Kulturdepartementet Stockholm
|
|
- Ola Abrahamsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PUBLIC SERVICERÅDET Kulturdepartementet Stockholm Remissyttrande över Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Detta yttrande har två delar. Vissa frågor av särskilt intresse behandlas i del 1 och Public servicerådets samtliga ställningstagande redovisas i korthet i del Frågor av särskilt intresse 1.1 Inledning I sina stadgar framhåller Public servicerådet att public service radio och television skall främja en demokratisk utveckling genom att bidra till en vidgad yttrandefrihet. Radiooch tv-företag med public serviceuppdrag skall i hela landet bedriva en sändningsverksamhet av hög kvalitet både tekniskt och innehållsmässigt. Verksamheten skall finansieras med offentliga medel, som tv-avgift eller skattemedel, helt utan privata eller kommersiella inslag. Rådets uppgift är att som nätverk och opinionsbildare slå vakt om dessa grundläggande public servicevärden och dessutom stödja arbetet med att förstärka dessa värden för radio och television i Sverige. Rådet är en ideell organisation som skall bidra till att slå vakt om och stärka den demokratiska kontrollen över de radio- och tvföretag som har samhällets uppdrag att bedriva public serviceverksamhet. Public servicerådet anser att kommittén i många stycken har gjort ett förtjänstfullt utredningsarbete. Väl genomarbetat och konstruktivt är resonemangen kring alternativa finansieringsformer, som tyvärr inte remissbehandlas denna gång, liksom överblicken Public service och framtiden (Avsnitt 2). Vi är dock överraskade över det bristfälliga resonemanget kring public serviceorganisationen. Vi efterlyser enklare lösningar med ökad transparens och bättre demokratisk förankring hos uppdragsgivarna (svenska folket). I betänkandet ges stort utrymme åt digitalradio. Här saknas dock övertygande fakta och förslag om hållbara lösningar inför framtiden. Vi redovisar därför i detalj fakta och våra synpunkter om digitalradio. Public servicerådet Tågaliden 10 Telefon: Stocksund Epost: council@public-service.net Org.nr Webbplats:
2 2 I omvärldsbeskrivningen finns några felaktigheter som måste nämnas för att helhetsbilden av svensk radio- och tv-marknaden skall bli korrekt. Ifråga om aktörer på tvmarknaden (3.1) omnämns inte det civila samhällets tv-kanaler. Många sådana kanaler är sedan länge etablerade i Sverige. Exempelvis Öppna kanalen i Stockholm når idag nära en halv miljon hushåll. Den ideellt drivna kanalen, som etablerades 1993, har överlevt samtidigt som många kommersiella aktörer har kommit och gått. Att dessa lokala kanaler glöms bort kan bero på att dessa inte har medel att delta i de tittarmätningar som SVT och kommersiella aktörer bedriver tillsammans. I betänkandet redovisas även närradion felaktigt (sid. 67). Det finns idag i Sverige 117 närradiostationer, som drivs ideellt och därmed lever upp till det som ursprungligen var tänkt med föreningsradion. Dessutom finns ca 25 närradiostationer, som är kommersiella lokala radiostationer, vilket måste tas i beaktande när man vill redovisa en sann bild av reklamradiomarknaden. 1.2 Public service och framtiden (kapitel 2 i betänkandet) Kommittén har här i detta avsnitt förtydligat den inriktning av public servicebolagen som krävs för att samhället skall kunna ge fortsatt strukturellt stöd för verksamheten. Vi delar denna syn. Vi vill dock ifrågasätta att som ett villkor i sändningstillståndet ange att hög kvalitet skall utmärka programverksamheten (sid. 53) utan att begreppet även definieras och fastställs med av samhället önskade minimikrav. Att man exempelvis sänder ett program med känt kommersiell format, som lekprogram för vuxna, kan det vara mycket bra inom sin genre, men inte passa in i den helhet på programutbudet som man kan kräva av ett public service bolag. Tydligare kvalitetskrav på innehållet kan också möjliggöra att SVT kan avstå från kostsamma satsningar med kommersiell prägel som Melodifestivalen och Eurovision Song Contest. Principen bör vara att om sådana underhållningsprogram likväl kan sändas av kommersiella tv-företag och nå hela befolkningen kostnadsfritt så bör public service avstå. Besparingarna kan användas för kvalitetshöjningar på andra programområden eller att öka den andel av licensmedel som tilldelas Utbildningsradion. Kvalitet kan också användas för att ange tekniska minimikrav. Exempelvis kan man kräva att bild och ljudkvalitet alltid håller högsta kvalitet. I detta ingår här bl.a. att bildhanteringen alltid skall vara den bästa utan att bild och ljud förvanskas eller inte håller måttet på annat sätt. Detta sker inte när filmer och stillbilder i 4:3 format dras ut i bredbildformat 16:9 vilket dagligen förekommer i SVT:s sändningar framför allt ifråga om arkivmaterial. En sådan hantering anser vi bryter mot rimliga kvalitetskrav och måste uppmärksammas. Vi föreslår att riksdag och regering fastställer en grundläggande kvalitetsram. För en sådan när det gäller fiktion kan man utgå ifrån de kvalitetskriterier för TV-program som formulerades av Leif Furhammar i betänkandet om stöd till TV-produktion (SOU 1997:172): För att motverka likriktning bör ett TV-program äga ett rimligt mått av formell och/eller innehållslig originalitet. För att motverka en ökad kommersialisering bör det ha integritet, d.v.s. äga ett rimligt mått av moralisk självständighet.
3 3 För att motverka förytligande bör det ha ett beräknat överlevnadsvärde utöver dagsaktualitetens. För att ha ett bruksvärde skall det ha något att berätta eller förmedla som är av upplevelseintresse för en i sammanhanget rimligt stor publik. Det skall ha en fungerande form. Det skall inte bidra till att fördomar sprids. Det skall inte motverka demokratins grundvärden. 1.3 Statsmakternas roll, förvaltningsstiftelsen (2.2.2, 9.6) och Programföretagens uppdrag (4) Kommitténs resonemang om statsmakternas relation till programföretagen är bra. Vi menar dock att gränsdragningen handlar om programföretagens publicistiska integritet. Det handlar här om den faktabärande verksamheten; nyheter, reportage, debatt och dokumentärer som utförs i förhållande till motsvarande verksamhet inom kommersiella medier främst dagspressen och i begränsad omfattning kommersiell television. På radioområdet har idag SR ingen publicistisk konkurrens av betydelse. Man kan däremot ifrågasätta om gränsdragningen är av motsvarande betydelse när det gäller underhållning inklusive direktsänd sport. Det kan finnas anledning att ta upp ett resonemang om samhällsuppdraget kan förtydligas genom att göra en uppdelning mellan det publicistiska (journalistiska) uppdraget och det kulturpolitiska. I detta sammanhang bör man också överväga möjligheterna att lägga det publicistiska uppdraget i ett eget bolag liksom ett annat för underhållning och sport. Vi saknar ett sådant resonemang i betänkandet. Det finns inte tillräckligt övertygande motiv för att inte programbolagen skulle kunna vara statliga bolag. I det allmänna medvetande betraktas de tre bolagen som statliga. I betänkandet saknas resonemang om public servicebolagen i grannländerna (DR, NRK, RUV och YLE) som inte har samma komplicerade organisationsstruktur som den svenska public servicesfären. Man kan säga att dessa samtliga fyra är helt statliga bolag/institutioner. I Sverige är det också ett av staten helägt bolag Teracom - som distribuerar publicservicebolagens program. Ett direkt statligt ägande onödiggör också den s.k. förhandsprövningen och gör det dessutom enklare för staten att fortlöpande följa upp och utvärdera verksamheten. När public servicebolagens självständighet diskuteras bör man vara varse tankarna som dryftats tidigare år om att bolagen skall bli självfinansierade, d.v.s. ta hand om hela uppbörden av tv-avgiften själv utan inblandning av regering och riksdag. Detta skulle sannolikt bidra till att public servicesfären utvecklas till en stat i staten utan inflytande från samhället. Det är hög tid att man uppmärksammar faran med en organisation som kan leda till att public servicesfären blir självägande med ökad makt för företagsledningarna och minskad insyn och inflytande för samhället genom det politiska systemet. Det är meningen att de i förvaltningsstiftelsen utsedda politikerna för staten skall representera allmänintresset och därigenom påverka verksamheten på ett övergripande vis. Teorin är god, men i verkligheten är det stiftelsens ordförande och public serviceföretagens ledningar som genom denna stiftelse kan påverka politikerna och även i praktiken kan styra dagordningen för mediepolitiska beslut i Riksdagen. Stiftelsen ordförande är inte opartisk utan företräder public servicebolagen. Det bör noteras att nuvarande ordförande tidigare var ordförande för SR och innan dess chef för SR.
