Sundsvall Energi AB. Övergripande riskbedömning Inför ändrad verksamhet. Slutgiltig handling

Transkript

1 BILAGA 12

2 Sundsvall Energi AB Övergripande riskbedömning Inför ändrad verksamhet Slutgiltig handling Upprättad av: Martin Sandberg Granskad av: Thomas Korostenski Godkänd av: Joakim Almén

3 Sundsvall Energi AB Övergripande riskbedömning Inför ändrad verksamhet Slutgiltig handling Dokumentinformation Skede: Uppdragsgivare: Miljökonsekvensbeskrivning Sundsvall Energi AB Uppdragsnummer: Upprättad av: Kontrollerad av: Godkänd av: Martin Sandberg (MS) Thomas Korostenski (TK), Petter Strid (PS) Joakim Almén (JA) (uppdragsansvarig) Datum Rev Status Upprättad av Kontrollerad av Arbetshandling JA TK Slutlig handling MS PS Reviderad slutlig handling m.a.p. 2 alternativa vägsträckningar Reviderad slutlig handling efter kommentarer från kund MS MS TK JA Konsult WSP Brand & Risk Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB, org nr: Styrelsens säte: Stockholm Uppdragsnummer: (20)

4 Sammanfattning WSP Brand & Risk har fått i uppdrag av Sundsvall Energi AB att genomföra en översiktlig riskbedömning kring de olycksrisker som finns i anslutning till en tänkt ändring av verksamheten vid en befintlig anläggning för fjärrvärme och elproduktion. Syftet med ändringen är att ersätta eldningsolja med biobränsle för att producera fjärrvärme med liten klimatpåverkan samt producera grön el. Befintligt kraftvärmeverk kompletteras med ny förbränningsugn med GROT (grenar, rötter och toppar) som bränsle. Dock kommer eldningsoljan även fortsättningsvis förvaras på anläggningen men endast användas vid driftstörningar samt vid extremt kallt klimat. Då riskbedömningen ska bli en del av en framtida MKB är syftet att i huvudsak belysa riskbilden mot tredje man. Korstaverket är beläget några kilometer öster om Sundsvalls centrum. Öster om anläggningen återfinns byggnader som nyttjas för hamnverksamheten och söder om anläggningen finns ett flertal bergrum där eldningsolja förvaras. Dessutom finns ett bergrum för förvaring av gasol som ligger cirka 150 m från anläggningen. Vid förändrad verksamhet kommer relativt stora mängder GROT tillkomma medan eldningsoljan som pannorna i kraftvärmeverket och hetvattencentralen eldas med kommer på sikt att fasas ut. WSP bedömer att sannolikheten för och konsekvensen av en omfattande brand är lägre vid användning av biobränslet. Det finns däremot annan problematik med biobränslehantering såsom till exempel explosion, tillbakabrand och självantändning. Den sammanvägda riskbilden för tredje man bedöms dock komma att minska i samband med ändringen. Om nedanstående åtgärder vidtas är WSP:s bedömning att riskbilden är acceptabel för verksamheten: De delar som omfattas av förändringar ska utformas med ett brandskydd som uppfyller lagstiftningen. Med hänsyn till egendomsskyddet kan försäkringsbolag ställa ytterligare skyddsåtgärder utöver lagkraven som bör beaktas i ett tidigt skede. Rutiner kring kemikaliehantering, främst lossning och lagring av ammoniak, ska vara tillfredställande. Vibrationspåverkan i marken bör utredas så att sprängningsarbeten inte skadar intilliggande byggnader, vägar eller ledningar (t.ex. el, fjärrvärme, VA). Heta arbeten ska utföras enligt gällande riktlinjer. Uppdragsnummer: (20)

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE & MÅL AVGRÄNSNINGAR STYRANDE DOKUMENT UNDERLAGSMATERIAL KVALITET BEGREPP OCH DEFINITIONER METODBESKRIVNING METOD FÖR RISKIDENTIFIERING METOD FÖR RISKUPPSKATTNING OCH VÄRDERING OMRÅDES-/VERKSAMHETSBESKRIVNING ÖVERSIKT BEFINTLIG VERKSAMHET UR RISKPERSPEKTIV NY BIOBRÄNSLEANLÄGGNING UR RISKPERSPEKTIV BYGGSKEDET BESKRIVNING AV HANTERADE ÄMNEN BEFINTLIG VERKSAMHET NY ANLÄGGNING RISKIDENTIFIERING OCH KVALITATIV VÄRDERING RISKER I BEFINTLIG ANLÄGGNING RISKER FÖR NY ANLÄGGNING RISKER UNDER BYGGSKEDET RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER NY ANLÄGGNING FÖR BYGGSKEDET SLUTSATS Uppdragsnummer: (20)

6 1 Inledning WSP Brand & Risk har fått i uppdrag av Sundsvall Energi AB att genomföra en översiktlig riskbedömning kring de olycksrisker som finns i anslutning till den tänkta ändringen av verksamheten då biobränsle ersätter användning av olja som idag används vid förbränning. På anläggningen finns en befintlig anläggning för fjärrvärme och elproduktion. Riskbedömningen kan så småningom användas som en del av miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 1.1 Bakgrund Att bedriva eller ändra vissa typer av miljöfarlig verksamhet kräver tillstånd enligt Miljöbalken 1. I ansökan om tillstånd ingår bl.a. en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), vilken syftar till att beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan få på människa och miljö. Till följd av att olycksrisker är att beakta som en miljökonsekvens ställer lagstiftningen krav på att eventuella olycksrisker förknippade med verksamhetens utformning och drift ska identifieras och bedömas för att kunna ingå i det underlag till beslut om tillstånd som miljökonsekvensbeskrivningen utgör. Miljöbalken ställer även krav på att hänsyn tas till andra verksamheter som kan antas bli behövliga för att den prövade verksamheten ska kunna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt 2. Farliga transporter utgör ett exempel på sådan följdverksamhet varför risker med transporter till och från den aktuella verksamheten ska behandlas i en ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken Syfte & mål Då riskbedömningen ska bli en del av en framtida MKB är syftet att i huvudsak belysa riskbilden mot tredje man. Bedömningen kan också bli ett underlag för bedömning av miljörisker. Målet med riskbedömningen är att identifiera och uppskatta risker som förändringen av verksamheten kommer att medföra och att föreslå nödvändiga riskreducerande åtgärder. 1.3 Avgränsningar De risker som har studerats är uteslutande sådana som är förknippade med plötsligt inträffade oönskade händelser, dvs. olyckor som kan påverka området eller omgivningen negativt. Enbart risker som kan innebära konsekvenser ur ett personsäkerhetsperspektiv beaktas. Det innebär att ingen hänsyn har tagits till exempelvis eventuella skador på miljön, personskador orsakade av långvarig exponering av farliga ämnen, buller eller strålning. Sociala risker kommer inte att innefattas liksom riskbilden för arbetstagare. I denna analys kommer heller inte biogas innefattas utan detta utreds i annan handling. Transport av farligt gods till anläggningen beskrivs endast översiktligt då inga detaljerade uppgifter finns. Transport av farligt gods till verksamheter i omgivningen behandlas inte i denna handling. I den kvantitativa riskanalysen som gjordes för Nestes hantering av LPG i Tunadalshamnen 4 behandlas inte transport utanför Nestes inhägnade område inklusive lossningskaj. Transport av biobränsle inom anläggningen beskrivs utifrån de uppgifter som lämnats. WSP tar dock inte ställning till vilket av de två föreslagna transportalternativen av biobränsle som anses mest fördelaktigt ur risksynpunkt. Då detta är en grovanalys kommer enbart kvalitativa bedömningar göras för risker. Uppdragsnummer: (20)

