SISF JOURNALEN INFORMATION FRÅN SVENSKA ISSEGLARFÖRBUNDET. Oscar Wersäll blev 9:a på Juniorvärldsmästerskapen i Polen 2008 NR

Transkript

1 SISF JOURNALEN INFORMATION FRÅN SVENSKA ISSEGLARFÖRBUNDET Oscar Wersäll blev 9:a på Juniorvärldsmästerskapen i Polen 2008 NR Foto: Andrius Repsys

2 2 IS Journalen Ledaren Isseglarförbundets Verksamhetsberättelse för säsongen 2007/2008 Bäste isseglare, har den globala uppvärmningen drabbat oss isseglare? Man kan nog bli lite fundersam med tanke på vad vi upplevt de senaste vintrarna, men hur är det egentligen? Det finns belägg för att variationer sker i vädret, det är långsamma cykler som gör att vi under vissa perioder får det varmare och under andra perioder kallare, sedan har nog människans aktiviteter bidragit till någon form av förändring. För oss isseglare har detta med dåliga vintrar medfört att tidigare satsning på ett nationellt Isseglarcenter i Fiskeboda omprövats och nu omvandlats till ett mobilt Isseglarcenter där tanken är att kunna upprätta det nationella Isseglarcentret var helst det finns en arena för oss. Hela idén med centret är att kunna utnyttja alla de resurser som Isseglarförbundet byggt upp under en längre tid så effektivt som möjligt genom att helt enkelt flytta dit möjligheterna finns. Detta medför att klubbarna ute i regionen aktivt måste leta efter uppställningsplatser dit detta center kan och får flytta till, t ex en kommunal badplats eller liknande men med körväg för lastbil, gärna med möjligheter till el-anslutning. För den lokala klubben kan detta medföra ett uppsving då många aktiviteter blir lagda till centret. Tag nu denna möjlighet och se till att verkligen utnyttja detta hos dig och din klubb. Bengt Bäcklin S Styrelse Vid årsmötet 28 oktober 2007 på Bosön valdes följande styrelse som fördelade arbetet inom sig. Ordförande i styrelse och förbundsordförande Mats Åkerblad 1 år (utbildning och ungdomsverksamhet) Jenny Back (vald 06, 2 år) (ungdom, handslaget, antidoping) Vivi-Anne Karlsson (vald 06, 2 år) (KiteWing satsningen) Lars Wall (vald 06, 2 år) (kappseglingsregler, licensfrågor) Dag Eriksson omval 2 år (ordf i skridskoseglingskommitten) Tomas Forsman omval 2 år (utbildning iskridskosegling) Sture Nyholm omval 2 år Föreningar En förening Svenska Isabella Föreningen har tillkommit under verksamhetsåret. Den är också klassförbund för Isabella seglarna i Sverige. Ordförande är Bosse Carlsson. Sex föreningar har beviljats utträde pga upphörd verksamhet (Bäsingen, Linköpngs SS, Södra Hjälmaren, Studentidrott Luleå, Mälarhöjdens KS, Gunnfjaun). Klassförbund För isjaktseglingsverksamheten finns nu fyra klassförbund nämligen DN/Ice Optimist, Klass 3, Monotype XV och Isabella. Skridskoseglingsverksamheten sköts av en kommitté. Verksamhet Verksamheten har bedrivits enligt den nya organisation som beslutades vid årsmötet Detta innebär att klassförbunden för DN/ IceOtimist, Klass 3 samt Klass XV självständigt svarat för genomförande av nationella och internationella seglingar. Skridskoseglings verksamheten bedrivs av förbundet genom Kommittén för skridskosegling. Bidrag till klassförbund och kommittén har erhållits enligt budget. Seglingssäsongen 07/08 Skridskosegling. SM 07 genomfördes i jan -08 på Runn. SM 08 genomfördes i feb -08 på Tämnaren. Segrare vid båda tillfällena blev Alexander Sahlin i Drake (17 SM), Alexander Larsson i Kitewing och Jenny Back i damklassen. Junior SM 07 för Kitewing vanns av Teo Argulander. Fyra juniorer deltog. Sista segling för säsongen 28 mars på Ältasjön i Stockholm. DN/Ice Optimist, SM 07 seglades dec -07 under fina förhållanden på Storsjön/Årsunda med internationellt deltagande. Tomas Lindgren vann SM -07. SM 08 seglades också på Storsjön/ Årsunda 7-9 mars -08. Första gången som en regatta med 11 seglingar genomförts. Thomas Karlsson tog sitt 8e SM!! VM och EM i DN-klassen seglades i Lipno. Tomas Lindgren 4:a på VM. 5 juniorer deltog i JVM i DN klassen i Polen. Oscar och Johan Wersäll kom 9 resp 10. Inga tävlingar i IceOptimist klassen har genomförts. Klass 3. SM 07 genomfört i dec- 07 på Runn. Jan Fagerberg segrare. Karlskronaracet på Runn februari. Segrare Anders Olsson. SM -08 kunde inte genomföras. Växande intresse för klassen. XV-klassen. Inget SM 07 kunde genomföras. SM 08 seglades 1 mars på Storsjön/Årsunda. Svenska mästare blev Mats Åkerblad/Peder Fries. VM och EM i XV-klassen seglades på Norra Dellen mars. Mats Åkerblad och Peder Friis 3a i EM. Bernhard Rost/Håkan Wersäll 3a på VM.

