Masthuggets tidiga hamnar

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2003:24 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Masthuggets tidiga hamnar Västergötland, Göteborgs stad, Kvarteret Koffen, RAÄ 216. Carina Bramstång

2

3 UV VÄST RAPPORT 2003:24 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Masthuggets tidiga hamnar Västergötland, Göteborgs stad, Kvarteret Koffen, RAÄ 216 Carina Bramstång Masthuggets tidiga hamnar 3

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box , Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Eva Crafoord Layout Eva Crafoord Foto Carina Bramstång Omslagsbild Utdrag ur 1809 års karta över Göteborg. Krigsarkivet, Stockholm. Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2003 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2003:24 ISSN UV Väst Rapport 2003:24 Arkeologisk slutundersökning

5 Innehåll Inledning 7 Undersökningens utförande 7 Schakten 7 Kartanalys 17 Handelsmännens och änkefruns hamnar 18 Masthuggskajerna byggs om 20 Sammanfattning 20 Referenser 20 Administrativa uppgifter 21 Figurförteckning 22 Masthuggets tidiga hamnar 5

6 NORGE VÄRMLAND DALSLAND BOHUSLÄN VÄSTERGÖTLAND GÖTEBORG HALLAND Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. 6 UV Väst Rapport 2003:24 Arkeologisk slutundersökning

7 Inledning En arkeologisk undersökning har utförts i samband med att Göteborgs stads parkerings AB skulle uppföra ett parkeringshus inom kvarteret Koffen vid hörnet av Andreegatan och Värmlandsgatan i Göteborg. Denna yta ingår numera i fornlämningen som utgör Göteborgs äldre stad. Undersökningen utfördes under sammanlagt fem arbetsdagar i samband med att området pålades. Åtta undersökningsschakt grävdes. Därutöver granskades schakt i kvarteret intill, där NCC var i färd med att anordna ytterligare parkeringsplatser. Där iakttogs inga lämningar. I undersökningsschakten inom kvarteret Koffen dokumenterades hamnlämningar i form av golv, bryggor, pålar och rustbäddar. Lämningarna, på mellan 1,5 och 2,5 meter under dagens markyta, var alla förlagda i NNV SSO riktning överensstämmande med tomtindelningen på kartmaterial från 1700-talet. Av kartorna framgår att det bör vara rester efter tre kajer med bebyggelse vi dokumenterat Anlagda under andra halvan av 1700-talet. Ett grusigt lager iakttogs också i ett av schakten. Detta lager innehöll slagen och svallad flinta. Ingen närmare datering än mesolitisk tid kan ges detta flintmaterial. Undersökningens utförande Arbetet vid undersökningen fick anpassas efter när och hur pålningen på området utfördes. Vi fick därför avvakta för att vid tillfälle få tillgång till undersökningsytan och grävmaskin. De åtta schakt som grävdes placerades i görligaste mån på de ytor som inte föreföll alltför skadade av senare husgrunder från talet. När vi fick tillträde till området var det redan banat av från löst skräp och byggmaterial och pålningen hade påbörjats. Schakten Utav de åtta grävda schakten var det 5 schakt som innehöll kulturlager och rester efter äldre bebyggelse. I schakt 1, 2, 4, 5 och 8 dokumenterades träkonstruktioner i form av rustbäddar, trägolv och bryggrester. Det översta lagret i området varierade i tjocklek mellan 1 1,5 meter och bestod till stor del av sotig och sandig humus uppblandad med rester av byggnadsmaterial som tegel betong och ledningar. Därunder återfanns ett påfört mjäligt lager och ju djupare man grävde desto mer blev det uppblandat med lera. På ca 2 meters djup kunde man iaktta ett torvigt vegetationsskikt bestående av mestadels vass i leran. Därunder återfanns ett lager om ca 0,2 meter med en del snäckskal i leran innan leran övergick till mer rena och ouppblandade sediment. Schakt 1 Det första schaktet grävdes på undersökningsområdets norra del. Schaktet mätte ca 4,5 3 meter och grävdes upp emot 2,8 meter djupt. En husgrund uppbyggd av granitblock och rött tegel påträffades en knapp halvmeter under dagens markplan och sträckte sig ner till ca 2 meter under markytan. Husgrunden bedömdes vara grundlagd som äldst i slutet av 1800-talet. Därunder påträffades en rustbädd (2,5 2 meter stor). Rustbädden var uppbyggd av Masthuggets tidiga hamnar 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2003:24 Arkeologisk slutundersökning

