Norrbottens läns landsting
|
|
- Linda Hedlund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport Landstingsfullmäktiges beredningar -ansvarsutövande 2012 Norrbottens läns landsting Jan-Erik Wuolo, Maria Strömbäck Mars 2013
2 Innehållsförteckning 1. Bedömningar och kommentarer 1 2. Inledning Uppdrag Revisionsfråga Metod 6 3. Beredningarnas uppdrag 7 4. Resultat Fullmäktigeberedningarnas rapportering om ekonomi och verksamhet Ekonomi och arbetade dagar Hälso- och sjukvårdsberedningarna Programberedningen Regionala beredningen 17 Norrbottens läns landsting
3 1. Bedömningar och kommentarer På uppdrag av revisorerna i Norrbottens läns landsting har Kommunal Sektor granskat landstingsfullmäktiges sex beredningars ansvarsutövande. Beredningarna är: Hälso- och sjukvårdsberedning Syd, Mitt, Öst och Nord Programberedningen Regionala beredningen Revisionsfrågan för granskningen är om landstingsfullmäktiges beredningar för 2012 på ett tillfredsställande sätt utfört sina uppdrag från landstingsfullmäktige. Vår granskning har omfattat beredningarnas verksamhetsplaner, verksamhetsrapporter och ekonomiska redovisning. Revisionen har även genomfört hearingar med Hälso- och sjukvårdsberedningarna Mitt och Öst samt Programberedningen. Vi gör bedömningen att Hälso- och sjukvårdsberedningarna, Regionala beredningen och Programberedningen har utfört sina uppdrag på ett tillfredsställande sätt i den meningen att de har; genom ett aktivt arbete med medborgarkontakter samlat in medborgarnas uppfattningar avseende uppdragsområdet. redovisat sitt arbete i en dokumenterad rapport där medborgarnas uppfattningar och behov, analys och förslag på fortsatt handläggning framgår. rapporterat om sitt arbete till landstingsfullmäktige Vår bedömning grundar sig på följande förhållanden. Hälso- och sjukvårdsberedning Syd, Mitt, Öst och Nord Beredningarnas uppdrag var Prioriteringar i morgondagens hälso- och sjukvård. Genom ett medborgarperspektiv och utgångspunkt från landstingsplanens etiska plattform och fem prioriteringsgrupper, ska beredningarna ge en bild av den hälsooch sjukvård norrbottningarna har behov av i framtiden. Frågeställningar formulerades inom valda områdena Vårdkoncentration, Hälsovård, Läkemedel och Patientbehov, vilka medborgare fick ta ställning till vid möten med beredningarna. Genom att beakta fyra jämlikhetsområden vid materialanalysen vill beredningarna uppmärksamma eventuella behovsskillnader bland befolkningsgrupper i länet. Hälsooch sjukvårdsberedningarna beskriver för de exempel som diskuterades med medborgarna i sin verksamhetsrapport, och redovisar frågor som beredningarna anser vara i behov av utredning. - Vårdkoncentration På vilket sätt kan landstinget säkerställa kvaliteten på sjukresor? På vilket sätt kan landstinget tillgodose behoven så att patienten kan göra de flesta förberedelserna och eftervården på hemorten? Norrbottens läns landsting 1 av 22
4 - Hälsovård På vilket sätt kan landstinget tillgodose behovet av förebyggande folkhälsoinsatser utifrån medborgarnas splittrade syn på insatserna? - Läkemedel På vilket sätt kan landstinget ytterligare utveckla läkemedelshanteringen så att resurserna räcker till på ett etiskt hållbart sätt? - Patientbehov På vilket sätt kan landstinget säkerställa en kontinuerlig kompetens både då det gäller vårdnivåer och yrkeskategorier? På vilket sätt kan landstinget utveckla vårdstrukturen så att medborgarna få träffa rätt yrkeskategori på rätt vårdnivå? Vår bedömning är att Hälso- och Sjukvårdsberedningarna på ett aktivt sätt inhämtat medborgarnas ställningstagande till prioriteringsfrågor genom medborgardialoger i form av möten med privatpersoner, föreningar, företagare, organisationer grupp, vid marknader. Dessa möten har varit dels i form av större eller mindre grupper samt enskilda möten. Beredningarnas arbete är rapporterat till fullmäktige enligt gällande regler. Programberedningen Beredningens uppdrag har varit Missbruk och beroende. Med utgångspunkt från målet; God hälsa och god vård och efter dialog med patienter och anhöriga skulle beredningen ge en bild av missbruks- och beroendeproblematiken i länet samt desssutom belysa vilka behov som patienter och närstående har och hur dessa tillgodoses. I sin verksamhetsrapport lyfter Programberedningen fram olika utvecklingsområden. Beredningens bedömningar är främst följande: - Tillgången till droger i länet är stor och blandmissbruket ökar. - Det finns ett behov av att utveckla det förebyggande arbetet. - Landstinget har ett ansvar för samordning av det förbyggande arbete avseende missbruk och beroende. - Samverkan mellan olika aktörer behöver förbättras och landstinget behöver bidra till att samverkansmetoder utvecklas. - Landstinget måste fortsätta att verka för en restriktiv förskrivning av läkemedel som kan leda till missbruk och beroende. - Möjligheten till sprutbyte för personer med intravenöst missbruk bör aktualiseras och utredas. - Signaler finns om att patienter med missbruk och beroende, i sina möten med sjukvården, inte upplever sig ha samma värde som andra patienter. - Brukar organisationernas erfarenheter och kunskaper behöver tas tillvara mer. Norrbottens läns landsting 2 av 22
5 - Det brister i tillgången på eftervård och landstinget behöver ta ett delansvar tillsammans med kommunerna för detta område. Vår bedömning är att Programberedning i tillräcklig omfattning har inhämtat erfarenheter och synpunkter från patienter med flera. Det framgår tydligt av fullmäktiges uppdrag till beredningen att föra en dialog med anhöriga. I sin verksamhetsrapport skriver beredningen, under rubriken Avgränsningar, att den av tidsskäl inte undersökt anhörigperspektivet djupare. Vid revisorernas hearing hävdar beredningen att den inte gjort någon sådan avgränsning. Beredningen har dock i någon mån beskrivit olika utvecklingsbehov som berör vården av missbrukare/beroende och närstående. Beredningens arbete är rapporterat till landstingsfullmäktige enligt gällande regler. Regionala Beredningen Beredningens uppdrag har varit Morgondagens kommunikationer med fokus på vilken betydelse kommunikationer har för länets tillväxt och realiseringen om att länets medborgare ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Producenters och konsumenters syn på befintliga och framtida behov av kommunikationer ska även belysas samt hur frågan kan kopplas till miljöaspekten och landstingets mål om en attraktiv region. Beredningen har avgränsat sitt uppdrag till IT/Telekommunikation och flyget i länet. I sin verksamhetsrapportering är det främst följande förhållanden som Regionala beredningen redogör för: Internets och bredbands särskilt viktiga betydelse för ett glesbefolkat Norrbotten. Länet ligger lång framme avseende utvecklingen av bredbandsförbindelser och inga hinder ses för en fortsatt utveckling. Det finns stora skillnader mellan kommunerna i vilken omfattning man satsar på IT-området. Det är särskilt viktigt att det i länet görs satsningar på IT och Telekommunikation eftersom dessa blir alltmer viktigare i framtiden. Det är ett problem att det är så lite konkurrens inom IT och telekommunikation i länet vilket negativt kan påverka priser och prestanda på produkterna. Det befintliga nätet för IT och telekommunikation är idag hårt belastat vilket innebär en risk att leverantörerna av datatrafik inte klarar av att leverera det kunderna efterfrågar. Politikerna kan påverka så att samarbete ökar för att utnyttja nätet bättre. Flyget är en viktig del i länets kommunikationer med tanke på de långa avstånd som finns. Norrbottens läns landsting 3 av 22
