni upplevt i er roll som förtroendevalda? Känner ni att ni har fått den information som ni behöver för att fatta rätt beslut? Har ni blivit överkörda av mer erfarna politiker? Har ni ångrat att ni ställde upp? Var verkligheten som ni trodde att vara kommunalpolitiker?