9 Fig. 3. I utsnittet ur Göteborgs VA-verks arbetskarta är den undersökta ytan i kvarteret Koffen markerad. Skala 1:400. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /2280. Masthuggets tidiga hamnar 9

10 horisontellt lagda brädor (öst väst) ovanpå ett lager horisontellt lagda stockar i motsatt riktning (nord syd). Därunder fanns en yta med tätt satta pålar nerstuckna vertikalt ner i leran (se fig. 4). Schakt 2 Schakt 2 placerades strax intill och väster om schakt 1. Det grävdes ca 8,5 4,5 meter stort och ca 3,2 meter djupt. På ca 2,5 meters djup stötte vi på en träkonstruktion som bestod av 5 längsgående liggande brädor i NNV SSO riktning. Konstruktionen var ca 1 meter bred och frilades ca 3 meter i dess längdriktning utan att stöta på en begränsande ände. Brädorna (mellan 0,2 och 0,26 meter breda) vilade på en rad stockar som låg i samma riktning och de bildade tillsammans något som liknade en brygga. Schakt 3 I schakt 3 påträffades inga äldre lämningar. Det mätte ca 7,5 3 meter och grävdes ner till 2,9 meter. Schakt 4 Schakt fyra mätte ca 4,5 4 meter och grävdes ner till ca 3 meters djup. I schaktet påträffades både en träkonstruktion (omkring 1,7 1,5 meter stor) uppbyggd av brädor och slagen svallad mesolitisk flinta. Brädorna var lagda i två lager på ca 1,7 meters djup. Det övre lagret låg i östvästlig längdrikt- Schakt 2 Schakt 1 Schakt 7 Schakt 8 Schakt 6 Schakt 3 Schakt 5 Schakt 4 Fig. 4. Schaktplan över undersökningsområdet, med de åtta schakten utmärkta. 10 UV Väst Rapport 2003:24 Arkeologisk slutundersökning

11 Fig. 5. Foto på en profil i schakt 2. Foto mot norr. Masthuggets tidiga hamnar 11

12 Fig. 6. Foto över schakt 1 som visar husgrunden och den underliggande rustbädden. Foto mot sydväst. 12 UV Väst Rapport 2003:24 Arkeologisk slutundersökning

13 Fig. 7. Foto över schakt 2 som visar bryggkonstruktionen. Foto mot norr. Masthuggets tidiga hamnar 13

14 Fig. 8. Foto över schakt 4 som visar träkonstruktionen ovanpå gruslagret med svallad flinta. Foto mot nordväst. Fig. 9. Foto över schakt 5 som visar den lilla träkonstruktionen. Foto mot öster. 14 UV Väst Rapport 2003:24 Arkeologisk slutundersökning

