Tips för säker lagring av torr spannmål i slang med

Transkript

1 Tips för säker lagring av torr spannmål i slang med Grain TM Saver FARM MACS GRAIN SAVER SYSTEM Lycka till med slangläggning av spannmål, det mest kostnadseffektiva sättet att lagra spannmål på! Följ våra rekommendationer och ni kommer att ha många års problemfri, kostnadseffektiv och flexibel lagring framför er. Ta del av en revolution i lagringslösningar för spannmål! Per Christerson Tel per@farmmac.com Farm Mac AB, Alfahills Gård, Tågarpsvägen 369, Asmundtorp, Sweden Krister Wiengren Tel krister@farmmac.com Anders Wennerholm Tel anders@farmmac.com Lagring av spannmål i slang är en kostnadseffektiv, flexibel och mobil lösning för den nya tidens lantbrukare. Lagringssystemet utvecklades ursprungligen i Argentina för ett tiotal år sedan och har sedan dess spridit sig över världen. Farm Mac har utvecklat systemet för europeiska förhållanden och har lösningar för lagring av såväl torr som blöt spannmål. Produktutveckling och delvis även produktion sker idag under Farm Macs fulla kontroll. Vi har valt att kalla vårt helhetskoncept för Grain Saver vilket innefattar alla lärdomar och all den produktutveckling som skett för att ta fram ett komplett och säkert lagrings- och hanteringssystem för svenska förhållanden. I detta material ges tips och råd över hur en korrekt hantering av spannmål i slang bör ske för bästa möjliga resultat. Råden bygger på vår erfarenhet och från kunder som idag använder tekniken i ett flertal olika länder, liksom erfarenheter från hela världen. Det viktigaste är som alltid sunt förnuft; inget lagringssystem är bättre än kvaliteten på den råvara som ska lagras eller bättre än den varsamhet som iaktas av brukaren. Råd om max. vattenhalter ges från forskningshåll men även från praktisk erfarenhet, liksom vad man bör tänka på före inläggning, under inläggning samt under efterföljande steg fram till dess att spannmålen eller oljeväxterna ska säljas eller användas i egen produktion. Ett avsnitt tar upp olika risker kopplat till slanglagring samt ger råd över vad man kan göra för att minska dessa. Vi tar endast upp frågor relaterat till lagring av mer eller mindre torr spannmål. För information om lagring av blöt, hel spannmål, liksom för krossensilering, hänvisar vi till annat underlag från Farm Mac AB. Materialet gör inga anspråk på att vara komplett och är endast rådgivande. Farm Mac AB kan inte hållas ansvariga för innehållet och/ eller effekter och tolkningar av dess innehåll. Farm Mac AB din kompletta leverantör av mobila, kostnadseffektiva och flexibla lösningar för hantering av spannmål och foder. 12 Grain Saver

2 SLANGLAGRING Slanglagring innebär lagring i en modifierad atmosfär till skillnad mot lagring i planlager, plåtsilos och liknande system där syre ständigt står i kontakt med spannmålen. Lagring kan ske av såväl torr som blöt spannmål men tekniken är olika för de två alternativen. Vid inlagring avlägsnas stora delar av syret vid själva inläggningen, övrigt syre förbrukas successivt i slangen av spannmål, svamp och insekter. Genom cellandning omvandlas syre till koldioxid. I grova drag har man efter 30 dagar uppnåt en jämvikt mellan syre och koldioxid och efter ca dagar har cellandningen i princip avstannat. Slangen är nu så full av koldioxid att insekter näpperligen kan överleva inne i slangen längre i någon större omfattning. Den modifierade atmosfären begränsar, inaktiverar och/eller begränsar reproduktionskapaciteten och utvecklingen av insekter och svamp i slangen. Spannmålens naturliga cellandning minskar radikalt, vilket konserverar kvaliteten. Se schematisk graf nedan. Gas Koncentration O 2 & CO 2 Utveckling O 2 O2 Torr CO2 Torr CO Dagar Alla