4 4 Det kan starkt ifrågasättas att stiftelsekapitalet bör ökas. Inte heller skall stiftelsen ha möjligheten att ta ut koncernbidrag från programbolagen. Vi motsätter oss åtgärder som kan leda till att förvaltningsstiftelsen i praktiken förvandlas till en självgående byråkrati. Förvaltningsstiftelsen är dysfunktionell och fungerar som ett demokratiskt alibi för nuvarande system. Paradoxalt motverkar konstruktionen sitt syfte och istället stärks den omvända demokratin, d.v.s. public servicebolagens ledningar får ökat inflytande över politikerna. Det är naturligt att ägarna till public service, d.v.s. medborgarna skall ha ett direkt inflytande över verksamheten genom sina valda ombud; riksdag och regering. Vi ser invändningar om att politiker skulle påverka innehållet i bolagens publicistiska uppdrag, som ren skrämselpropaganda. Ägarkonstruktionen för de tre public servicebolagen kan ersättas med en transparent lösning som innebär en tydligare demokratisk förankring. Vi föreslår att respektive public servicebolag liksom i våra nordiska grannländer blir direktägda av staten och man inrättar en public servicenämnd med företrädare för riksdagspartierna som i första hand har till uppgift att utse ordförande i resp. bolag. Nämnden skall i sin arbetsordning ha till uppgift att utse respektive ordförande uteslutande baserat på kompetens och inte partitillhörighet. 1.4 SVT:s filmuppdrag (4.4.4) Vi anser att kommittén inte tillräckligt belyst behovet av svensk dokumentärfilm och SVT:s ansvar för detta. Det handlar främst om att SVT måste betala betydligt bättre för de fristående dokumentärfilmarnas arbete i Sverige. Detta kan finansieras genom att minska kostnaderna till fristående produktionsbolag för kommersiellt präglade underhållningsprogram 1.5 Utbildningsradion (4.6.4) Vi konstaterar att det finns stora behov i utbildningen. Den unika svenska lösningen med för utbildningsområdet särskilt organiserat public servicebolag gör att utbildningsutbudet står starkt. Med tanke på utbildningens behov, på vikten av att lyfta fram språkliga minoriteter och personer med funktionsnedsättning, samt folkbildningens behov behöver utbudet fortsatt förstärkas. Det är vidare av stor vikt att URprogram får attraktiva och relevanta sändningstider i SR och SVT:s tablåer. Det är positivt att folkbildningen skrivs in som ett utbildningsområde i sändningstillståndet. I det sammanhanget är det viktigt att Kunskapskanalens existens säkras. Högskolor och universitet förändras snabbt med föreläsningar på nätet här kan inte minst Kunskapskanalen om UR får ett större inflytande över kanalen spela stor roll för hela den högre utbildningen. Kunskapskanalen uppfattas av många idag som UR:s tvkanal. Det är hög tid att låta UR driva kanalen i egen regi och ytterligare stärka mångfalden. Dessutom markeras att SVT och UR är två skilda bolag med olika uppdrag. Inget bör hindra att de två bolagen kan fortsätta ett samarbete efter detta. Vi föreslår att behövliga resurser för detta överförs från SVT till UR. UR får idag en andel under fem procent av licensmedlen, och det är en andel som borde öka betydligt. Detta kan förslagsvis ske genom att SVT gör besparingar genom att minska sitt utbud av kommersiellt präglade underhållningsprogram (se 1.2 ovan).
5 5 UR gör värdefulla insatser ifråga om medieutbildning eller media literacy. Vi menar dock att man bör satsa på praktisk utbildning ifråga om radio och tv i form av samarbete och samverkan med det civila samhällets medier community media - främst närradio och öppna tv-kanaler. Behoven är stora och möjligheterna många. Särskilt relevant är detta ifråga om personer med invandrarbakgrund och ungdomar. Vi tror att en sådan samverkan mellan dessa två icke-kommersiella mediesektorer skulle innebära en win-win situation för bägge sidor. Detta bör närmare utredas. 1.6 Programverksamhet på minoritetsspråk (2, 4.7) I Kapitel 2 uttrycker utredarna sig mycket positiv till inkludering av olika grupper i samhället: Det ligger i allmänhetens intresse att programföretagen bidrar till ett inkluderande samhälle där alla har möjlighet att ta del av utbudet. Det samhällsansvaret utgör, menar vi, en av grundvalarna för public service. (sid. 53) Förutsättningen för att vara inkluderande i ett demokratiskt perspektiv är att man har en tydlig definition av vilken publiken är och vilka demokratiska och mediala behov den har beroende på sin ställning i samhället. Det är bra att andra språkgrupper (invandrare) än de nationella har uppmärksammats av kommittén. Det finns dock en risk att invandrarnas demokratiska rättigheter som medborgare i förhållande till public service förvandlas till bevarandet av kulturidentitet, vilket är motivet till programutbud för de nationella språkgrupperna. Detta trots att kommittén har försökt skilja mellan de här grupperna och deras behov när det gäller public service. Varje individ eller medborgare över 18 år skall betala tv-avgift oavsett om man har användning av public service eller inte. Enligt språkexperter tar det i genomsnitt 5-10 år till att tillägna sig ett språk. Är det rättvist att invandrare redan från början av sin vistelse i Sverige betala tv-avgift utan att språkligt kunna ta del av public service tjänster? Det handlar inte i första hand om program där invandrare enbart informeras om det svenska samhället utan program som ger möjlighet för invandrare att komma till tals i den svenska offentligheten och lära känna sina rättigheter och skyldigheter som medborgare. Vi efterlyser en mer tydlig definition av andra språkgrupper och en tydligare analys av deras behov av public service som ett folkbildande media utifrån ett demokratiskt och medborgerligt perspektiv. Sveriges Radio sänder genom SRI (SR international) program för invandrare. Enligt redaktionsreglerna ska varje språkredaktion fungera nästan som vilken svensk nyhetsredaktion som helst, men man får enbart befatta sig med svenskrelaterade nyheter. Man får exempelvis inte heller ta upp nyheter om flyktingar och deras problem i Sverige i och med att SRI är en vanlig svensk redaktion. Detta har enligt vår mening förvandlat SRI till redaktioner som jobbar för en fiktiv publik. Var finns en nyanländ invandrare som plötsligt begränsar nyhetsintresset för sitt hemland liksom övriga världen och koncentrerar sig enbart på nyheter från Sverige?