15 ning, medan det undre lagret var lagt i nordsydlig riktning. Brädorna i det övre lagret var relativt smala, d.v.s. omkring 0,15 meter breda. I det undre lagret var brädorna inte mycket bredare men däremot i något kraftigare tjocklek, några upp emot 0,5 meter. Under träkonstruktionen iakttogs ett lager bestående av grus som innehöll skalgrus och svallad slagen flinta. Lagret var omkring 0,15 meter tjockt och vilade på en mjälig humus ovanpå lera. Schakt 5 Schakt fem mätte ca 9,5 4 meter och grävdes ner till omkring 2,7 meters djup. I detta schakt iakttogs ytterligare en träkonstruktion. Här fick vi bara fram ett litet hörn av denna brädlagda yta (ca 1 1 meter). Vi blev förhindrade att gräva fram den helt p.g.a. skrymmande byggnadsmaterial. Konstruktionen var mycket lik den i det angränsade fjärde schaktet, brädorna var lagda i samma riktning och kom på ungefär samman nivå. Schakt 6 Schakt 6 mätte ca 7,5 3 meter och grävdes ner till ca 3 meter. Inga äldre lämningar påträffades. Schakt 7 I schakt 7 påträffades inga äldre lämningar. Det mätte ca 7,5 3 meter och grävdes ner till 2,8 meter. Fig. 10. På fotot kan man se träkonstruktionen i schakt 8. Foto mot öster. Masthuggets tidiga hamnar 15

16 Fig. 11. Karta över Masthugget nedtecknad år Platsen vi nu grävt ut var inte bebyggd ännu utan den bestod av tomtindelat vatten. Observera att norr är nedåt i denna bild. Fig. 12. Utdrag ur karta över Masthugget nedtecknad år Inget tycks ha förändrats nämnvärt om man studerar denna femtio år yngre karta. 16 UV Väst Rapport 2003:24 Arkeologisk slutundersökning

17 Schakt 8 Schakt åtta blev det mest omfattande schaktet. Det grävdes omkring 10 5 meter stort och nådde ett djup av omkring 3 meter. I schaktets centrala delar påträffades en träkonstruktion på ca 2,3 meters djup. Konstruktionen mätte totalt omkring 4,5 2,5 meter och var uppbyggd av ca 0,05 meter tjocka och omkring 0,22 meter breda brädor. Konstruktionen var ca 1,2 meter bred och 4,5 meter lång i sydsydostlig riktning och vinklade sedan av i 90 mot nordnordväst. Brädorna låg i två lager ovanpå varandra och var placerade i motsatt längdriktning. Under dessa två lager med brädor låg så ett lager med tätt lagda fyrkantigt huggna stockar. På ett ställe fanns vertikalt ställda brädor ner i leran. Varför dessa brädor hade placerats på detta sätt fann vi aldrig någon lösning på. De såg ut att bilda någon slags hägn eller gles begränsning av något slag. Kartanalys Som brukligt var utmed vattendrag sträckte sig de första utlagda tomterna i Masthugget en bit ut i älven. Enligt kartan från år 1728 över Masthugget var platsen vi nu grävt ut inte bebyggd ännu utan den bestod av tomtindelat Fig. 13. Karta över Masthugget nedtecknad år Nu har bryggor förlängts ut i älven och området har bebyggts. Masthuggets tidiga hamnar 17