6 Mindre flygbolag behöver bli med bärkraftiga t ex genom att mer användas i samband med fjällräddning, turism och för rennäringens behov. Sambanden mellan tågen och flyget skulle kunna utvecklas. Tågen skulle kunna utgöra transportmedel mellan bostad och flygplats. Mot bakgrund av risk för färre avgångar vid de mindre flygplatserna förs idén fram om att koncentrera flygtrafiken till Luleå och Kiruna. Beredningens enkät vid Luleå Airport visade att resenärerna vill ha fler inrikesavgångar till andra orter än Stockholm, t ex Göteborg och Sundsvall. Men även fler inrikesavgångar efterfrågas under kvällar och helger. Vidare ansåg resenärerna att miljöaspekter inte får vara ett hinder för utveckling av flygtrafiken. Av beredningens rapportering framgår att det finns förhållanden avseende det interna arbetet i beredningen som behöver förbättras. Bland annat nämns att ledamöternas aktivitet kan höjas. Regionala beredningen har inhämtat erfarenheter och synpunkter från medborgare/flygresenärer samt från företag/organisationer inom IT/Telekommunikation och flygbranschen i länet. Med utgångspunkt från detta har beredningen beskrivit ett antal utvecklingsbehov som kan ses och som berör IT/Telekommunikation eller flyget i länet. Vår bedömning är att beredningen utfört sitt uppdrag och har rapporterat till landstingsfullmäktige enligt gällande regler. Norrbottens läns landsting 4 av 22
7 2. Inledning 2.1. Uppdrag Landstingets revisorer har gett uppdraget att granska landstingsfullmäktiges sex beredningars ansvarsutövande för Granskningen omfattar: Hälso- och sjukvårdsberedning Syd (Piteå, Älvsbyn Arvidsjaur och Arjeplog) Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt (Luleå och Boden) Hälso- och sjukvårdsberedning Öst (Kalix, Haparanda, Överkalix och Övertorneå) Hälso- och sjukvårdsberedning Nord (Jokkmokk, Gällivare, Kiruna och Pajala) Programberedningen (hela länet) Regionala beredningen (hela länet) Landstingsfullmäktige ger årligen beredningarna specificerade uppdrag som ska återrapporteras till fullmäktige i november. I verksamhetsrapporterna ska redovisas resultat av genomförda medborgardialoger och aktiviteter under året, underlag för styrelsens beredning av landstingsplanen samt ekonomiskt utfall i förhållande till beredningens budget Revisionsfråga Revisorerna granskar årligen landstingsfullmäktiges beredningar. Revisionsfrågan för granskningen är om landstingsfullmäktiges beredningar för 2012 på ett tillfredsställande sätt utfört sina uppdrag från landstingsfullmäktige. Följande kontrollmål gäller för granskningen: Beredningarna har genom ett aktivt arbete med medborgarkontakter samlat in fakta (medborgarnas uppfattningar) avseende uppdragsområdet. Beredningarna har redovisat sitt arbete i en dokumenterad rapport där resultat (medborgaruppfattningar och behov), bedömningar och förslag framgår. Beredningarna har rapporterat om sitt arbete till landstingsfullmäktige. Det ska även belysas beredningsledamöternas aktiva deltagande i beredningsarbetet. Norrbottens läns landsting 5 av 22
8 2.3. Metod Granskningen har genomförts via dokumentgenomgångar avseende främst verksamhetsplaner och verksamhetsrapporter. Information har även inhämtats via revisorernas hearingar med Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt och Öst samt Programberedningen. Kansliavdelningen vid landstingsdirektörens stab som lämnar tjänstemannastöd till beredningarna har även bidraget med information och faktakontrollerat rapporten. Norrbottens läns landsting 6 av 22
9 3. Beredningarnas uppdrag Fullmäktiges grunduppdrag till beredningarna, enligt arbetsordningen, är att landstingsfullmäktiges beredningar ska skapa en kommunikation mellan medborgarna och fullmäktige. Beredningarna ska ta del av medborgarnas uppfattningar och behov och förmedla dessa till fullmäktige (se bilaga 1). I arbetsordningen för landstingsfullmäktige anges att presidiet föreslår uppdrag för nästkommande år för samtliga beredningar. För att möjliggöra jämförelser och säkerställa att medborgarnas behov belyses ur ett länsperspektiv ska förslaget till uppdrag för hälso- och sjukvårdsberedningarna vara gemensamt. Landstingsfullmäktige har fastställt beredningarnas uppdrag för 2012 enligt följande: Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag: Prioriteringar i morgondagens hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska presentera för fullmäktige vilken hälso- och sjukvård norrbottningarna har behov av i framtiden. Uppdraget ska genomföras med medborgarperspektiv och arbetet ska ske med utgångspunkt från landstingsplanens etiska plattform och fem prioriteringsgrupper. Programberedningens uppdrag: Missbruk och beroende. Ett av landstingsplanens mål är god hälsa och god vård. Programberedningens uppdrag är att med detta mål i fokus, efter dialog med patienter och anhöriga, teckna en bild av missbruks- och beroendeproblematiken i Norrbotten. Vilka behov har patienter och närstående och hur tillgodoses dessa? Regionala beredningens uppdrag: Morgondagens kommunikationer. Uppdraget ska ha fokus på vilken betydelse kommunikationer har för tillväxten i länet samt för förverkligandet av landstingets vision om att norrbottningarna ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. I uppdraget ska även ingå att belysa vad konsumenter och producenter anser om befintliga och framtida behov av kommunikationer samt hur frågan kan kopplas till miljöaspekten och landstingsplanens mål om en attraktiv region. I sitt arbete med förslag till uppdrag har presidiet använt följande kriterier: Länsperspektivet Resultatet av beredningarnas arbete ska belysa förhållanden över hela länet och för hälso- och sjukvårdsberedningarnas del även kunna jämföras sinsemellan. Norrbottens läns landsting 7 av 22
10 In och omvärldsbevakning Beredningarnas uppdrag bör ligga i linje med landstingets arbete och harmoniera med signaler och trender från omvärlden. Påverkansmöjligheter Uppdragen leder till att utvecklingsmöjligheter kan identifieras och hälsovinster i länet uppnås. Möjlighet till dialog Uppdraget måste gå att diskutera i en dialog; -för hälso- och sjukvårdsberedningarna och Regionala beredningen i ett medborgarperspektiv. -för Programberedningen i ett patient- och närståendeperspektiv. Nyhetsvärde Uppdraget ska innefatta ett nytt ämne eller belysa ett tidigare ämne på ett nytt sätt. Norrbottens läns landsting 8 av 22
11 4. Resultat 4.1. Fullmäktigeberedningarnas rapportering om ekonomi och verksamhet Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, Mitt, Öst och Nord har lämnat en gemensam rapport om sina uppdrag till landstingsfullmäktige. Var och en av hälso- och sjukvårdsberedningarna gör dock en separat redovisning av sitt arbetssätt, ekonomi, ledamöternas aktiviteter, återkoppling till medborgare/organisationer som man tidigare mött mm. Programberedningen och Regionala beredningen har överlämnat var sin verksamhetsrapport till fullmäktige. Beredningarna har under sitt arbete träffat medborgare i länet i olika konstellationer, såväl enskilt som grupper av personer. Beredningarnas sammanträden har ofta kombinerats med medborgarträffar. Beredningarna har mött privatpersoner, patientorganisationer, pensionärer, föreningar, statliga verksamheter, bolag/företag, kyrkan, samebyar osv. inom sina geografiska områden. Även under 2012 har olika sommarmarknader varit arenor för beredningarnas träffar med medborgare. Vid sina möten har beredningarna fört dialog med olika åldersgrupper, invandrare, olika yrkesgrupper, studenter med flera. Programberedningen och Regionala beredningen har dessutom haft kontakter med olika referenspersoner inom landstingets verksamheter i samband med beredningens kunskapsuppbyggnad. Regionala beredningen har för sin del även fört en dialog med konsumenter och producenter av kommunikation. Under rubrikerna sammanfattas beredningarnas rapportering till landstingsfullmäktige Ekonomi och arbetade dagar Av beredningarnas ekonomiska redovisning framgår budget, utfall och resultat för 2012 samt antal arbetade dagar i genomsnitt per ledamot: Beredning Årsbudget totalt Arvode budget Arvode utfall Omkostnad budget Omkostnad utfall Resultat årsbudget Beredning Syd Beredning Mitt Beredning Öst Beredning Nord Program beredning Regionala beredningen Totalt Norrbottens läns landsting 9 av 22