7 1.4 Styrande dokument Denna anläggning kan få ett krav att genomföra en MKB på grund av att den kan bedömas få betydande miljöpåverkan enligt Miljöbalken. En MKB:s omfattning ska stå i proportion till hur stor miljöpåverkan en anläggning förväntas kunna få. 1.5 Underlagsmaterial Arbetet baseras på följande underlag: Kartunderlag Underlag inför samråd 5 Sammanfattning av Sundsvall Logistikpark 6 Telefonsamtal med Mats Bäck 13, Sundsvall Energi, och Cecilia Edström, WSP Erfarenheter inom WSP 1.6 Kvalitet Rapporten är utförd av Martin Sandberg (Brandingenjör/Civ.ing. Riskhantering) med Joakim Almén (Brandingenjör/Civ.ing. Riskhantering) som uppdragsansvarig. I enlighet med WSP:s miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för granskning av handlingen är Thomas Korostenski (Brandingenjör). 1.7 Begrepp och definitioner I samband med hantering av risker används en rad olika begrepp. Enligt en promemoria från Länsstyrelsen Västernorrland bör dessa klargöras i samband med riskanalys 7. De begrepp som används i denna rapport utgår från den s.k. riskhanteringsprocessen 8,9 (Figur 1). Risk avser kombinationen av sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser 10. Sannolikheten anger hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och kan beräknas om frekvensen d.v.s. hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod är känd. Riskanalys avser riskidentifiering och riskuppskattning. Riskidentifieringen är en inventering av scenarier som kan medföra oönskade konsekvenser medan riskuppskattningen omfattar en kvalitativ eller kvantitativ uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario. Riskbedömning avser riskanalys och riskvärdering. Riskvärderingen innebär att avgöra om uppskattade risker kan accepteras, om det finns behov av riskreducerande åtgärder samt att verifiera olika alternativ. Riskhantering avser riskanalys, riskvärdering och riskreduktion/kontroll. Riskreduktion/kontroll innebär att utifrån riskvärderingen fatta beslut kring riskreducerande åtgärder och kontrollera att de genomförs och följs upp. Dessutom ingår att bevaka eventuella förändringar i systemet som kan föranleda behov av ny riskanalys. Figur 1: Riskhanteringsprocessen. I denna rapport genomförs en riskbedömning. Uppdragsnummer: (20)

8 I denna rapport kommer tyngdpunkten att ligga på vilka olycksrisker som finns. En kvalitativ riskuppskattning kommer att genomföras som kommer att leda till en kvalitativ riskvärdering för den förändrade verksamheten i jämförelse med dagens verksamhet. Förslag på riskreducerande åtgärder som kan vidtas kommer också att ges. Uppdragsnummer: (20)

9 2 Metodbeskrivning Nedan redogörs för metoder som har använts i respektive del. 2.1 Metod för riskidentifiering Arbetet följer de områden som tas upp av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 11. Denna grundas på att tänka igenom hur verksamheten kan påverka omgivningen, hur omgivningen kan påverka verksamheten och hur verksamheten kan påverka sitt eget område. I denna rapport kommer detta exempelvis vara hur nya verksamheten påverkar den gamla och hur gamla verksamheten påverkar den nya. De risker som utreds påverkar människor eller miljö akut. Vid riskidentifieringen kommer MSB:s skrift Riskhantering i översiktsplaner 12 användas där en genomgång av möjliga risker utförs (sociala risker undantagna): Tekniska olycksrisker o Brand o Explosion o Utsläpp av farliga ämnen från industriella verksamheter o Transportolyckor o Transport av farligt gods Naturolycksrisker o Ras och skred o Översvämning o Vegetationsbränder 2.2 Metod för riskuppskattning och värdering Då denna rapport är en inledande grovanalys kommer inte utförliga beräkningar att genomföras. Ett kort resonemang kring varje risk kommer att föras. Detta innebär att underlaget blir begränsat men att en uppfattning om tänkbara risker presenteras kort och att vidare utredningsbehov klarläggs. Uppdragsnummer: (20)

10 3 Områdes-/verksamhetsbeskrivning 3.1 Översikt Området (Figur 2) är beläget några kilometer öster om Sundsvalls centrum. Öster om Korstaverket ligger Tunadalshamnen. Där finns bland annat lagring av skogsprodukter. Avstånd till de närmaste byggnaderna är ungefär 100 meter. Väster om verket ligger ett skogsområde. Det finns bostäder sydväst och nordväst om det tänkta projekteringsområdet. Söder om anläggningen, i höjden, finns ett flertal bergrum där eldningsolja för närvarande förvaras. Dessutom finns ett bergrum för förvaring av gasol som ligger cirka 150 m från anläggningen. Figur 2: Översiktsbild av området. Observera att det senaste förslaget med ändrad vägsträckningen inom anläggningen ej finns med i figuren. Biobränslet förutsätts transporteras till Korstaverket med lastbil eftersom det inte finns några beslut om att investera i en kombiterminal. Inom anläggningen har två alternativa vägsträckningar presenterats. Denna vägsträckning framgår av Figur 3: Uppdragsnummer: (20)

11 Figur 3: Förslag på transporter enligt alternativ 1 och alternativ 2. Alternativet då lossning av biobränsle sker direkt från lastbilen i mottagningsbyggnaden benämns i denna handling som alternativ 1. Lossning av bränsle kommer att ske inomhus till en tippficka. Tippfickan ska vara dimensionerad för cirka 3 dygns produktion. Lastbilar anländer under vardagar med cirka 10 minuters intervall 13. Hur det ombyggda kraftvärmeverket med mottagningshall och vändplan för transporter av biobränsle utformas framgår av Figur 4: Uppdragsnummer: (20)