18 vatten. Detta tillstånd tycks inte ha förändrat sig något nämnvärt om man studerar en femtio år yngre karta från år År 1799 iordningställdes en karta som visar att bryggor eller kajer då förlängts ut i älven och bebyggts. Det är alltså någon gång under dessa 22 år som området vi nu undersökt för första gången bebyggts enligt kartmaterialet. Handelsmännens och änkefruns hamnar Den undersökta delen av kvarteret Koffen sträckte sig över tre tomter på 1799 års karta tomtnummer 59, 60 och 61. Om dessa tomter står att läsa i kartans marginal: handelsmannen N. Björnbergs hamn (59), capitain Zachs Schales änkefrus hamn (60) och handelsmannen N. F. Wahlbergs hamn (61). Området som innehades kallades således hamn, vilket ger en fingervisning om att det var denna funktion som var den väsentliga. Bebyggelsen På de flesta av dessa tomter utmed älven låg ett bostadshus som vette ut mot Smalavägen. Men varje tomt var därutöver bebyggd med ett flertal mindre hus, antagligen magasin, båthus och diverse andra uthus. Taken på husen hade olika markering på kartan vilket kan ha haft till uppgift att upplysa kartläsaren om husens beskaffenhet eller användningsområde. Mycket troligt är att markeringarna påvisar ett tegeltäckt boningshus, eller kanske stenhus. Medan de andra markeringarna visade på en gradskillnad i olika träbyggnaders kvalitet, uppbyggnad eller användningsområde. På handelsmannen Björnbergs tomt 59 fanns förutom huset mot Smalavägen ytterligare fem hus, varav två större ute på kajen. På capitain Zachs Schales änkefrus tomt 60 fanns två hus bakom bostadshuset mot vägen. På handelsmannen Wahlbergs tomt 61 fanns minst 6 hus bakom bostadshuset, varav två på kajen. Området vi nu undersökt berörde platsen för åtminstone tre av husen på tomterna, enligt 1799 års karta. De två husen på handelsmannen Björnbergs kaj och ett av husen på handelsmannen Wahlbergs kaj. Handelsmannen Niclas Björnberg Niclas Björnberg var en stor järnexportör med fasta intressen i bruksnäringen i Värmland och Dalsland. Mellan åren 1812 och 1818 var Björnberg en av de högst taxerade handelsmännen i Göteborg. Björnberg avled år 1829 och i hans bouppteckning framgår resultatet av hans verksamhets framgångar. Hans fasta egendomar i Göteborg bestod då av bostaden med bakgård vid Norra Hamngatan, sockerbruket i Brunnsparken och hus och hamn i Masthugget (rote 11/59). Han ägde dessutom 11 fartyg i varierande storlek och diverse skeppsinventarier i hamnen. De handelsvaror han innehade vid sin död var förutom socker och järn även plankor, bräder, vin och brännvin (Göteborgs historia I 1996, s. 285 f). Handelsmannen Niclas Björnbergs hamn på tomt 59 bör alltså i allra högsta grad varit använd som just hamn och som lastageplats med magasinering av handelsvaror i lagerhus. 18 UV Väst Rapport 2003:24 Arkeologisk slutundersökning

19 Fig. 14. Utdrag ur karta över Göteborg nedtecknad år 1854 som visar Masthuggets bebyggelse. Det förefaller fortfarande vara samma bebyggelse kvar som på kartan från år 1799 i det undersökta området. Capitain Zachs Schales änkefrus hamn På tomt 60, d.v.s. änkefrun Schales tomt, förefaller det inte ha funnits några byggnader på den del av tomten som vette ut mot älven. Åtminstone inte när kartan färdigställdes år Kanske var det annorlunda medan kaptenen levde. Masthuggets tidiga hamnar 19

20 På bryggarmen eller kajkanten låg det däremot tre stycken odlingslotter markerade på rad (se fig. 11). Detta faktum gör att vi får förmoda att kajerna inte bara var bastant uppbyggda för att kunna bära hus, utan de var dessutom fyllda med ett utfyllnadslager som kunde göras odlingsbar. Handelsmannen N. F. Wahlbergs hamn Det som skiljer N. F. Wahlbergs tomt från dom två andra är placeringen av bostadshuset. Bostadshuset låg här inte direkt utmed vägen som på dom andra tomterna utan huset var något indraget från Smalavägen och byggt diagonalt mot kajen och tomtens längdriktning (se fig. 11). Framför huset fanns enligt kartan dessutom odlingsmark markerad utformad som rabatter med en entre på herrgårdsvis. Denna tomts fasad mot vägen måste ha givit ett helt annat intryck än övriga grannars. Bakom fasaden förefaller skillnaderna avta. Här fanns en bakgård med tillhörande magasinshus liksom på angränsande tomter. Möjligen var Wahlbergs tomt något mera tättbebyggd. Masthuggskajerna byggs om En ny hamnplan presenterades år som innebar förändringar för Masthugget. Nya kajer skulle anläggas som bättre kunde tillmötesgå den växande varuhanteringen och ännu en muddring i älven skulle öka djupet till 6 meter (Göteborgs historia II 1996, s. 276). Den nya förlängda Masthuggskajen blev klar vid sekelskiftet. Inför denna modernisering revs de hus som stått på de gamla kajerna i nästan hundra år för att ge plats åt nybyggen. Nya effektivare, körbara kranar och hamnskjul uppfördes och ett järnvägsspår drogs fram längs Masthuggskajen. (Ibid. 276). Sammanfattning I undersökningsschakten inom kvarteret Koffendokumenterades förutom golv, hamnlämningar i form av bryggor, pålar och rustbäddar. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de träkonstruktioner vi funnit var alla placerade i samma riktning. Lämningarna, på mellan 1,5 2,5 meter under dagens markyta, var alla förlagda i NNV SSO riktning, överensstämmande med tomtindelningen på kartmaterial från 1700-talet. Av kartorna framgår att det bör vara rester efter tre kajer med bebyggelse vi dokumenterat i bruk mellan Ett grusigt lager iakttogs också i ett av schakten. Detta lager innehöll slagen och svallad flinta. Ingen närmare datering än mesolitisk tid kan ges detta flintmaterial. Referenser Andersson, Bertil Från fästningsstad till handelsstad Göteborgs historia Näringsliv och samhällsutveckling. Del I. Stockholm Fritz, Martin Från handelsstad till industristad Göteborgs historia Näringsliv och samhällsutveckling. Del II. Stockholm. 20 UV Väst Rapport 2003:24 Arkeologisk slutundersökning