12 Beredningarnas kostnader består av arvoden/övriga personalkostnader samt omkostnader (resor, information, återkopplingar, material mm). Beredningarna lämnar gemensamt ett överskott på drygt 3,5 miljoner kronor vilket ligger på i stort sett samma nivå som för Överskottet 2012 motsvarar 56 procent av beredningarnas sammanlagda budget. På samma sätt som tidigare år kan huvuddelen av överskottet på 3,2 miljoner kronor hänföras till arvodesdelen. Beredningarnas budget utgår ifrån förutsättningen att alla ledamöter är förvärvsarbetande och erhåller ersättning för bland annat förlorad arbetsförtjänst. Överskottet 2012 avseende arvoden kan förklaras med att vissa beredningsledamöter, t ex pensionärer, inte tar ut någon ersättning för beredningsarbetet. Beredningarna redovisar i verksamhetsrapporterna även antalet arbetade dagar bland ledamöterna. Beredning Genomsnitt arbetade dagar per ledamot Beredning Syd 8,1 Beredning Mitt 9,6 Beredning Öst 8,6 Beredning Nord 8,7 Program Beredningen Regionala beredningen 12,3 9,5 Beredningarnas ledamöter har var och en 15 dagar med ersättning för beredningsarbete. I antalet arbetade dagar ingår även arbetade dagar för ledamöter som eventuellt inte tagit ut någon ersättning. Flest arbetade dagar har Programberedningen med 12, övriga beredningar har ett genomsnitt mellan 8,1 9,6 dagar. Vid revisorernas hearingar med beredningarna lyfter dessa fram behovet av att beredningarna själva, inom beredningen och mellan ledamöterna, på ett friare sätt ska kunna disponera tillgängliga dagar med ersättning. Detta för att skapa större flexibilitet och effektivitet i beredningsarbetet, eftersom de enskilda ledamöternas möjligheter att delta aktivt i beredningsarbetet kan variera över tiden. Norrbottens läns landsting 10 av 22
13 Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdrag: Prioriteringar i morgondagens hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsberedningarna har avgränsat uppdraget till fyra områden inom hälso- och sjukvård; vårdkoncentration, hälsovård, läkemedel samt patientbehov. För varje område formulerades frågeställningar, vilka kompletterades med praktiska exempel. Tillsammans omfattar exemplen samtliga fem prioriteringsgrupper inom landstinget. Medborgarna fick ta ställning till följande frågeställningar: Vårdkoncentration. God vård nära eller bättre vård en bit ifrån. Frågeställning; Fler kan behöva resa för att få sällan/specialistvård i framtiden. Är det rätt prioriterat? Hälsovård. Hälsovård eller sjukvård. Frågeställning; En viss del av budgeten för att åtgärda livsstilssjukdomar överförs till förebyggande hälsoarbete. Är det rätt prioriterat? Läkemedel. Läkemedel till vilket pris som helst. Frågeställning; Medborgare i Norrbotten har rätt till läkemedel oavsett kostnaden. Är det rätt prioriterat? Patientbehov. Är patientens efterfrågan alltid förenlig med det egentliga vårdbehovet. Frågeställning; Den som kontaktar en vårdcentral får inte alltid träffa en läkare. Är det rätt prioriterat? Vem anser man vara bäst lämpad att avgöra patientens vårdbehov? Har patienten alltid rätt att få sin vilja igenom vid kontakt med vården? Hälso- och sjukvårdberedningarnas verksamhetsrapport beskriver beredningarnas metod, analys och resultat av uppdraget. Begreppsdefinitioner ges i början av rapporten. För att tydliggöra eventuella behovsskillnader bland befolkningsgrupper i länet, har ledamöterna beaktat fyra jämlikhetsområden (geografiska områden i länet, ålder, kön samt stad och landsbygd) vid sin analys av materialet. Analysen är ledamöternas samlade bedömning, och texten ger en länsövergripande bedömning av medborgarnas behov. Om något beredningsområde utmärker sig, framkommer det i texten och de frågor beredningarna anser vara i behov av utredning inom varje område beskrivs. Rapporten innehåller även en förtydligande beskrivning för varje beredning om t.ex. målgrupp, arbetssätt, utvärdering, återkoppling och ekonomisk redovisning. Beredning mitt redovisar även två tilläggsfrågor enligt följande: På vilket sätt kan/ska landstinget arbeta för att förebygga psykisk ohälsa bland befolkningen? Hur ska Norrbottens läns landsting utveckla och säkerställa det goda bemötandet i vården, som medborgarna i länet förväntar sig av hälso- och sjukvården? Beredningarnas ledamöter konstaterar att gapet mellan medborgarnas behov och hälso- och sjukvårdens resurser ökar. Prioriteringsfrågan är komplex, där även yttre faktorer påverkar landstingets förmåga att prioritera. Det finns en hög grad av förståelse för prioriteringar hos norrbottningarna, anser ledamöterna. Men konstaterar att allmänheten saknar information om bakgrund och orsak till prioriteringar, Norrbottens läns landsting 11 av 22
14 samtidigt som de prioriteringsåsikter medborgarna har inte alltid följer de fem prioriteringsgrupperna. Årets uppdrag beskrivs av beredningarna öka allmänhetens kunskaper om den tuffa situation landstingspolitiker har när det kommer till prioriteringar inom hälso- och sjukvård, och beskrivs som en positiv effekt. En sammanfattande redovisning av beredningarnas analys av behov inom hälsooch sjukvård som norrbottningarna har inom de fyra områdena; vårdkoncentration, hälsovård, läkemedel samt patientbehov ges nedan. Vårdkoncentration - God vård nära eller bättre vård en bit ifrån Frågeställning; Fler kan behöva resa för att få sällan/specialistvård i framtiden. Är det rätt prioriterat? Frågan exemplifierades genom följande två exempel: Ett beskriver ett planerat vårdingrepp i länet medan det andra hänvisar till ett akut specialistvårdsfall utanför länet. Det förstahandlar om den ortopediska verksamheten i Piteå som sedan 2005 bara genomför planerade ingrepp. Konstaterade konsekvenser av vårdkoncentrationen är bland annat; fler sjukresor, kortad kötid och ökat antal operationer. Det andra beskriver en arbetsplatsolycka där en person blir svårt brännskadad. Efter akut omhändertagande lokalt flygs personen till Uppsala för specialistvård på ett av landets två brännskadecentrum. Medborgarnas inställning är att de prioriterar kompetens och tid, framför att ha nära till sällan- och specialistvård. För- och nackdelar utgår från patientens tid som anses värdefull. Inom område Mitt ser yngre befolkningsgrupper resandet som självklart, och ett tecken på ett bra vårdsystem. Äldre och svaga grupper uppger att de reser när det krävs och då helst med en anhörig. Följande delområden beskrivs av ledamöterna som viktiga för att vårdkoncentrationen av sällan/specialistvård ska fortsatt utvecklas på ett positivt och väl förankrat sätt. Oftavård och sällanvård. Inför planerad vård på annan plats inom- eller utomläns finns ett behov av att kunna göra förberedelser på sin lokala vårdcentral. Beredningarna anser därför att det är mycket viktigt att landstinget tydliggör vårdnivåerna i framtidens hälso- och sjukvård. Inom beredning Syd beskrivs oro finnas hos befolkningen, att vårdkoncentrationen kommer att ta resurser från inlandets primärvård. E-hälsa. Ett behov att utveckla e-hälsan i länet finns, enligt ledamöterna i beredning Mitt och Syd. Medborgarna inom dessa områden förväntar sig även påskyndad utveckling för att öka tillgängligheten och tidsbesparing för individen. Ledamöterna beskriver även att medborgarna efterlyser distansöverbryggande vård och teknik som underlättar tillgängligheten, t.ex. appar och system för att boka tid och kommunikation med vården. Sjuktransporter och sjukresor. Medborgarna har inga problem att resa för vård om både väntan på resan och resan är bekväm. Beredningarna konstaterar att tillgång till säkra sjuktransporter, vilka ofta sker akut till/från/mellan vårdinrättning med ambulans, helikopter eller flyg, har ett stort inflytande för hur trygga medborgarna är med länets hälso- och sjukvård. Vid sjukresor från vårdinrättningen har beredningarna mött flera patienter, som upplevt hemfärden som ett jobbigt avslut på en annars god vårdupplevelse. Boende. Eftersom vårdkoncentration även innebär ökat resande för patientens anhöriga, är det viktigt med en översyn av boende- och kommunikationsmöjligheter Norrbottens läns landsting 12 av 22