12 Figur 4: Ombyggt kraftvärmeverk med mottagningshall och vändplan för transporter av biobränsle. I alternativ 2 passerar lastbilarna med biobränslet först våg och parkering, därefter personalparkering, biogasbyggnaden, rangeringsplan innan bränslet lossas i tippficka. Från tippfickan transporteras bränslet på transportör till ett sållhus. Tippfickan kommer att vara utomhus och sållhuset kommer att vara inbyggt. Möjlighet att förvara mindre mängder biobränsle utomhus i närheten av tippficka och sållhus kommer att finnas. Från sållhuset transporteras därefter bränslet via transportband till bränslelagret som beräknas bestå av två silos på vardera 6000 m³ vilket motsvarande ca 3 dygns drift med två silos. Siloshöjden, inklusive inmatning på toppen, beräknas bli ca 25 m över mark (höjd silo 15 m). Lutningen på bandet kommer att vara max %. Transportbanden kommer att vara inbyggda för att förhindra damning samt som skydd mot väder och vind. Tippfickan/sållhuset finns på höjden +20 m och därifrån utgår transportbandet. Silos står på höjden +35 m och så går banden in på + 55 m. Transportbandet in i panna utgår från botten på silos och går in i panna på ca +45 m. 3.2 Befintlig verksamhet ur riskperspektiv De gamla (24 MW) och nya (60 MW) fastbränslepannorna använder hushållsavfall och verksamhetsavfall som bränsle. Lagringshöjden i anslutning till den nyare av de två pannorna kan maximalt bli uppåt 16 meter i lagret men ligger någonstans vid 8-12 meter vanligtvis. I lagret för sopor (i anslutning till pannan) finns idag två vattenkanoner som vardera kan ge 2000 l/min för att bekämpa en eventuell brand. I detta rum skulle en storbrand kunna få stora konsekvenser men samtidigt är skyddet med vattenkanoner sådant att det är låg sannolikhet att en brand skulle få fäste. Botten i lagret är så format så att kontaminerat släckvatten kan fångas upp där och sedan tas om hand. Kraftvärmeverket, som använder olja för förbränning, används idag i huvudsak för att komplettera upp eloch värmeproduktion i samband med kalla perioder. Oljan kommer efter produktion av den nya anläggningen finnas kvar men endast användas vid driftstörningar och när det är extremt kallt. Elpannan kan förvisso börja brinna men detta kan inte jämföras med storbrand i sophanteringen då mindre mängd brännbart material finns i anslutning här. Ammoniak hanteras genom mottagning i en avsides cistern varifrån detta sedan pumpas vidare till de delar av anläggningen som behöver ammoniaken. Ett antal andra kemikalier används också i processen. Uppdragsnummer: (20)

13 3.3 Ny biobränsleanläggning ur riskperspektiv Det tilltänkta bränslet är cirka 5-15 centimeter långa bitar av GROT (grenar, rötter och toppar) med en fukthalt mellan 40 och 50 % 13. Såsom beskrivits tidigare i detta kapitel anländer bränslet anländer med lastbilar och tippas till en tippficka. Denna tippficka är dimensionerad för cirka 3 dygns produktion. För alternativ 1 planeras ingen lagring av bränslet på anläggningen innan det når tippfickan. Bränslet bereds genom sållning, krossning och magnetavskiljning innan det transporteras med transportband via elevatorer till en timsilo där en utjämning av flödet sker innan det matas in i en panna. För alternativ 2 planeras för förvaring av mindre mängder biobränsle utomhus i närheten av tippficka och sållhus. Ammoniak kommer att hanteras vid rökgasreducering men inga andra kemikalier planeras att användas i processen. Ökade transporter med lastbil överlag kommer att innebära mer trafik på området. 3.4 Byggskedet Under byggskedet kan risker uppstå som inte kommer att existera före eller efter arbetet. Det är viktigt att tänka igenom vad som kan hända så att inte olyckor som kan förebyggas inträffar. Exempel på händelser som kan utgöra en risk är de sprängarbeten som utförs i samband med beredningen av den nya vägen för transport av bränsle samt den nya mottagningshallen. Antalet transporter ökar även under byggskedet både inom anläggningen samt omgivande bebyggelse. Antalet heta arbeten på området förväntas att öka under detta skede och det är extra viktigt att de utförs enligt anvisningar. Uppdragsnummer: (20)

14 4 Beskrivning av hanterade ämnen Nedan redogörs för de ämnen som ur risksynpunkt för tredje man är viktiga att ta hänsyn till i den befintliga anläggningen, den nya anläggningen och under byggskedet. 4.1 Befintlig verksamhet Nedan följer en beskrivning av hanterade ämnen i samband med befintlig verksamhet Bränslehantering I Fastbränsleeldningsanvisningarna 14 (FBEA) kategoriseras risker för brand och explosion för material baserat på dess ursprung och framställning. Det finns fyra olika materialtyper; A-D där risker delas in i klass 1-3, där 1 medför låg risk och 3 hög risk. Klass A: Klass B: Klass C: Klass D: Grovt blandat material, inhomogen blandning, storlek och torrhalt varierar i materialblandningen; fukthalt cirka 40-60%. Grovt material, homogent, torrhalten varierar naturligt med lagringstid och lagringsförhållanden. Material som har behandlats med avseende på storlek. Till exempel lätt torkat träpulver. Material ur grupp (A-C) som har behandlats artificiellt med avseende på torrhalt och storlek. Det innebär en låg och jämn fukthalt på 5-10 % samt snäv storleksfördelning med små partiklar, det vill säga ett malt och torkat material. Till exempel hårt torkat träpulver. Tabell 1: Material enligt ovanstående klasser har följande risker enligt FBEA. 1-liten risk, 2-risken måste bedömas ifrån fall till fall, 3-stor risk. Materialtyp Risk Klass A Klass B Klass C Klass D Explosion Tillbakabrand Självantändning Enligt denna klassificering klassas GROT som materialtyp klass A. I denna klass finns tillbakabrandsrisk men denna kommer att förebyggas om pannkonstruktionen inte bortser från dagens allmänna standard. Dessutom finns självantändningsrisk. Självantändning är en företeelse som uppstår i organiska material. Det finns tre urskiljningsbara processer som leder till självantändning: Kemiska Biologiska Fysikaliska Det kemiska förloppet kännetecknas av att det finns material i materialet som är oxiderande, det vill säga det förekommer en kemisk reaktion som avger värme. Oxidationen kan katalyseras av vissa främmande metallföremål, inte sällan från metalldelar i rivningsvirke som gångjärn och spik. Uppdragsnummer: (20)

