Riktlinjer för tillståndsprövning av enskild verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Transkript

1 Riktlinjer för tillståndsprövning av enskild verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Mars

2 Dessa riktlinjer som är en omarbetad upplaga av Länsstyrelsernas bedömningsgrunder för tillstånd att bedriva enskild verksamhet enligt 23 LSS, juni 2005 har antagits vid möte i Stockholm med länsstyrelsernas socialdirektörer Omarbetningen har utförts av Iris Dovrén Råsbrant, Länsstyrelsen i Jönköpings län, tfn , Perarne Petersson, Länsstyrelsen i Kronobergs län, tfn , Ia Lönngren, Länsstyrelsen i Gotlands län, tfn , Ann-Christine Pettersson, Länsstyrelsen i Blekinge län, tfn , Kerstin Jonsson, Länsstyrelsen i Skåne län, tfn , Thomas Larsson, Länsstyrelsen i Värmlands län tfn, och Carl Gustaf Hultman, Länsstyrelsen i Västerbottens län, tfn

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 5 Definitioner 5 Tillståndspliktig verksamhet 6 Former för enskild verksamhet 6 Målgrupp för insatserna 6 Yrkesmässighet/ideell verksamhet 7 Mål som styr verksamheten 7 Gränsdragning mot annan lagstiftning 8 Insatser enligt LSS och hälso- och sjukvård 8 Ansökan 8 Remissförfarande 10 Länsstyrelsens bedömning av ansökan 10 Kriterier för bedömning av god kvalitet 10 Upptagningsområde 11 Personalens utbildning och kompetens 12 Person som förestår verksamheten 12 Övrig personal 13 Vandelprövning 13 Huvudmannen 13 Föreståndare 13 Finansiering av verksamheten 14 Lokaler 14 Insatsernas utformning 14 Bostad med särskild service för vuxna 14 Bostad med särskild service för barn och ungdomar 16 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 16 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år 17 Daglig verksamhet 17 Övrigt att beakta 17 Tillstånd 17 Utfärdande av tillstånd 17 Ändringar i verksamheten 18 Ägarbyte eller byte av entreprenör 18 Upphörande av gällande tillstånd 19 Tillstånd enligt både LSS och SoL 19 Verksamheter som inte kräver tillstånd 19 Lägervistelse och koloniverksamhet 19 Familjehem 19 Elevhem och internatboende 20 Annan särskilt anpassad bostad 20 3

4 4

5 Inledning Föreliggande riktlinjer syftar till att vara en vägledning för en mer enhetlig handläggning av ärenden rörande tillstånd till enskild verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet är också att riktlinjerna ska ge en samlad information till den sökande om vilka krav som ställs för att få bedriva tillståndspliktig verksamhet. Länsstyrelsens arbete med såväl tillståndsgivning som tillsyn av LSS-verksamheten tar sin utgångspunkt i de nationella målen för handikappolitiken. De nationella målen för handikappolitiken syftar till en gemenskap med mångfald som grund. Samhället ska utformas så att alla människor kan bli delaktiga och det ska råda jämlikhet i levnadsvillkor för flickor, pojkar, män och kvinnor med funktionsnedsättningar. Arbetet ska inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet, att förebygga och bekämpa diskriminering samt att ge personer med funktionsnedsättningar möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Länsstyrelsen har, liksom andra myndigheter, ett ansvar för att de mänskliga rättigheterna respekteras och tillgodoses. I länsstyrelsens verksamhet är det frågor som rör medborgerliga och politiska rättigheter, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, skydd mot diskriminering, skydd för nationella minoriteter, barns och kvinnors rättigheter som är aktuella att uppmärksamma. Definitioner Stöd och service Funktionsnedsättning Insatser enligt LSS Nedsättning av en persons fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmåga. Begreppet funktionshinder definieras: begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. För båda termerna avråds handikapp som synonym. En viktig konsekvens är att funktionshinder inte är något som en person har utan det är miljön som är funktionshindrande. Barn och ungdom Entreprenadavtal Huvudmannen Personer till och med 21 års ålder, dvs. inte fyllt 22 år Kommunen/nämnden har lagt ut driften på annan utförare så kallad entreprenad. Med huvudman avses bolaget, föreningen, stiftelsen eller den enskilde, dvs. den juridiska eller fy- 5

