K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser. Översikt över förändringar

Transkript

1 K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser Översikt över förändringar

2

3 Innehåll Innehåll 1 Förord 3 Kontaktpersoner 4 1 Inledning 5 2 K-reglerna 7 3 Tillämpning av K K3 i praktiken PwC:s handbok vid tillämpning av K Vem ska tillämpa K3? Vad är ett stort företag/stor koncern? Hur tillämpar man K3? Huvudregel Undantag för mindre företag När det saknas vägledning i K Läsinstruktion till K3 för den ideella sektorn Företag, stiftelse och förening K3:s uppbyggnad Så här läser du 20 5 Nyheter och förändringar i förhållande till dagens regelverk Förvaltningsberättelsen Uppgift om hur föreningens ändamål har främjats under räkenskapsåret Speciella omständigheter som i särskild grad berör företaget/organisationen Anläggningstillgångar Definition av anläggningstillgång Anskaffningsvärde när bidrag har erhållits till investeringen Komponentavskrivning Nedskrivningar Inventarier av mindre värde samt korttidsinventarier Förvaltningsfastigheter Leasingavtal Upplysningar om tillgångar som inte redovisats i balansräkningen K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 1

4 5.4 Gåvor, bidrag (privaträttsliga), offentliga bidrag och vidareförmedlade bidrag Allmänt Skillnaden mellan tillskott för egen räkning och förmedlade tillskott Värdering av gåvor och bidrag Klassificering, redovisning och tilläggsupplysningar Beslutsträd för gåvor, bidrag eller förmedlade bidrag Medlemsavgifter Allmänt Redovisning av medlemsavgifter Periodisering Lämnade bidrag och anslag Allmänt Redovisning Ändamålsbestämda medel Stadgarnas påverkan på eget kapital Gemensam bokföring Stiftelser Redovisning i bokslutet Tilläggsupplysningar om personal Löner och andra ersättningar Sociala kostnader inklusive pensionskostnader Medelantalet anställda Könsfördelning i styrelse och ledning 115 Bilaga Beräkning av återvinningsvärde och återanskaffningsvärde Bilaga Beräkning av nyttjandevärde och verkligt värde för anläggnings tillgångar som generar kassaflöde Bilaga Definitioner av begrepp 2 K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 2014

5 Förord Du håller nu ideella sektorns egen K3-skrift i din hand. Skriften är resultatet av PwCs arbete med att tolka K3:s regelverk baserat på våra omfattande erfarenheter och kunskaper om hur ideella organisationer fungerar i praktiken. Regelverket K3 är i första hand skrivet för aktie bolag, men har ett tilläggskapitel för stiftelser och ett för ideella föreningar och registrerade trossamfund. Samtidigt gäller tillämpliga delar av det generella regelverket även för de ideella organisationerna. Hur dessa delar ska tolkas i praktiken är inte självklart. Vi på PwC:s kontor Ideell Sektor arbetar till vardags med revision och rådgivning till mängder av ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser och har de bästa förutsättningar att ge råd kring hur det nya regelverket ska användas då årsredovisningen för 2014 ska upprättas. Men vänta inte tills det är dags att upprätta 2014 års årsredovisning! Det finns viktiga redovisningsfrågor som påverkar resultat och ställning vid införandet av K3. Gränsdragningen mellan gåva och bidrag är ett väsentligt område som diskuteras i skriften. Även hantering av ändamålsbestämda medel är otydligt i regelverket och vi hjälper till med vägledning i skriften. Gert Wilkens är redovisningsspecialist med fokus på ideella sektorn. Han har med stort engagemang och intresse varit huvudförfattare till skriften. Vi är dock flera redovisningsspecialister och revisorer på PwC som bidragit i arbetet, med synpunkter och deltagande i diskussioner, för att komma fram till de ställningstaganden och klargörande praktiska exempel som redovisas i skriften. Vi har även involverat representanter för ideella organisationer i tolkningsarbetet. Följande medarbetare från PwC har deltagit i skrivarbetet: Gert Wilkens, redovisningsspecialist Jenny Nobrand, redovisningsspecialist Marie Welin, auktoriserad revisor Jonas Grahn, auktoriserad revisor Vår förhoppning är att du får en intressant läsning och konstruktiv hjälp att tolka det nya K3-regelverket i ditt arbete med redovisningen framöver! Marie Welin Branschansvarig Ideell sektor på PwC Jonas Grahn Kvalitetsansvarig Ideell sektor på PwC 2014 K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 3