skador på slangen påverkar lagringstabiliteten, därför är slanglagring att betrakta som ett aktivt lager som kräver tillsyn. För våt spannmål tillsätts syror för att stabilisera spannmålen och dess lagringsduglighet; för detta krävs speciellt anpassade maskiner. Bra lagringsstabilitet uppnås genom krossensilering av spannmål i slang. Med andra ord har vi tre olika tekniker för slanglagring; 1) för torr spannmål (upp till ca 16-18% VH), 2) syrakonservering av hel spannmål (gärna över 20% VH) med hjälp av Grain Saver WG-inläggare och 3) krossensilering vid riktigt höga vattenhalter. Vilken teknik som ska väljas är helt beroende av efterföljande användningsområde; t.ex. anses syrakonserverad hel spannmål väl lämpad för användning i blötutfodingssystem alltmedan den krossensilerade spannmålen har sina främsta tillskyndare i mjölk- och nötköttsproduktion liksom till får, ofta i kombination med mixervagnar. Den torra spannmålen däremot kan användas till djurfoder, till mjöltillverkning, för lagring av utsädesspannmål, maltkorn mm vilket skapar större flexibilitet och håller fler dörrar öppna för producenten. De främsta fördelarna med att lagra torr spannmål med Grain Saver systemet är: Låga investeringskostnader för lagringssystemet, Snabba expansionsmöjligheter och extremt kostnadseffektivt för att lagra marginalskördar som annars tarvar stora investeringar för att hantera i traditionella system, Förbättrad skördelogistik spannmålen kommer snabbt undan och kostsamma transporter i säsong kan flyttas till eftersäsong då logistikkostnader ofta är billigare, Förbättrad arbetsmiljö; arbetet sker utomhus i frisk luft och inte inomhus där gammalt damm lagt sig, Ökad flexibilitet mot en volatil världsmarknad; ger bonden möjlighet att sälja spannmålen när priserna är höga och lagra in när priserna är låga, Stor flexibilitet att lagra en mångfald grödor, även i väldigt små volymer, vilket bidrar till och möjliggör en mer flexibel och marknadsanpassad växtföljd, Förbättrade möjligheter av särskiljning till olika kvaliteter; framförallt viktigt för t.ex. utsädesodlare men även för spannmålshandlare, Säkert system där svamp- och insektsproblem minimeras samtidigt som städbehov minskar radikalt liksom underhålllstid på maskiner och utrustning, Ett enkelt system som inte blockerar rörelsekapital i större omfattning, som är överblickbart och där problem med vatteninträngning, fuktproblem i tippgropar mm helt är borta, Säkert mellanlager av blöt spannmål innan torkning vilket innebär att erfoderliga investeringar i tork kan minskas då torksäsongen kan förlängas kraftigt på gården, Problem med insekter vid långtidslagring och behov av desinficering försvinner eftersom inga lagringsbehållare står kvar ostädade innan skörd, Lägre underhållskostnader och servicetid än i traditionella spannmålsanläggningar. I den följande presentationen kommer vi att titta närmare på råd och rekommendationer för en säker lagring och hantering av spannmål i slang. GRAIN SAVER MASKINSYSTEM Grain Saver systemet består av följande maskiner och förbrukningsmaterial: Silo bags (slang) Grain Saver Spannmålsinläggare för torr spannmål Grain Saver Urtagare Grain Saver självtömmande fältvagn med skruv (I vissa fall ersätts den självtömmande fältvagnen av Grain Saver mobil tömningsgrop med skruv) SILO BAGS (SLANG) består av en trelagers film (vit & svart) med UV-skydd, normalt sett micron tjockt. Kvaliteten kommer att försämras över tiden så det är viktigt att inte använda för gamla slangar. GRAIN SAVER SPANNMÅLSINLÄGGARE FÖR TORR SPANNMÅL finns i ett flertal utföranden, vanligast är standardmaskinen i 9 fots utförande men den finns även i 10 och 12 fots utförande. Principen för maskinens funktion