15 för dessa. Beredningarna Mitt, Nord och till viss del även Öst, påpekar att det finns behov av ett prisvärt och bra boende i anslutning till sjukhusen. Allt för att öka tryggheten för patienten och anhöriga. Utifrån ovanstående finner beredningarna att följande frågor kan vara i behov av utredning: På vilket sätt kan landstinget säkerställa kvaliteten på sjukresor? På vilket sätt kan landstinget tillgodose behoven så att patienten kan göra de flesta förberedelserna och eftervård på hemorten? Hälsovård - Hälsovård eller sjukvård Frågeställning; En viss del av budgeten för att åtgärda livsstilssjukdomar överförs till förebyggande hälsoarbete. Är det rätt prioriterat? Här användes två bilder (se bilaga 3) för att exemplifiera frågan, samt statistik om fetmakirurgins omfattning och utveckling fick exemplifiera livsstilssjukdomarnas belastning på landstingsbudgeten. Medborgare inom beredning Öst är eniga om att förebyggande vård ska prioriteras och landstinget ska inte bara vårda sjuka. Övriga beredningar ger däremot en splittrad bild. Vissa anser det rätt att arbeta förebyggande, medan andra är helt emot detta. De som är positivt inställda önskar mer information, för att själva få kunskap om hur man som individ kan förebygga sjukdomar och skador på lång sikt. Argument är att det sparar pengar för landstinget och patienterna. Negativt inställda uppger att landstinget bara ska satsa på riktig vård och inte något annat. Här uppvisas en tuffare attityd om individens eget ansvar, att vissa har sig själv att skylla samt att större krav på motprestation och uppföljningsbara resultat bör ställas. Inställningen skiljer sig mellan olika åldersgrupper, och yngre grupper är de som ställer hårdast krav på individens ansvar och motprestation. Inom samtliga åldersgrupper anser medborgarna att det är yngre patienter som ska prioriteras inom den förebyggande vården. Inom Nords område anses det nästan vara ett krav att prioritera denna grupp, medan man i Östs område inte gör någon skillnad utifrån ålder gällande förebyggande vård. Ett eget individuellt ansvar för sin hälsa, följs av resonemang om att skola och samhälle bör ta ett större ansvar för medborgarnas, och framförallt barn- och ungdomars hälsa. Inom beredningsområde Mitt efterfrågar yrkesverksamma ett tydligare ansvar för arbetsgivare, att bidra till en hälsosam livsstil på och utanför arbetet. Mitts ledamöter framhåller betydelsen av samhällets hälsoinsatser som generella vilket bidrar till minskade hälsoklyftor mellan svagare och starkare befolkningsgrupper. Ledamöterna i mitt vill belysa behovet av förebyggande insatser gentemot den psykiska ohälsan, och ser ett behov av riktlinjer för hälsofrämjande åtgärder inom området. Utifrån ovanstående finner beredningarna att följande frågor kan vara i behov av utredning: Norrbottens läns landsting 13 av 22
16 På vilket sätt kan landstinget tillgodose behovet av förebyggande folkhälsoinsatser utifrån medborgarnas splittrade syn på insatserna? Läkemedel - Läkemedel till vilket pris som helst Frågeställning; Medborgare i Norrbotten har rätt till läkemedel oavsett kostnaden. Är det rätt prioriterat? Här exemplifierades det genom att hänvisa till ett verkligt patientfall vid Karolinska institutet i Stockholm. År 2007 fick en 20-årig patient med Hunters sjukdom möjlighet att via ett läkemedelsbolag testa en ny medicin. Den förbättrade andningskapaciteten, stabiliserade hjärtrytmen och lindrade värk i lederna. Medicinen minskade även risken för tidig död. Patienten fick en kraftigt ökad livskvalitet och gick från heltidssjukskrivning till att arbeta som snickare på 80 procent. Medicinen kostade då tio miljoner kronor per patient och år. Läkemedelskostnaderna utgör procent av landstingets budget. Länets läkemedelsanvändning uppges stämma väl överens med övriga landets. Däremot innebär norrbottningarnas sjukdomsbild, att länet har en av landets högsta förmånskostnader. Landstingets läkemedelsstrategi ger en samlad bild av inriktning för läkemedelsområdet, samt ett underlag för prioriterade insatser och förbättringsområden. Vid dialog med medborgarna i Norrbotten, framkommer en splittrad bild om hur dessa vill se att landstinget prioriterar i läkemedelsfrågor. Beredningarna konstaterar att det finns en stor osäkerhet och behov av information hos medborgarna. Åsikterna kan delas upp i tre medborgargrupper, där en uttrycker tydligt att alla ska ha rätt till läkemedel oavsett kostnad. Den åsikten är tydligast i Östs och Mitts områden. Vid hearing med beredning Öst framkommer beskrivningar om ledamöternas arbete för att säkerställa att den åsikten var representativ för samtliga medborgardialoger. En annan grupp vilka framförallt är, yngre, starkare och friskare medborgare, har tendens att tveka eller vara helt emot, att alla ska ha rätt till alla läkemedel oavsett kostnad. De visar en mer individualistisk syn och ser det som självklart att det satsas mer på unga människor. Det är tydligast i Nords och Syds område. Beredningarnas ledamöter konstaterar, att det finns medborgare som anser kostnadseffektivitetsprincipen vara överordnad människovärdes- samt behovs- och solidaritetsprincipen. Den tredje gruppen medborgare tycker att frågan är svår, och undviker därför att ta ställning. Gruppen har däremot många förslag om hur landstinget kan minska läkemedelskostnaderna. Utifrån ovanstående finner beredningarna att följande frågor kan vara i behov av utredning: På vilket sätt kan landstinget ytterligare utveckla läkemedelshanteringen så att resurserna räcker till på ett etiskt hållbart sätt? Patientbehov - Är patientens efterfrågan alltid förenlig med det egenliga vårdbehovet Norrbottens läns landsting 14 av 22
17 Frågeställning; Den som kontaktar en vårdcentral får inte alltid träffa en läkare. Är det rätt prioriterat? Vem anser man vara bäst lämpad att avgöra patientens vårdbehov? Har patienten alltid rätt att få sin vilja igenom vid kontakt med vården? Frågan exemplifierades genom; om en patient kräver att få träffa en läkare, trots att vårdpersonalen anser att åkomman bäst omhändertas av en annan vårdkategori, har den då rätt att göra det? Majoriteten av medborgarna, anser att det inte spelar någon roll vilken titel vårdpersonal man möter har, så länge man träffar personal med rätt kompetens och blir bra bemött. Tilltron till läkare är dock högre bland vissa invandrargrupper och äldre personer. Beredningarna upplever att norrbottningarna tar ett större ansvar för sin egenvård, och medborgarna ger beröm till bl.a. sjukvårdupplysning och egenvårdsguiden. På flera och framförallt mindre orter, hyllas sjuksköterskor och distriktssköterskor. Beredningarna tolkar det som ett uttryck för behov av kontinuitet inom hälso- och sjukvården, vilket även underlättar uppföljning av given vård. Vid dialog med medborgarna har fokus blivit om det är rätt prioriterat att inte alltid få träffa en läkare. I beredning Nord diskuterade man även om patientens efterfrågan alltid är förenligt med det egentliga vårdbehovet. Utifrån ovanstående finner beredningarna att följande frågor kan vara i behov av utredning: På vilket sätt kan landstinget säkerställa en kontinuerlig kompetens både då det gäller vårdnivåer och yrkeskategorier? På vilket sätt kan landstinget