3 IS Journalen 3 Ungdomsverksamhet Juniorläger har genomförts i samband med årsmötet 27 oktober 07 på Bosön och i Falun 3-6 januari 08. Juniorerna har också deltagit som funktionärer vid rankingseglingar i DN-klassen. Flera planerade juniorseglingar i bl a Kitewing fick ställas in pga dåliga isförhållanden. För nästa säsong planeras aktiviteter för att aktivera IceOptimist seglandet. Sverige kommer att arrangera Junior VM i IceOptimist och DN i mars Bör ses som en möjlighet att lyfta fram förbundets juniorsatsning. Förbundstidningen Tidningen IS Journalen som ersätter förbundstidningen Issegling har utkommit med två nummer och blivit mycket uppskattad. Den publiceras endast på hemsidan. Består av åtta sidor med många fina färgbilder. Fiskeboda ersatt av MISC Verksamheten i Fiskeboda har avslutats och allt material förvaras nu i två specialinredda 20 foots containrar som fn finns uppställda i Ludvika. Tanken är att detta mobila isseglingscentrum (MISC) under vintern skall placeras på depåplats med bra isförhållanden. Utrustning kommer också att hyras ut till klubbar för användning i deras ungdomssatsningar. Idrottslyftet år 1 Isseglarförbundet tilldelades kr att fördela till föreningar under säsongen. Som villkor för erhållande av bidrag gäller att föreningsavgift skall vara betald och att förbundet (kansliet) erhållit kopia av föreningens LOKrapporter. Detta för att styrka att föreningen bedriver ungdomsverksamhet. Sju föreningar har ansökt och beviljats bidrag främst till ungdomsläger och anskaffning av material för ungdomsverksamhet. Ekonomi Förbundets ekonomiska ställning framgår av årsredovisningen som granskats av den av årsmötet utsedda auktoriserade revisorn. Det ekonomiska utfallet är ett överskott på kr vilket gör att förbundet nu har en betryggande likviditet. Svenska Isseglarförbundet har nu avslutat sitt 102 verksamhetsår. Vår strävan är att Sverige även i fortsättningen skall kunna befästa och förbättra ställningen som en av de främsta isseglarnationerna i världen. Styrelsen vill särskilt framför ett tack till alla, aktiva som ledare, som hjälpt till att föra vår sport framåt. Svenska Isseglarförbundet 10 september 2008 Styrelsen Sverige arrangerar Junior VM i DN isjakt och Ice Optimist 5-7/ Alla som har viljan kan göra en insats, anmäl dig redan nu till Vivi-Anne Karlsson. Hanna Dahlborg med fin 24:e plats vid JVM i Polen Foto: Andrius Repsys

4 4 IS Journalen Isabella Isjakt Så började min isseglingskarriär, att sedan resten av vintern -95 skulle bli den kanske bästa isseglingsvintern i vår generation bidrog säkert till det fortsatta intresset. Tills idag 2008 har jag byggt 4 träjakter och en plastjakt som vi kallar MKII. Varför jag vurmar för Isabellan beror på att den är billig/enkel att bygga, stryktålig och lätt. Skrovet kan byggas under 20kg och är enkel att lasta på ett biltak. Riggen/ seglet består av vindsurfingtrustning och kan inköpas för en relativt billig penning. Bosse Dom flesta känner väl idag till Isabella som isjakt, men en liten betraktelse av vad jag tycker denna skapelse står för på passar väl i detta nummer av Isjournalen eftersom det är första numret som kommer efter att Isabellan accepterats som medlem i SISF. Jag har seglat sedan barnsben, till en början med mormor & morfar i deras Neptunkryssare, och sedan 1963 i egen båt. Det började med en Piggjolle som byttes mot Finnjolle, FD, OK-jolle, Primaat, Express och till slut Rival 22, dessutom seglade jag ett antal år i windsurfing. Segla på is har alltid funnits i mina tankar och min morbror och jag byggde en skapelse som vi applicerade en OK-rigg på, men den rörde sig inte en meter så vi skrotade dessa planer, någon gång på 70-talet hade en segelkamrat köpt ett Isabellakit på någon båtmässa och mitt intresse väcktes på nytt. Firman han handlat av hade gjort konkurs men det skulle finnas kit att handla av en man boendes i Slagsta söder om Stockholm. Jag fick hans adress och for dit och inhandlade min första Isabella Classic i dec -95. Efter ett intensivt ihopskruvande testades jakten i julhelgen och i den kraftiga vinden fick jag ett par ordentliga repor, min bror som var med ville också testa vilket motsrävigt accepterades, och efter 150 m segling fick han ett megalyft vilket resulterade i ett tvärsläpp på skotet och plankan knäcktes som en tändsticka. Mariefred 2008 Hittills har inga tävlingar bedrivits med Isabellan, en sanning med modifikation därför att i alla tider har seglare som träffats, tävlat mot/med varandra i olika former, så även Isabellaseglare. Idén med att klassa Isabellan har funnits hos några av oss och vi (Lasse, Olle & jag) beslutade att skapa Svenska Isabella Föreningen i år, detta pga att vi tycker att det saknas en fattigmansjakt som alla, ffa ungdomar, kan ha råd att tävla med. Vi räknar med att en värsting Isabella med det bästa materialet kommer att kosta under :-. I jämförelse med andra tävlingsjakter får man väl anse att detta är relativt billigt. Nöjer man sig med lite enklare utrustning så kommer man ner under :-. Vi har skapat en klassregel som ger relativt stort utrymme för innovationer och ger på så sett ett visst utrymme för utveckling, vilket vi tror stimulerar fantasin. I jämförelse med dom etablerade isjaktsklasserna så tycker nog många att Isabellan är en stoppkloss men 105

5 IS Journalen 5 km/h som är toppnoteringen med GPS är ju ändå respekt! Dessutom kan vi ju segla i full storm vilket inte alla kan, jag har seglat i 22 m/s en gång på Värtan, med det är inget jag rekommenderar. Vi betraktar Isabellan som en instegsklass i issegling precis som Optimistjollen är det i mjukvattensegling. Man kliver ju inte ned i en VO70 som nybörjare och börjar tampas med klubbkompisarna på viken. Isabellan är väl som DN var en gång, lite back to basis i dess enkelhet. Nu hoppas vi att vi blir inbjudna att delta i någon regatta och att vi kan få ihop några kappseglingssuga Isabellaseglare, jag vet att det i Boråstrakten kappas en del, liksom i andra delar av landet, det finns ju trots allt ca 2 2,5 tusen Isabellor tillverkade. Det seglas Isabella i Danmark, Tyskland, USA, Kanada, Finland, Norge, Holland, Åland och till och med på Grönland. Den som vill är naturligtvis välkommen som medlem i Svenska Isabella Föreningen Olle och Lasse Vill du vara med i Isabellaföreningen så kostar det 100:-/år. Sätt in detta på Föreningens PG tillsammans med dina personuppgifter. Frågor ang. föreningen kan ngn av oss i styrelsen svara på. Ordförande Bosse Karlsson Sekreterare Olle Åhrberg Kassör Lasse Karlssson Vid knapparna Bosse! Foto: Andrius Repsys Isseglingsjuniorläger 3 5 jan 2009 (reservdag 6/1) Plats meddelas 4 dagar innan utsatt lägerstart. Arrangerande klubb: Blackens Is Huvudansvarig: Lars Wall Kitewing-ledare: Alexander Larsson Draksegling: Lars Fromell Ice-optimst & junior-dn: Vivi-Anne Karlsson Lägret omfattar tre dagar med seglingspass varvat med teoripass på kvällarna. Mycket välkomna!

6 6 IS Journalen Slipning och bryning av skridskor Ungdomsläger Fiskeboda. Några tankar från en materialforskare på glid Tomas Forsman Friktion och motstånd Man hör ofta att trycket från skridskoskenan smälter en vattenfilm på isen som man åker på. Skulle detta stämma borde det vara bra att vara tung för att åka fort. Forskare har dock visat att isens yta i själva verket har ett halvflytande lager som varken är is eller vatten. Detta lager minskar i tjocklek då temperaturen sjunker och gör att isen upplevs trögare. Skridskons tryck är stort nog för att deformera isen och detta gör alltså att en tung åkare egentligen har större motstånd. Motståndet vid åkning är sammansatt av friktionen mellan isen (det halvflytande lagret) och skenan och motståndet skapat av deformationen i isen. Motståndet är alltså lägre för en lättare seglare/jakt och även lägre vid högre temperatur. Friktionen minskar om skenans ytfinhet förbättras, exempelvis genom bryning. Teoretiskt sett ger en perfekt högglansyta ett sug mellan is och skena vilket ger hög friktion. Det kräver dock polering och uppnås knappast med bryne, i varje fall inte utan smörjning. På varm och mjuk is får man alltså stor deformation och låg glidfriktion. Man bör då ha en längre åkyta och mindre vass egg. Material Materialet i skridskor brukar vara härdat kromstål (rostfritt) eller härdat kolstål (ej rostfritt). Foto: Lars Wall Elitskridskoåkare använder ibland dyrare verktygsstål som också är rostfria. Minsta korrosion försämrar förstås åkytan (friktion) och skärpan. Kolstålsskenor bör därför alltid vara insmorda i olja. Kolstålens hårdaste beståndsdel är järnkarbider som har en typisk hårdhet på 1100 Kn. Kromstålen bildar kromkarbider som är något hårdare ( Kn). Kromstålet har dessutom flera gånger bättre nötningsmotstånd än kolstålet för samma hårdhet. Verktygsstålet bildar förutom kromkarbider även vanadinkarbider som är ännu hårdare (2800 Kn). Slipning Skenans form slipar man förmodligen bara en gång i skridskons livstid. För att inte förstöra materialet (skapa ett mjukare område) ska skenan vid slipning inte bli varmare än att den kan beröras med handen. Det kan vara bra att veta att gnistbildningen vid slipning beror på materialet i skenan. Används ett kolstål kan man förvänta sig mer gnistor än med kromstål eller verktygsstål. Iskristaller på Öjaren, Gästrikland, 17 dec Is är fascinerande! Foto: Tomas Forsman Bryning Bryna skenan bör man göra inför varje tävling eftersom minsta sandkorn på isen försämrar ytan. Ett slitet bryne kommer att runda av kanterna istället

7 IS Journalen 7 för att skärpa dem. Ett diamantbryne slits däremot inte men är förstås dyrare. Det enklare brynet kan innehålla kiselkarbid eller aluminiumoxid. Ofta är ena sidan grövre med ca 80 korn och den andra finare med korn vilket fungerar för kolstål. Diamantbrynet brukar ha korn. Vid bryning används brynställ för att undvika snedhet. Brynet ska vara stort så att det räcker över båda skenorna. Om repor kräver det så används först grövre korn. Används smörjning i form av symaskinsolja binds lösgjorda partiklar från skena och bryne så att åkytan poleras. Ett tips är att täcka åkytan med en tuschpenna så att det är lätt att se att man kommer år överallt. Rengör brynet efter användning med varmt vatten, borste och diskmedel. Efter allt detta arbete seglar man med glädje ett par timmar och sen är det bara att börja om med en repig åkyta! Hård is kräver förstås vassa skridskor men motståndet är minimalt. Världens häftigaste släde, Concept Ice Vehicle Tanken är att propellern på den 4,5 meter långa enmanssläden ska drivas med biobränsle. För att underlätta den närmare 500 mil långa färden över de snötäckta vidderna är den utrustad med radar som klarar av att penetrera is och känna av eventuella sprickor. Samtidigt är själva fordonet, som har tre stora medar, så lätt att det ska kunna dras igenom svåra partier i terrängen av föraren. Släden är något av en scoutfarkost och bakom ska två sexhjuliga större underhållsfordon färdas. Enligt Zercustoms har CIV redan testats under svåra förhållanden. Detta ska faktiskt ha skett på svensk mark, men när och var detta har skett uppges inte. Lotus är ursprungligen ett brittiskt bolag, men är sedan 1996 ägt av det börsnoterade malaysiska företaget Perusahaan Otomobil. Den som har tröttnat på att åka snöscooter har fått något nytt att sukta efter. Sportbiltillverkaren Lotus har tagit fram ett vinterfordon som skulle göra självaste jultomten avundsjuk. Det är visserligen bara en konceptmodell som Lotus nu har presenterat. Concept Ice Vehicle, CIV, är särskilt framtagen för en äventyrsexpedition som ska korsa Antarktis. I Kanada hade man något liknande för passagerartrafik på slätterna i Manitoba, som ett passagerarplan utan vingar som bars upp av fyra stora skidor. Obs! Våra isjakter är ändå det mest energieffektiva och miljöriktiga fordon som finns. Inget bränsle alls, bara direktverkande vindkraft. Detta innebär 0 % koldioxid, slå det den som kan! Jan Adsten

8 Tidningen IS Journalen är officiellt organ för Svenska Isseglarförbundet; SISF, som organiserar ett 50- tal föreningar, vilka bedriver issegling i olika former. SISF verkar för att främja, utveckla och stödja issseglingsidrotten och är sedan 1906 anslutet till RF som ett specialidrottsförbund. Tyck till om IS Journalen, maila synpunkter och artiklar till isjournalen@psnsreklam.se. KANSLI Svenska Isseglarförbundet Idrottens Hus, Stockholm Besöksadress: Fiskartorpsvägen 15 Kanslichef: Lars Hansell Tel Fax E- post: info@issegling.se Hemsida: Postgiro: Första resan för Mobila Isseglings Centret Ansvarig utgivare och ordförande: Mats Åkerblad Tel E- post: mats.akerblad@issegling.se Generalsekreterare: Hans Adolfsson Tel E- post: hans.adolfsson@issegling.se Ungdomsansvarig: Vivi- Anne Karlsson Tel E- post: vivianne.karlsson@issegling.se Redaktör: Bengt Bäcklin Tel E- post: bengt@psnsreklam.se NATIONSSEKRETERARE Skridskosegling: Tomas Forsman Tel E- post: tomas.forsman@issegling.se Isjaktsegling i Ice Optimistklassen: Håkan Wersäll Tel E- post: hakan.wersall@soderbergpartners.se Isjaktsegling i DN- klassen: Kjell Andersson Tel E- post: kjell.gosta@tele2.se Isjaktsegling i Klass III: Jan Fagerberg Tel E- post: jan.fagerberg@issegling.se Isjaktsegling i XV- klassen: Ulf Torberger Tel E- post: ulf.torberger@issegling.se Telefonsvarare för isjakts- och skridskoseglare För alla er som inte nöjer er med isläget på hemmaviken redovisar vi här på begäran en förteckning över de aktiva telefonsvarare, vi känner till, som också finns att lyssna is med under säsong. DN Sweden hotline Görvälns Isjaktsklubb Linköpings Vinterseglare Stockholms Isjaktsklubb StorStockholm Skridskosegling Västkustens Isjaktssällskap Webbkameralänk Runn Layout: Fem i 12 Reklambyrå AB, Ludvika 0810