6 Kontaktpersoner Marie Welin Auktoriserad revisor Gert Wilkens Redovisningsspecialist Deltar i Svenska kyrkans redovisningskomittes (KRED) arbete gert.wilkens@se.pwc.com Jonas Grahn Auktoriserad revisor Ledamot i Frii s redovisningsråd jonas.grahn@se.pwc.com Jenny Nobrand Redovisningspecialist och auktoriserad revisor jenny.nobrand@se.pwc.com 4 K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 2014

7 1 Inledning Årsredovisningen (ÅRL) är det dokument som visar organisationens (företagets 1 ) ekonomiska resultat och ställning för det senaste räkenskapsåret. Inom den ideella sektorn är ekonomin inte alltid den mest intressanta uppgiften när man blickar tillbaka på ett verksamhetsår. Hittills har det i årsredovisningsreglerna saknats krav på uppgifter om hur föreningens eller trossamfundets syfte har uppfyllts. Stiftelserna har sedan 1999 varit tvungna att i förvaltningsberättelsen lämna uppgift om hur stiftelsens ändamål har främjats. I K3 har samma skyldighet införts för ideella föreningar och registrerade trossamfund. ÅRL 2 konstruerades 1995 för aktiebolagen och deras behov och 2001 utvidgades årsredovisningslagens tilllämpningsområde till att gälla för alla associationsformer. I samband med detta gjordes en del förändringar för att anpassa årsredovisningen. Samtidigt som Stiftelselagen kom gav Bokföringsnämnden (BFN) ut ett uttalande avseende avkastningsstiftelser gav BFN ut fyra allmänna råd särskilt inriktade på ideell förening och registrerade trossamfund. Årsredovisningslagen gäller fortfarande men K3-regelverket ersätter BFN:s tidigare olika råd avseende årsredovisning. K3 har särskilda kapitel där anpassningar har gjorts till den ideella sektorns behov avseende information i årsredovisningen. Syftet med PwC:s böcker om K3 är att ge vägledning i den praktiska tolkningen och tillämpningen av K3:s regler och principer. Denna skrift innehåller de större förändringarna i K3 som påverkar stiftelser samt ideella föreningar och registrerade trossamfund. Skriftens avsnitt har byggts upp så att de går att läsa fristående och därför återkommer viss information i flera avsnitt. 1 Företag i detta sammanhang är den beteckning som enligt Bokföringslagen 1:2 p1 (1999:1078) betyder - en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt denna lag. 2 Årsredovisningslagen (ÅRL) 1995: K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 5

8 6 K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 2014

9 2 K-reglerna Sedan år 2004 arbetar BFN med att ta fram samlade regelverk för årsbokslut respektive årsredovisning i icke-noterade företag 1, detta projekt har benämnts K-projektet. Avsikten med K-projektet är att det inom olika kategorier av företag ska finnas regelverk som innehåller samtliga regler som är relevanta. BFN:s K-regelverk består av kompletta regelverk för olika kategorier av företag 1. Dessa regelverk publiceras som allmänna råd (BFNAR) 2. Som framgår av beskrivningen nedan finns det ännu inte K-regelverk för samtliga typer av företag. BFN kommer dock att ta fram regelverk för alla kategorier av företag. I väntan på detta får företag som ännu inte täcks av K-regler fortsätta tillämpa de normer som företagen hittills tillämpat. K1 är ett tillåtet alternativ för företag vars årliga nettoomsättning normalt understiger 3 miljoner kronor och som inte är skyldigt att upprätta årsredovisning (till exempel ideella föreningar, registrerade trossamfund, enskild näringsidkare och handelsbolag som ägs endast av fysiska personer). K1 innehåller kraftigt förenklade regler som har en stark koppling till skattereglerna. Följande K1-regler har publicerats BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut BFNAR 2010:1 Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut 1 Företag i detta sammanhang är den beteckning som enligt Bokföringslagen 1:2 p1 (1999:1078) betyder - en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt denna lag 2 Bokföringsnämndens allmänna rår BFNAR 2014 K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 7