utveckla vårdstrukturen så att medborgarna får träffa rätt yrkeskategori på rätt vårdnivå? Hälso- och sjukvårdsberedningarna föreslår att landstingsfullmäktige beslutar uppdra åt landstingsstyrelsen: Att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningarna uppmärksammat samt återrapportera genomförda åtgärder till beredningarna. Vid utvärderandet av arbetsåret, ser hälso- och sjukvårdsberedning Öst, goda erfarenheter av att kombinera sammanträdesdag med beredningsaktivitet. Beredningen har i större utsträckning än tidigare använt arbetstid till dialog och ser behov av fortsatt utvecklande av samarbete mellan ledamöterna i de olika kommunerna. Vid hearing med beredning Öst framkommer att ledamöterna arbetar aktivt för att nå medborgare i mindre byar inom området. Hälso- och sjukvårdsberedning Nord, menar att trots genomarbetat frågebatteri har dialogerna i vissa fall krävt att ledamöterna aktivt lett diskussionen med fördjupande frågor och ser vinster av att ytterligare utveckla frågeställningarna. Beredningen kommer fortsatt eftersträva en aktiv samverkan med kommunerna och utvecklande av beredningens närvaro vid olika arrangemang. Hälso- och sjukvårdsberedning Syd och Mitt kommer i samband med verksamhetsplaneringen inför 2013 utvärdera 2012 års arbete. Beredning Mitt ser redan nu att en jämnare fördelning av medborgardialogerna mellan de båda orterna är ett utvecklingsområde. Vid hearing med beredningen framkommer att ledamöterna kommer att fortsätta att arbeta för medborgardialog i beredningens glesbygdsområden. Norrbottens läns landsting 15 av 22
18 Programberedningen Programberedningens uppdrag: Missbruk och beroende En utgångspunkt för Programberedningens arbete med sitt uppdrag är landstingplanens mål om god hälsa och god vård. Viktiga frågor för beredningen har varit: Vilka problem finns inom området missbruk och beroende i länet? Vilka behov har patienter och närstående och hur tillgodoses dessa? Beredningens fokus har varit alkohol, droger och beroendeframkallande läkemedel. I sin verksamhetsrapport skriver beredningen, under rubriken Avgränsningar, att anhörig- och barnperspektivet har av tidsskäl inte undersökts djupare. Men vid revisorernas hearing med beredningen understryker beredningen att den inte gjort någon avgränsning när det gäller anhöriga. Vård och behandling av missbrukare och beroende är ett gemensamt ansvar för landstinget och kommunerna och detta styrs av dokumentet, Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten. Beredningen rapporterar att det finns en omfattande tillgång till droger i länet och näthandel av droger ökar. Även blandmissbruket är utbrett och ökar. Drogmissbruket finns alltmer i lägre åldrar. Det förebyggande arbetet och eftervården behöver utvecklas anser beredningen. Beredningens uppfattning är att missbruksvården i länet inte är jämlik och detta måste landstinget säkerställa. Det är olika förutsättningar för vård beroende på var man bor. Abstinensvården är ett exempel på detta. Olika metoder tillämpas i olika delar av länet. Landstinget skulle, enligt beredningen, kunna agera mer som kunskapsbyggare avseende vilka evidensbaserade metoder som bör tillämpas. Beredningen har haft kontakt med brukarorganisationer som arbetar med missbruks- och beroendefrågor. Dessa föreningar rapporteras ha haft svårigheter med medlemskontinuiteten och en del föreningsverksamhet har upphört. Brukarorganisationerna framhålls som en viktig resurs när det gäller eftervården. Beredningen lyfter fram att föreningarna har mycket erfarenhet och kunskaper som behöver tas tillvara. T ex så framför dessa till beredningen att missbrukspatienter inte bör vårdas tillsammans med patienter på vuxenpsykiatrins avdelningar. Tillgång på eftervård saknas ofta inom missbruks- och beroendevården och Programberedningen anser den vara lika viktig som själva behandlingen. Små kommuner har mindre resurser för att tillgodose behov av eftervård. Programberedningen anser att landstinget ska ta ett delansvar för en mer utvecklad eftervård i länet. Många aktörer är delaktiga i olika delar inom missbruks- och beroendevården. Därför menar beredningen, är samverkan en förutsättning för en god vård. Vissa av aktörerna är bättre eller sämre på att samverka. Behovet av samverkan kommer alltid att finnas, bedömer beredningen, och landstinget behöver bidra till att utveckla konsekventa metoder för samverkan. I blandmissbruk förekommer ofta läkemedel. Beroendeproblem med enbart koppling till läkemedel finns även. Beredningens intryck är att det är lätt att få tag på Norrbottens läns landsting 16 av 22
19 vissa läkemedel, förskrivna av läkare. Överförskrivning och brister i efterkontroller uppges vara vanliga. Mellan missbrukare sprids var det går lätt att få tag på läkemedel, och läkare kan utsättas för starka påtryckningar eller hot från missbrukare och anhöriga om de inte förskriver läkemedel. Egenmedicinering är även ett problem i sammanhanget och kan leda till beroende, t ex genom att rekommenderade doser överskrids. Beredningens uppfattning är att landstinget måste fortsätta att verka för restriktivitet när det gäller mediciner som riskerar att leda till ett missbruk. Programberedning poängterar betydelsen av och vinsterna med ett förebyggande arbete som t ex mindre personligt lidande, vårdkostnader och smittspridning. Här har landstinget ett övergripande ansvar, anser beredningen, när det gäller samordningen av det förebyggande i länet. I sammanhanget framförs att frågan om sprutbyte för personer med intravenöst missbruk bör aktualiseras och utredas. Från sin medborgardialog har Programberedning fått signaler om att patienter med missbruks- och beroendeproblem, i sina möten med sjukvården, inte upplever sig ha samma värde som andra patienter. Men även att landstinget inte satsar lika mycket på missbruksvården som på andra sjukdomsgrupper. Vid revisorernas hearing med Programberedningen ställdes frågan hur befolkningen i glesbygd (de som bor utanför tätorterna) kommer till tals i medborgardialogen. Beredningen anser, när det gäller missbruks- och beroendevården, att kommunernas socialtjänst kan förmedla bilden hur det ser ut i hela kommunen. Beredningen gör även värderingar avseende skillnader mellan stora och små kommuner. Programberednings förslag till fullmäktige är att uppdra till landstingsstyrelsen att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärksammat. Programberedningen gör avslutningsvis i sin verksamhetsrapport en värdering av årets arbete inom beredningen. En inriktning för beredningen har varit att nå en bättre spridning i länet avseende sina aktiviteter och ägna sig mer än tidigare åt dialog och kombinera dessa med sina sammanträden. Detta har enligt beredningen fungerat bra Regionala beredningen Regionala beredningens uppdrag: Morgondagens kommunikationer. Regionala beredningens arbete är i likhet med Programberedningens länsövergripande och inte geografiskt avgränsat på det sätt som gäller för Hälso- och sjukvårdsberedningarna. Beredningen har avgränsat sitt uppdrag till IT/Telekom och flyget i länet. Beredningen ställer frågan: Vilken betydelse har dessa områden för tillväxten samt vad anser producenter och konsumenter om befintliga och framtida behov av kommunikationer? Hur kan en koppling göras till miljöaspekter och landstingets mål om en attraktiv region? Norrbottens läns landsting 17 av 22