6 6 Av dessa skäl och med tanke på att utredningen föreslår att möjligheten till överenskommelse mellan public service företag om ansvarsfördelningen för utbudet på minoritetsspråk ska bort, bör public service satsa på utbud för invandrargrupper i ett gemensamt projekt som bidrar till bredare användning av medieformer (bild, ljud, text) och bredare innehåll (folkbildning, nyheter och interaktion). Ett förslag är att utse en arbetsgrupp besående av personer som har kunskap i media-, demokrati- och integrationsfrågor. Arbetsgruppen ska ha till uppgift att definiera språkgrupperna och deras specifika behov när det gäller public service. Arbetsgruppen ska vägleda samarbetet mellan public serviceföretag i samband med företagens utbud till språkgruppen ifråga. Vi vill här också påminna om närradion, som på de flesta håll domineras av just olika invandrargrupper inklusive vissa språkgrupper som det av naturliga skäl inte finns möjlighet att inrymma i ett public serviceutbud. Inom den ideellt drivna närradion saknas dock helt vad som kan betecknas som publicistisk verksamhet eftersom det inte finns ekonomiska förutsättningar att bedriva en journalistisk verksamhet. Här bör man överväga möjligheterna att upprätta en publicistisk samverkan - exempelvis nyhets- och reportageutbyte - mellan SR International och närradiostationer i hela landet. I en sådan diskussion bör även Utbildningsradion inkluderas (se 1.5 ovan). 1.7 Digitalradio (kap. 11) Public servicerådet uppskattar att kommittén gjort ett allvarligt försök att beskriva tekniken och föreslå lösningar ifråga om digitalisering av ljudradiosändningar i Sverige. Vi ser det som särskilt positivt att man även behandlar andra tekniker än DABsystemet. Tyvärr har kommittén i flera och avgörande delar dragit felaktiga slutsatser. Det saknas påtagligt övertygande fakta om att FM-nätet behöver vare sig ersättas eller kompletteras med ett DAB-nät. Vi noterar att kommittén i sin historieskrivning inte redovisar de extra kostnader om ca 400 miljoner kr som belastade rundradiokontot för det första misslyckade försöket med DAB. Det finns ett uttalat behov av en sådan redovisning eftersom inte heller SR har offentligt redovisat hur dessa extra anslag har använts. Behovet av DAB saknas I den allmänna debatten liksom även i detta betänkande saknas en grundläggande redogörelse för behovet av fler etersända radiokanaler i Sverige. Hur ser behovet ut för fler public servicekanaler utöver de nu befintliga kanalerna på FM och Internet? Vilka fakta ligger till grund för att DAB skulle innebära ökade vinster för den kommersiella radiobranschen? Det finns vare sig i Sverige eller i andra länder någon konsumentefterfrågan på DABradio och inte heller något missnöje med nuvarande FM-radio. Mångfalden på radioområdet kommer sannolikt inte att öka med en helt ny infrastruktur för ljudradio som DAB innebär. Under hösten 2012 inkomna ansökningar till Myndigheten för radio och tv om marksänd digitalradio visar att intresset inte är så stort som tidigare utmålats i pressen. Av de 26 ansökningarna kommer nämligen 81 % från de två nuvarande oligopolen för rikstäckande reklamradio i Sverige; 11 från MTG Radio och 10 från SBS/NRJ. En ansökning kommer från Norrköpings Tidningar och två från kommersiella närradiostationer; DB Media och Skärgårdsradion.
7 7 Det mesta tyder på att medieägarkoncentrationen inom reklamradio inte kommer att begränsas med hjälp av DAB-tekniken. Vi tror inte heller att en rikstäckande kommersiell nyhets- och samhällskanal kan konkurrera med SR P1 och bli lönsam. Inte heller finns det ekonomiska möjligheter att utan ett statligt stöd bedriva nyhetssändningar på minoritetsspråk. Skälet är främst det begränsade befolkningsunderlaget och det stora antalet språk. Få länder går över till digitalradio idag Det saknas i betänkandet en global översikt av radioområdet utöver ett fåtal västeuropeiska länder. Detta ger ju en missvisande bild av utvecklingen. FM-radion står stark och DAB är i världen en marginell företeelse. Idag finns FM-radion i alla världens 200 länder. Det är en världsstandard. Mot alla rykten har ingen nation hittills bestämt datum för att avveckla sitt FM-nät. Det finns inte heller några behov av att frigöra detta frekvensband (Band II) för andra ändamål än ljudradio vilket också påpekas i betänkandet. Enligt EU-direktivet om elektronisk kommunikation kan inte en medlemsstat förbjuda användning av ett frekvensområde som är internationellt avsatt för en specifik användning. Europakommissionen har meddelat att man inte tar några beslut om en europeisk standard för digitalradio, men ser helst att s.k. multiplattformar utvecklas, d.v.s. att en och samma mottagarapparat skall kunna ta emot flera olika system som FM, DAB/DAB+, DRM30 och DRM+. Internationella Teleunionen (ITU) har drivit på en övergång från analog till digital television, men inte ifråga om ljudradio. Det är EBU - public servicebolagens intresseorganisation - som driver lobbying för DAB-systemet. Danmark och Norge vill att public service och de kommersiella radionäten skall gå över till DAB, men att FM blir kvar för de mindre radiostationerna. Finland planerar att använda Band III ( MHz) för television. Eftersom en stor majoritet av världens länder under de närmsta decennierna med stor sannolikhet inte avvecklar sin FM-radio finns det heller ingen tidspress för Sverige att anamma DAB, en teknik som kan betraktas som föråldrad. Däremot kan det finnas anledning att utveckla en modernare digital etersänd radio som baseras på det frekvensutrymme som idag finns på Band I-II liksom frekvenser under 30 MHz. Till skillnad mot vad som framförs i betänkandet (11.5) bedömer vi således att även Band I kan användas för rundradiosändningar. Provsändningar med DRM+ skall i år genomföras i Norge i såväl Band I som Band II. En DRM+ radiokanal tar endast 100 KHz bandbredd och är därför mer frekvenseffektiv än DAB. Det svenska FM-nätet, som är robust och modernt, kan vid behov uppgraderas. En sådan uppgradering kan i många fall kunna innebära att befintlig FM-sändare konverteras för digitala sändningar (DRM+) och att befintlig antennutrustning bibehålls. Det finns i världen ett stort utbud av effektiva FM-sändare även i budgetklass för mindre aktörer. Detta är särskilt viktigt för lokala radioaktörer som närradion. Moderna FM-sändare ger också en god ljudkvalitet. Om ljudkvaliteten i DAB ska kunna matcha FM som det kan vara idag (moderniserat) får det rum högst fem radiokanaler per multiplex. Detta har verifierats med lyssningstester. På FM-bandet finns gott om frekvensutrymme för mindre radiostationer i hela landet. Det är dock trångt om utrymmet i Stockholmsområdet och Skåne. Trängseln beror på att de tre radiosektorerna i Sverige; public service, kommersiell radio och närradio, alltid har utvecklats utan samband med varandra och alltid utan strukturell samordning från statens sida.