är enkel; Maskinen fungerar som en hållare för slangen som fästs ovanpå maskinens tunnel. Spannmålen tas emot i ett tratt som kan fås i ett antal olika utföranden, antingen anpassad för lastmaskin/teleskopare eller som vanligast; för en självtömmande fältvagn. Det finns ett flertal sinnrika konstruktioner, bl.a. en MOBIL SPANNMÅLSGROP MED SKRUV vilken transporterar upp spannmålen till inläggaren som tillval för kunder som behöver arbeta med bakåttippande vagnar eller lastbilar. Denna mobila tippgrop följer inläggaren då denna flyttas framåt. På botten av tratten sitten en stor skruv, driven av traktorns kraftöverföringsaxel vilken trycker ut spannmålen i tunneln. För att möjliggöra sträckning av slangen, är maskinen utrustad med justerbara bromsar på vardera hjul. Traktorn körs i neutral och hästkraftsbehovet för slangläggaren är endast 45 hk. Slangläggaren klarar att lägga in ca. 4 ton/ min. I ett normalt system, där påfyllning sker med en självtömmande fältvagn med skruv sköts detta av en förare och är därför enormt rationellt; föraren av vagnen stannar till vid inläggaren, startar inläggaren och kör därefter vagnen. 2 Grain Saver Grain Saver 3

3 GRAIN SAVER SPANNMÅLSURTAGARE är en enkel högkapacitetsmaskin. Det finns många olika lösningar för att ta ut spannmål ur en slang. Allra enklast är att använda en frontlastare eller teleskoplastare vilket för många gårdar är det optimala systemet, alltmedan vid större volymer är spannmålsurtagaren att föredra, beaktat urtagarens betydligt högre kapacitet, lägre energiåtgång samt minskade risker för skador på slangen. I Nordamerika används oftast stora spannmålssugar, en maskin som precis som lastmaskinen ofta har ett större användningsområde. Nackdelen är den stora energiåtgången per ton hanterad vara samt den oftast relativt låga kapaciteten. Grain Saver Spannmålsurtagare består av en kraftöverföringsaxeldriven tre-axlad skruv som snabbt och effektivt lyfter ut spannmålen ur slangen, upp i lastbil eller vagn. Undertill på urtagaren sitter borstar som rensar slangen invändigt. Maskinen är väldigt flexibel och går att använda i spannmålslager, för lastning från platta mm. GRAIN SAVER SJÄLVTÖMMANDE FÄLTVAGN är den mest rationella maskin för slangläggning; Farm Mac har ett sortiment som finns i utförande från 7 m 3 till imponerande 30 m 3 i en mängd olika utföranden, anpassade efter gården behov. Tömningstiden för samtliga modeller är i nivå 3-4 min för normaltorr spannmål. Skuvvagnen är ett kraftfullt redskap för att hålla tröskorna ständigt rullande och för att lösa efterföljande logistik. Vagnen kan också användas för påfyllning av utsäde och gödning vid sådd, liksom för en mängd andra applikationer. LAGRING AV TORR SPANNMÅL I princip allt sunt förnuft som tillämpas vid traditionell spannmålshantering gäller vid slanglagring. T.ex. ska det inte regna när spannmålen förflyttas efter den är torkad, fältinfekterad spannmål är en högre riskfaktor, spannmålen ska hållas särskild från alla former av inblandning, inte lagras ens temporärt på marken eller andra olämpliga ytor spannmålen ska snarast möjligt tas om hand, om den inte slangensileras direkt, för att undvika värmeutveckling mm. Vid torkning ska rekommenderade max. och minimtemperaturer tillämpas, beaktande bl.a. säkerställande av grobarhet, risken för att bränna REKOMENDERADE VATTENHALTER VID INLAGRING SAMT LAGRINGSTIDER Torkad spannmål som skördats under goda betingelser, som lagras i låg temperatur, kan säkert lagras under lång tid, framförallt om man lagrar spannmål och oljeväxter vid Källa: Cristiano Casini (EEA INTA) de vattenhalter som köparna av spannmålen rekommenderar. Det finns exempel på mobila lager som legat i flera år Viktad lagringsrisk