15 En biologisk initialprocess kan uppstå genom att bakterier producerar värme då de arbetar. Detta kan ge en uppvärmning av organiskt material till o C. Härigenom ökar reaktionshastigheten kraftigt och en kemisk eller fysikalisk process fortsätter upphettningen till självantändning. Den tredje metoden att initiera självantändning är fysikalisk. Då material tar upp fukt görs detta medan energi avges vilket på så sätt kan leda till självantändning. Fenomenet är känt från boardindustrin där självantändning i porösa fiberplattor förekommer. I bränslehanteringen kan alltså skapas sådana förhållanden att självantändning uppstår, dvs. den mängd energi som produceras är större än den mängd som leds bort, vilket är principen för självantändning. Risken för brandstart ökar om lagringstiden av materialet ökar. För alternativ 1 sker inte någon lagring på plats förutom i tippfickan och timsilon vilket minskar sannolikheten för självantändning av materialet. Dock bör dessa tömmas före längre driftstopp. För alternativ 2 planeras det för förvaring av mindre mängder biobränsle utomhus i närheten av tippficka, sållhus och silos Ammoniak Ammoniak hanteras i 25 % vattenlösning och används till rökgasrening. Mängden ammoniak förutsätts öka i samband med ändringen. Skadeverkan på människor är beroende av koncentrationen och exponeringstid. Skador på människan kan inträffa redan vid relativt låga koncentrationer. Vid inandning av gasen irriteras luftvägarna. Höga halter inandad ammoniak kan ge svullnad och kramp i struphuvudet, chock, medvetslöshet och lungödem. Hudkontakt med gasformig ammoniak ger sveda och kontakt med vätska ger frätskador. En ammoniaklösning på 25 % är betydligt farligare än ren ammoniak ur explosionssynpunkt. I förvaringstanken kan det finnas en explosionsfarlig blandning i utrymmet mellan vätskan och tanktoppen vid särskilda temperaturer. Även vid små mängder ammoniak i tanken i kombination med normala temperaturer kan det förekomma en explosiv blandning. Vid en eventuell explosion är det endast ammoniak-/luftblandningen som är inblandad. Explosionsscenariot ska inte förväxlas med en situation där en brandfarlig vätska ger upphov till en explosionsfarlig blandning då även vätskan antänds vid explosionen. Om en explosion sker i förvaringstanken blir således inte ammoniaklösningen antänd. Övertrycket kan emellertid få stora konsekvenser på själva tanken som kan rämna. Trots denna risk för explosiv atmosfär är inte ammoniak definierad som en brandfarlig gas enligt svensk lagstiftning (SFS 2010:1011 Lagen om brandfarliga och explosiva vätskor) på grund av den höga antändningsenergin som krävs Eldningsolja Eldningsolja är en brandfarlig vätska men då dess flampunkt är avsevärt högre än rumstemperatur utgör den inte någon risk vid förvaring. En brand uppstår inte vid förvaring och hantering om den inte hettas upp ovan flampunkten. Den enda egentliga risken för tredje man är sot/emissioner från en långvarig brand. 4.2 Ny anläggning Nedan följer en beskrivning av tillkommande ämnen i samband med ändrad verksamhet Biobränsle GROT Till GROT räknas grenar, rötter och toppar. Här återfinns normalt allt från mindre bitar och kvistar till hela grenar. Det tilltänkta bränslet på Korstaverket är dock styrt till ungefär 5-15 centimeter långa bitar av GROT med en fukthalt mellan 40 och 50 %. Uppdragsnummer: (20)

16 Med avseende på klassificering enligt FBEA 14 (se 4.1.1) skulle den GROT som Korstaverket använder klassificeras som Klass A då det alltid kommer att ha en fukthalt på % och inte variera naturligt med lagringstid och förhållanden. Självantändning kan alltså förekomma även här. På Korstaverket är tanken att lagret i tippfickan (alternativ 1) ska rymma tre dagars förbrukning vilket innebär att risken får anses låg för självantändning då inte lagringstiden är lång. Om antändning uppstår finns dock överlag ett problem med att antänt biobränsle är svår att släcka helt då det är svårt att komma åt brandhärdar. Likaså föreligger en risk för självantändning för alternativ 2, där lagring främst sker i silos. Lagringstiden bör därmed beaktas vid dimensioneringen Ammoniak Ammoniak har beskrivits i Vid ny anläggning kommer ytterligare ammoniak att hanteras vilket ökar antalet transporter och lossningar. Uppdragsnummer: (20)

17 5 Riskidentifiering och kvalitativ värdering I detta kapitel beskrivs de risker som identifierades för verksamheten enligt avgränsningar (se 1.3). 5.1 Risker i befintlig anläggning Nedan följer en redogörelse för risker förknippade med den befintliga anläggningen Risker från anläggningen som påverkar omgivningen Om bränslet skulle börja brinna i en tippfickan skulle konsekvenserna kunna bli mycket omfattande. Detta skulle kunna påverka omgivningen (både bostäder och hamnen). Med hänsyn tagen till det skyddsavstånd som finns bedömer dock WSP sannolikheten att tredje man drabbas av omfattande konsekvenser (påverkan av sot/emission och ej strålningsrisk) som låg. Ammoniak transporteras som farligt gods (ADR-klass 8). Då ammoniak hanteras i vattenlösning är det dock låg sannolikhet att utsläpp skulle kunna nå så långt att tredje man drabbas av omfattande konsekvenser. Dödliga konsekvenser begränsas till olycksfordonets omedelbara närhet medan personskador endast uppkommer på längre avstånd Risker från omgivningen som påverkar anläggningen Hamnen används idag till omlastning av bland annat gasol. Ett utsläpp av gasol kan leda till dels direkta problem, på grund av att gasol är en tung gas som sprids utmed marken, och indirekt problem om gasen skulle hitta en tändkälla och en explosion skulle uppstå. Då det ligger en höjd mellan anläggningen och gasolhanteringen bedöms sannolikheten att anläggningen påverkas av gasolhanteringen som låg. Storbrand i hamnen skulle kunna spridas till området. Sannolikheten bedöms dock som låg. Dels till följd av att avståndet är stort men också att det krävs att vinden ligger på i en viss riktning för att scenariot ska kunna ske. I den kvantitativa riskanalysen som gjordes för Nestes hantering av LPG i Tunadalshamnen 4 framgår att individrisken för tredje man kring Nestes LPG-verksamhet vara låg. Slutsatsen i rapporten är att krav på åtgärder för att minska risken från Neste gentemot grannverksamheter inte bör krävas. En brist i den analysen är att inte transport av farligt gods analyserats Risker inom anläggningen En brand i någon av anläggningens delar skulle kunna leda till brandspridning till dels hela den befintliga anläggningen men också till den nya mottagningshallen. Med hänsyn tagen till det brandskyddsarbete som bedrivs på plats bedöms sannolikheten för brandspridning som låg. Explosion eller läckage i samband med kemikaliehantering kan uppstå. En sådan händelse bedöms inte påverka tredje man. 5.2 Risker för ny anläggning Nedan redogörs för de risker som den nya anläggningen bidrar till Risker från anläggningen som påverkar omgivningen Den GROT som kommer att finnas på platsen kan börja brinna. För alternativ 1 finns dels en tippficka men också en timsilo för mellanlager innan förbränning. Dessutom transporteras materialet mellan de olika lagren och pannan med hjälp av transportband. En brand i något av lagren kan få konsekvenser för närboende i Uppdragsnummer: (20)