8 8 FM-bandet utnyttjas inte optimalt, men detta kan lösas genom en s.k. omplanering. Detta är kostsamt, men en samhällsekonomiskt betydligt billigare åtgärd än lägga ned FM och satsa på DAB-systemet. Det finns ingen regel som säger att ny teknik alltid innebär en förbättring för alla. DAB+ kan innebära en förbättring, men enbart för de stora radioföretagen och då inte nödvändigtvis för lyssnarna och skattebetalarna. Internetradio När DAB prövades första gången 1995 fanns det en möjlighet till framgång som inte är tänkbar idag. Vid den tiden var inte ens Internet påtänkt som distributör av radio och tv-program utan det handlade mest om enklare webbsidor, e-post och BBS. Då kunde man tänka sig att det kunde finnas en efterfrågan av fler radiokanaler. Nu är mer än en tredjedel av världens befolkning är uppkopplade på Internet och här finns mer än digitala radiokanaler tillgängliga. Dessutom distribueras musik i stor och ökande omfattning via itunes, Spotify, Wimp och liknande. Samtidigt ökar bl.a. distributionen av television på nätet som SVT Play och olika filmtjänster. Behovet av bandbredd ökar ständigt och utbyggnad av kapaciteten sker hela tiden. Exempelvis finns i bostadsfastigheter i Stockholm tillgång till upp till Mb bandbredd. I jämförelse med tv tar radion obetydlig andel av bandbredden. Detta är således inte ett skäl för att öka det trådlösa utrymmet för just ljudradio. Få kunde förutse att mobilt internet skulle slå igenom så snabbt och på så bred front. Lika svårt har man kunnat förutse den genom 4G (och senare 5G) mycket vidgade bandbredden för mobilt internet. Vår uppfattning är att denna utveckling har definitivt slagit undan benen för DAB, som ju i jämförelse framstår som ålderdomligt. Public servicerådet delar Post- och telestyrelsens inställning som redovisas i betänkandet om fortsatt användning av FM med Internet som komplement (sid. 378). Vi kan dock tänka oss att andra digitala tekniker, som DRM+, prövas på FM-bandet parallellt med analoga sändningar. Myter om energisparande En digital sändare sägs behöva betydligt mindre effekt för att nå ut lika långt som en analog FM-sändare. Men detta gäller inte mottagarsidan där energiförbrukningen blir högre. Än så länge vill inte mobiltelefontillverkare ha DAB i sina telefoner eftersom detta drar 8-9 ggr mer energi än en inbyggd FM-mottagare. Om man skall ersätta en större FM-sändare med DAB+ måste man också räkna med att placera ut slavsändare för att få samma räckvidd som tidigare. Nya FM-sändarna är mycket mer energieffektiva då de nästan inte har några energiförluster. En modern FM sändare drar ca 70% mindre med elström än en äldre typ för analog FM. En FM sändare kan idag vara lika energieffektiv som en DAB-sändare. DAB+ är kostnadseffektivt om allt kanalutrymme utnyttjas, men det är kostsamt att administrera och driva en programproduktion för nya kanaler. Det har talats om att Sveriges Radio behöver kanske 100 miljoner kr extra per år för att starta och driva 6-8 nya kanaler utöver de FM-kanaler man har idag. Det handlar om studioteknik, personal och upphovsrättskostnader för musik etc. DAB fungerar inte för lokal radio Vi välkomnar betänkandets slutsats att DAB inte är lämpligt för lokala sändningar och
9 9 menar att FM inte kan stängas av förrän en lösning för närradion finns. Liknande slutsatser har utredningar i Danmark, Norge och Storbritannien kommit fram till. På sidan 377 skriver kommittén att vissa företrädare för närradion har framfört att FM-sändningarna för lång tid framöver är den bästa sändningstekniken och att vid en senare övergång till digital teknik DRM+ bör användas. Vi vill här framhålla att vissa företrädare är de två paneuropeiska organisationerna för det civila samhällets mediesektor Community Media Forum Europe och AMARC Europe, som gemensamt framfört sina synpunkter till Europakommissionen. Vi konstaterar också att när företrädare för närradion uttryckte sitt stöd för T-DAB (sid. 365) 2008 var inte tekniken DRM+ känd liksom att de tekniska och ekonomiska konsekvenserna för att ingå i ett samlat DAB-system med multiplexer inte hade redovisats för närradion. Vi saknar ett resonemang i betänkandet om konsekvenserna av att lägga flertalet radiokanaler såväl public service som kommersiella (liksom ev. även närradio) i samma sändarsystem Dessa anläggningar kommer att ägas och kontrolleras av ett och samma bolag, Teracom, vilket i praktiken innebär ett marknadsmonopol. Dessutom blir gemensamma sändaranläggningar sårbara vid katastrof- och nödsituationer av olika slag. Slås en anläggning ut slås alla kanaler ut i ett sändarområde. Idag driver exempelvis närradion sina egna FM-sändare. Framtida satsningar Idag finns betydligt enklare teknik för digitala radiosändningar än DAB/DAB+ (T-DAB). Satsningar på sådan komplementär teknik innebär att den nuvarande sändningsstrukturen med FM och Internet inte behöver ifrågasättas liksom att stora finansiella åtaganden inte behöver göras. En avgörande faktor för att etersänd digitalradio inte når framgång idag är att dessa enklare men modernare lösningar har fått stå tillbaks för en stark DAB-lobby. Situationen underlättas inte av att mottagartillverkare väntar på de första länderna skall introducera den färdigtestade DRM+ som standard vid sidan av FM. Men i flera länder väntar man på de första mottagarna skall komma på marknaden innan sådana beslut tas. Mycket talar för att de framväxande ekonomierna, främst Indien och Brasilien, tar de första stegen eftersom en digitalisering på AM- och FM-bandet blir ett naturligt steg i jämförelse med att förändra hela sändningsstrukturen med DAB-systemet. Det är viktigt att ny teknik är framtidsinriktad. Vi föreslår att Sverige följer Finlands exempel och nu efter 18 år överger alla planer på att introducera DAB-systemet. Istället kan Sverige tillsammans med andra europeiska länder, men också framväxande ekonomier, introducera en mer framtidsinriktad och mindre kostsam teknik som förslagsvis DRM30 och DRM+. Dessa tekniker kan prövas utan att man samtidigt behöver ta beslut om att avveckla de analoga FM-sändningar. Vi anser att staten utan större finansiella åtaganden skulle kunna utreda och ta initiativ till att tillsammans med public service, kommersiell radio och närradion bedriva provsändningar på några platser i Sverige eventuellt i samarbete med Post- och telestyrelsen och Tekniska Högskolan KTH. Offentliga medel skall inte riskeras Public servicerådet delar regeringens inställning att utvecklingen av digitalradion skall vara marknadsdriven liksom att konsumenternas intressen skall vara vägledande. Detta innebär att offentliga medel inte satsas på att upprätta en ny infrastruktur för distribution av ljudradio i Sverige. Det handlar såväl om skattemedel som om tvavgiftsmedel.