Låg Medium Hög Vete, korn, havre, råg, majs, sojabönor, ärtor Upp till 14% 14-16% Mer än 16% Raps, solrosor Upp till 11% 11-14% Mer än 14% Låg Medium Hög 14% spannmål & 11% oljeväxter 6 månader 12 månader 24 månader 14-16% spannmål & 11-14% oljeväxter 2 månader 4 månader 6 månader >16% spannmål & > 14% oljeväxter 1 månad 2 månader 4 månader Källa: Cristiano Casini (EEA INTA) spannmålen mm. Även om det handlar om lufttät lagring rekommenderar vi att torkning sker till en procent under den önskade vattenhalten eftersom spannmålen under efterföljande hantering kommer att absorbera luftfukt precis som vid traditionell hantering. All utrustning som används ska vara noggrant rengjord innan den brukas, vi rekomenderar att maskinerna tvättas innan de används samt att de naturligvis är servade och övergångna innan de körs för att säkerställa att all smuts, avlagringar, fetter, smörjmedel mm som kan kontaminera spannmålen är avlägsnat. Rekomendationer för lagring av spannmål i slang i avvaktan på bättre priser utan att försämring skett av spannmålskvaliteten. Å andra sidan är risken störst för försämring av kvaliteten vid längre lagring av spannmål som har stått länge i fält innan skörd och som därefter skördas blöt. Det är viktigt att vattenhalten är homogen i hela slangen. Notera att största varsamhet Lagringstider vid olika vattenhalter, en riskklassificering gäller vid lagring av utsäde och maltkorn, där man alltid måste vara extremt försiktigt med vattenhalterna. Det är naturligt att foderspannmål normalt sett kan lagras in vid högre vattenhalter än vad rekomendationerna anger; det finns oräknerliga exempel på foderproducenter som lagrat t.ex. vete på upp mot 20 procents vattenhalt utan att problem uppstått; som med allt, praktisk erfarenhet från den egna gårdens lagrings- och hanteringssystem måste ligga till grund för den enskildes beslut och riskvärdering för vad som är lämpliga maximala vattenhalter. 4 Grain Saver Grain Saver 5

4 RISKER VID SLANGLAGRING Som med all ny teknik som baseras på ett annat sätt att tänka och göra saker och ting på, kan säkert hundra anledningar anföras för varför slanglagring av spannmål inte är något att satsa på, är farligt och till och med idiotiskt. Men, fördelarna överväger nackdelarna! Tekniken är kostnadseffektiv och rationell, investeringskostnaderna små i förhållande till annan lagringsteknik och arbetsmiljön är väldigt bra. För att inte nämna hur snabbt arbetet går. De risker som finns med tekniken är hanterbara och med rätt handhavande är riskerna små. Vi ska nu se närmare på de risker som finns och lära oss mer om hur vi kan hantera dessa på gårdsnivå. inläggare kan man lagra ca 16 säckar per ha eller ca ton/ha. Motsvarande för en 10 fots inläggare är ca ton/ha. Med en 12 fots inläggare når man ca ton/ha. INSTÄLLNING AV MASKIN slangen för att underlätta uttagning (börjar man bara fylla direkt maximalt skapas en rejäl spannmålshög i början som trycker ihop slangen till en klump vilket brukar innebära stort merarbete vid uttagning meddels handskottning). Se bild nedan. RÄTT SLANG Det är centralt att slang av god kvalitet väljs. Det finns ett stort antal tillverkare på marknaden men vår erfarenhet är att det endast är få som håller en så pass god kvalitet att de är lämpliga att lagra spannmål i. Tänk på att det är en stor skillnad mellan en slang anpassad för lagring av ensilage och en för spannmål. En slang för spannmål måste kunna sträcka sig för att få rätt densitet i den lagrade spannmålen. Till skillnad mot hur spannmål packas i silos så tenderar spannmål i en slang att flyta och beter sig som en vätska där spannmålen trycker mot slangens kanter. Olika spannmålssorter, oljeväxter mm beter sig olika i en