18 form av sot/emissioner. I samband med hantering av biobränslen finns risk för självantändning. I denna process är dock omsättningshastigheten på GROT så snabb att WSP bedömer sannolikheten som låg. För alternativ 2 skulle bränslet kunna börja brinna i en tippficka, sållhus, silos, transportör eller annan processutrustning och konsekvenserna kunna bli mycket omfattande. I detta tidiga skede saknas information för att utreda skyddsnivån av dessa. De delar som omfattas av förändringar förutsätts utformas med ett brandskydd som uppfyller lagstiftningen. Med hänsyn till egendomsskyddet kan försäkringsbolag ställa ytterligare skyddsåtgärder utöver lagkraven som bör beaktas i ett tidigt skede. Utsläpp av ammoniak (se 5.1.1) till följd av ökad hantering Risker från omgivningen som påverkar anläggningen Omlastning av gasol nere i hamnen bedöms inte utgöra en högre risk då kraftvärmeverket byggs ut med mottagningshall och vändplan för transporter. Omlastningsprocessen i hamnen är inte särskilt omfattande och höjden skärmar fortfarande av till stor del. Detta innebär att sannolikheten fortfarande bedöms som låg Risker inom anläggningen En stor brand i någon av anläggningens delar skulle kunna leda till brandspridning till dels hela den befintliga anläggningen men också till den nya mottagningshallen. Med hänsyn tagen till det brandskyddsarbete som bedrivs på plats bedöms sannolikheten för brandspridning som låg. För alternativ 2 kommer bränslet transporteras på en större del av anläggningens yta, se Figur 3. Risken för en att en brand i den nya processutrustningen påverkar någon av de befintliga byggnader ökar därmed. För detta alternativ bedöms dock lastbilstransporten minska inom anläggningen samt tippningen sker i en mindre trafikintensiv och säkrare yta. 5.3 Risker under byggskedet Nedan redogörs de risker som kan uppkomma under byggskedet Risker i byggskedet som påverkar omgivningen Vid sprängningsarbeten kan vibrationer uppstå i marken. Detta skulle kunna påverka omgivningens byggnader och vägar. Vid grävning och sprängning kan ledningar (t.ex. el, fjärrvärme, VA) bli förstörda. Detta skulle kunna innebära påverkan på industrier eller bostäder i närheten beroende på hur systemen är dragna Risker från omgivningen som påverkar byggskedet Gasolomlastning bidrar med en risk här. Dock bedöms sannolikheten för omfattande konsekvenser som låg. Det bör dock finnas en medvetenhet om processen Risker i byggskedet som påverkar anläggningen Under sprängarbeten för att anlägga den nya vägen och uppföra ny processutrustning, men även eventuellt den nya mottagningshallen och vändplatsen, kan vibrationer i mark påverka byggnader och ledningar i mark. Dessutom kan block lossna på oförutsedda platser. Under byggskedet kommer antalet människor och transporter på området att öka markant. Tunga maskiner kommer också att användas. Detta innebär att transporter på området bör tänkas igenom så att inte risker uppstår som kan undvikas. En medvetenhet om att fler människor och fordon är på olika platser kan vara en god start. I samband med heta arbeten kan brand starta. Uppdragsnummer: (20)

19 6 Riskreducerande åtgärder I detta kapitel ges förslag på riskreducerande åtgärder som kan tillämpas för en säkrare verksamhet och ett säkrare byggskede. 6.1 Ny anläggning I de delar som omfattas av förändringar ska dessa utformas med ett brandskydd som uppfyller lagstiftningen. Detta innebär bland annat att förutsättningar för en brand att uppstå minimeras, att förutsättningar för brandspridning (smittorisk) minimeras och att möjligheter att lindra konsekvenser av en brand finns. Med hänsyn till egendomsskyddet kan försäkringsbolag ställa ytterligare skyddsåtgärder utöver lagkraven som bör beaktas i ett tidigt skede. Svenska kommunförsäkringar ger som riktlinje att brandvatten skall finnas tillgängligt och dimensionerat för ett flöde 6000 l/min i 180 min. Rutiner kring kemikaliehantering ska vara tillfredställande. För Korstaverket innebär detta framför allt att lossning och lagring av ammoniak sker på ett säkert sätt. Detta kan bland annat innebära en trafiklösning på området som gör att lossning inte behöver ske på huvudstråket genom området. Ett utsläpp av ammoniak bedöms ej ge omfattande konsekvenser för tredje man enligt kapitel För byggskedet För att upptäcka risker som kan dyka upp i samband med byggnation kan projektörer, men också entreprenörer i ett senare skede, träffas och diskutera tänkbara risker så att olika områden blir medvetna om vilka risker som finns hos de andra områdena. Några tänkbara risker kan ses nedan. Transportsystemet under byggtid bör ses över så att inte verksamheten i övrigt påverkas mer än nödvändigt av all trafik från, till och på området. Vibrationspåverkan i marken bör utredas så att sprängningsarbeten inte skadar intilliggande byggnader, vägar eller ledningar (t.ex. el, fjärrvärme, VA). Heta arbeten bör utföras enligt gällande föreskrifter. Uppdragsnummer: (20)

20 7 Slutsats Vid förändrad verksamhet kommer relativt stora mängder GROT tillkomma medan eldningsoljan som pannorna i kraftvärmeverket och hetvattencentralen eldas med kommer fasas ut och endast användas vid driftstörningar eller extremt kallt väder. WSP bedömer att sannolikheten för och konsekvensen av en omfattande brand är lägre vid användning av biobränslet. Den sammanvägda riskbilden för tredje man bedöms därmed komma att minska i samband med ändringen. Om nedanstående åtgärder vidtas är WSP:s bedömning att riskbilden är acceptabel för verksamheten: De delar som omfattas av förändringar ska utformas med ett brandskydd som uppfyller lagstiftningen. Med hänsyn till egendomsskyddet kan försäkringsbolag ställa ytterligare skyddsåtgärder utöver lagkraven som bör beaktas i ett tidigt skede. Rutiner kring kemikaliehantering, främst lossning och lagring av ammoniak, ska vara tillfredställande. Vibrationspåverkan i marken bör utredas så att sprängningsarbeten inte skadar intilliggande byggnader, vägar eller ledningar (t.ex. el, fjärrvärme, VA). Heta arbeten ska utföras enligt gällande riktlinjer. Uppdragsnummer: (20)

21 Referenser 1 Miljöbalk (1998:808) 2 Miljöbalken 7 kap Prop. 1997/98:45 s Øresund Safety Advisers AB, 2008, Kvantitativ riskanalys över Nestes LPGs hantering av LPG i Tunadalshamnen, Sundsvall. 5 Sundsvall Energi, Underlag inför samråd 1 februari 2011 Bioprojekt Korstaverket, Biogas i Mellannorrland, Sundsvall. 6 Sundsvall Logistikpark, Utvecklingen av ett effektivt och hållbart transportnav. 7 Länsstyrelsen Västernorrland (2004), Promemoria, d International Electrotechnical Commission (IEC). International Standard , Dependendability management Part 3: Application guide Section 9: Risk analysis of technological systems, Genéve, International Organization for Standardization (ISO). Risk management Vocabulary Guidelines for use in standards. Guide 73, Geneva, Kaplan, S. & Garrick, J. (1981), On the Quantitative Definition of Risk, Risk Analysis, Vol. 1, No. 1, pp , Räddningsverket (2001), Olycksrisker och MKB, Sjuhäradsbygdens tryckeri AB, Borås. 12 Räddningsverket (2004), Riskhantering i översiktsplaner En vägledning för kommuner och länsstyrelser, ISBN Samtal med Mats Bäck, Sundsvall Energi, Fastbränsleeldningsanvisningarna, Tryckkärlsstandardiseringen Stadsbyggnadskontoret, 1997, Översiktplan för Göteborg, fördjupad för sektorn transporter av farligt gods. 16 Statens Räddningsverk, 2003, Handbok för riskanalys. Uppdragsnummer: (20)

22 BILAGA 13

23 RAPPORT Riskbedömning Upprättad av: Ursula Resgren Granskad av: Johan Lundin Godkänd av: Johan Lundin

24 RAPPORT Riskbedömning et Kund Sundsvall Energi AB Norra Järnvägsgatan Sundsvall Tel: Konsult WSP Brand & Risk Box Stockholm Besök: Lumaparksvägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Uppdragsansvarig: Cecilia Edström, WSP Environmental Handledare: Ursula Resgren, WSP Brand & Risk Granskning: Johan Lundin, WSP Brand & Risk 2 (36)

25 Innehåll INNEHÅLL... 3 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND SYFTE MÅL AVGRÄNSNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR UNDERLAGSMATERIAL GÄLLANDE REGELVERK KVALITETSSÄKRING DEFINITIONER BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN LOKALISERING BIOGASANLÄGGNING GASUPPGRADERING LBG TANK RISKER FÖRKNIPPADE MED HANTERADE ÄMNEN BIOGAS ÖVRIGA KEMIKALIER Järnklorid Kylmedia MINSTA TILLÅTNA AVSTÅND METOD RISKIDENTIFIERING SAMMANSTÄLLNING OCH BESKRIVNING AV RISKER RISKUPPSKATTNING METOD Sannolikhet Konsekvens ANALYS AV OLYCKSHÄNDELSER VÄRDERING AV IDENTIFIERADE RISKER PRINCIPER FÖR RISKVÄRDERING RISKKRITERIER RISKVÄRDERING LIV OCH HÄLSA RISKVÄRDERING MILJÖ HANTERING AV OSÄKERHET RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER (36)

26 10.1 KRAV PÅ RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER - GASLÄCKAGE OCH BRAND ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA KEMIKALIEUTSLÄPP HANTERING AV VATTEN SLUTSATSER REFERENSER BILAGOR BILAGA A SÄKERHETSDATABLAD BIOGAS BILAGA B SÄKERHETSDATABLAD SVAVELVÄTE BILAGA C SÄKERHETSDATABLAD - JÄRNKLORID (36)

27 Sammanfattning Sundsvall Energi AB planerar att bygga en biogasanläggning vid Korstaverket. Anläggningen planeras för produktion av biogas genom rötning av organiskt avfall och avloppsreningsslam. Anläggningen kommer omfatta även uppgradering av biogas till fordonsgaskvalité och lagring av flytande biogas. Sundsvall Energi AB söker tillstånd för den planerade verksamheten enligt Miljöbalken 1. I ansökan om tillstånd ingår bl.a. en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), vilket syftar till att beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan ha på människa och miljö. WSP har upprättat en övergripande riskbedömning av biogasverksamheten. Denna bedömning utgör underlag till MKB som upprättas för ansökan om tillstånd. Analysen baseras på gällande regelverk samt befintlig underlagsmaterial för den planerade verksamheten. Då lagstiftningarna ställer krav på att riskerna för allvarliga olyckor ska identifieras och bedömas syftar denna riskbedömning till att uppfylla kraven i lagstiftningen samt utgöra ett underlag till en bedömning av behovet av beredskap vid verksamheten. Anläggningen utformas så att alla delar i anläggningen som hanterar gas utförs enligt MSB:s och Energigas Sveriges föreskrifter. Riskbedömning är baserad på en grov riskanalys. I den riskbedömning som har utförts har ett antal olyckshändelser analyserats och värderats. Av bedömningen framgår att största risker för människors liv och hälsa är förknippade med utsläpp av biogas och eventuell efterföljande jetflamma och brand. Dessa risker innefattar läckage av biogas vid uppgradering och lagring. För att förebygga dessa risker föreslås riskreducerande åtgärder. Förutom den övergripande positiva påverkan på miljön, som verksamheten har genom produktion av fordonsgas, så påverkas den yttre miljön negativt genom eventuella utsläpp av avloppsvatten, skläckvatten samt användning av kemikalier och transporter. Dessa negativa effekter kan begränsas kraftigt genom att utforma och driva anläggningen efter de erfarenheter och den praxis som finns inom verksamhetsområdet. En av de förebyggande åtgärder som rekommenderas är utförande av väl fungerade rutiner för kontroll, underhåll och drift av anläggningen. I samband med projektering bör hantering av släckvatten utredas. Teknik för avvattning har inte beslutats ännu. Risker vid hantering av rejektvatten bör utredas vid senare skede. Hantering av substrat, slam och övrigt avfall ger upphov till transporter till och från anläggningen. Förutom det tillkommer transporter av flytande biogas. Transporter till och från anläggningen bör utredas avsende påverkan på liv och hälsa samt miljö. 5 (36)