10 10 Om den kommersiella radiobranschen bedömer att man kan vara betjänt av DAB-radio så skall man naturligtvis få satsa på detta, men då med eget riskkapital. Staten eller public serviceföretagen har inte ansvar för att bygga upp en sändningsstruktur som syftar till att öka lönsamheten för kommersiellt drivna radioföretag så länge som inget behov av ytterligare public servicekanaler kan påvisas Ett bibehållet och vid behov ökat offentligt stöd för public serviceradion (SR och UR) skall inriktas på att utveckla innehållet (produktionsteknik, program och personal) framför allt för P1 liksom lokalradion i P4. Vi menar att en kostsam satsning på DABsystemet med stor sannolikhet kommer att begränsa sådana insatser och kan bli till stor skada för framtidens publicserviceradio. 2. Public servicerådets ställningstagande till kommitténs bedömningar och förslag (med betänkandets avsnittsnumrering) 4. Programföretagens uppdrag Kärnverksamhet och kompletterande verksamhet. Rådet tillstyrker Granskningsnämnden Tillstyrker Tillståndsperiodens längd. Tillstyrker Ett förstärkt kulturuppdrag. Tillstyrker 4.2 Nordiskt samarbete. Tillstyrker SVT:s filmuppdrag. Tillstyrker med undandag för krav på bättre stöd till svenska dokumentärfilmare (se yttrandets avsnitt 1.4) Utbildningsprogram Tillstyrker med förslag på ökad andel av avgiftsmedel, överföring av Kunskapskanalen i UR:s egen regi och samverkan med civila samhällets medier (se avsnitt 1.5) Ett bredare speglingsuppdrag. Tillstyrker 5. Att nå publiken Tillgängliggörande av företagens programutbud. Tillstyrker Internet. Tillstyrker Särskilt om tv-sändningar. Tillstyrker första stycket. Andra stycket ändras till att SVT har rätt till tre programtjänster och UR en (se även avsnitt 1.5). 8. Mångfald i programproduktionen Omfattningen av extern produktion. Avstyrker. 9. Reglering av programföretagens verksamhet , 9.3 och 9.5 Public servicerådet delar kommitténs bedömning och förslag ang. reglering 9.6 Förvaltningsstiftelsen. Public servicerådet delar inte denna bedömning och avstyrker tillskott till stiftelsekapitalet. Vi föreslår att ägarkonstruktionen avskaffas och staten blir direkt ägare av resp. bolag (se 1.2) 10. Programföretagens redovisning och oberoende från kommersiella aktörer Public serviceredovisningar. Tillstyrker Andra intäkter Tillstyrker i bägge delar Sponsring. Vi avstyrker all direkt sponsring i public serviceverksamheten Indirekt sponsring. Tillstyrker Produktplaceringar. Tillstyrker Andra kommersiella samarbeten. Tillstyrker.
11 Digitalradio (se yttrande avsnitt 1.7 ovan). Public servicerådet delar inte kommitténs bedömningar ang. DAB och avstyrker alla förslag som kan leda till att DAB-systemet med offentlig finansiering (skattefinansiering eller tv-avgiftsfinansiering) införs i Sverige via Sveriges Radio. Vi föreslår att Sverige följer Finlands exempel och alla statligt anknutna engagemang i DAB-systemet definitivt avvecklas. Vi tillstyrker dock förslaget om en översyn om marknadsutvecklingen (11.10) Ifråga om övriga bedömningar och förslag avstår Publicservicerådet från att yttra sig. I beslutet av detta ärende har deltagit rådets samtliga styrelseledamöter. Originaldokumentet undertecknat av styrelseordförande.
Remissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,
Ku2017/02136/MF Till: Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM BAUER MEDIA AB SVERIGE T +46 8 450 33 00 Gjörwellsgatan 30, Box 34108 SE-100 26 Stockholm www.bauermedia.se 2018-01-10 Remissvar Finansiering
SVERIGES UTBILDNINGSRADIO AB:S YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET FREKVENSER I SAMHÄLLETS TJÄNST (SOU 2018:92)
Näringsdepartementet 2019-06-05 N2019/00192/ Dnr: 16/2019 SVERIGES UTBILDNINGSRADIO AB:S YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET FREKVENSER I SAMHÄLLETS TJÄNST (SOU 2018:92) Med anledning av att Sveriges Utbildningsradio
Yttrande över betänkandet Frekvenser i samhällets tjänst (Ert diarienummer N2019/00192/D)
1/5 2019-06-05 Dnr 19/00852 Näringsdepartementet n.remissvar@regeringskansliet.se kopia till: ingrid.karlsson@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Frekvenser i samhällets tjänst (Ert diarienummer
Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59)
2013-06-25 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) DIK har tagit del av Public service kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59).
PUBLIC SERVICERÅDET
PUBLIC SERVICERÅDET 2018-10-18 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Ku2018/01387/MF Ett oberoende public service för alla (SOU 2018:50) Inledning Public servicerådet (PSR) är en ideell förening
PUBLIC ACCESS 2010 : 8 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik
PUBLIC ACCESS 2010 : 8 Nyhetsbrevomradio,TV,filmochandramedier mediepolitik,yttrandefrihetochteknik 16september2010 www.publicaccess.se ledare Presstödetärenskamfläck Valrörelsen2010vartristochtråkig.Avsaknadenavideologi,visionerochhelhetssynsamt
PUBLIC SERVICERÅDET 2015-01- 08 (5 sidor)
PUBLIC SERVICERÅDET 2015-01- 08 (5 sidor) Kulturdepartementet Postboks 8030 Dep 0030 Oslo, Norge postmottak@kud.dep.no, Yttrande å remiss: Høringsbrev - Rammevilkår for lokalradio i forbindelse med digitaliseringen
DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN
DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN INNEHÅLL Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 I VILKEN ELLER
SAMMANFATTNING... 3 SVERIGES RADIO ETT NYTT MEDIELANDSKAP KRÄVER NYA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR SOM BÖR GENOMFÖRAS NU
SAMMANFATTNING... 3 SVERIGES RADIO ETT NYTT MEDIELANDSKAP KRÄVER NYA FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 1. FÖRÄNDRINGAR SOM BÖR GENOMFÖRAS NU... 4 1.1 Beakta utbudet på webben... 4 1.2 Berwaldhallen... 6 1.3 Beslut
Kontinuitet och förändring
Kontinuitet och förändring Lättläst sammanfattning Betänkande av Public service-utredningen Stockholm 2008 SOU 2008:64 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst
Remissyttrande över "Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar" (SOU 2018:50) dnr Ku2018/01387
Dnr 116/2018 Henrik Götesson Telefon 08-39 91 49 henrik.gotesson@srf.nu 2018-10-10 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över "Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat
Vissa frågor om kommersiell radio
MTG Radio remissvar på Ds 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio ( MTG ) har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på DS 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio. Med anledning av
Riksrevisionens rapport om digitalradio
Konstitutionsutskottets betänkande 2015/16:KU6 Riksrevisionens rapport om digitalradio Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna. Som regeringen anför
Skrivelse gällande public service-kommitténs uppdrag
Skrivelse gällande public service-kommitténs uppdrag Regeringen inbjöd ett stort antal remissinstanser att inkomma med synpunkter på den tidigare medieutredningen. I sammanhanget begärde regeringen särskilt
6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod
6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod I detta kapitel redogör vi för de slutsatser om svensk public serviceradio och TV som enligt vår uppfattning bör dras mot bakgrund av situationen på mediemarknaden
2015-11- 02. Sveriges Radios presentation av Digitalradio/DAB på Internet
PUBLIC SERVICERÅDET 2015-11- 02 Till styrelsen för Sveriges Radio AB Sveriges Radios presentation av Digitalradio/DAB på Internet Public servicerådet (PSR) är en ideell förening med uppgift att som nätverk
Uppdrag till Myndigheten för radio och tv om sändningsutrymme för marksänd tv
Regeringsbeslut 2 2013-02-21 Ku2013/313/MFI Kulturdepartementet Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Uppdrag till Myndigheten för radio och tv om sändningsutrymme för marksänd tv Regeringens
Kommittédirektiv. Radio och TV i allmänhetens tjänst. Dir. 2007:71. Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2007
Kommittédirektiv Radio och TV i allmänhetens tjänst Dir. 2007:71 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall utifrån de gällande villkoren för
1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson
1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson Remissvar SOU 2012:59 (Nya villkor för public service) Föreningen svenska tonsättare (FST) organiserar sedan
Den parlamentariska public service-kommitténs slutbetänkande Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)
Till Kulturdepartementet Ku2018/01387/MF Datum Vår referens/våra referenser 20180913 Fredrik Ostrozanszky Den parlamentariska public service-kommitténs slutbetänkande Ett oberoende public service för alla
Kommittédirektiv. Översyn av villkor för kommersiell radio. Dir. 2007:77. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007
Kommittédirektiv Översyn av villkor för kommersiell radio Dir. 2007:77 Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå vilka
PUBLIC ACCESS 2011 : 3 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 21 mars 2011 www.publicaccess.
PUBLIC ACCESS 2011 : 3 Nyhetsbrevomradio,TV,filmochandramedier mediepolitik,yttrandefrihetochteknik 21mars2011 www.publicaccess.se ledare Public service: Först kvalitet, sedan bredd Kommersialiseringenavpublicservicemåstetaspåallvar.Därförfortsättervimedfrånledartexteni
Yttrande: Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)
Ku2018/01387/MF Kulturdepartementet Enheten för medier och film Anna-Karin Adolfsson 2018-10-05 Yttrande: Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50) DIK är fackförbundet
Box 34108 100 26 Stockholm 2009-02-13
Radiobranschen Remissvar Box 34108 100 26 Stockholm 2009-02-13 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Radiobranschens yttrande över Kommersiell radio nya sändningsmöjligheter: Slutbetänkande
PUBLIC ACCESS 2009 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, Internet och andra medier - mediepolitik, yttrandefrihet och teknik
PUBLIC ACCESS 2009 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, Internet och andra medier - mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 11 november 2009 www.publicaccess.se ledare Öppna etern för det civila samhället Svenskmediepolitikärmärklig.Alltskallalltidseutsomdetalltidhagjort.Alltintressefokuseraspåpublic
Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)
REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service
PTS remissvar på betänkandet
REMISSVAR Datum Vår referens 2015-03-20 Dnr: 14-13061 Sida Er referens 1(11) Ku2014/2006/MFI Spektrumavdelningen Amela Hatibovic Sehic 08-678 5621 amela.hatibovic-sehic@pts.se Kulturdepartementet Enheten
Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)
Modern Times Group 2015-03-23 Box 17054 SE-104 62 Stockholm Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)
Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader
Bakgrund Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader SABOs medlemsföretag och deras kabelnät SABO har idag ca 300 medlemsföretag med sammanlagt omkring 730 000 lägenheter. Drygt 90 % av
Remissvar Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (2018:50)
Ku2018/01387/MF Till: Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM BAUER MEDIA AB SVERIGE T +46 8 450 33 00 Gjörwellsgatan 30, Box 34108 SE-100 26 Stockholm www.bauermedia.se 2018-10-24 Remissvar Ett oberoende
Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet
Regeringsbeslut 87 2013-12-19 Ku2013/2333/MFI (delvis) Ku2013/2529/MFI Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt
2. Sändningsutrymmet 470-694 MHz får från och med den 1 april2014 till och med den 31 mars 2020 upplåtas för tillståndspliktiga tvsändningar.
------ REGERINGEN Kulturdepartementet Regeringsbeslut 2014-02-27 Myndigheten för radio och tv Box33 121 25 Stockholm 7 Ku2013/1232/MFI, Ku2013/1994/MFI, Ku2013/2084/MFI, Ku2013/2201/MFI, Ku2013/2209/MFI;
Remissvar på betänkande SOU 2012:59 av public service-kommittén
Stockholm 2013-01-22 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkande SOU 2012:59 av public service-kommittén Teracom Group (fortsättningsvis Teracom) har getts möjlighet att inkomma med synpunkter
Närradions riksorganisation. Remissvar, 2008:116, En ny radio och TV-lag
Remissvar, 2008:116, En ny radio och TV-lag Närradions riksorganisation, NRO, har tagit del av utredningens betänkande och vill lämna följande tankar, idéer och synpunkter till beslutsfattarna inför beslutet
Datum Vår referens Sida Dnr: (5)
Datum Vår referens Sida 2008-09-24 Dnr: 08-8790 1(5) Ert datum Er referens Ku2008/1375/MFI Spektrummarknadsavdelningen Carina Horvath 08-678 56 85 carina.horvath@pts.se Kulturdepartementet 103 33 Stockholm
Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television AB
Regeringsbeslut 90 Kulturdepartementet 2013-12-19 Ku2013/2292/MFI (delvis) Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Ku2013/2310/MFI (delvis) Ku2013/2532/MFI Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television
Kommittédirektiv. Radio och tv i allmänhetens tjänst. Dir. 2016:111. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2016
Kommittédirektiv Radio och tv i allmänhetens tjänst Dir. 2016:111 Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2016 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera villkoren för radio och tv
FRÅN ANALOG TILL DIGITAL MARKSÄND RADIO EN PLAN FRÅN DIGITALRADIOSAMORDNINGEN SOU 2014:77 Sveriges Radios remissvar
FRÅN ANALOG TILL DIGITAL MARKSÄND RADIO EN PLAN FRÅN DIGITALRADIOSAMORDNINGEN SOU 2014:77 Sveriges Radios remissvar SAMMANFATTNING AV SVERIGES RADIOS SYNPUNKTER En plan för hur radions marknät ska digitaliseras
FÖR KUNSKAPSLYFT I PUBLIC SERVICE
FÖR KUNSKAPSLYFT I PUBLIC SERVICE REMISSVAR: NYA VILLKOR FÖR PUBLIC SERVICE (SOU 2012:59) Yttrande över Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Sveriges Utbildningsradio
Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?
Sida 1 av 6 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden
PUBLIC SERVICERÅDET 2015-03-20
PUBLIC SERVICERÅDET 2015-03-20 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande å remiss: Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU
Ku2009/1674/MFI (slutligt) Ku2010/2028/SAM (delvis) Sveriges Utbildningsradio AB Stockholm. 1 bilaga
Regeringsbeslut 66 Kulturdepartementet 2010-12-16 Ku2009/1674/MFI (slutligt) Ku2010/2028/SAM (delvis) Sveriges Utbildningsradio AB 113 95 Stockholm Anslagsvillkor för 2011 avseende Sveriges Utbildningsradio
Remissvar på betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen SOU 2014:77
Stockholm 2015-03-20 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen SOU 2014:77 Teracom Boxer Group AB (fortsättningsvis
Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se
Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se Svar gällande Myndigheten för radio och TV:s uppdrag om förhandsprövning av nya tjänster FOX International Channels Nordic (FIC) är en del av 21st Century
SÄNDNINGSTILLSTÅND FÖR SVERIGES TELEVISION AB
Appendix 2. The Charter issued to Sveriges Television AB for the period 2007-2009. Bilaga SÄNDNINGSTILLSTÅND FÖR SVERIGES TELEVISION AB Utbildnings- och kulturdepartementet 2006-12-21 Tillståndets innebörd,
Från analog till digital marksänd radio
Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen Betänkande av Digitalradiosamordningen Stockholm 2014 SOU 2014:77 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress:
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696); SFS 2012:702 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning
2015-01-12 Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning Del 1: Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden MTG välkomnar MRTV:s analys av public service-företagens
Stockholm den 14 juni Cilla Benkö, vd. Regeringskansliet. Infrastrukturdepartementet Stockholm
Regeringskansliet Infrastrukturdepartementet 103 33 Stockholm s remissyttrande o ver kompletterande fo rslag till beta nkandet Frekvenser i samha llets tja nst (SOU 2018:92) (Departementets diarienummer
Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.
Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed
Regeringens skrivelse 2005/06:66
Regeringens skrivelse 2005/06:66 Digital distribution av ljudradio Skr. 2005/06:66 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 20 december 2005 Göran Persson Skrivelsens huvudsakliga
Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag
Promemoria 2014-07-15 Ku2014/1282/MFI Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Christoffer Lärkner Telefon 08-405 13 50 Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag
Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla
Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande
Att sända kommersiell radio
Att sända kommersiell radio 1 Myndigheten för radio och tv ger tillstånd och registrerar svenska radio- och tv-sändningar. Vi utfärdar även utgivningsbevis för webbplatser. En annan uppgift är att följa
Reservation, digitalradiokommitténs betänkande
Johan Jakobsson (fp) 2004-01-20 Reservation, digitalradiokommitténs betänkande Inledning Majoriteten i digitalradiokommittén anser att radion i Sverige ska digitaliseras. Samma teknikfixering som ledde
Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77)
Regelrådet är ett oberoende särskilt beslutsorgan utsett av regeringen. Rådets uppgift består av att bedöma konsekvensutredningars kvalitet med hänsyn till de effekter författningsförslaget kan få för
Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006
FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2006-09-29 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2006-007 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning
Radio och TV - förr och nu
Radio och TV - förr och nu Radion hur började det? Marconi 1901 1:a världskriget USA ledande Sverige: Radiotjänst 1925 PRINCIPER SOM STYRDE RADIOTJÄNST 1925 Staten ska ge ramar för verksamheten men inte
Remiss av betänkandet Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)
Mejl till: ku.remissvar@regeringskansliet.se Stockholm den 19 oktober 2018 Remiss av betänkandet Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50) Ku2018/01387/MF Bonnier
Bildning och tillgänglighet radio och tv i allmänhetens tjänst 2014 2019
Konstitutionsutskottets yttrande 2013/14:KU3y Bildning och tillgänglighet radio och tv i allmänhetens tjänst 2014 2019 Till kulturutskottet Kulturutskottet beslutade den 22 oktober 2013 att ge konstitutionsutskottet
Remiss avseende Från analog till digital marksänd radio. En plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77)
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Ulla Sätereie, prefekt 031-786 49 99 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Dnr VR 2014/123
PUBLIC ACCESS 2010 : 3 Nyhetsbrev om radio, TV, Internet och andra medier - mediepolitik, yttrandefrihet och teknik
PUBLIC ACCESS 2010 : 3 Nyhetsbrev om radio, TV, Internet och andra medier - mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 12 mars 2010 www.publicaccess.se ledare Politisk ägarstiftelse är hyckleri Idagutserintelängreregeringenordförandeochensuppleantiresp.publicservicebolagutandet
Riksorganisationen Unga med Synnedsättning. Sandsborgsvägen 44 A, Enskede. Riksorganisationen Unga med Synnedsättning
Enskede 2018 10 03 1(9) Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Från: Nätverket Unga För Tillgänglighet (NUFT) Riksorganisationen Unga med Synnedsättning Sandsborgsvägen 44 A, 122 33 Enskede Kontaktperson:
Regeringens skrivelse 2015/16:25
Regeringens skrivelse 2015/16:25 Riksrevisionens rapport om digitalradio Skr. 2015/16:25 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 oktober 2015 Stefan Löfven Alice Bah Kuhnke
Digital Radio Sweden. Betänkandet SOU 2014:77 Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen.