slang, t.ex. måste normalt sett trycket öka då man lägger in havre som ett exempel (då de är relativt sett lätt och har svårare att flyta ) alltmedan vete flyter väldigt mycket. Ju torrare kärnorna är, ju renare de är samt ju lägre vattenhalt de håller, desto bättre flyter kärnorna i slangen. Något som i sin tur innebär att slangen kommer att utsättas för större tryck och kommer att sträcka sig maximalt, även vid lägre tryck på inläggarens bromsar. Normalt sett ska en högkvalitativ slang sträcka sig ca 10% för att släppa ut max. med luft. På alla slangar anpassade för spannmålslagring finns vertikala linjer som anger sträckningsgraden. Dessa ska alltid följas och vid behov ska trycket i maskinen anpassas för jämn sträckning. Notera att med olika spannmål eller oljeväxter kommer sträckningen att variera, liksom beroende på vattenhalter, mängden avrens, tidpunkten på dagen samt omgivande temperatur. Det är viktigt att kontrollera säcken innan man börjar arbetet för att tillse att det inte finns skador på slangen från transport, från det att slangen legat i lager på gården eller från det att slangen trätts på maskinen. Kontrollera också att slangen satts på rätt och inte upp och ner på tunneln. Volymen av 9 x 60 m säck är 355 m 3 vilket ger en lagringsvolym av ca 200 ton. En 9 x 75 m säck har en volym av 443 m 3 och lagrar ca 250 ton spannmål. Detta motsvarar ca 3,5-4 ton/meter slang. Med 9 fots Läs alltid instruktionsboken om inställning av maskinen för rätt packning av slangen. Kom ihåg att inställningarna måste korrigeras under dagen beroende på ingående vattenhalt, yttertemperatur, sort mm. HANDHAVANDE VID INLÄGGNING Var noggrann med att köra så rakt som möjligt eftersom det annars kan bli problem vid urtagning. T.ex. kan en GPS sändare användas som styrsignal för att lägga rätt. Vid inläggning är det viktigt att hela tiden ha ett jämnt flöde och slangen ska i princip vara helt slät, utan kamelpuckar vilka uppstår då flödet är ojämnt. När man börjar lägga en slang är det viktigt att man är två personer de första meterna där den ena kör den självtömmande vagnen och den andra inläggaren, detta för att få en 45-graders början på Minimera spannmålsförlusterna vid påfyllning genom att hålla ett jämnt flöde; all spannmål som trillar på sidan kommer att gro under hösten och drar till sig råttor och möss. Se exempelbild ovan. I de fall man inte har spannmål för att fylla en hel slang brukar det vara bäst att skära av slangen och börja om på ny kula vid ett senare tillfälle, framförallt om det är risk för regn. I de fall man har inläggaren kopplad till en slang och det finns risk för regn kan man också lägga ett kapell över tratten eller på annat sätt skydda tratten (och därmed innehållet i slangen) från regn. 6 Grain Saver Grain Saver 7

5 FÅGLAR Fåglar har visat sig vara ett problem i vissa området och i vissa länder. Beståndet varierar och om fåglar fått smak på en slang är det tidsödande att få stopp på deras aktivitet. Fåglar är i fuktigare klimat ett ganska stort problem men det finns motåtgärder. Problemen uppstår sällan direkt vid inläggning utan sker oftast senare då omgivande markområden kultiverats eller plöjts och mängden föda i jordbrukslandskapet minskat. De främsta problemen är att fåglarna tar hål på säcken upptill vilket gör att regn kommer in i säcken. Ett annat problem med fåglar är risken för kontaminering av salmonella vilket är ett allvarligt hot. För fåglarna inte bara pickar uppe på slangen, de uträttar också normalt sett sina behov på säcken också. Det enklaste sättet att minska potentiella problem är genom att lägga på ett tjockt, relativt tättvävt, formstabilt, fågelnät. Flera fabrikat finns på marknaden. Vår erfarenhet är att