10 2 K-reglerna K2-regelverken är frivilliga regelverk som företag som klassificeras som mindre 3 kan välja att tillämpa i stället för K3. K2 innehåller betydande förenklingar jämfört med K3, bland annat schablonregler med tydliga gränser, färre valmöjligheter, färre tilläggsupplysningar samt regler som ligger nära skattelagstiftningen. Följande K2-regler har publicerats (till och med 2013) BFNAR 2008:1 Årsredovisningar i mindre aktiebolag BFNAR 2009:1 Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar Skillnaden mellan de olika K2-regelverken utgörs främst av särregler som finns för respektive företagsform, till exempel skillnader i eget kapital. Mindre företag 3 som inte är aktiebolag eller ekonomisk förening, det vill säga handelsbolag, stiftelser och ideella föreningar, behöver inte tillämpa K2 så länge det inte finns särskilda K2 för dessa associationsformer. 4 Fram till dess att K2 finns för samtliga associationsformer får mindre handelsbolag, stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund fortsätta att tillämpa nuvarande regelverk. K3 är huvudregelverket för redovisning i svenska företag och måste tillämpas av företag, oavsett företagsform, som klassificeras som större företag 3 och som inte tilllämpar IFRS 5. I K3 har BFN samlat den normgivning som ska tillämpas när årsredovisning och koncernredovisning upprättas. Vid utformningen av K3 har BFN utgått från IFRS for SME s (small and middle sized entities), och använder samma kapitelindelning. K3 är dock ett självständigt regelverk. Innehållet har anpassats till bestämmelser i ÅRL och sambandet mellan redovisning och beskattning, samt i viss mån till befintliga normer och tillämpad svensk redovisningspraxis. 3 Se vidare avsnittet Vad är ett stort företag/stor koncern? 4 K3 1.3 st 3 5 IFRS International Financial Reporting Standards antagen av International Accounting Standards Board 8 K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 2014

11 2 K-reglerna K3:s formella benämning är BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning Grundläggande för K3 är att det är ett principbaserat regelverk. I och med detta så är kapitlen relativt korta och innehåller begränsat med detaljregler och vägledning. För de områden som tidigare behandlades i BFN:s allmänna råd, var reglerna ofta mer beskrivande och gav mer vägledning och exempel. I och med att K3 är principbaserat och relativt kortfattat, samt behandlar fler områden än vad som tidigare täcktes av BFN:s allmänna råd, kommer det att behöva utvecklas praxis för hur olika principer ska tolkas och tillämpas. K4 utgörs av BFNAR 2012:3 Tillämpning av rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering (RFR) Här anges att moderföretag som tillämpar IFRS 6 i koncernredovisningen också ska tillämpa RFR1 7 i koncernredovisningen och RFR2 8 i årsredovisningen. Dotterföretag i sådana koncerner får tillämpa RFR2. Andra företag får inte tillämpa RFR1 och RFR2. 6 IFRS International Financial Reporting Standards vedertagen av International Accounting Standards Board 7 RFR1 - Kompletterande redovisningsregler för koncerner 8 RFR2 Redovisning för juridiska personer 2014 K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 9

12 10 K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 2014

13 3 Tillämpning av K3 3.1 K3 i praktiken PwC:s handbok vid tillämpning av K3 PwC har gett ut en handbok som hjälpmedel i samband med tillämpningen av K3. Första upplagan kom ut i december Hösten 2013 kom andra reviderade och utökade upplagan ut. Andra upplagan har reviderats utifrån de ändringar och kompletteringar som BFN gjorde i december Dessutom har den kompletterats, med kommentarer till kapitel 11 och 12 som behandlar finansiella instrument, kapitel 36 med specialregler för stiftelser samt 37 där specialreglerna för ideella föreningar och registrerade trossamfund finns. K3 i praktiken PwC:s handbok vid tillämpning av K3 bör läsas paralellt med denna skrift för att få en komplett bild av hur K3 påverkar årsredovisnigen i ideella organisationer. 3.2 Vem ska tillämpa K3? K3-regelverket utgör huvudregelverk för redovisning i svenska företag. I detta sammanhang innebär begreppet företag en fysisk eller juridisk person som omfattas av en årsredovisning, en koncernredovisning eller en delårsrapport 1. Det ska tillämpas av alla som tillämpar årsredovisningslagen när en årsredovisning eller en koncernredovisning upprättas 2. Det finns dock ett antal undantag från skyldigheten att följa regelverket. De företag som alltid måste följa K3 är större företag och publika företag om de 1 Årsredovisningslagen (ÅRL) 1:2, p Detta allmänna råd ska, med undantag av IFRS-företag, tillämpas av alla företag som tillämpar årsredovisningslagen (1995:1554) när en finansiell rapport upprättas. Detta allmänna råd ska dock inte tillämpas av företag som har valt att tillämpa följande normgivning: a) BFN:s allmänna råd Årsredovisning i mindre aktiebolag (BFNAR 2008:1). b) BFN:s allmänna råd Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar (BFNAR 2009:1). c) RFR:s rekommendation Redovisning för juridiska personer (RFR 2). Ett företag som är ett mindre företag enligt 1 kap. 3 årsredovisningslagen (1995:1554) och som har en annan associationsform än aktiebolag eller ekonomisk förening behöver inte tillämpa detta allmänna råd K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 11