YTTRANDE 2015-03-22 Dnr Ku2014/2006/MFI Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Betänkandet SOU 2014:77 Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen
Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna
Promemoria 2014-03-28 Ku2014/772/MFI Kulturdepartementet Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Denna promemoria innehåller förslag till ändring av det
Com Hem-Boxers synpunkter på public servicekommitténs betänkande Ett oberoende public service för alla (SOU 2018:50)
Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Diarienummer Ku2018/01387/MF Com Hem-Boxers synpunkter på public servicekommitténs betänkande Ett oberoende public service för alla
Tekniska stödtjänster
Sveriges Television AB:s (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB:s (UR) samrådsyttrande över PTS andra förslag till beslut avseende grossistmarknaden för programutsändningstjänster för distribution av TV-sändningsinnehåll
Yttrande över public service-kommitténs slutbetänkande Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)
1/6 2018-10-19 Dnr 18/02316 Kulturdepartementet Enheten för medier och film ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över public service-kommitténs slutbetänkande Ett oberoende public service för alla
Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer
Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer mars 2009 TV-licens på jobbdatorer - Berättelsen om en dålig idé Vad handlar det här om? Under februari har vi i fackpressen kunnat läsa att Radiotjänst
PUBLIC SERVICERÅDET. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm
PUBLIC SERVICERÅDET 2015-03- 20 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande å remiss: Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU
Remiss SOU 2005:1 Radio och TV i allmänhetens tjänst - Riktlinjer för en ny tillståndsperiod
11 Dnr 96, 2005, 07 2005-05-31 Utbildnings- och kulturdepartementet 101 33 Stockholm Remiss SOU 2005:1 Radio och TV i allmänhetens tjänst - Riktlinjer för en ny tillståndsperiod Folkbildningsrådet har
FRANTZWAGNER SÄLLSKAPET
Datum: 2018-10-18 FRANTZWAGNER SÄLLSKAPET Remissvar Kulturdepartementet Enheten för medier och film 103 33 STOCKHOLM Yttrande över slutbetänkandet till SOU 2018:50 - Ett oberoende public service för alla
PUBLIC ACCESS 2010 : 7 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier - mediepolitik, yttrandefrihet och teknik
PUBLIC ACCESS 2010 : 7 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier - mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 19 augusti 2010 www.publicaccess.se ledare: Ett hopplöst val Mediefrågornaliggerlångtutanförlistanövervalfrågor.MenärverkligenSverigefulländatifrågaomdemokratiochyttrandefrihet?Ärradioochtv
NENT Groups svar på betänkande Frekvenser i samhällets tjänst (SOU 2018:92)
Till: Näringsdepartementet n.remissvar@regeringskansliet.se Kopia: Ingrid.karlsson@regeringskansliet.se Diarienummer N2019/00192/D NENT Groups svar på betänkande Frekvenser i samhällets tjänst (SOU 2018:92)
Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål
TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas
Remissvar public service-utredningen
Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2018-10-19 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Diarienummer KU2018/01387/MF Remissvar public service-utredningen Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna är en branschorganisation
Regeringsbeslut 3 2014-03-27 Ku2014/644/MFI (delvis) Kulturdepartementet Sveriges Utbildningsradio AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Utbildningsradio AB med rätt att
5 Ekonomiska förutsättningar för utveckling av svensk radio
5 Ekonomiska förutsättningar för utveckling av svensk radio 5.1 Delbetänkandet Trots digital teknik och ökad konkurrens inom medieområdet kommer kostnaderna för att producera radio och TV som når och tilltalar
Massmedier ur ett lokalt perspektiv: Emilia Abrahamsson Erika Olsson Ida Jonsson. Robin Karlsson Ann Svensson Leila Bouchaoui
Massmedier ur ett lokalt perspektiv: Emilia Abrahamsson Erika Olsson Ida Jonsson Evelina Kempa Robin Karlsson Ann Svensson Leila Bouchaoui Henrik Tindefjord Josefin Andersson Fredrik Blom Radio Historia
Teracoms synpunkter på Utkast - Strategi för Myndigheten för radio och TV:s tillståndsgivning för kommersiell radio (Dnr 11/00095)
2011-05-02 Teracoms synpunkter på Utkast - Strategi för Myndigheten för radio och TV:s tillståndsgivning för kommersiell radio (Dnr 11/00095) Teracom lämnar härmed synpunkter i de delar som rubriceras
PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 7 december 2010 www.publicaccess.
PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrevomradio,TV,filmochandramedier mediepolitik,yttrandefrihetochteknik 7december2010 www.publicaccess.se ledare Syndabockarna finns i Washington Nufårvieniförtidenframtidahistoriebeskrivningsomärbetydligtintressantareändenärupprörande.Detta
En skrift om digital marksänd radio. Dags att ta nästa steg
En skrift om digital marksänd radio Dags att ta nästa steg Radion ska vara för alla och fungera överallt. Sverige behöver även i framtiden marksänd radio som kan nå ut till miljontals samtidiga lyssnare
Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet
SOU 2000:55 Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet Genom beslut den 23 september 1999 bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att
FRÅGOR & SVAR TILLSTÅNDSPROCESSEN INNEHÅLL.
FRÅGOR & SVAR TILLSTÅNDSPROCESSEN INNEHÅLL 1. VEM KAN FÅ TILLSTÅND? 3 2. NÄR FATTAS BESLUT OM TILLSTÅND? 4 3. HUR LÅNG KOMMER TILLSTÅNDSPERIODEN VARA? 4 4. HUR GÅR TILLSTÅNDSPROCESSEN TILL? 4 5. VAD INNEBÄR
Även utifrån befintliga utredningsdirektiv kunde utredningen ha tänkt bredare, nyare och friare.
Remissvar Kontinuitet och förändring (SOU 2008:64) 1. Inledning Remissvarets huvudinvändning är att utredningen saknar en tillräcklig analys av rollen och ramarna för public service i det förändrade mediesamhället.
en granskningsrapport från riksrevisionen Digitalradio varför och för vem? rir 2015:5
en granskningsrapport från riksrevisionen Digitalradio varför och för vem? rir 2015:5 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag
Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59)
KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2013-01-17 Dnr 607/2012 1 (6) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Ku2012/1365/MFI Konkurrensverkets
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 7 februari
Enligt sändlista. Tillstånd att sända tv och sökbar text-tv
1/10 BESLUT 2016-11-28 Dnr: 16/01242 m.fl. SÖKANDE Enligt sändlista SAKEN Tillstånd att sända tv och sökbar text-tv BESLUT 1. Myndigheten för press, radio och tv ger med stöd av 4 kap. 3 radio- och tvlagen
Regeringens proposition 2001/02:76
Regeringens proposition 2001/02:76 Teracom AB garanti och omstrukturering Prop. 2001/02:76 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29 november 2001 Lena Hjelm-Wallén Marita
Yttrande över utkast på strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv från 2020
Myndigheten för press, radio och tv Att: Eva Bengtsson Åström Box 33 121 25 Stockholm-Globen Insänt via e-post till följande adress: eva.bengtsson@mprt.se Yttrande över utkast på strategi inför tillståndsgivning
Slutbetänkandet SOU 2018:50
Stockholm 19 oktober 2018 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkandet SOU 2018:50 Ett oberoende public service för alla, Ku2018/01387/MF Medieföretagens branschorganisation TU Medier i Sverige
Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter
FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-10-04 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-005 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning
PUBLIC ACCESS 2010 : 6 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier - mediepolitik, yttrandefrihet och teknik
PUBLIC ACCESS 2010 : 6 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier - mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 1 juni 2010 www.publicaccess.se ledare Utbildningsradion - en resurs i tiden DåochdåkommerdetuppkravpåattUtbildningsradionskallläggasnedochdessresurserföras
Kommittédirektiv. Radio och tv i allmänhetens tjänst. Dir. 2011:51. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2011
Kommittédirektiv Radio och tv i allmänhetens tjänst Dir. 2011:51 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2011 Sammanfattning En kommitté ska analysera förutsättningarna för radio och tv i allmänhetens
Yttrande över Vissa frågor om kommersiell radio (Ds 2010:23)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Beslut Krav på tillgänglighet av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning
1/11 Beslut 2011-06-23 Dnr 10/01035 Leverantörer av medietjänster enligt sändlista Krav på tillgänglighet av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning Myndigheten för radio och tv:s beslut 1.
Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011
Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form
Nya villkor för public service SOU 2012:59. Sveriges Radios remissvar
Sveriges Radio AB Nya villkor för public service SOU 2012:59 Sveriges Radios remissvar 21 januari 2013 Inledning Public service-kommittén har på kort tid utfört ett mycket omfattande utredningsuppdrag.