dessa ger hundraprocentigt skydd. Farm Mac kan leverera inläggaren utrustad med arm för att lägga ut tunnare fågelnät men detta är ett mindre bra alternativ för Nordiska förhållanden. Ett annat tips om man väljer tunnare fågelnät är att lägga ut band under säcken vid inläggning vilka senare kan aktiveras för att knyta fast fågelnätet i. Det är kraftigt arbetsbesparande i förhållande till att t.ex. knyta fast däck ovanpå slangen som skydd, under ett tunt fågelnät. Fåglar kan också kontrolleras med traditionella metoder som jakt eller genom att konsekvent skrämma dem, t.ex. med roterande saker eller med attraper eller liknande. RÅTTOR OCH MÖSS Råttor och möss är också ett problem som varierar mellan olika områden. Normalt sett upplevs det som ett större problem än det verkliga problemet det är. I kallare klimat där snödrivor lagt sig kring slangar är det vanligt att sorkar och möss bygger sina bon och sedan kan de ligga där skyddade i månader. De totala förlusterna är små men vid snösmältning är det risk att vatten flödar in i de ganska omfattande, lågt liggande hålen i säcken och stora mängder spannmål kan då komma till skada. Ett mycket enkelt sätt att hantera råttor och möss är genom att dels hålla marken obevuxen; råttor och möss trivs då mindre på platsen. Dels kan man lägga ut gift. Var dock vaksam med närheten till lekande barn och iakta största aktsamhet kring riskerna med detta. Råttoch musgift kan enkelt läggas ut i slangar som läggs vart 8-10 m under slangen i samband med inläggning. Gnagarna älskar att söka sig till dessa och effekten av att lägga giftet i smala PVC-slangar eller dylikt är förvånandsvärt bra. Kontrollera dock att hanteringen är godkänd i enlighet med ev. lokala myndigheters direktiv. SVAMPANGREPP Generallt sett är svamptillväxt inget problem. Man ska dock vara medveten om att avgrödor som skördas med fältinfektion generellt sett är mer riskabla att hantera i slang, framförallt vid högre vattenhalter. För spannmål finns en magisk gräns som ligger i nivå 18-20% och detta är också vad som kan ses som absolut maximala vattenhalter vid inlagring, beaktat risken för svamptillväxt. Ovan till höger ser vi försöksserier från INTA i Argentina som undersökt detta i noggranna försöksserier. Vad som framgår är att vid drygt 18% ökar risken för svamptillväxt markant. Detta är också en av anledningarna till att vi inte rekommenderar lagring av blöt spannmål utan foderkonservering över 18% vattenhalter. För olje- och proteingrödor går gränsen vid 15% vattenhalt som max. INSEKTER Insekter är som vi tidigare sett ett mycket litet problem. Insekterna dör eller får så pass kraftigt nedsatt funktion i den syrefattiga miljön att reproduktionen Svampar, antal Svamptillväxt vid olika vattenhalter Vete, % vattenhalt 12,3 13,6 13,8 14,5 15,4 16,3 16,8 18,5 20,8 25,2 20,5 38,6 Svampkolonier/ mg CO2/100 g 0,07 0,11 0,23 0,52 2,53 23,35 20, , ,5 Svampkolonier/ mg 0,5 0,1 0,1 0,4 4, i princip upphör. Vid skador i slangen kan detta dock ändras vilket åter belyser vikten av att nogsamt följa slangen så att inga skador uppstår. I varmare klimat är detta en extremt stor fördel för slanglagringssystemet då insektsproblem ofta är omfattande i befintliga lagringsanläggningar. Se grafen nedan vilken visar argentinska mätningar för insekternas förmåga att överleva i en silobag: vid högre vattenhalt överlever insekter längre men antalet reduceras snabbt efter inläggning. KLIMAT Varken extremt höga eller låga temperaturer är ett problem för slangens hållbarhet. Slang av god kvalitet är normalt sett anpassad för att klara alla former av temperaturextremer. Slang som är helt täckt av snö är inget större problem, förutom svårigheterna att övervakta eller att