20 Beredningen har ägnat större delen av sin tid till dialog inne i länet men även haft ett nära samarbete med landstingets Regionala enhet. Beredningen har bland annat intervjuat resenärer på Luleå Airport. IT/Telekommunikation I ett glesbefolkat län som Norrbotten är uppkoppling till internet och bredband särskilt betydelsefullt, anser beredningen. Det finns bland annat ett mål att 90 procent av alla hushåll och fasta verksamheter bör ha tillgång till 100 Mbit/s 1 innan procent av svenska hushåll har fn interntuppkoppling. Enligt beredningen finns fn elva miljoner mobilabonnemang och drygt fem miljoner fasta teleabonnemang i landet. Telia ersätter sedan 2010 det fasta nätet/kopparnätet med mobiltelefoni och alla kommuner i länet berörs. Nya modeller för infrastruktur avseende IT/telekommunikation planeras, t ex via vindkraftspelare. Beredningens bedömning är att länet ligger långt framme i utvecklingen av bredbandsförbindelser, vilket bland annat beror på satsningen på företaget Informationsteknik i Norrbotten AB. Inga hinder ses för en fortsatt utveckling på området. Samtidigt pekar beredningen på att glesbygden/inlandet inte hänger med i utvecklingen, utan det finns stora skillnader mellan kommunerna avseende satsningar. Det kan leda till att lokala aktörer stängs ute från marknaden, anser beredningen. Ett problem i sammanhanget är bristen på konkurrens inom IT och telekommunikation i länet avseende priser och prestanda. Det är särskilt viktigt, enligt beredningen, att det i länet görs satsningar på IT och telekommunikation eftersom dessa blir alltmer viktigare i framtiden. Fler kommer i framtiden att använda IT och telekommunikation och eftersom nätet redan idag har en hög belastning, menar beredningen, är det risk att leverantörerna av datatrafiken inte klarar att leverera det kunderna efterfrågar. Samtidigt uppges att det finns outnyttjad kapacitet. Beredning anser att politiken har möjlighet att påverka så att samarbetet kommer igång för att utnyttja bredbandsnätet bättre. Här behövs samordning mellan kommunerna menar Regionala beredningen. Flyget i Norrbotten Flygplatser finns främst i Luleå, Kiruna, Gällivare, Pajala och Arvidsjaur. Luleå Airport är landets sjätte största flyplats med personer sysselsatta. Privata företag äger ca 50 flygplan och helikoptrar som finns i länet. Flygtrafiken är i länet är en viktig del som, med tanke på avstånden, måste fungera. Beredningen bedömer att mindre flygbolag skulle kunna bli mer bärkraftiga och kunna marknadsföras bättre än vad som sker idag. Fjällräddning, turism och rennäringen nämns som områden där flyget kan användas mer. 1 Mbit/s står för megabit per sekund (Mbts) och beskriver överföringshastighet, den hastighet som det tar att överföra information mellan två punkter. Till exempel 54 Mbit = 54 miljoner bits. Bit = binary digit (tvåställigt möjligt värde, 0 eller 1). Norrbottens läns landsting 18 av 22
21 Beredning för en diskussion om samspelet mellan tågtrafiken och flyget. Tågen skulle kunna utgöra ett komplement till flygtrafiken som ett transportmedel mellan bostadsort och flygplats. Som exempel nämns möjligheterna att bansträckningen kusten till Narvik skulle kunna passera Kiruna flygplats och Norrbottniabanan förbi Luleå Airport. De mindre flygplatserna i länet löper, enligt beredningen, en risk att det blir färre avgångar. Därför lyfter beredningen fram idén om en koncentration av flygtrafiken till Luleå och Kiruna för att säkerställa passagerarantal och antal avgångar för länsborna. När det gäller chartertrafiken inom flyget visar dialogen med leverantörerna, att Norrbotten är det enda län i landet där chartertrafiken är låg under sommarperioden. Någon utökning under sommaren uppges inte vara aktuell. Beredningens enkät till resenärer på Luleå Airport visade att det efterlystes dels fler inrikesavgångar till andra orter, t e x Göteborg och Sundsvall, och dels fler inrikesavgångar kvällar och helger. Samtliga svaranden tyckte att flyget är en viktig tillgång för länet. Miljöaspekter inom flyget tyckte man inte får vara ett hinder för utveckling av flygtrafiken. Regionala beredningens förslag till fullmäktige är att besluta att uppdra till landstingsstyrelsen att föreslå de åtgärder som möter upp till de behov beredningen uppmärksammat. I Regionala beredningens verksamhetsrapport redogörs även för hur arbete i beredningen fungerat. Beredningen rapporterar: Vad gäller arbete i beredningen finns fortfarande små detaljer som går att utveckla och arbeta vidare med inför kommande uppdrag. Under året har ett par av beredningens ledamöter lämnat sina uppdrag av olika anledningar och därigenom skapat ett visst tomrum innan ersättare har valts in. Aktiviteterna bland ledamöterna vid dialogtillfällena kan höjas ytterligare inför framtida uppdrag. Vilket kan tolkas som att arbete i beredningen kan effektiviseras. Jan-Erik Wuolo Projektledare Carina Olausson Uppdragsledare Norrbottens läns landsting 19 av 22
22 Bilaga 1. Landstingsfullmäktiges beredningars grunduppdrag enligt landstingsfullmäktiges arbetsordning: Hälso- och sjukvårdsberedningarnas gemensamma uppdrag Hälso- och sjukvårdsberedningarnas grunduppgift är att inom sina geografiska ansvarsområden och från ett medborgarperspektiv på utbudet av hälso- och sjukvård: Öka kunskapen om medborgarnas behov, tillgång till och konsumtion av vård i respektive geografiska område. Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. Lämna rapporter om genomförd verksamhet. I sina verksamhetsrapporter lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplan, inkl förslag till beredningarnas uppdrag för nästkommande år. I sitt arbete söka samverkan med länets kommuner. Programberedningens uppdrag Programberedningens grunduppgift är att utifrån ett patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll: Öka kunskapen om patienters och närståendes behov. Verka för bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsansvariga och förtroendevalda. I samverkan med verksamhetsföreträdare utforma programområden. I sin verksamhetsrapport för året lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen, inkl förslag till beredningens uppdrag för nästkommande år. Lämna rapporter om genomförd verksamhet. Särskilt ansvara för att bevaka och belysa aktuella etik- och prioriteringsfrågor. Regionala beredningens uppdrag Regionala beredningens grunduppgift enligt fullmäktiges arbetsordning är att inom det regionala utvecklingsområdet: Öka kunskapen om medborgarnas behov. Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. Lämna rapporter om genomförd verksamhet. I sin verksamhetsrapport lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen, inkl förslag till beredningens uppdrag för nästkommande år. Beredningarna får även initiera ärenden i fullmäktige inom sina ansvarsområden. Norrbottens läns landsting 20 av 22
23 Bilaga 2 Etiska prioriteringsprinciper9 Människovärdesprincipen Alla människor har samma rätt till vård oavsett begåvning, social ställning, inkomst, ålder, etnicitet eller någon annan faktor. Det är endast den samlade bedömningen av patientens behov som ska avgöra vårdinsatsen. Principen anger i första hand vad sjukvårdsansvariga inte bör ta hänsyn till vid beslut om resursfördelning eller vid vård och behandling. Behovs- eller solidaritetsprincipen Vårdens resurser ska satsas på de patienter som har störst behov. Hur stort behovet är bedöms utifrån sjukdomens svårighetsgrad och varaktighet samt vilken potentiell hälsoförbättring en vårdinsats kan medföra. Enligt principen ska behoven hos svaga grupper, och grupper som har svårt att göra sina röster hörda, särskilt beaktas. Till dessa grupper hör till exempel barn, åldersdementa, medvetslösa, förvirrade och gravt psykiskt störda. Att beakta dessa gruppers behov innebär också ett ansvar för att utreda var de otillfredsställda behoven finns. Kostnadseffektivitetsprincipen Innebär att hälso- och sjukvården har en skyldighet att utnyttja sina resurser så effektivt som möjligt. Denna princip är dock underordnad de två andra principerna, vilket betyder att svåra sjukdomar och väsentliga livskvalitetsförsämringar ska prioriteras framför lindrigare åkommor, även om vården av de svåra tillstånden är dyrare. De samlade och långsiktiga effekterna