6 siska person som ansöker om eller har beviljats tillstånd att bedriva verksamhet. Huvudmannen är ytterst ansvarig för verksamheten. Föreståndare Den person oavsett titel, som är utsedd av huvudmannen att förestå verksamheten och svara för den dagliga ledningen av verksamheten. Tillståndspliktig verksamhet En enskild person får inte utan tillstånd av länsstyrelsen (23 LSS) bedriva sådan verksamhet som avses i Verksamheten kan gälla såväl barn som vuxna. Tillståndsplikt gäller om verksamheten är yrkesmässigt bedriven. Tillstånd behövs även för verksamhet som bedrivs enligt entreprenadavtal med kommun eller nämnd. Den som bedriver verksamhet utan tillstånd från länsstyrelsen kan dömas till böter. Former av enskild verksamhet Tillståndsplikten för att bedriva verksamhet gäller följande fem insatser enligt 9 LSS: Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 6 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov enligt 9 7 Bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet enligt 9 8 Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig enligt 9 10 Målgrupp för insatserna I LSS anges vilka som har rätt till stöd och service enligt denna lag: 1 1 Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 1 2 Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom 1 3 Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service 6

7 Yrkesmässighet/ideell verksamhet En förutsättning för att tillstånd ska krävas är att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Begreppet yrkesmässig är inte definierat i propositionen 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade. Däremot finns begreppet definierat i proposition 1996/97:124 s. 146 (Ändring i socialtjänstlagen): Med yrkesmässigt skall i detta sammanhang förstås kontinuerlig verksamhet som bedrivs i förvärvssyfte. För att tillstånd skall ges att bedriva yrkesmässig verksamhet skall den vara av god kvalitet. För detta krävs bl.a. lämplig utbildning, vitsordad personlig lämplighet och tidigare erfarenhet hos den som ansvarar för verksamheten. Beträffande frivilligt socialt arbete uttalas följande på samma sida: Frivilliga organisationer som yrkesmässigt tillhandahåller vård och behandling omfattas av bestämmelserna om tillstånd och tillsyn m.m. Däremot bör ideella insatser som görs av organisationer inte omfattas av tillståndstvånget, även om de i vissa fall anlitar avlönad personal. En ideell rörelse som bedriver kontinuerlig stöd och service och tar betalt för sina tjänster är tillståndspliktig. Avgörande är om den bedrivs i förvärvssyfte, alltså om man tar betalt. En bedömning av om det är fråga om yrkesmässig verksamhet måste göras genom en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Mål som styr verksamheten Lagstiftningen ställer samma krav på verksamhet enligt LSS som bedrivs som enskild verksamhet som för verksamhet som bedrivs av kommunen. Verksamhetens mål och allmänna inriktning framgår av 5, 6 och 7 i LSS och innebär i huvudsak att verksamheten ska främja jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet ska vara att kunna leva som andra. All verksamhet ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ha inflytande och medbestämmande över de insatser som ges. Det ska finnas den personal som behövs för att ge den enskilde ett gott stöd och en god service och omvårdnad. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. De ska anpassas till mottagarens individuella behov och utformas så att de är lätt tillgängliga och stärker personernas möjligheter att leva ett självständigt liv. Verksamheten ska bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Insatser enligt LSS är förbehållna dem som tillhör personkretsen för LSS och har beslut om insats enligt denna lagstiftning. 7

8 Gränsdragning mot annan lagstiftning Insatser enligt LSS och hälso- och sjukvård Insatser enligt LSS är frivilliga och det är den enskilde eller hans/hennes legale företrädare (vårdnadshavare, förvaltare eller god man) som själv väljer om han/hon vill begära insatser. Enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (HSL), ska kommunen erbjuda god hälso- och sjukvård åt dem som bor i bostad med särskild service och/eller vistas i dagverksamhet som bedrivs med stöd av socialtjänstlagen (SoL). Kommunens ansvar omfattar insatser till och med sjuksköterskenivå och inte sådan hälso- och sjukvård som meddelas av läkare. Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som kommunen har ansvar för enligt HSL. Även om det inte framgår av lagstiftningen anses motsvarande ansvar gälla även för bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS. Huvudmannen för tillståndspliktig verksamhet enligt LSS ska se till att det finns rutiner för att ta kontakt med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när situationen så kräver det. Huvudmannen ska även i förekommande fall se till att det finns delegation från t.ex. sjuksköterska att utföra medicinutdelning samt ta ansvar för att sådana delegerade uppgifter är förenade med säkerhet för personerna i verksamheten. Ansökan Av 7 LSS-förordningen (1993:1090) framgår att en ansökan hos länsstyrelsen att bedriva enskild verksamhet ska vara skriftlig och ange 1. vilken verksamhet som ska bedrivas, 2. vem som ska bedriva verksamheten, 3. hur verksamheten ska bedrivas och dess omfattning (hur många personer), 4. för vilka personer verksamheten är avsedd, 5. hur verksamheten ska finansieras, 6. vem som ska förestå verksamheten, 7. personalen och dess utbildning. Till ansökan ska fogas ritningar över de lokaler i vilka verksamheten ska vara inrymd samt uppgifter om vilka brandskyddsåtgärder som har vidtagits. Om sökanden är ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild firma, ska ett registreringsbevis som inte är äldre än två månader alltid bifogas ansökan. Ett bolag, en förening, en samfällighet eller en stiftelse ska bifoga bolagsordning, stadgar eller stiftelseurkund. I ansökan ska alltid finnas uppgifter om vem som har behörighet att företräda bolaget, föreningen, stiftelsen etc. 8