tömma slangen. Extremt höga temperaturer är heller inget stort problem. Riskerna ligger företrädesvis då väderomslag sker, där övergången från kalla vintertemperaturer till vår- och sommar utgör den period som i Norden utgör den största risken. Var därför extremt noga under denna period om spannmål ska ligga längre perioder. Snabba väderomslag tenderar att skapa kondenseringsytor inne i slangen, där förhöjda vattenhalter kan uppstå i delar av slangen. Slangar Vattenhalt som ligger i väst-östlig riktning är särskilt utsatta då uppvärmning resp. nedkylning av slangen inte är homogen. Vid körskador och spårbildning uppstår normalt förhöjd risk av att kondenseringsytor uppstår vilka kan leda till fermentering av mindre volymer.den totala skadade volymen vid körspår är oftast försumbar sett i det stora hela och uppgår då till knappt hundra kilogram eller så. Vid uttagning är det dock viktigt att särskilja den ensilerade/skadade volymen vilket är enkelt med Grain Saver urtagaren (då denna smidigt kan manövreras inne i slangen och man har full översyn i slangen vid uttagning). Hagelstormar är i vissa klimat en stor fara för slanglagring. I framförallt tropiska och semitropiska klimat kan hagelstormar vara så pass allvarliga och intensiva att slangen bombarderas och omfattande skador på plasten sker. Under nordiska förhållanden torde detta vara en högst begränsad risk. MEKANISKA SKADOR OCH SKADEGÖRELSE Mekaniska skador från maskiner, husdjur mm kan lätt uppstå. Likaså kan illdådare på två ben slå till och skära sönder slang. I samtliga fall gäller sunt förnuft; föreligger problem kan det vara värt att lägga slangen på inhägnat område eller i alla fall säkerställa att t.ex. betande djur inte kommer i närheten av slangarna genom att sätta upp elstaket eller liknande. 8 Grain Saver Grain Saver 9

6 ÖVRIGT FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER VAL AV LAGRINGSPLATS Det är viktigt att lagringsplatsen väljs med omsorg. Det ska vara enkelt att övervaka lagret för att hålla god översikt över ev. mekaniska skador som kan inträffa från fåglar, möss och råttor, andra djur, från oförsiktiga förare eller från skador som kan uppstå p.g.a. att dålig slangkvalitet har använts. Välj alltid slang av god kvalitet, med erfoderlig tjocklek och sträckningsförmåga! Placera slangen på ett plant, väldränerat område som är relativt högt liggande med liten påverkan av grundvattenrörelser. Undvik områden nära träd och buskage där fåglar samlas liksom närheten till gödselstackar, flytgödsellaguner mm där antingen värme alstras eller där det vilda kan få skydd. Området ska vara fast och rent. Det är viktigt att slangen läggs i sydlig-nordlig riktning för att minska effekten av solinstrålning, framförallt vid långtidslagring. Om slangen läggs i väst/östlig riktning kommer endast en sida av slangen att vara exponerad mot solinstrålningen vilket ökar risken för att säcken sträcks för mycket på ena sidan och/eller att slangen går sönder. I de fall detta bedöms vara ett problem (inte normalt ett problem i Norden) kan en UV-dämpande filt spännas över slangen. Optimalt läggs slangen på en grusad yta där det översta lagret är finare material (för att minska risken för mekaniska skador på slangen) men praktiska erfarenheter från såväl Sverige som många andra länder ger vid handen att lagring i fält fungerar minst lika bra. Tänk på att marken ska vara ogräsfri för att insekter och andra småkryp inte ska trivas (då dessa i sin tur drar till sig gnagare och andra smådjur som i sin tur drar till sig fåglar) vilket enkelt avhjälps genom att t.ex spruta med round-up eller med KRAV-godkända substanser med liknande effekt. Hård stubb kan också vara ett problem; skarpa strån kan trycka