28 1. Inledning Sundsvall Energi AB planerar utveckla verksamheten vid Korstaverket och främja en miljövänlig el- och fjärrvärmeproduktion. Målsättning med Bioprojekt Korstaverket är att ersätta eldningsolja med biobränslen för att producera grön el och fjärrvärme. Projektet kommer omfatta ombyggnad av befintligt oljeeldat kraftvärmeverk samt en del tekniska förbättringar. Vid Korstaverket planeras också en biogasanläggning för produktion av biogas genom rötning av organiskt avfall och avloppsreningsslam. Anläggningen kommer omfatta även uppgradering av biogas till fordonsgaskvalité och lagring av flytande biogas. Till följd av de mängder biogas som kommer att hanteras omfattas verksamheten av lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE 2 samt av 2 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor, LSO Bakgrund Sundsvall Energi AB söker nytt tillstånd enligt Miljöbalken 1. I ansökan om tillstånd ingår bl.a. en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), vilket syftar till att beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan få på människa och miljö. WSP har av Sundsvall Energi AB fått i uppdrag att upprätta en övergripande riskbedömning av biogasanläggningen. Denna bedömning utgör underlag till MKB:n. 1.2 Syfte Rapporten syftar till att uppfylla de krav som ställs i lagstiftningen och tillgodose de myndighetskrav som ställs på den planerade verksamheten. Detta innebär att riskbedömningen upprättas för att utreda de olycksrisker som den planerade verksamheten kan få på människans liv och hälsa samt naturmiljö. Riskanalysen kommer även att ses som ett stöd vid projektering av anläggningens enheter ur säkerhetssynpunkt. 1.3 Mål Målet med analysen är att identifiera, uppskatta och värdera risker förknippade med verksamhetens utformning. Analysen skall utgöra ett led i verksamhetens kontinuerliga arbete med att minimera riskerna samt begränsa följderna för allvarliga olyckor. 6 (36)

29 1.4 Avgränsningar De risker som studeras i samband med framtagandet av rapporten följer Räddningsverkets föreskrifter 4 Olycksrisker och MKB och omfattar: Olycksrisker inom verksamheten som kan påverka omgivningen. Olycksrisker i omgivningen som kan påverka verksamheten, t.ex. närliggande gasolterminal Olycksrisker som finns inom verksamhetsområdet, t.ex. utsläpp av förorenat släckvatten vid brand. Analysen kommer enbart att fokusera på transporter inom industriområdet och i direkt anslutning till biogasanläggningen. Transporter till och från anläggningen utreds inte. Bedömningen omfattar inte den tekniska installationen, organisatoriska detaljfrågor och risker för felhantering vid olika arbetsmoment. I riskbedömningen ingår inte heller identifiering av risker under projektering, upphandling och uppförande av anläggningen, enligt AFS 1999:3. Arbetsmiljörisker för egen personal ingår inte i riskbedömningen. 1.5 Förutsättningar Teknisk utformning av lagertanken för flytande biogas inklusive avstånd till intilliggande verksamheter och vägar kommer att utföras enligt Energigas Sveriges anvisningar LNGA Dessa anvisningar förutsätter att SS-EN , Anläggningar och utrustning för kondenserad naturgas, följs. Riskbedömningen har således utgått från att dessa anvisningar och rekommendationer följs och risker med anläggningens byggnadstekniska utformning har inte studerats vidare. Dammexplosion och självantändning i silo regleras inte i ovan nämnda föreskrifter. Enheten antas vara utformad i enlighet med AFS 2003:3 7, med explosionstryckavlastning eller motsvarande på delar där det finns risk för dammexplosion. Om dessa anvisningar inte kan uppfyllas måste denna riskbedömning omarbetas. Biogasanläggningen är i en projekteringsfas och alla detaljer kring utformning av anläggningen har inte tagits fram ännu. Riskanalys enligt de specifika förutsättningarna för den färdigprojekterade anläggningen kommer att behöva upprättas i senare skede enligt ATEX-direktivet som finns inarbetat i LBE Underlagsmaterial Rapporten baseras på följande underlag från Sundsvall Energi AB: Underlag inför samråd 1 februari 2011, Bioprojekt Korstaverket, Biogas i Mellannorrland 8 Förslag på situationsplan 7 (36)

30 1.7 Gällande regelverk Biogas klassas som brandfarlig gas och biogasanläggningen omfattas av lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, LBE 5. Lagen ställer bl.a. krav på tillfredställande utredning om riskerna för olyckor och skador på liv, hälsa och miljö med avseende på brand och explosion. Lagstiftningens viktigaste regler gällande biogas framgår av Myndigheten för samhällsskydd och Beredskaps (MSB) föreskrifter SRVFS 2004:7 9 och SÄIFS1996:8 10. Verksamheten omfattas även av 2 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor, LSO 3. Lagen syftar till att bereda människors hälsa, egendom och miljö ett tillfredsställande skydd mot olyckor. Lagen anger vilka skyldigheter som enskilda, kommun och stat har i det olycksförebyggande arbetet samt under och efter en räddningsinsats. Verksamheten bör dessutom enligt lagen skriftligen dokumentera sitt systematiska brandskyddsarbete. Den planerade verksamheten kommer att hantera uppgraderad biogas i mängder som inte överskrider den lägre kravnivån i Sevesolagstiftningen, del 1, och därmed omfattas inte av denna lag. Samtliga ovan nämnda dokument har beaktats vid upprättande av denna riskbedömning. 1.8 Kvalitetssäkring Rapporten är utförd av Ursula Resgren (Civilingenjör Kemiteknik) med Cecilia Edström, WSP Environmental, som uppdragsansvarig. I enlighet med WSP:s kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär att rapporten granskats av en från projektet fristående konsult vid WSP. Ansvarig för granskning av denna rapport har varit Johan Lundin (Tekn Dr). 1.9 Definitioner Brännbarhetsgräns Övre (UEL) och undre (LEL) gränsen anger vilken maximum respektive minimum mängd brännbar gas blandat med luft som kan antändas. EI 60/120 Byggnadstekniskt krav på brandmotstånd enligt följande beteckningar: R=bärförmåga, E=täthet, I=isoleringsförmåga, åtföljd av tidsangivelse i minuter. Fordonsgas Uppgraderad biogas eller naturgas som används som drivmedel till fordon. LBG Liquified Biogas, handelsnamn på flytande metangas med förnybart ursprung. LBG är nedkyld och kondenserat biogas med egenskaper motsvarande flytande naturgas. Nm 3 Normalkubikmeter, volym vid normaltillstånd, d.v.s. 0 o C och 1,01325 bar tryck. 8 (36)