9 Utöver vad som framgår av 7 LSS-förordningen ska en ansökan innehålla följande uppgifter för att länsstyrelsen ska kunna bedöma ansökan: skalenliga ritningar med uppgifter om lokalernas användning. Till ansökan ska bifogas en skiss eller översiktlig karta som visar olika byggnaders läge i förhållande till varandra, uppgift om kontakter som tagits med byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, räddningstjänsten eller motsvarande i ärendet och resultatet av dessa, noggrann beskrivning av målgruppen innefattande personkretstillhörighet, kön och ålder, uppgift om högsta antal personer som verksamheten samtidigt avser att ta emot för stöd och service, utförlig beskrivning av verksamhetens inriktning, mål och innehåll, beskrivning av hur stöd till den enskilde ska planeras, dokumenteras och följas upp, redovisning av eventuell konsultpersonal som ska knytas till verksamheten och i så fall deras utbildning och erfarenhet, redogörelse för handledning och kompetensutveckling av samtlig personal, beskrivning av bemanningen under dygnets olika delar, rutiner för hantering av synpunkter och klagomål, rutiner för hantering av skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden enligt 24 a LSS och anmälan om personskada enligt SOSFS 1996:17 (S), rutiner för hur trygghet och säkerhet ska tillgodoses för dem som vistas i verksamheten, redogörelse för hur samverkan med uppdragsgivare ska ske, redogörelse för hur samverkan med vårdnadshavare/legal företrädare ska ske, redogörelse för hur god kvalitet ska utvecklas och säkras i verksamheten, beskrivning av hur verksamheten ska dokumenteras, följas upp och utvärderas med koppling till målsättningen för denna, 9

10 en budget för verksamheten, redogörelse för hur verksamheten avser att lösa insatser i form av hälso- och sjukvård om sådana insatser krävs i verksamheten (t.ex. genom avtal med kommunen eller landstinget). I budgeten bör redovisas uppskattad beläggningsgrad dygnskostnader driftskostnader fastighetskostnader administrativa kostnader personalkostnader Kostnader för konsulter, handledning och fortbildning bör anges under personalkostnader, liksom sociala avgifter och pensionsavgifter. Remissförfarande Enligt 8 i LSS-förordningen ska länsstyrelsen bereda den nämnd som avses i 23 andra stycket i LSS möjlighet att yttra sig över ansökan. Remissen skickas till nämnden då ansökningsunderlaget är komplett (innefattar ej vandelprövning). Det finns inget krav på att nämnden ska yttra sig innan länsstyrelsen avgör ärendet. Skyndsamhetskravet i förvaltningslagen bör beaktas i förhållande till skälig tid för yttrande. I de fall en kommun överlämnar en egen verksamhet och uppdrar åt någon annan, genom avtal, att tillhandahålla insatser enligt 17 LSS, kan det finnas skäl att utelämna remissförfarandet eftersom nämnden i dessa fall kan komma att yttra sig över sin egen verksamhet. Då det är brukligt att länsstyrelsen tillämpar remissförfarande kan det finnas skäl att informera kommunen om hur länsstyrelsen avser att hantera ärendet. Varje länsstyrelse avgör från fall till fall om remiss är nödvändig. Länsstyrelsens bedömning av ansökan Kriterier för bedömning av god kvalitet Verksamhet enligt LSS ska vara av god kvalitet (6 ) och den enskilde ska genom insatser i LSS tillförsäkras goda levnadsvillkor (7 ). I 6 LSS framgår att verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges och kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Verksamheten ska ha den personal som behövs. I 7 LSS framgår att insatserna ska vara samordnade, individuellt anpassade, lätt tillgängliga och stärka enskildas förmåga att leva ett självständigt liv. De som ansöker om att bedriva enskild verksamhet ska kunna visa hur de 10