och kostnaderna måste vägas in. Då effekterna av olika insatser är svåra att jämföra på ett rättvisande sätt bör principen endast tillämpas vid jämförelser av metoder för behandling av samma sjukdom. Detta betyder alltså att den endast bör tillämpas vid till exempel prioriteringar mellan behandlingar och inte vid prioriteringar mellan sjukdomar, ohälsotillstånd eller personer. Det kommer alltid att finnas grupper som inte har möjligheter, kunskap eller förmåga att föra sin egen talan. Landstinget måste särskilt bevaka dessa gruppers intressen. Prioriteringsgrupper De svårast sjuka ska prioriteras. Prioriteringar måste alltid utgå från nedanstående prioriteringsprinciper. Behovstäckningen ska vara högre i prioriteringsgrupp 1 än i prioriteringsgrupp 2 och högre i prioriteringsgrupp 2 än i prioriteringsgrupp 3. Medicinsk bedömning måste ske innan patienten kan placeras i någon prioriteringsgrupp. Prioriteringsgrupp 1 Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Palliativ vård och lindrande vård i livets slutskede. Vård av tillstånd som medfört nedsatt självbestämmande. Prioriteringsgrupp 2 Förebyggande åtgärder med dokumenterad nytta. Habilitering/rehabilitering med mera enligt hälso- och sjukvårdslagens definition. Prioriteringsgrupp 3 Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. Prioriteringsgrupp 4 Vård av andra skäl än sjukdom och skada. Prioriteringsgrupp 5 Åtgärder utan dokumenterad nytta. Norrbottens läns landsting 21 av 22
24 Bilaga 3 Norrbottens läns landsting vårdar de som blivit sjuka men arbetar även förebyggande för att förhindra att vi blir sjuka Norrbottens läns landsting 22 av 22
Hälso- och sjukvårdsberedningeredning
Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,
Revisionsrapport Marie Lindblad Certifierad kommunal revisor ErikJansen Revisionskonsult mars 2017 pwc
www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Certifierad kommunal revisor ErikJansen Revisionskonsult mars 2017 pwc Innehåll 1. Inlediting... 2 1.1. Inledande information om organisationsförändring... 2
Revisionsrapport Marie Lindblad Certifierad kommunal revisor ErikJansen Revisionskonsult mars 2017 pwc
www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Certifierad kommunal revisor ErikJansen Revisionskonsult mars 2017 pwc Landstingsfullmäktiges hälso- och sjukvårdsberedning nord, mitt, syd och öst- granskning
Verksamhetsplan 2008
Verksamhetsplan 2008 Programberedningen Vision Programberedningen ska bidra till att patienters och deras närståendes åsikter och behov förmedlas till landstingsfullmäktige. Beredningen har även ansvar
Verksamhetsrapport Programberedningen 2003
Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen
Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010
Landstingsfullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande 2010 Norrbottens läns landsting Revisionsrapport Februari 2011 Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor Fredrik Markstedt Revisionskonsult Innehållsförteckning
Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003
Revisionsrapport Februari 2004 Granskning av Patientnämnden Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Norrbottens läns landsting Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod... 1 2.
Hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapport 2012
Hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapport 2012 Innehåll Prioriteringar i morgondagens hälso- och sjukvård 1 Fullmäktiges hälso- och sjukvårdsberedningar 1 Uppdrag 1 Begreppsdefinitioner 2 Metod
NLL Norrbottens läns landsting 2014
NLL-2014-01 Norrbottens läns landsting 2014 Norrbotten ett län i förändring Industri med skog och malm som råvarubas Forskning och utbildning i världsklass Nya branscher breddar näringslivet (Facebookhallar)
Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo
Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3
Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Regionfullmäktiges protokoll. Styrelsens beredning av fullmäktiges beredningars gemensamma verksamhetsrapport 2016
Regionfullmäktiges protokoll Sammanträdet den 26 april 2017 34 Styrelsens beredning av fullmäktiges beredningars gemensamma verksamhetsrapport 2016 Dnr 1180-2017 Ärendebeskrivning I enlighet med den av
Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar
Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Var med och påverka du också! År 2001 bildades sex olika beredningar med ett 80-tal fritidspolitiker som arbetar över hela länet.
Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020
Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.
Granskning år 2013 av nämnderna för folkhälsa och primärvård
Granskning år 2013 av nämnderna för folkhälsa och primärvård Rapport nr 33/2013 Mars 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 1.1 Tillfredsställande måluppfyllelse...
Demokratiutskottet Översiktlig granskning av ansvarsutövande 2010
Demokratiutskottet Översiktlig granskning av ansvarsutövande 2010 Revisionsrapport Februari 2011 Fredrik Markstedt Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1
Verksamhetsrapport Programberedningen 2004
Verksamhetsrapport Programberedningen 2004 Programberedningen ska utifrån ett patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll; Öka kunskapen om patienters/närståendes behov. Verka för bättre
Hälso- och sjukvårdsberedningarna
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största
Verksamhetsrapport för den regionala beredningen
Verksamhetsrapport för den regionala beredningen Uppdraget Regionala beredningens tilläggsuppdrag enligt Landstingsplan 2002 är att i möten med medborgare kvalitativt utvärdera landstingets satsningar
Styrkortens relationer 2006
VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds
Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling?
10.00 Inledning Olle Olsson SKL och Anne Bylund NuH Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling? Gunnar Moa SKL, Mårten
1. Bilagor till granskningsrapport Landstingsfullmäktiges beredningar Ansvarsutövande 2015
1. Bilagor till granskningsrapport Landstingsfullmäktiges beredningar Ansvarsutövande 2015 1.1. Bilaga 1 - Resursanvändning 1.1.1. Ekonomi Av beredningarnas ekonomiska redovisning framgår budget, förbrukat
Norrbottens läns landsting 2014
Norrbottens läns landsting 2014 Norrbotten ett län i förändring Industri med skog och malm som råvarubas Forskning och utbildning i världsklass Nya branscher breddar näringslivet (Facebookhallar) Besöksnäringen
Prioriterade områden
2017-10-25 Överenskommelse om organisering av länsstyrgruppens samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola, mellan länets kommuner och Region Norrbotten. Bakgrund Länets kommuner och Region
Granskning av årsredovisning samt revisionsberättelse Regionfullmäktige Östen Högman, revisionens ordförande
Granskning av årsredovisning samt revisionsberättelse 2018 Regionfullmäktige 2019-04-11 Östen Högman, revisionens ordförande 2015-2018 Mandatperioden rapporter, 2015-2018 Antal skriftliga rapporter: 98
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Barn och ungdomars hälsa. Verksamhetsrapport från Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Avser verksamhetsåret 2008
Barn och ungdomars hälsa Verksamhetsrapport från Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Avser verksamhetsåret 2008 1 2 Innehåll Barn och ungdomars hälsa 54 Verksamhetsrapport 2008 54 Inledning 54 Uppdragsbeskrivning
Handlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016
Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade
Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i årsredovisningen 2013
Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i årsredovisningen 2013 Rapport nr 37/2013 April 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 2. Inledning...