21 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Undersökningstid: 5 10 april Projektgrupp: Carina Bramstång och Kristina Persson. Läge: Ekonomiska kartan, blad 7B 0d, edition april 1992, x y Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: inga. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: inga. Masthuggets tidiga hamnar 21

22 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. I utsnittet ur Göteborgs VA-verks arbetskarta är den undersökta ytan i kvarteret Koffen markerad. Skala 1: Fig. 4. Schaktplan över undersökningsområdet, med de åtta schakten utmärkta Fig. 5. Foto på en profil i schakt 2. Foto mot norr Fig. 6. Foto över schakt 1 som visar husgrunden och den underliggande rustbädden. Foto mot sydväst Fig. 7. Foto över schakt 2 som visar bryggkonstruktionen. Foto mot norr Fig. 8. Foto över schakt 4 som visar träkonstruktionen ovanpå gruslagret med svallad flinta. Foto mot nordväst Fig. 9. Foto över schakt 5 som visar den lilla träkonstruktionen. Foto mot öster Fig. 10. På fotot kan man se träkonstruktionen i schakt 8. Foto mot öster Fig. 11. Karta över Masthugget nedtecknad år Platsen vi nu grävt ut var inte bebyggd ännu utan den bestod av tomtindelat vatten Fig. 12. Utdrag ur karta över Masthugget nedtecknad år Inget tycks ha förändrats nämnvärt om man studerar denna femtio år yngre karta Fig. 13. Karta över Masthugget nedtecknad år Nu har bryggor förlängts ut i älven och området har bebyggts Fig. 14. Utdrag ur karta över Göteborg nedtecknad år 1854 som visar Masthuggets bebyggelse. Det förefaller fortfarande vara samma bebyggelse kvar som på kartan från år 1799 i det undersökta området UV Väst Rapport 2003:24 Arkeologisk slutundersökning

23 En arkeologisk undersökning har utförts i samband med att Göteborgs stads parkerings AB skulle uppföra ett parkeringshus inom kvarteret Koffen vid hörnet av Andreegatan och Värmlandsgatan i Göteborg. Undersökningsytan ingår numera i fornlämningen som utgör Göteborgs äldre stad. I undersökningsschakten inom kvarteret Koffen dokumenterades hamnlämningar i form av golv, bryggor, pålar och rustbäddar. Lämningarna, som låg 1,5 2,5 meter under dagens markyta, var alla förlagda i riktning NNV SSO; i överensstämmelse med tomtindelningen på kartmaterial från 1700-talet. Av kartorna framgår att det bör vara rester efter tre kajer med bebyggelse, anlagda under andra halvan av 1700-talet, som vi dokumenterat. ISSN