11 med verksamheten avser att upprätthålla en god kvalitet, tillförsäkra goda levnadsvillkor och säkerhet i verksamheten. Vägledning kan hämtas i SOSFS 2006:11 (S), Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Det ska även framgå hur omvårdnaden kommer att bedrivas och hur eventuella missförhållanden som t.ex. övergrepp eller risk för allvarlig skada kommer att hanteras. I verksamheter som vänder sig till barn eller dit barn kommer för att umgås med sina föräldrar är det särskilt viktigt att barnen tryggt kan vistas där och det ska även framgå hur barns skydd hanteras. Vägledning kan erhållas i nedan angivna föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen. SOSFS 2002:9 (S), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (Observera att vad som sägs i föreskrifterna om omvårdnad även gäller insatserna och 10 LSS. Se avsnittet nedan om Omvårdnad). SOSFS 2006:5 (S), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Ytterligare vägledning kan fås genom Socialstyrelsens handbok, Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten samt i Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, Stöd för rättstillämpning och handläggning. Grundläggande kvalitetskrav är enligt länsstyrelsens mening att mål finns för verksamheten målgruppen/målgrupperna är tydligt definierade verksamhetens innehåll är anpassat till målgruppens behov huvudmannen och den som förestår verksamheten är lämpliga kompetens och resurser överensstämmer med målen för verksamheten och målgruppen lokalerna har lämplig utformning en plan finns för att utveckling och säkring av god kvalitet sker kontinuerligt en plan finns för hur verksamheten ska följas upp och utvärderas en plan finns för hur resultat av uppföljning och utvärderingar ska återföras till verksamheten och eventuella missförhållanden åtgärdas en plan finns för hur samverkan ska ske med uppdragsgivare finansieringen av verksamheten är realistisk barnperspektivet beaktas rutiner för brukarinflytande och medbestämmande rutiner finns för upprätthållande av trygghet och säkerhet rutiner finns för samverkan med vårdnadshavare/legal företrädare Upptagningsområde Länsstyrelsen kan inte i tillstånden begränsa upptagningsområdena. 11

12 Personalens utbildning och kompetens Person som förestår verksamheten Av 3 LSS-förordningen framgår att det ska finnas en person med lämplig utbildning som förestår verksamheten. Vidare vägledning finns i Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, SOSFS 2002:9 (S). Där föreskrivs att den som förestår verksamheten i en gruppbostad för vuxna ska ha en relevant högskoleutbildning. Samma utbildningskrav bör även ställas på den som förestår en bostad med särskild service som inte är utformad som en gruppbostad. SOSFS 2002:9 (S) innehåller inga föreskrifter eller allmänna råd om utbildningskrav för personer som förestår bostäder med särskild service för barn, korttidsvistelse, korttidstillsyn eller daglig verksamhet. Länsstyrelsen anser dock att det är rimligt att ställa samma utbildningskrav på dessa personer som för den som förestår verksamheten i en gruppbostad för vuxna. Om länsstyrelsen finner att kompetensen inte är tillräcklig hos den som ska förestå verksamheten kan tillståndet förenas med ett särskilt villkor om kompetensutveckling. Den person som av huvudmannen utsetts att förestå verksamheten ska ha tillräcklig kunskap och kompetens och kunna ansvara för att 1 : arbetet organiseras så att den enskilde genom omvårdnaden tillförsäkras goda levnadsvillkor omvårdnaden kännetecknas av en god etik och ett värdigt bemötande omvårdnaden för den enskilde planeras, dokumenteras och följs upp rutiner finns för att hantera synpunkter och klagomål personalen har den kunskap som behövs för en ändamålsenlig verksamhet personalens behov av handledning tillgodoses personalens behov av kompetensutveckling bevakas och stöds personal rekryteras och introduceras verksamheten planeras, utvecklas och utvärderas verksamhetens resultat förmedlas till huvudmannen för verksamheten och eventuellt andra överordnade och politiker verksamheten utvecklas i takt med ändrad lagstiftning och nya forskningsresultat verksamheten motsvarar gällande tillstånd och att ändringar inte genomförs förrän länsstyrelsen utfärdat tillstånd för detta Länsstyrelsen kan ge tillstånd till verksamhet där den som förestår verksamheten ansvarar för flera enheter. En förutsättning är att huvudmannen har organiserat verksamheten på ett sådant sätt att den enskilde genom stöd- och serviceinsatserna garanteras goda levnadsvillkor. Den som förestår verksamheten bör därför inte ansvara för fler enheter än att han eller hon har kunskap om förhållandena för varje person. 1 Den tredje och tionde punkten överensstämmer inte med SOSFS 2002:9 (S). En tolfte punkt har lagts till. 12