Är primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Medborgardialog kring målbilden för framtidens hälsa och vård 2035 Information på norrbotten.se om ingångar för dialog med regionens företrädare
Medborgardialog kring målbilden för framtidens hälsa och vård 2035 Information på norrbotten.se om ingångar för dialog med regionens företrädare Staffan Lundberg, kommunikationsdirektör Ulrika Leijon Åhlander,
2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
SJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Medborgardialog kring frågan om avgifter i hälso- och sjukvården
1 (1) Ledningsstaben MISSIV Marie Lagerfelt 2008-01-10 LiÖ 2008-69 Hälso- och sjukvårdsnämnden Medborgardialog kring frågan om avgifter i hälso- och sjukvården Vid landstingsfullmäktiges sammanträde 2006-11-28,
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober Nya organisationen vad är nytt?
Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober 2013 Nya organisationen vad är nytt? Hans Rönnkvist, biträdande landstingsdirektör Innehåll - Styr- och ledningsmodell - Varför omorganiserar landstinget?
Demokratiutskottet. Revisionsrapport. Granskning av ansvarsutövandet 2009 Norrbottens läns landsting. Mars 2010
Revisionsrapport Demokratiutskottet Granskning av ansvarsutövandet 2009 Norrbottens läns landsting Mars 2010 Fredrik Markstedt, revisionskonsult Jan-Erik Wuolo, certifierad kommunal revisor 2010-03-02
Sammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Under 2003 samtalade Hälso- och sjukvårdsberedning Syd med medborgarna om äldres behov. Vad hände med medborgarnas synpunkter?
Under 2003 samtalade Hälso- och sjukvårdsberedning Syd med medborgarna om äldres behov Vad hände med medborgarnas synpunkter? 1 Därför är dina synpunkter viktiga Som förtroendevald behöver vi hela tiden
Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att
Landstingsstyrelsens protokoll
Landstingsstyrelsens protokoll Sammanträdet den 5 mars 2013 32-66 Kent Ögren (S), ordf Britt Westerlund (S), v ordf Anders Öberg (S) Agneta Lipkin (S) Leif Bogren (S) Ann Kristin Nilsson (S) Eivy Blomdahl
Organisering av länsstyrgruppens samverkan inom hälsooch sjukvård, socialtjänst och skola
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Organisering av länsstyrgruppens samverkan inom hälsooch sjukvård, socialtjänst och skola Sida 2 (6) Bakgrund Länets kommuner och Region Norrbotten har en
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:75 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:1 av Dag Larsson m fl (s) om införande av trygghetskvitto inom psykiatrin Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet
Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården
Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2003:53 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:13 av Cecilia Carpelan (fp) om distriktssköterskor på apotek Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionären föreslår
Kjell-Åke Halldén Sekreterare
26/37 Plats Sammanträdesrummet fyra och en halv trappa upp, Västra Varvsgatan 11, Luleå Beslutande Jan Larsson, (v), Pajala Eva Bergström, (s), Luleå Henning Åhman, (s), Arvidsjaur Kenneth Nilsson, (s),
Svensk hälso- och sjukvård
Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken
Beredning Nord. Ledamöter
Beredning Nord Ledamöter Uppdrag 2013 Framtidens möte med vården, utifrån följande teman E-hälsa (hälso- och sjukvård med stöd av distansöverbryggande teknik) Information/vägledning Ansvar/rollfördelning
Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund
2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv
Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län
Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd
INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra
Verksamhetsrapport 2002
Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens
Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen
Granskning av sjukresor
Granskning av sjukresor Rapport nr 21/2012 februari 2013 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Granskningens resultat... 3 2 Inledning... 5
Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts
Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober Haparanda stad. Uppföljning granskning av placerade barn och unga
Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober 2018 Haparanda stad Uppföljning granskning av placerade barn och unga Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Verksamhetsrapport 2001
Verksamhetsrapport 2001 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsberedning Nord har under året besökt samtliga kommuner inom beredningsområdet, dvs Pajala, Jokkmokk, Gällivare
Folkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Hälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin
Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april
KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Politisk samverkansberedning tisdag 14 maj, 2013, Kulturens hus. Patientnämnden kan förbättra för patienten! - med patientsynpunkter och stödpersoner
Politisk samverkansberedning tisdag 14 maj, 2013, Kulturens hus kan förbättra för patienten! - med patientsynpunkter och stödpersoner Historik patientnämnden 1980 Lag om förtroendenämnd 1992 Lag om tillförordnande
1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.
Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog
Programberedningens verksamhetsrapport 2010
Programberedningens verksamhetsrapport 2010 Programberedningen Programberedningens uppdrag som omfattar hela länet, är att öka kunskapen om patienters och närståendes behov och att förmedla dessa till
Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...
Beställningsunderlag 2015
Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1
1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen
1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 2 (6) 1. Inledning Detta dokument är framtaget i syfte att beskriva och definiera den övergripande strategin för
Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören
Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.
Landstingsfullmäktiges föredragningslista
Landstingsfullmäktiges föredragningslista Sammanträdet den 16-17 november 2011 Tid: 16 november kl 10.00 17 november kl 09.00 Lokal: Landstingshuset, sessionssalen Sammanträdet öppnas...3 Anmälan om ny
I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025
I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens
Sammanställning 2. Bakgrund
Sammanställning 2 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 8 november 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport
Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats
Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning
Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:
Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per april 2014
Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per april 2014 Rapport nr 03/2014 Juni 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1 Sammanfattande analys... 3 2 Bakgrund... 4 2.1 Granskning
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
Beredning SYD. Piteå. Arjeplog. Arvidsjaur Älvsbyn. Peter Eriksson. Ordförande Ida. Anita Johansson (S) (S) Gustavsson (S) Elisabeth Bramfeldt (v)
Beredning Piteå SYD Arjeplog Ordförande Ida Anita Johansson (S) Gustavsson (S) Peter Eriksson (S) Elisabeth Bramfeldt (v) Marta Berglund (MP) Lage Hortlund (M) Martin Åström (NS) Arvidsjaur Älvsbyn Ulla
Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen
Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort
Välkommen till programberedningen
Välkommen till programberedningen hälso- och sjukvården ska styras med utgångspunkt i befolkningens behov (ur Hälso- och sjukvårdslagen) Vem är du? Vem är jag? Jag heter och kommer ifrån Min familj När
Södra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.
1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad
Strategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
HSN:s planering och uppföljning
HSN:s planering och uppföljning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata vårdgivare. Uppdrag Kravspecifikation Redovisning under
Landstingsfullmäktiges protokoll. Återremitterat ärende: Styrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapport för år 2015
Landstingsfullmäktiges protokoll Sammanträdet den 21-22 juni 2016 60 Återremitterat ärende: Styrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapport för år 2015 Dnr 35-15 Ärendebeskrivning
Är primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra
Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Jämställdhet Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande
2017-01-26 Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Jämställdhet Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande Charlotta Lundberg, kvalitetsstrateg, Strategisk planering och utveckling Innehållsförteckning
Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta