ALLMÄNT RÅD OM SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE

Transkript

1 ALLMÄNT RÅD OM SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE SRVFS 2004:3 FÖRESKRIFT OCH ALLMÄNT RÅD OM BRANDSKYDDSREDOGÖRELSE SRVFS 2003:10 SRVFS 2004:4

2 Detta särtryck är utgivet av Informationsbolaget Med reservation för tryckfel. Tegelgårdsgatan MALMÖ Tel: Fax: E-post Internet:

3 SRVFS 2004:3 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete; beslutade den 6 februari Enligt 2 kap. 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Åtgärderna kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär. Åtgärder av teknisk karaktär kan vara anskaffande av utrustning för brandsläckning medan åtgärder av organisatorisk karaktär kan vara utbildning och information. För att uppfylla dessa krav bör ett systematiskt och kontinuerligt brandskyddsarbete bedrivas under byggnadens eller anläggningens hela användningstid. I detta ingår att brandskyddet bör dokumenteras. Räddningsverket meddelar härmed följande allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete. Räddningsverkets meddelande 2001:2 med allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete upphör samtidigt att gälla. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i en författning (lag, förordning eller myndighetsföreskrifter) och att ge generella rekommendationer om deras tillämpning. Allmänna råd är markerade med grå bakgrund. Statens räddningsverk ELISABETH SÖDERBERG Mette Lindahl Olsson (Enheten för bebyggelse och miljö) 3

4 SRVFS 2004:3 Behovet av ett systematiskt brandskyddsarbete Det går inte att värdera brandskyddet hos ett objekt med utgångspunkt i de enskilda brandskyddsåtgärderna. Det krävs en helhetssyn och därför är det av stor vikt för brandsäkerheten att ägare och nyttjare 1 av byggnader och andra anläggningar har kunskap om sitt brandskydd, hur vidtagna brandskyddsåtgärder samverkar och hur de bidrar till att minska riskerna. Enstaka kontroller av hur utförda brandskyddsåtgärder fungerar ger inte besked om hur brandskyddet fungerar mellan kontrollerna. Ett gott brandskyddsarbete behöver därför bedrivas systematiskt och kontinuerligt och utgå från de brandrisker som finns. Ett sådant arbetssätt innebär också att kunskaperna om brandskyddet underhålls och utvecklas inom verksamheten. Omfattningen av det systematiska brandskyddsarbetet styrs av den verksamhet som bedrivs inom byggnaden eller anläggningen och hur denna utvecklas och förändras. Behov av kommunikation finns i första hand med dem som äger, nyttjar eller vistas på objektet och i andra hand med de myndigheter som utför tillsyn. Systematiskt brandskyddsarbete bör bedrivas såväl med avseende på förebyggande åtgärder som på de åtgärder som planeras i händelse av inträffad brand. Det innebär att ägare och nyttjare fortlöpande bör vidta de åtgärder som behövs för att få bort eller minska risken för brand. En bedömning av om brandskyddet är tillfredsställande bör omfatta byggnadens och verksamhetens samtliga brandskyddsåtgärder vägda mot de brandrisker som finns. Dokumentation av brandskyddet För varje byggnad eller anläggning bör det finnas en dokumentation av brandskyddet som är tillräckligt omfattande för att säkerställa att skäliga brandskyddsåtgärder vidtas och hålls funktionsdugliga. I fråga om enklare byggnader eller anläggningar, med låg brandrisk och en verksamhet som inte ställer särskilda krav på tekniska eller organisatoriska brandskyddsåtgärder samt där tillräcklig information och kunskap kan upprätthållas på annat sätt, behöver skriftlig dokumentation inte upprättas. Det systematiska brandskyddsarbetet bör kunna kommuniceras med dem som berörs av det. Dokumentationen bör beskriva byggnaden och dess brandskyddslösningar, vilken verksamhet som bedrivs och den organisation som finns för brandskyddet samt de förändringar som sker. Normalt bör dokumentationen finnas samlad. Om det finns skäl att dela upp den, och detta är möjligt utan att minska förståelsen, kan dokumentationen ingå som en del av annan 1) Med nyttjare avses här nyttjanderättshavare enligt 2 kap. 2 lagen om skydd mot olyckor. 4

5 SRVFS 2004:3 dokumentation och behöver inte vara samlad i en pärm, ett kapitel eller liknande. dokumentationen bör om möjligt förvaras där den berörda verksamheten bedrivs och den bör finnas tillgänglig vid tillsyn. Den bör uppdateras regelbundet och vid behov. I de fall flera ägare eller nyttjare verkar inom en byggnad eller en anläggning, t.ex. i en butiksgalleria, bör en dokumentation upprättas för varje enskild verksamhet. I dessa fall bör dessutom en sammanställning finnas över de sammantagna riskerna och det övergripande brandskyddet. Dokumentationen bör utföras/sammanställas av personer inom den egna verksamheten som är väl förtrogna med den verksamhet som bedrivs. Vid särskilda behov kan extern hjälp behöva anlitas. Inom verksamheten bör det finnas en brandskyddsansvarig med särskilt ansvar för brandskydd och dokumentation. Dokumentationen kan tjäna som underlag för den skriftliga redogörelse för brandskyddet som ägaren eller i vissa fall verksamhetsutövaren skall lämna till kommunen enligt 2 kap. 3 lagen om skydd mot olyckor. För nyare byggnader där det upprättats brandskyddsdokumentation enligt byggreglerna 2 kan den dokumentationen tjäna som grund även för det systematiska och kontinuerliga brandskyddsarbetet. När byggnaden tas i bruk och används, kompletteras dokumentationen från byggskedet med uppgifter om den verksamhet som bedrivs i byggnaden, de förändringar som görs och den organisation som finns för brandskyddet. Det räcker inte med att upprätta dokument för att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Avgörande är vad som i praktiken åstadkoms för att upprätthålla och förbättra brandskyddet. Dokumentationen är ett hjälpmedel och en kunskapskälla som används för styrning och vägledning av det systematiska och kontinuerliga brandskyddsarbetet. Det kan finnas skäl att dela upp dokumentationen av brandskyddet i flera delar, exempelvis då informationen om verksamhetens tekniska installationer finns samlade i drifts- och underhållssystem, medan informationen över verksamhet och organisation behandlas i ett eget system. Någon form av hänvisning eller koppling mellan systemen förutsätts dock. Behovet av skriftlig dokumentation av brandskyddet styrs av flera faktorer där byggnaden, verksamheten och organisationen tillsammans eller var för sig utgör de viktigaste. För byggnader eller anläggningar som omfattas av en eller flera av nedanstående fyra kriterier bör det finnas skriftlig dokumentation. 2) Boverkets byggregler, BBR kap. 5:12 5

6 SRVFS 2004:3 1. Byggnad För de byggnader vars brandskydd inte enkelt kan beskrivas med generella brandskyddsåtgärder, vars brandskyddsåtgärder kräver speciellt underhåll, där det krävs automatiska eller manuella styrningar av brandskyddsinstallationer eller som är kulturhistoriskt värdefulla bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet. Som exempel kan nämnas stora, höga, djupa eller komplexa byggnader och byggnader vars brandskydd projekterats genom analytisk dimensionering 3. Skriftlig dokumentation av brandskyddet behöver normalt inte upprättas för bostads- och kontorshus där förenklad dimensionering 4 tillämpats vid utformningen av brandskyddet. Detsamma gäller för exempelvis sådana industri- handels- och bostadslokaler som är belägna med utgång direkt till det fria och som rymmer ett fåtal personer. 2. Verksamhet För de byggnader och anläggningar där det bedrivs verksamheter som medför stor risk för uppkomst av brand eller för spridning av brand, omfattar stora personantal, omfattar sovande personer med dålig lokalkännedom, ofta förändras eller kan medföra att utrymningsvägar blockeras, bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet. Som exempel kan nämnas samlingslokaler, skolor, hotell, industrier och sjukhus. 3. Organisation För de byggnader och anläggningar där verksamhetens brandskydd bygger på en organisation där flera personer är engagerade i utformning och upprätthållande av det systematiska brandskyddsarbetet, där det förutsätts ett aktivt deltagande av personalen vid brand eller tillbud eller där brandskyddet till stor del är beroende av ett fungerande samarbete mellan personalen, bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet. Behovet av information till dem som är direkt berörda av verksamheten bör också beaktas. Som exempel kan nämnas industrihotell, butiksgallerior, konsert- och idrottsarenor, skolor, hotell, sjukhus och vissa trafiktunnlar. 3) Dimensionering genom beräkning och situationsanpassad bedömning. 4) Generellt tillämpade lösningar, schabloner, branschpraxis eller beprövad erfarenhet. 6

7 SRVFS 2004:3 4. Övrigt Vid bedömning av behovet av skriftlig dokumentation bör också omkringliggande verksamheters risker beaktas, om de medför större krav på brandskyddet i den egna byggnaden, verksamheten eller organisationen. Som exempel kan nämnas närhet till rekommenderade transportleder för farligt gods, närhet till verksamheter som hanterar större mängder brandfarliga eller explosiva varor samt verksamheter som av annan anledning kan medföra allvarliga konsekvenser för den egna verksamheten vid en brand eller annan olycka. Tillsyn och kontroll Enligt 5 kap. 1 lagen om skydd mot olyckor utövar kommunen tillsyn över efterlevnaden av lagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. I samband med tillsyn bör behovet av skriftlig dokumentation av brandskyddet prövas. Denna prövning bör även omfatta en bedömning av om ägaren eller nyttjanderättshavaren har tillräcklig kunskap om objektets risker och dess brandskydd samt om det finns förutsättningar för nödvändigt underhåll av brandskyddsåtgärderna. Om det finns skriftlig dokumentation av brandskyddet bör även dess innehåll, omfattning och efterlevnad kontrolleras vid tillsyn. Ägaren eller nyttjanderättshavaren och andra berörda bör själva kunna redogöra för sitt brandskydd med stöd av sin dokumentation, och detta bör också prövas vid tillsynen. Det är lämpligt att tillsynen omfattar en dialog mellan tillsynsmyndigheten och ägaren eller nyttjaren om det systematiska brandskyddsarbetet avseende både förebyggande åtgärder mot brand och åtgärder i händelse av inträffad brand. Tillsynsmyndighetens behov av dokumentation av brandskyddet är inte styrande för det systematiska brandskyddsarbetet. En tillsynsförrättare har dock rätt att få del av de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. I fråga om dokumentationens innehåll kan bilagan tjäna som vägledning. 7

8 SRVFS 2004:3 Bilaga Dokumentationens innehåll Innehållet i dokumentationen styrs av behovet i det enskilda fallet, men som generel vägledning kan nedanstående punkter vara lämpliga att beskriva i en skriftlig dokumentation. Generell beskrivning av byggnaden 5. Beskrivningen bör visa byggnadens läge, utformning och i vissa fall ingående byggmaterial. För kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör dess kulturhistoriska värde beskrivas samt i förekommande fall var särskilt värdefulla inventarier finns placerade. Generell beskrivning av verksamheten och dess risker. Beskrivningen bör i text eller på en skiss visa var olika verksamheter bedrivs i objektet för att det skall kunna vara möjligt att följa hur riskerna förändras. Ansvarsfördelning för brandskyddet. Organisation och instruktioner för ansvar, kontroller och underhåll, samt organisation och instruktioner vid brand bör redovisas. Beskrivning av tekniska brandskyddsåtgärder. Byggnaders och installationers utformning och funktion och hur de förväntas hanteras vid en eventuell brand bör redovisas. De vanligaste tekniska brandskyddsåtgärderna återfinns i checklistan nedan. Förutsättningarna för att med egen personal och med hjälp av räddningstjänsten utföra en akut insats i byggnaden/verksamheten. Plan för utbildning och övning, med uppgifter om vilka som ska övas/utbildas, typ av övningar/utbildning och hur ofta de ska ske. Underhålls- och kontrollplan för samtliga brandskyddsåtgärder med uppgifter om vem som är ansvarig, vilken typ av kontroll som avses och hur ofta de ska ske. Genomförda kontroller av brandskyddsåtgärder. Skriftlig dokumentation bör ske av utförd egenkontroll, extern kontroll och eventuella planer på åtgärder. Genomförd utbildning och övning. Skriftlig dokumentation bör göras över genomförd utbildning och övning. Rutiner för information till hantverkare, besökare m.fl. som kan påverka eller beröras av brandskyddet i sådan utsträckning att riktad information behövs bör anges. 5) För förklaring av bygg- och brandskyddstermer hänvisas till Plan- och byggtermer 1994, Tekniska nomenklaturcentralen 8

9 SRVFS 2004:3 Tillstånd för hantering av brandfarliga eller explosiva varor och andra tillstånd som rör brandskyddet eller är beroende av brandskyddet bör komplettera dokumentationen. Genomförda och planerade förändringar i organisationen, byggnaden eller verksamheten och som påverkar brandskyddet bör framgå av dokumentationen. Revision av dokumentationen. Av dokumentationen bör framgå hur, av vem och med vilka intervaller dokumentationen utvärderas, följs upp och revideras. Checklista över vanliga tekniska brandskyddsåtgärder Utrymningsvägar Brandceller Nödbelysning Dörrar i brandcellsgräns Dörrar i utrymningsvägar Brand- och utrymningslarm Släcksystem Brandgasventilation Skydd mot brand- och brandgasspridning via ventilationssystem Räddningsvägar Stigarledningar Brandskydd av bärande stomme Skydd mot brandspridning till närliggande byggnad Brandtätningar Ytskikts brandklass Checklista över organisatoriska brandskyddsåtgärder Ansvarsfördelning Utbildning Information Övningar Instruktioner och rutiner Service och underhåll Kontrollplaner och dokumenthantering 9

10 SRVFS 2003:10 Statens räddningsverks föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet; SRVFS 2003:10 Utkom från trycket den 19 december 2003 beslutade den 4 december Statens räddningsverk föreskriver följande med stöd av 2 kap. 1 och 2 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Objekt som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse 1 Kravet på skriftlig redogörelse för brandskyddet enligt 2 kap. 3 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall gälla för de byggnader eller andra anläggningar som omfattas av en eller flera av kriterierna i bilagan till denna författning. Innehållet i den skriftliga redogörelsen 2 En skriftlig redogörelse för brandskyddet enligt 2 kap. 3 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall avse de delar av byggnaden eller anläggningen som innehåller verksamhet som omfattas av denna författning. Redogörelsen skall även avse de övriga delar av byggnaden eller anläggningen som har direkt betydelse för brandsäkerheten i denna verksamhet. Denna författning träder i kraft två veckor efter den dag då författningen enligt uppgift på den utkom från trycket i verkets författningssamling. Statens räddningsverk CHRISTINA SALOMONSON Mette Lindahl Olsson (Enheten för olycksförebyggande verksamhet) 10

11 SRVFS 2003:10 Bilaga Denna bilaga består av DEL 1 som innehåller definitioner och DEL 2 som innehåller kriterier för tillämpningen av 1 i denna författning. DEL 1 I bilagan används följande begrepp med nedan angiven betydelse. Elevhem Fritidsanläggning Förläggning Boende för barn och ungdomar i anslutning till skolor som omfattas av skollagen (1985:1100). Byggnad eller annan anläggning utomhus för idrott, fritid, rekreation eller nöje. Barnkoloni eller läger samt boende för flyktingar eller asylsökande eller för dem som fullgör totalförsvarsplikt, under förutsättning att bostaden inte innehas med hyresrätt. Förskola, skola och Verksamhet för barn och ungdomar enligt skollagen (1985:1100). skolbarnomsorg Hotell, pensionat Verksamhet som omfattas av lagen om hotell- och pensionatrörelse och vandrarhem (1966:742). Industri Verksamhet som innebär tillverkning, framställning eller destruktion av produkter, reparation, energiutvinning, lager, godsterminal eller hamn. Inrättning för vård Byggnad där det bedrivs sådan vård eller omsorg som omfattas av och omsorg hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) eller socialtjänstlagen (2001:453). Låst institution och anstalt Samlingslokal Fängelse, häkte, arrestlokal eller annat liknande låst förvar samt institution för psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, institution för vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lokal eller grupp av lokaler inom en brandcell där ett större antal personer med mindre god lokalkännedom kan komma att uppehålla sig. 11

12 SRVFS 2003:10 DEL 2 Vård, omsorg och kriminalvård m.m. 1. Inrättningar för vård eller omsorg för fler än 3 personer som har hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand. 2. Låsta institutioner och anstalter där de intagna är inlåsta ständigt eller under viss tid. Förskoleverksamhet, skolverksamhet eller skolbarnomsorg 3. Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg om verksamheten inte enbart är belägen i markplan och där fler än 15 barn eller ungdomar vistas samtidigt. 4. Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg i markplan där fler än 90 barn eller ungdomar vistas samtidigt. 5. Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg där fler än 5 funktionshindrade barn eller ungdomar med hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand vistas samtidigt. Hotell och andra tillfälliga boenden 6. Byggnad för hotell, pensionat eller vandrarhem om byggnaden har platser för minst 9 gäster eller har minst 5 gästrum. 7. Byggnad för elevhem eller förläggningar om byggnaden har platser för fler än 50 personer eller har fler än 25 förläggningsrum. Samlingslokaler m.m. 8. Samlingslokaler som används av fler än 150 personer. 9. Restauranger och andra liknande verksamheter vilka har tillstånd att servera alkohol och där det finns platser för fler än 50 personer i samma lokal. 10. Fritidsanläggningar där det finns platser för fler än personer, helt eller delvis under tak. Industrier 11. Byggnader eller andra anläggningar där minst 20 personer är sysselsatta samtidigt i industriverksamheten. 12. Byggnader eller andra anläggningar med en sammanlagd yta större än m Industrier för vilka krävs tillstånd enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. 14. Industrier som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden 15. Byggnader som är byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., med undantag för de byggnader som uteslutande används som bostad. 16. Byggnader som är statliga byggnadsminnen enligt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m. m. 17. Statliga museer och andra museer som är berättigade till bidrag enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Byggnad eller anläggning vars utformning innebär stor risk för allvarliga skador vid brand 18. Byggnader med fler än 16 våningar ovan mark. 19. Garage som har minst två plan under mark och en sammanhängande yta som är större än m Tunnlar som är längre än 500 meter och avsedda för allmän väg eller allmänna kommunikationsmedel. 12

13 SRVFS 2004:4 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om skriftlig redogörelse för brandskyddet; beslutade den 6 februari Föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet finns i 2 kap. 3 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, 2 kap. 1 och 2 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor samt i Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2003:10) om skriftlig redogörelse för brandskyddet. Följande allmänna råd och kommentarer kompletterar dessa föreskrifter. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i en författning (lag, förordning eller myndighetsföreskrifter) och att ge generella rekommendationer om deras tillämpning. Allmänna råd är markerade med grå bakgrund. Statens räddningsverk ELISABETH SÖDERBERG Mette Lindahl Olsson (Enheten för bebyggelse och miljö) 13

14 SRVFS 2004:4 Bakgrund Enligt 2 kap. 2 lagen om skydd mot olyckor skall ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Räddningsverket framhåller i allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:2) att ett sådant arbete bör bedrivas såväl med avseende på förebyggande åtgärder som på de åtgärder som planeras i händelse av brand. Det systematiska brandskyddsarbetet bör i vissa fall också dokumenteras skriftligt. Enligt 2 kap. 3 lagen om skydd mot olyckor skall ägare eller i vissa fall verksamhetsutövare upprätta en skriftlig redogörelse för brandskyddet för vissa byggnader eller anläggningar och lämna in denna redogörelse till kommunen. I Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2003:10) om skriftlig redogörelse för brandskyddet anges vilka byggnader eller anläggningar som omfattas av kravet. Kommunen utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen om skydd mot olyckor och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Förutom att den skriftliga redogörelsen för brandskyddet tydliggör den enskildes eget ansvar för brandskyddet skall den också fungera som ett hjälpmedel för den kommunala tillsynen över efterlevnaden av de grundläggande kraven i 2 kap 2 lagen om skydd mot olyckor. Den skriftliga redogörelse som skall lämnas in till kommunen är inte samma sak som den dokumentation av brandskyddet som kan behöva upprättas inom ramen för en verksamhets systematiska brandskyddsarbete. Den skriftliga redogörelsen kan betraktas som en sammanfattande beskrivning av det systematiska brandskyddsarbetet. I dessa allmänna råd anges bland annat vad den skriftliga redogörelsen bör omfatta. Objekt som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse Vid bedömningen av om en byggnad eller annan anläggning omfattas av kravet på skriftlig redogörelse skall både definitionerna i DEL 1 och kriterierna i DEL 2 i bilagan till SRVFS 2003:10 användas. Utöver den allmänna skyldigheten att lämna skriftlig redogörelse för brandskyddet i befintliga byggnader och anläggningar, bör skyldigheten anses inträda för nya byggnader, anläggningar eller verksamheter när dessa tas i bruk. En reviderad redogörelse bör också lämnas i det fall en befintlig byggnad, anläggning eller verksamhet väsentligt förändras med avseende på uppgifterna i redogörelsen. 14

15 SRVFS 2004:4 Bedömningen av vilka delar av en byggnad eller anläggning som omfattas av föreskrifterna bör grundas på helhetsbilden av hur brandskyddet i byggnaden, anläggningen eller verksamheten hänger ihop med avseende på bland annat teknik, organisation och utrymning. Samlingslokal Av definitionen i bilagans DEL 1 framgår att en samlingslokal är en sådan lokal där det är sannolikt att ett större antal personer med dålig lokalkännedom kan komma att uppehålla sig samtidigt. Detta medför att lokaler som endast används av personer med god lokalkännedom, exempelvis ett företags egna anställda, inte omfattas av definitionen. Övriga begrepp som definieras i DEL 1 kommenteras i förekommande fall vid respektive punkt nedan. Vård, omsorg och kriminalvård m.m. Punkt 1 Personer som bör anses ha ett hjälpbehov vid utrymning är de som har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning och som t.ex. behöver hjälp av personal för att kunna gå eller för att uppfatta eller förstå att de skall utrymma en lokal. För att en inrättning för vård eller omsorg skall omfattas av kravet på skriftlig redogörelse bör det vara sannolikt att det regelbundet befinner sig fler än tre personer med hjälpbehov i byggnaden samtidigt. Förskoleverksamhet, skolverksamhet eller skolbarnomsorg Punkt 3-5 Det är endast verksamhet som omfattas av skollagen som berörs av föreskrifterna, inte utbildningsverksamhet i allmänhet. Det innebär att universitet, högskolor och annan vuxenutbildning inte omfattas. Delar av sådan verksamhet kan dock omfattas av andra bestämmelser i föreskrifterna, t.ex. punkten 8 om samlingslokaler. Hotell och andra tillfälliga boenden Punkt 6 Lagen om hotell- och pensionatrörelse (1966:742) avser med några undantag yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahålla tillfällig möblerad bostad. 15

16 SRVFS 2004:4 Samlingslokaler m.m. Punkt 8 Som exempel på lokaler som normalt sett är samlingslokaler kan nämnas - lokaler för allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar, - lokaler för undervisning, - vänthallar, - sporthallar, - affärer, varuhus och gallerior, samt - restauranger, biografer och teatrar. För att en samlingslokal skall omfattas av kravet på skriftlig redogörelse krävs att den används av fler än 150 personer samtidigt. Kravet gäller oberoende av hur ofta samlingslokalen används och oberoende av hur många personer lokalen är dimensionerad för. Punkt 9 Enligt alkohollagen (1994:1738) skall ett serveringsställe vara lämpligt för sitt ändamål ur brandsäkerhetssynpunkt. Punkt 10 Bestämmelsen gäller för t.ex. läktare på idrottsplatser, dansbanor eller teatrar, om dessa är belägna utomhus och helt eller delvis försedda med tak. Industrier Vid bedömningen av om en industriverksamhe t omfattas av kravet på skriftlig redogörelse är det viktigt att beakta att det är själva industriverksamheten som skall uppfylla kriterierna i punkterna Exempelvis bör kontorspersonalen normalt inte räknas med bland dem som är sysselsatta i industriverksamheten och likaledes bör kontorslokalerna normalt inte tas med vid beräkningen av industriverksamhetens yta. Med lager bör inte förstås sådan förvaring av varor som syftar till att hålla dessa tillgängliga för direkt försäljning till konsument. Punkt 11 Personerna förutsätts vara på plats samtidigt. 16

17 SRVFS 2004:4 Punkt 12 Verksamhetens yta bör beräknas som den totala golvytan i byggnaden eller anläggningen, inklusive den yta som upptas av maskiner och annan utrustning. Punkt 13 En bensinstation vars verksamhet i huvudsak omfattar försäljning av drivmedel omfattas normalt inte av definitionen på industri. Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden Punkt 15 Byggnader eller bebyggelsemiljöer med stort kulturhistoriskt värde och som inte tillhör staten kan förklaras som byggnadsminnen av länsstyrelsen. Byggnadsminnen kan utgöras av bl.a. industrimiljöer, herrgårdar, torp och fäbodar. Uppgifter om vilka byggnadsminnen som finns inom kommunen kan inhämtas hos länsstyrelsen. Kyrkliga kulturminnen som skyddas enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. är bland annat kyrkobyggnader. Kyrkobyggnader är byggnader som den 1 januari 2000 ägdes eller förvaltades av Svenska kyrkan och som före detta datum invigts för Svenska kyrkans gudstjänst. Kyrkor ägda av någon annan än Svenska kyrkan kan förklaras som byggnadsminnen. De flesta kyrkor omfattas även av kriteriet om samlingslokaler för fler än 150 personer i punkten 8, men genom punkten 15 omfattas också mindre kyrkor med stora kulturhistoriska värden. Punkt 16 Byggnader eller bebyggelsemiljöer med stort kulturhistoriskt värde och som ägs av staten kan förklaras som statliga byggnadsminnen av regeringen. Exempel på statliga byggnadsminnen är bland annat de kungliga slotten samt vissa fyrplatser och försvarsanläggningar. Uppgifter om vilka statliga byggnadsminnen som finns inom kommunen kan inhämtas hos Riksantikvarieämbetet. Punkt 17 De museer som regelmässigt uppbär statliga bidrag för sin verksamhet är i första hand de regionala museerna, där länsmuseerna ingår, samt några kommunala museer, t ex Stockholms stadsmuseum, Göteborgs stadsmuseum och Malmö museer. 17

18 SRVFS 2004:4 Byggnad eller anläggning vars utformning innebär stor risk för allvarliga skador vid brand Punkt 18 Bestämmelsen gäller alla typer av byggnader, oavsett deras användningsområde. Innehållet i den skriftliga redogörelsen I bilagan till dessa allmänna råd framgår vad Räddningsverket anser att den skriftliga redogörelsen bör innehålla. Innehållet fokuserar på de för brandskyddet mest väsentliga tekniska och organisatoriska åtgärderna. För en byggnad eller anläggning med flera olika verksamhetsutövare bör redogörelsen upprättas med en första gemensam del för byggnaden (Del 1) och sedan en del var för de olika ingående verksamheterna (Del 2) enligt bilagan. I det fall en verksamhet utövas av annan än ägaren till byggnaden eller anläggningen, bör upprättandet av den skriftliga redogörelsen ske i samverkan mellan ägare och verksamhetsutövare. Innehållet i den skriftliga redogörelsen för brandskyddet bör följa bilagan till dessa allmänna råd. Frister för inlämnande av den skriftliga redogörelsen Enligt 2 kap. 2 förordningen om skydd mot olyckor får kommunen fastställa frister för när den skriftliga redogörelsen skall lämnas in till kommunen. När kommunen fastställer frister för inlämnande av skriftlig redogörelse bör följande beaktas. Ett regelbundet upprättande av en skriftlig redogörelse för brandskyddet skapar rutiner hos ägaren eller verksamhetsutövaren som även främjar egenkontrollen av brandskyddet. Det kan behövas olika långa frister för olika typer av byggnader, anläggningar eller verksamheter. I de fall det ofta sker förändringar i byggnader, anläggningar eller verksamhet vilka påverkar brandsäkerheten, kan kortare frister behövas. 18

19 SRVFS 2004:4 Bilaga 19

20 SRVFS 2004:4 20

21 21 SRVFS 2004:4

22 SRVFS 2004:4 22

23 23 SRVFS 2004:4

24 Mer information finns på