31 Riskområde Rötgas Substrat BLEVE Område i vilket det finns explosiv atmosfär eller sådan kan förväntas förekomma i en sådan omfattning att särskilda skyddsåtgärder krävs i fråga om konstruktion, installation och användning av utrustning. Ej uppgraderad biogas. Gasen är mättad på vatten och innehåller ca 65 % metan och resten i huvudsak koldioxid. Organiskt material lämpligt för rötning. Boiling Liquid Expanding Vapour Expansion, uppstår när en tank kraftigt upphettas av en brand och tanken exploderar. 1. Beskrivning av verksamheten Nedan ges en kort beskrivning av verksamhetens lokalisering, biogasproduktion och uppgraderingsanläggning. 2.1 Lokalisering Lokalisering av anläggningen planeras inom Korstaverkets område och med god tillgänglighet för tung trafik. 9 (36)

32 Figur 1. Lokalisering av anläggningen inom Korstaverket. 2.2 Biogasanläggning Vid anläggningen kommer biogas och biogödsel genom rötning av organiskt hushållsavfall, slam från avloppsreningsverket samt bioslammet från pappersindustrins reningsverk att produceras. Anläggningen kommer att bestå av följande enheter: förbehandling av avfall där olika råvaror blandas och finfördelas, rötning i rötkammare, efterbehandling av rötrest i avvattningsenhet, gasklocka för lagring av rötgas och med syfte att utjämna tryck- och flödesförändringar som uppstår vid rötningsprocessen, gasfackla som installeras av säkerhetsskäl där överskottsgas eller gasen som inte används för uppgradering förbränns, uppgradering av biogas, samt LBG lagertank Processchema för biogasanläggningen visas i figur (36)

33 Figur 2. Processchema, biogasanläggning vid Korstaverket. 2.3 Gasuppgradering Producerad rötgas innehåller 60-65% metan (CH 4 ) och resterande är koldioxid (CO 2 ). Sammansättningen av biogasen varierar beroende på vilka substrat som rötas i anläggningen. De föroreningar som förekommer i mindre mängd är vattenånga, svavelväte (H 2 S), syrgas (O 2 ), kvävgas (N 2 ) och vätgas (H 2 ). Höga halter svavelväten i gassystemet orsakar korrosion och beläggningar. Svavelvätet reduceras redan i rötkammaren genom att tillsätta järnklorid (FeCl 3 ) som bildar järnsulfid (FeS). Saltet följer med rötslammet. Uppgradering av biogas innebär att koldioxid, vatten, siloxaner och svavelväte avskiljs från gasen, så att en mer koncentrerad gas med hög metanhalt kvarstår. Det finns olika metoder för att uppgradera biogas till fordonsgaskvalitet. Typ av uppgraderingsteknik är inte beslutat än. 2.4 LBG tank Den uppgraderade biogasen kommer att lagras i en 108 m 3 tank motsvarande ca 40 ton LBG. LBG kan sedan tankas i vakuumisolerade trailers och distribueras vidare. Den totala produktionen av fordonsgas beräknas till ca 6 miljoner Nm 3 per år. Det motsvarar ca 6 miljoner liter diesel eller bensin. 2. Risker förknippade med hanterade ämnen De farliga ämnena som skall hanteras inom anläggningen är flytande och gasformig biogas samt kemikalier som används vid rötningsprocessen. Nedan beskrivs de hanterade ämnenas egenskaper och risker som är förknippade med dem. Säkerhetsdatablad för biogas, svavelväte och järnklorid bifogas i bilagor A, B och C. 3.1 Biogas Rötgas och biogas klassas som brännbara gaser, vilket innebär att de kan antändas i samband med utsläpp. Antändning i luften kan ske under förutsättning att det finns en gnista eller tillräckligt varm tändkälla (ca 600 o C för fordonsgas), samt inom brännbarhetsområdet. 11 (36)

34 Uppgraderad biogas består till ca 98 vol % av metangas. Brännbarhetsområdet för metan är ca 5-15 vol %, se tabell 1. Tabell 1. Fysikaliska data för rötgas och fordonsgas 11. Enhet Fordonsgas, metan ** 98 % CH 4 Rötgas 60 % CH 4 + ca 40 % CO 2 Riskfraser Extremt brandfarligt, Extremt brandfarligt, R 12 R 12 Brännbarhetsgränser vol % Densitet, gas kg/m 3 0,68 * 1,15 Relativ densitet, (luft = 1) 0,55 * 0,9 Energivärde KWh/Nm 3 9,8 5-8 * Gas 15 o C, 1,013 bar ** Kvalitetskrav i enlighet med svensk standard för fordonsgas typ A, SS , är metanhalt på minimum 97 vol % +/-1. Metangas har lägre densitet än luft och vid ett gasutsläpp utomhus stiger gasen upp i luften och bildar ett gasmoln. Flytande biogas är tyngre än luft vid temperatur lägre än -110 C. Vid temperatur över -110 C är produkten i gasform och lättare än luft. Om direkt antändning sker vid utsläppskällan uppstår en jetflamma och området kring den brinnande jetflamman utsätts för kraftig värmestrålning. Om gasen inte antänds omedelbart vid utsläpp kan uppstå ett brännbart gasmoln som kan antända senare. I gasmolnet kan temperaturen uppgå till o C, vilket leder till att ett område kring det brinnande molnet utsätts för mycket kraftig värmestrålning och eventuell tryckvåg. Bedömningen görs att vid antändning av fordonsgas ( bar) erhålls kritisk strålningsvärme inom ca 30 meter 12,13. För rötgas (25 mbar) bedöms motsvarande avstånd vara ca 15 meter 12,13. Konsekvenser av en olycka med biogas beror på olycksförlopp. Konsekvenser på människa bedöms vara påtagliga först då utsläppet antänds, medan ett utsläpp som inte antänds bidrar till växthuseffekten. Utsläpp av biogas eller brand förväntas inte ge några svårsanerade eller irreversibla skador på naturmiljön. Sker utsläppet i gasfas späds det relativt snabbt ut. Om gasmoln tvättas ned av regn kan skador såsom försurning påverka naturmiljön lokalt. Om utsläppet antänds kan lokal påverkan på vegetation osv. ske liksom påverkan till följd av kontaminerat släckvatten. Rötgas med låg metanhalt och hög halt av koldioxid är tyngre än luft och vid utsläpp sjunker gasen initialt mot marken. Då metangasen och koldioxid separerar efter utsläpp, stiger metanet uppåt medan koldioxid sjunker ner. Rötgasen är korrosiv beroende på dess innehåll av framförallt vatten, svavelväte och koldioxid. 12 (36)