14 3 Tillämpning av K3 inte ingår i en koncern som ska tillämpa IFRS 3. För företag som är mindre företag och som har annan associationsform än aktiebolag och ekonomisk förening finns, vid tidpunkten för publicering av K3 finns ännu inga K2-regelverk. Så småningom kommer det att finnas förenklade regelverk även för dessa associationsformer. Fram till dess får företag som är handelsbolag, stiftelse eller ideell förening samt registrerade trossamfund välja mellan att tillämpa K3 eller att fortsätta tillämpa äldre normer från BFN och Redovisningsrådet Vad är ett stort företag/stor koncern? Det är av väsentlig betydelse att avgöra om företaget är större eller mindre för att konstatera om det är skyldigt att tillämpa K3. Definitionen finns i ÅRL och BFNs allmänna råd och innebär att större företag inom ideells sektor är företag som uppfyller mer än ett av följande villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren: medelantalet anställda har uppgått till mer än 50, redovisad balansomslutning har uppgått till mer än 40 mkr, redovisad nettoomsättning har uppgått till mer än 80 mkr. Med de två senaste åren avses de två år som närmast föregår det år för vilket bedömningen görs. Det ska vara samma två gränser som överskrids båda åren. Större och mindre koncerner definieras med hjälp av samma villkor som större och mindre företag. Koncernens medelantal anställda, balansomslutning respektive nettoomsättning adderas samman. Koncerninterna fordringar, skulder, intäkter och kostnader, samt internvinster ska elimineras vid bedömningen. Vid bedömningen ska dock inte moderföretagets innehav av aktier i dotterföretag elimineras 4. 3 IFRS International Financial Reporting Standards (IFRS) är en antagen internationell standard för redovisning i börsnoterade företag. IFRS regleras av International Accounting Standards Board. 4 Prop 2005/06:116 Förenklade redovisningsregler, m m 12 K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 2014

15 3 Tillämpning av K Beräkning av medelantalet anställda i ideella sektorn Medelantalet anställda beskriver det arbete som lagts ned i stiftelsen/föreningen under året och innebär en beräkning av antalet heltidstjänster i organisationen. Beräkningen görs med utgångspunkt i betald närvarotid under året. Beräkningen görs utifrån reglerna i BFNAR 2006:11 Gränsvärden. För ideella föreningar och registrerade trossamfund ska enbart de anställda som har uppburit mer än ett halvt prisbasbelopp, enligt lagen om allmän försäkring, i ersättning under året 5 ingå i beräkningen. För stiftelser finns inga särregler Begreppet nettoomsättning i ideella sektorn Enligt 1 kap. 3 första stycket 3 ÅRL ska nettoomsättningen omfatta intäkter från försålda varor och utförda tjänster som ingår i stiftelsens/föreningens normala verksamhet. Det innebär att försäljningsintäkten från exempelvis en fastighetsförsäljning inte ska ingå i nettoomsättningen om organisationens normala verksamhet inte är fastighetsförsäljningar. 5 BFNAR 2006:11 p 11 En ideell förening och ett registrerat trossamfund enligt lagen (1998:5193) om trossamfund eller registrerad organisatorisk del av ett sådant samfund, ska inte räkna med antalet anställda som uppburit högst ett halvt prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring under året K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 13

16 3 Tillämpning av K3 När bokföringsskyldiga ideella föreningar, registrerade trossamfund, stiftelser m.fl. ska beräkna om de är ett större eller mindre företag ska de till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter 6. I propositionen Begreppet nettoomsättning i bokföringslagen och årsredovisningslagen 7 diskuteras frågan om vad som ska räknas med i avkastningsstiftelsernas omsättning. Slutsatsen av diskussionen är att räntor och utdelningar från avkastningsstiftelsens kapital inte ska räknas med i nettoomsättningen. 3.3 Hur tillämpar man K3? Huvudregel Syftet med BFN:s K-projekt är att samla de olika kategoriernas regler för årsredovisningen på ett ställe, per kategori, för att tydliggöra och underlätta arbetet. Av den anledningen får man inte och har inte behov av att blanda regelverk i fortsättningen. K3-reglerna ska tillämpas i sin helhet. Annan normgivning får endast tillämpas när K3 hänvisat till en annan norm. Detta gäller till exempel beräkningen av medelantalet anställda där K3 hänvisar till det allmänna rådet om Gränsvärden 8. Samma regel gäller för de företag som tillämpar K Undantag för mindre företag Mindre företag som väljer att tillämpa K3 får tillämpa de undantag och lättnader som finns för mindre företag i ÅRL. Detta innebär exempelvis att moderföretag i mindre koncerner inte behöver upprätta koncernredovisning även om de tillämpar K3. 6 BFNAR 2006:11 p 11 a Med andra liknande intäkter, som företag som avses i 2 kap 2 första stycket och 3 bokföringslagen (1998:1078) ska lägga till nettoomsättningen vid bedömningen av om ett företag är större eller mindre, avses intäkter som kan likställas med gåvor och bidrag som erhålls utan omedelbar motprestation. Summan av nettoomsättning, bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter ska justeras om räkenskapsåret omfattar annan tid än 12 månader. 7 Prop 2006/07:27 Begreppet nettoomsättning i bokföringslagen och årsredovisningslagen 8 BFNAR 2006:11 14 K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 2014

17 3 Tillämpning av K3 De undantag och lättnader som finns för mindre företag i ÅRL, innebär framförallt att mindre företag: Inte behöver upprätta finansieringsanalys (ÅRL 2:1) Får slå samma vissa poster i balansräkningen (ÅRL 3:4) Inte behöver räkna om jämförelseår vid principbyte (ÅRL 3:5) Inte behöver specificera periodiseringsposter (ÅRL3:8) Inte behöver specificera avsättningar (ÅRL 3:10) Får upprätta resultaträkningen i förkortad form (ÅRL 3:11) Inte behöver specificera extraordinära intäkter och kostnader (ÅRL 3:13) Inte behöver lämna uppgift om eventuell väsentlig skillnad mellan varulagrets bokförda och verkliga värde (ÅRL 4:11) Inte behöver lämna uppgift om ackumulerade av- eller nedskrivningar eller om korrigeringar avseende dessa för tidigare år (ÅRL 5:3) Inte behöver specificera vissa notuppgifter avseende olika typer av anläggningstillgångar om dessa tillgångar med stöd av ÅRL 3:4 slagits samman i balansräkningen (ÅRL 5:3) Inte behöver lämna upplysningar om derivatinstrument (ÅRL 5:4b) Inte behöver upplysa om nettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenar och geografiska marknader (ÅRL 5:6) Inte behöver upplysa om enskilda omsättningstillgångar och skulder som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen, om dessa balansposter, med stöd av ÅRL 3:4 slagits samman i balansräkningen (ÅRL 5:10) Inte behöver upplysa om ställda säkerheter avseende enskilda skulder som med stöd av ÅRL 3:4 slagits samman i balansräkningen (ÅRL 5:11) Inte behöver lämna uppgift om den ekonomiska inverkan på företaget av ekonomiska arrangemang som inte redovisats i balansräkningen (ÅRL 5:11a) 2014 K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 15

18 3 Tillämpning av K3 Inte behöver upplysa om transaktioner med närstående (ÅRL 5:12a) Inte behöver upplysa om hur skattekostnaden delas upp mellan ordinärt och extraordinärt resultat (ÅRL 5:17) Inte behöver lämna upplysningar om löner och andra ersättningar till styrelse och ledning (ÅRL 5:20 25) Inte behöver upplysa i förvaltningsberättelsen om framtida utveckling, forskning och utveckling utländska filialer användningen av finansiella instrument, till exempel avseende riskstyrning och exponering för olika risker enligt Miljöbalken tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet personalfrågor (ÅRL 6:1) I K3 återfinns samtliga undantag förutom uppskjuten skatt (ÅRL 5:16 17) som alltid ska redovisas av alla som tilllämpar K3. Förutom de här redovisade undantagen finns ytterligare ett undantag i ÅRL 5:18b som berör företag med högst 10 anställda. Dessa företag behöver inte lämna uppgift om könsfördelningen bland ledande befattningshavare och detta undantag gäller även vid tillämpning av K När det saknas vägledning i K3 I de fall K3 saknar tillräcklig vägledning för redovisning av en transaktion, annan händelse eller förhållande, ska ytterligare vägledning sökas i följande ordning: a) Bestämmelser i K3 som behandlar liknande och relaterade transaktioner, händelser och förhållanden. b) Definitioner, grundläggande principer samt värderingar av och kriterier för att redovisa en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad i balansräkningen respektive resultaträkningen, som anges i kapitel 2 i K3. 16 K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 2014

19 3 Tillämpning av K3 Om det inte går att få tillräcklig vägledning med hjälp av dessa punkter, får vägledning sökas i IFRS 9. I så fall, måste rekommendationerna från RFR tillämpas. I K3 anges att eftersom reglerna är principbaserade oreglerade frågor i stort sett alltid kan lösas utifrån punkten b) ovan och att det endast undantagsvis borde bli aktuellt att söka vägledning i IFRS. 9 International Financial Reporting Standards godkänd av EU 2014 K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 17

20 18 K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 2014

21 4 Läsinstruktion till K3 för den ideella sektorn 4.1 Företag, stiftelse och förening I K3 används tre samlingsbegrepp när det gäller vem som ska tillämpa regelverket; företag, stiftelse och förening. Företag En fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt BFL (1999:1078) benämns företag 1. Med företag avses i detta allmänna råd även en koncern. I K3 benämns alla dessa fysiska och juridiska personer för företag. I BFL 2 och ÅRL 3 används samlingsbegreppet företag då en regel ska tillämpas av samtliga bokföringsskyldiga eller samtliga som ska följa ÅRL. I vissa fall ska enbart vissa associationsformer följa en regel och då anges detta som till exempel att ÅRLs regler om uppskrivning enbart gäller aktiebolag och ekonomisk förening 4. Samma metodik används i K3. Stiftelse Ett företag som är stiftelse eller som drivs under stiftelseliknande former benämns, i kapitel 36, stiftelse. I K3 regleras inte vad företag under stiftelselika former kan vara, men enligt vår mening är det till exempel Allmänna arvsfonden, Prästlönetillgångar 5 som förvaltas av Svenska kyrkan samt Lunds Domkyrka 5. Förening Ett företag som är ideell förening, registrerade trossamfund och liknande sammanslutningar benämns, i kapitel 37, förening. 1 K3, SFS 1999: SFS 1995: Årsredovisningsalgen (ÅRL) 4:6 5 Regleras av Lag om svenska kyrkan (SFS 1998:1591, 9 ) 2014 K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 19

22 4 Läsinstruktion till K3 för den ideella sektorn I K3 definieras inte vad som kan vara liknande sammanslutningar, men enligt vår bedömning kan det exempelvis vara studentnationer, studentkårer och akademier. 4.2 K3:s uppbyggnad K3-regelverket innehåller 37 kapitel där de 34 första är allmänna regler och gäller för alla som ska tillämpa reglerna. Kapitel 36 och 37 är specialkapitel för stiftelser respektive ideella föreningar och registrerade trossamfund. Kapitel 35 innehåller regler som används första gången reglerna tillämpas av en redovisningsskyldig. Kapitel 35 skiljer sig från övriga på så sätt att det bara kommer att användas den gång företaget tillämpar K3 första gången och får därefter inte användas. Uppbyggnaden av hela K3 är att det utgår från koncernredovisning, med de avvikelser som gäller för juridisk person sist i varje kapitel. Reglerna i kapitel 36 och 37 dels kompletterar huvudregelverket (kapitel 1 34) i de specialfrågor som bara finns i stiftelser samt ideella föreningar och registrerade trossamfund, dels ersätter reglerna i huvudregelverket i vissa frågor. 4.3 Så här läser du För dig som arbetar med stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund kan det vara lämpligt att börja läsa kapitel 36 eller 37 för att få en överblick över de special regler som finns. Du bör även notera de särregler det finns sist i respektive kapitel för juridisk person (jämfört med koncern). När du gjort detta så vet du om du hittar regleringen i kapitel 36 eller 37, eller ska gå till huvudregelverket (kapitel 1 34) för att läsa reglerna som rör din fråga. Huvuddelen av regelverket är gemensamt för alla företag. Avvikelserna för den ideella sektorn finns framförallt avseende intäktsredovisning, information och ändamålsuppfyllelse. 20 K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 2014

23 5 Nyheter och förändringar i förhållande till dagens regelverk 5.1 Förvaltningsberättelsen Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat enligt ÅRL. Syftet med förvaltningsberättelsen är att vara ett komplement till resultat- och balansräkningarna, det vill säga väsentlig information som inte direkt framgår av dessa ska framgå av förvaltningsberättelsen. Därmed blir det lättare för läsaren att förstå helheten. Årsredovisningen (och förvaltningsberättelsen) kan kompletteras, i ett särskilt dokument, med en verksamhetsberättelse där styrelsen utvecklar sin beskrivning av det gångna årets verksamhet. Vad är det för skillnad mellan förvaltningsberättelsen och verksamhetsberättelsen? ÅRL reglerar innehållet i förvaltningsberättelsen och den ska vara kortfattad, gärna mellan 1 och 4 sidor, det vill säga årsredovisningen måste fortfarande vara överskådlig. Verksamhetsberättelsen är stiftelsens/föreningens mer allmänna information om den verksamhet som bedrivits under året. För att se vad verksamhetsberättelsen ska innehålla kan man bl.a. gå till stadgarnas eller styrelsens instruktioner. Förvaltningsberättelsen ska innehålla följande delar 1 1. Information om verksamheten 2. Finansiella instrument Större företag 3. Resultat och ställning 4. Väsentliga händelser under räkenskapsåret 5. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång 6. Framtida utveckling Större företag 7. Forskning och utveckling/ Stöd till forskning och utveckling Större företag 8. Utländska filialer/regionkontor Större företag 9. Miljöpåverkan Större företag 1 Årsredovisningslagen 1995:1554 6: K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 21

24 För stiftelser ska enligt Årsredovisningslagen även uppgift lämnas om hur stiftelsens ändamåls har uppfyllts 2. En liknande regel har införts i K3 avseende ideella föreningar och registrerade trossamfund 3. Punkter märkta med Större företag är sådana upplysningar som är frivilliga för mindre företag Uppgift om hur föreningens ändamål har främjats under räkenskapsåret För ideella föreningar och registrerade trossamfund har det i K3 införts en ny upplysning i förvaltningsberättelsen om hur föreningens ändamål har främjats under räkenskapsåret. Hittills har årsredovisningen enbart fokuserat på redovisat resultat och ställning i resultat- och balansräkningarna. Dessa dokument är konstruerade för att beskriva förhållandena i vinstdrivande företag. I föreningar är naturligtvis dessa upplysningar viktiga för att bland annat beskriva föreningens möjlighet att överleva på kort och lång sikt, men säger inget om föreningen har nått sina ideella mål. Föreningar har som mål att bedriva verksamhet utifrån sitt ändamål enligt stadgarna och beskriver hur man ska arbeta och vad man ska uppnå i respektive års verksamhetsplan. Upplysningar om genomförd verksamhet och dess effekter har hittills vanligen lämnats i andra dokument som verksamhetsuppföljningar, verksamhetsberättelser och dylikt. Större föreningar har i likhet med större aktiebolag ofta tagit fram en särskild publikation där föreningens verksamhet och årsredovisning för året presenterats. I denna publikation redovisas ofta vilka resultat och effekter den ideella verksamheten haft, men även vad som planeras framåt i tiden. Publikationen benämns ofta Verksamhetsberättelse under år XXXX med årsredovisning. Presentationen är vanligen ganska fyllig med inslag av marknadsföringstexter riktade till medlemmar, bidragsgivare och sponsorer. I slutet av skriften återfinns 2 Årsredovisningslagen 1995:1554 6:4 3 K K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser 2014