igenom slangen. Därför är det lämpligt att plana området med en lastmaskin eller liknande och trycka ned stubben. Var också observant på att där inte finns skarpa stenar eller andra saker som kan skada slangen. Ytan bör vara någorlunda plan, max 1-3% lutning är rekommenderat och det bästa är alltid att lägga in spannmål nedåt backen. Detta för att vatten inte ska kunna rinna in i slangens avslut, den ände som är svårast att få tät. Man bör också undvika att lägga slangen i lutande terräng tvärs över höjdkurvorna, detta då slangen tenderar att utsättas för högre tryck på den nedre delen och risk föreligger för att slangen kan brista, liksom det kan vara svårt att köra rakt med inläggaren och urtagaren. Var noga med att ställa in maskinen så att mekaniska skador på spannmålskärnorna undviks. Försök lägga in så ren spannmål som möjligt, vid behov tillse att det är väl rensat och att boss, ax och strå är bortlägsnat. Lägg skadade partier, partier med avvikande kvalitet, större vattenhaltsavvikelser mm separat för att underlätta kontroll och övervakning samt för att minimera risken för att större partier skadas av mindre volymer. Var noga med att märka upp slang med kvalitet, vattenhalt, notera temperaturer för att ha en bra översikt över slangen och lagringens utveckling över tiden. Var noga med att fylla slangen så att erfoderlig sträckning av slangen uppnås. Förslut slangen väl, antingen med den specialla utrustningen som finns tillgänglig från leverantören, alt via enklare lösningar typ jord som skylts över slangen i slutet, en fastspikad planka eller liknande; det viktigaste är att slangen blir lufttät. EN SPANNMÅLSDEPÅ Enklast byggs en depå detta genom att lägga slangarna enl skiss ovan, en teknik som utvecklats för storskaliga lager världen över. Principen är att en slang läggs i en riktning, nästa slang, ca 1,5 m i avstånd, läggs i andra riktningen. Slangarna läggs då i par och mellan vardera par lämnas 5 m som körbana. På så sätt kan alltid slangar tömmas. Vid lagring i fält rekomenderas att slangen alltid läggs intill en väg direkt samt att det inte läggs fler slangar längre in. På så sätt minskas markpackningen av lagret och slangen är alltid tillgänglig, oberoende av årstid och lastning kan ske direkt på lastbil eller i fältvagnar, stående på vägen. UPPFÖLJNING Lagring i slang är en aktiv lagring vilket innebär att slangarna måste tillses regelbundet. Såväl vattenhalt som temperatur kan enkelt följas genom att ta ut enkla prover ur slangen (som därefter försluts omedelbart) eller genom att en temperaturmätare sticks in direkt i slangen. Det är rekomenderat att notera information med en vattenfast spritpenna direkt på slangen. Om hål uppstår, t.ex. p.g.a. fåglar är det viktigt att omedelbart försluta dessa hål. Som tidigare poängterats är fågelskador de som är allvarligast eftersom det lämna hål som regn direkt kan tränga igenom. Skador längre ned på slangen från möss och råttor är normalt sett inget farligt men bör repareras dessa också om de upptäcks; normalt sett är slangen skyddad genom att ny spannmål rinner ned i hål och stoppar till densamma. I de fall spannmål runnit ut är det lämpligt att samla upp densamma för att undvika att ytterligare skadedjur dras till området. Det valda området ska vara enkelt att komma till för utleverans av spannmål eller om en slang t.ex. har vissa problem som gör att den måste tömmas. Tänk på att förhållanden när slangen läggs oftast är bra i skördetid, alltmedan förutsättningarna radikalt kan ha ändrats när slangen ska tömmas; då kan det vara vått, regnigt och stora problem kan råda för att få fram lastbilar eller vagnar för att tömma slangarna. Planera urtagning i förväg. 10 Grain Saver Grain Saver 11