13 I den dagliga ledningen ska den som förestår verksamheten uppmärksamma brukarnas behov av stöd, service och omvårdnad, samverka med andra myndigheter och organisationer, samarbeta med anhöriga, svara för personalledning m.m. Ansvaret för verksamheten är inte främst en administrativ uppgift. En föreståndare som är närvarande och leder arbetet är en förutsättning för att kunna garantera stöd och service av god kvalitet. Övrig personal Av 6 LSS framgår att det för verksamheter enligt denna lag ska finnas den personal som behövs för att kunna ge ett gott stöd och en god service. Vidare anges i 3 LSS-förordningen att det utöver den som förestår verksamheten ska finnas den personal som behövs för en ändamålsenlig verksamhet. Personalen ska ha lämplig utbildning och erfarenhet i förhållande till verksamhetens inriktning och de enskildas behov. Personalsammansättningen ska garantera att verksamheten kan bedrivas med respekt för den enskildes självbestämmande, integritet och trygghet. Den enskildes behov av stöd och service ska tillgodoses. Vandelprövning Länsstyrelsen begär in de uppgifter som behövs för vandelprövningen. Dessa utgör underlag för lämplighetsprövningen. När det gäller vandelprövning av personer som är bosatta utanför Sverige får man ge den som söker tillstånd i uppdrag att ta fram det underlag som behövs. Huvudmannen I det fall antalet aktieägare eller antalet ledamöter i en bolagsstyrelse är omfattande, görs en bedömning av vilka det är relevant att vandelpröva, t.ex. VD och de aktieägare eller ledamöter som äger betydande del av aktierna och som därigenom har ett stort inflytande över verksamheten. Kontroll ska göras i/hos Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister Kronofogdemyndigheten Kontroll görs vid behov i/hos Bolagsverket, s.k. personnummerutdrag som bl.a. visar om person som vandelprövas är eller har varit registrerad som funktionär, t.ex. styrelseledamot eller VD, i företag som har försatts i konkurs Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, som kan upplysa om anmärkningar mot sjukvårdspersonals yrkesutövning Skattemyndigheten Föreståndare Vid lämplighetsprövning av föreståndare som inte äger verksamheten ska kontroll göras i/hos Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister Kronofogdemyndigheten 13

14 Kontroll görs vid behov hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som kan upplysa om anmärkningar mot sjukvårdspersonals yrkesutövning I de fall person/personer i bolagets styrelse inte bedöms lämpliga är det skäl att inte bevilja tillstånd, såvida inte vederbörande byts ut. Eventuella anmärkningar i ovanstående register bedöms utifrån typ och grad av anmärkning samt vilken tid som förflutit sedan anmärkningen uppstod i förhållande till den verksamhet som ansökan om tillstånd gäller. Finansiering av verksamheten Verksamhetens budget (finansiering) ska vara realistisk. Det går t.ex. inte att räkna med full beläggning från start. Lokaler Lokalerna ska vara ändamålsenliga och anpassade för verksamheten samt utrustade med de tekniska hjälpmedel som målgruppen och verksamheten kräver. Lokalerna bör dessutom bedömas utifrån tillgänglighet till samhällets service t.ex. allmänna kommunikationer och fritidsaktiviteter. Insatsernas utformning I propositionen till LSS (Prop. 1992/93:159) definieras de olika insatserna. Nedan ges en sammanfattande beskrivning av insatserna och de krav som ställs på insatsernas utformning. I alla de insatser som kan ges i enskilt bedriven verksamhet ingår omvårdnad enligt 9 c LSS. Omvårdnad innehåller både stöd och service och ska tillgodose enskilda personers individuella, psykiska, fysiska och sociala behov. Omvårdnad kan vara både praktisk hjälp och mer vägledande insatser. Stöd och service med dagliga behov som enskilda personer inte klarar själva, t.ex. hjälp med hygien, måltider, klädsel, hemmets skötsel, förflyttningar, kommunicera, sociala kontakter, komma i kontakt med sjukvård och habilitering, erhålla hjälpmedel och planera framåt, göra tillvaron begriplig och trygg (prop 1992/93:159). Oavsett innehåll ska omvårdnaden ges på ett sådant sätt att den stärker den enskildes tilltro till sin egen förmåga. Det är rimligt att vad som sägs om omvårdnad i 1 3 SOSFS 2002:9 (S) även ska gälla för daglig verksamhet, bostäder med särskild service för barn och ungdomar, korttidstillsyn och korttidsvistelse. Bostad med särskild service för vuxna En bra bostad är av central betydelse i alla människors liv och en grundförutsättning för att uppnå goda levnadsvillkor. Det är i bostaden som man normalt tillgodoser sina mest elementära behov. Bostaden är för de flesta människor den plattform från vilken man skapar relationer med andra människor och deltar i samhällslivet. Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingår i insatsen. 14

15 Bostad med särskild service för vuxna kan delas in i två huvudformer; gruppbostad och servicebostad. För båda formerna gäller att bostaden är den enskildes privata och permanenta hem. Den enskildes bostad ska vara fullvärdig. Den allmänna bostadsstandarden ska råda, vilket innebär att bostaden ska garantera den enskilde frihet och integritet. Av Boverkets regler 2 framgår att det i en fullvärdig bostad ska finnas rum med inredning och utrustning för personlig hygien, rum eller avskiljbar del av rum för samvaro och sömn och vila, rum eller del av rum för matlagning etc. Avskiljbar del av rum skall ha fönster och utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet. För bostäder enligt 9 9 LSS finns inga undantag från dessa regler. Bostaden ska ha god tillgänglighet och vara belägen i en miljö som ger förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Principen bör vara att bostäder med särskild service ska vara förlagda till vanliga bostadsområden. En bostad med särskild service bör inte vara belägen i nära anslutning till en annan sådan bostad eller andra bostäder som inte är ordinära såsom t.ex. korttidshem eller särskilda boendeformer för äldre. Även samlokalisering med lokaler för daglig verksamhet bör undvikas (Se SOSFS 2002:9 (S)). Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingår i insatsen bostad med särskild service och ska utformas individuellt utifrån den enskildes behov. Gruppbostaden är företrädesvis tänkt för personer med svåra funktionsnedsättningar och därmed omfattande omvårdnadsbehov. Den består av ett litet antal bostäder med ett gemensamhetsutrymme som ska vara lätt att nå och därför ligga i nära eller direkt anslutning till de enskilda lägenheterna. Gemensamhetsutrymmet ska fungera som samlande punkt och vara till för dem som bor i gruppbostaden och tjänstgörande personal. Det är de boende som bestämmer vilka andra som kan ha rätt att vistas i eller besöka gemensamhetsutrymmet (Se vidare SOSFS 2002:9 (S)). Antalet personer som bor i en gemensam gruppbostad bör inte överskrida fem. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2002:9 (S)) bör ytterligare någon boende kunna accepteras under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda levnadsvillkor. Det är viktigt att gruppen är liten för att var och en ska kunna delta i ett socialt sammanhang och få en social roll i gruppen, knyta vänskapsband och förstå och förutsäga de andras reaktioner. I de allmänna råden (SOSFS 2002:9 (S)) sägs att huvudmannen så långt det är möjligt ska beakta de boendes önskemål och synpunkter när det gäller sammansättningen av den grupp som ska bo i gruppbostaden. I gruppbostaden ska finnas en fast bemanning som kan ge stöd och service dygnet runt. 2 BFS 1993:57 med ändringar BFS 1995:17 och BFS 2005:17 15

16 Servicebostaden ger tillgång till en gemensam service av en fast personalstyrka. I propositionen 1992/93:159 omnämns servicebostaden som en mellanform mellan ett boende i en gruppbostad och ett helt självständigt boende. Antalet boende i ett serviceboende kan vara större än i en gruppbostad, men det bör fortfarande röra sig om ett litet antal boende där hänsyn tas till de boendes funktionsnedsättningar. Enligt SOSFS 2002:9 (S) bör antalet boende vara så begränsat att serviceboendet integreras i bostadsområdet och en institutionell boendemiljö undviks. Där det finns flera servicebostäder ska det också finnas gemensamma utrymmen för service och gemenskap. Bostad med särskild service för barn och ungdomar Grundregeln är att barn och ungdomar ska växa upp i föräldrahemmet så långt det är möjligt. I vissa fall behövs en bostad med särskild service som ett komplement. Orsaken kan vara barnens eller ungdomens skolsituation eller ett omfattande omvårdnadsbehov. Viktigt är att bostaden kan användas flexibelt efter barnens och familjens behov. Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingår i insatsen. För att undvika en institutionell prägel bör bostädernas lokalisering följa samma principer som bostäder med särskild service för vuxna. De bör således vara belägna i vanliga bostadshus och inte lokaliseras i direkt anslutning till varandra. I vissa fall kan det dock vara nödvändigt att bostaden ligger i nära anslutning till ett sjukhus för att barn med omfattande behov av medicinska insatser snabbt ska kunna få hjälp. Ett annat undantag som omnämns i propositionen 1992/93:159 är de fall där bostaden utgör en del av ett läkepedagogiskt institut och verksamheten är förlagd till ett bykollektiv där barnen/ungdomarna lever tillsammans med eller i närheten av personal och deras familjer. Oavsett var bostaden är lokaliserad bör gälla att den är utformad som en vanlig bostad och fungerar så hemlikt som möjligt. Det innebär bl.a. att antalet barn eller ungdomar som bor i en och samma lägenhet eller villa bör vara litet, högst fem. Barn och ungdomar som bor i bostad med särskild service har ofta stora och omfattande funktionsnedsättningar vilket kräver en hög personaltäthet. För att garantera att inte för många personer blir inblandade i omvårdnaden måste därför en bedömning alltid göras av hur många barn som lämpligen kan beredas plats i bostaden. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidsvistelse utanför det egna hemmet kan ha två syften, dels att bereda anhöriga avlösning och utrymme för avkoppling, dels att ge personen med funktionsnedsättning miljöombyte och möjlighet till personlig utveckling. Behovet av fritidsaktiviteter måste särskilt uppmärksammas. Korttidsvistelse ska kunna erbjudas både som regelbunden insats och vid akuta situationer. Insatsen ska finnas för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar och måste följaktligen anordnas på ett sådant sätt att den kan tillgodose enskilda önskemål och omvårdnadsbehov. Korttidsvistelse kan anordnas på olika sätt, t.ex. i korttidshem, i annan familj eller som läger- eller kolonivistelse. Tillståndsplikt gäller för korttidshem samt 16

17 för läger- och kolonivistelse om verksamheten bedrivs regelbundet under året och yrkesmässigt. Korttidsvistelse i korttidshem bör inte förläggas till befintliga bostäder med särskild service. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Den som omfattas av lagen ska tillförsäkras rätt till korttidstillsyn före och efter skoldagen samt under lov. Barnen/ungdomarna ska tillförsäkras en trygg situation och en meningsfull sysselsättning. Behovet av omvårdnad kan vara mycket varierande, vilket innebär att korttidstillsynen måste kunna utformas flexibelt och med utrymme för individuella lösningar. Daglig verksamhet Personer som tillhör personkrets 1 och 2 i LSS har rätt till daglig verksamhet. Rätten till daglig verksamhet avser primärt personer i yrkesverksam ålder och som inte studerar. Den dagliga verksamheten bör till innehållet kunna rymma såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Verksamheten bör ha som syfte att bidra till den personliga utvecklingen och främja delaktigheten i samhället. Det finns inga särskilda krav i LSS på utformning av lokalerna. De ska vara anpassade till den verksamhet som ska bedrivas och till de personer som verksamheten är avsedd för. Det förekommer att insatsen daglig verksamhet genomförs som handledd sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. För att länsstyrelsen ska kunna bevilja tillstånd till sådan daglig verksamhet krävs att det finns en lokal som verksamheten är knuten till. Lokalen ska kunna fungera som en utgångspunkt och samlingsplats för de personer som deltar i verksamheten. Det ska också vara möjligt att i lokalen kunna bedriva daglig verksamhet för personer som av olika anledningar under kortare eller längre tid inte kan delta i den arbetsplatsförlagda dagliga verksamheten. Övrigt att beakta Jämställdhet, barnperspektiv, tillgänglighet, etnisk mångfald, sexuell läggning, miljömål och religionstillhörighet är frågor som huvudmannen har att beakta utifrån de lagar och bestämmelser som gäller för respektive område. Tillstånd Utfärdande av tillstånd Av 9 LSS-förordningen framgår att länsstyrelsen ska utfärda ett skriftligt bevis när tillståndet har meddelats. I beviset ska anges vem som ska bedriva verksamheten, vilken verksamhet som ska bedrivas, högsta antal personer som samtidigt kan få stöd och service där, vem som är föreståndare samt övriga villkor som är förenade med tillståndet. 17

18 Ett tillstånd kan meddelas tills vidare eller för viss tid. I beslutet kan anges en senaste tidpunkt då verksamheten ska ha startat. Om verksamheten inte startar ska huvudmannen informera länsstyrelsen. I det fall tillstånd lämnas till en verksamhet som enligt avtal (17 LSS), omfattande hela verksamheten (s.k. totalentreprenad), fått uppdrag från en kommun att tillhandahålla insatser bör tillståndet tidsbegränsas till att avse samma tid som entreprenadavtalet. Vid förlängning av avtalet kan nytt tillstånd lämnas efter en förenklad tillståndsprövning. Under rubriken Tillståndsvillkor skrivs de villkor som länsstyrelsen bedömer som relevanta för den aktuella verksamheten och som inte regleras i lag, förordning eller föreskrift. Ex. Verksamhetens omfattning förutsätter att föreståndaren arbetar minst xx timmar per vecka i verksamheten. Under rubriken Övrigt noteras övriga krav på verksamheten; Verksamheten ska ha de tillstånd som kan krävas av andra myndigheter och ska utöver att följa bestämmelserna i LSS (1993:387) och LSS-förordningen (993:1090), också iaktta bestämmelserna i andra lagar och förordningar och föreskrifter som är tillämpliga (t.ex. Anmälan om missförhållanden enligt 24 a LSS, Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, SOSFS 2002:9 (S), Anmälan av personskada i verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, SOSFS 1996:17 (S), Dokumentation och handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS, SOSFS 2006:5 (S), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälan av missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade enligt 71 a socialtjänstlagen, SOSFS 2000:5 (S) ändrad SOSFS 2005:8 (S) samt Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering, SOSFS 2007:10 (M och S). Om verksamheten rör barn ska särskilt erinras om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 SoL och om Socialstyrelsens allmänna råd Anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen, SOSFS 2003:16 (S). Den nämnd som avses i 23 andra stycket LSS ska underrättas om ett meddelat tillstånd. Ändringar i verksamheten Om ägaren vill förändra verksamheten så att den inte längre motsvarar det meddelade tillståndet, t.ex. utöka antalet platser, byta lokal, ändra åldersgrupp eller byta föreståndare, ska en ny ansökan göras, prövas och ett nytt tillstånd utfärdas. Ägarbyte eller byte av entreprenör Tillstånd får inte överlåtas. Om huvudmannaskapet ska övergå till en annan juridisk eller fysisk person ska ny ansökan göras av den nye huvudmannen. Vandelprövning görs av ny huvudman enligt beskrivningen ovan. Samma gäller om verksamhet som bedrivs på entreprenad övergår till ny entreprenör. Det bör observeras att prövning av en ansökan om tillstånd från en ny entrepre- 18

19 nör inte kan påbörjas förrän resultatet av en eventuell anbudsgivning är offentliggjord. Om den tidigare huvudmannen, entreprenören, har tillstånd att bedriva verksamhet tills vidare bör denne uppmanas begära att tillståndet ska upphöra varpå länsstyrelsen beslutar om detta. Om aktierna i ett bolag som är huvudman för en verksamhet överlåts till annan ägare men samma bolag kvarstår som huvudman, så innebär detta inte en överlåtelse av tillståndet. Förändringen ska ändå anmälas till länsstyrelsen som inom ramen för sin tillsyn kan göra vandelprövning av nya personer med inflytande över verksamheten. Om aktieöverlåtelsen innebär att det tidigare bolaget upphör och en ny juridisk person blir huvudman för verksamheten måste ny ansökan om tillstånd göras. Upphörande av tillstånd Ett tillstånd kan upphöra att gälla om tillståndsinnehavaren begär detta. Länsstyrelsen ska fatta beslut om att tillståndet upphör att gälla även när tillståndshavaren begärt detta. om länsstyrelsen återkallar tillståndet Om länsstyrelsen gjort ett föreläggande enligt 24 LSS, får länsstyrelsen återkalla tillståndet om föreläggandet inte följs. om verksamheten försätts i konkurs Vid konkurs kan verksamheten, med stöd av befintligt tillstånd, drivas vidare av konkursförvaltaren till dess att den är avvecklad eller ny innehavare med nytt tillstånd övertagit verksamheten. En förutsättning är dock att inga andra förändringar av verksamheten lägger hinder i vägen. Länsstyrelsen har möjlighet att genom föreläggande ställa villkor för drift under konkursförvaltare. Tillstånd enligt både LSS och SoL En verksamhet kan inte ha tillstånd enligt både SoL och LSS. Däremot möter det inga hinder att en huvudman har tillstånd att bedriva olika verksamheter enligt SoL respektive LSS. Verksamheterna ska då vara separerade från varandra såväl lokalmässigt som verksamhetsmässigt och ha separata tillstånd. Verksamheter som inte kräver tillstånd Lägervistelse och koloniverksamhet Tillfälligt anordnad läger- eller kolonivistelse, som anordnas av organisationer eller föreningar, anses normalt inte tillståndspliktig om den bedrivs ideellt. Familjehem I LSS är familjehem en insats som är förbehållen barn och ungdomar med svåra funktionshinder. Den enskilde ansöker om insatsen och får ett beslut 19

20 enligt LSS. Familjehemmet ska ses som ett komplement till föräldrahemmet. Det ska skapa goda förutsättningar för barnets eller den unges känslomässiga och sociala utveckling. Barnet/ungdomen ska ges möjligheter att etablera djup och stadigvarande kontakt med några få vuxna personer i en trygg och konstant omgivning. Att bedriva familjehem kräver inget tillstånd från länsstyrelsen. Elevhem och internatboende Det finns några elevhem knutna till de sex statliga specialskolor som finns i landet. Fem av dem är regionala skolor för döva eller hörselskadade elever och en är en rikstäckande skola för döva eller hörselskadade elever som dessutom har en utvecklingsstörning. Enligt 15 kap. 7 skollagen har Socialstyrelsen den centrala tillsynen över elevhemsboende vid RH-anpassad utbildning, specialskolor och resurscenter samt vid viss utbildning för elever med utvecklingsstörning som bedrivs enligt avtal med staten, Dessa elevhem är inte tillståndspliktiga men länsstyrelserna har sedan år 2000 ett tillsynsansvar över dem och får inspektera dem. Internatboende, elevhem vid folkhögskolor och andra skolor behöver inte tillstånd av länsstyrelsen. Annan särskilt anpassad bostad Denna insats anges i 9 9 LSS och är en bostad som är anpassad efter den enskilda individens personliga behov. I propositionen 1992/93:159 beskrivs den särskilt anpassade bostaden i form av en fysisk bostadsanpassning. Omvårdnad ingår inte i insatsen. Behövligt stöd och service i anslutning till boendet kan därför endast ges efter beslut om andra insatser, t.ex. personlig assistans eller ledsagarservice. Dessa insatser är inte tillståndspliktiga. Enbart den fysiskt anpassade bostaden kan inte heller betraktas som tillståndspliktig. 20