Degernäs. Arkeologisk utredning ARKEOLOGICENTRUM

Transkript

1 Degernäs Arkeologisk utredning ARKEOLOGICENTRUM

2

3 Degernäs 1:3 Degerfors sn och kn, Örebro län Arkeologisk utredning år 2005 av Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger 2005 JÄMTARKEOLOGI 16 Skrifter utgivna av Arkeologicentrum i Skandinavien AB

4 JÄMTARKEOLOGI 16 Skrifter utgivna av Arkeologicentrum i Skandinavien AB Degernäs 1:3, Degerfors sn och kn, Örebro län: arkeologisk utredning år 2005 Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger år 2005, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Brunflo, Degerfors kn, Degerfors Energi och Degerfors GK, Degerfors, samt länsstyrelsen i Örebro län, Örebro. Kartutsnitt ur allmänna kartor lantmäteriverket, Gävle. Medgivande M2005/2798. Omslagsbilden visar Degernäs herrgård (P2005:07:0556). Foto: Britta Wennstedt Edvinger, ISSN ISBN

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... vi Bakgrund... 1 Syfte... 1 Utredningsområdet... 1 Utredningens genomförande... 5 Byråinventering... 5 Fältinventering... 5 Utredningsgrävning... 5 Dokumentation... 5 Resultat... 7 Kulturvärdesbedömning... 7 Torp Ekonomibyggnader Herrgårdspark Kolmilor Åtgärdsförslag Referenser Bilagor Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter Bilaga 2 Beskrivningar Bilaga 3 Fotografier Bilaga 4 Sökschakt

6 Sammanfattning Degerfors GK planerar en ny golfbana vid Degernäs herrgård i utkanten av Degerfors. Området är 75 hektar stort och ligger på västra sidan av Letälvens utlopp ur Möckeln. Inom området finns inga registrerade fornlämningar men strax utanför området finns bl.a. en registrerad hyttruin. I närheten har man också vid flera tillfällen påträffat lösfunna stenyxor. Arkeologicentrum har genomfört en arkeologisk utredning i området i två etapper. I den första etappen framkom en del indikationer på lämningar framför allt i det historiska kartmaterialet. I den andra etappen kunde gynnsamma lägen och indikationer bekräftas respektive vederläggas genom sökschaktning med maskin. Utredningen genomfördes under perioden april till maj Sammanlagt kunde åtta kulturhistoriska lämningar registreras inom ramen för utredningen. Av dessa utgör bara en fast fornlämning, en torplämning belagd på en lantmäterikarta från år Det övriga materialet består av s.k. övriga kulturhistoriska lämningar som inte omfattas av Kulturminneslagen, främst indikationer på olika slags ekonomibyggnader från sent 1800-tal. Eftersom torplämningen är i ett mycket dåligt skick har vi bedömt dess vetenskapliga värde som lågt. En undersökning av torplämningen skulle inte på ett substantiellt sätt kunna bidra till kunskapsuppbyggnaden kring torplämningar. Eftersom denna och övriga lämningar inom den planerade golfbanans område inte har något särskilt preparats- eller upplevelsevärde föreslår vi inga ytterligare antikvariska åtgärder.

7 Bakgrund Degerfors kommun och Degerfors golfklubb planerar att bygga en ny golfbana vid Degernäs, strax norr om Degerfors samhälle. Degernäs är beläget vid södra änden av sjön Möckeln, vid Letälvens utlopp ur sjön. Utredningsområdet är ca 75 ha stort och centralt i området finns Degernäs herrgård med anor från 1600-talet. I riksantikvarieämbetets informationssystem för fornminnen (FMIS) finns inga kända fornlämningar registrerade inom undersökningsområdet, men omedelbart norr därom finns RAÄ 7 i Degerfors sn, ett hyttområde, Kvarntorpshyttan. På östra sidan Letälven samt i Degerfors samhälle finns bl.a. enstaka lösfynd av stenyxor registrerade. Länsstyrelsen har i ett förhandsutlåtande över planprogrammet meddelat Degerfors kommun att området för den planerade golfbanan skall bli föremål för en särskild arkeologisk utredning. Utredningen genomfördes av Arkeologicentrum AB under mars och april år Den genomfördes i två etapper, etapp 1 byråinventering och fältinventering, och etapp 2, sökschaktning med maskin. Båda etapperna är redovisade i denna rapport. Syfte En arkeologisk utredning har till syfte att fastställa om fasta fornlämningar berörs av ett arbetsföretag. Denna utredning har syftat till att lokalisera och översiktligt dokumentera tidigare inte registrerade fasta fornlämningar i kulturminneslagens mening, men också övriga kulturhistoriska lämningar. Utredningsområdet Utredningsområdet ligger vid Möckelns utlopp i Letälven, i Degerfors sn, Örebro län (figur 1 och 2). Möckeln ligger på 89 m.ö.h. Berggrunden i regionen utgörs av gnejs och granit med låg vittringsbenägenhet. Öster om utredningsområdet, på Möckelns östra strand, finns ett stråk med Visingsösandsten som tidigare har brutits. Området ligger i västra Svealands podsolregion som utgör en övergångszon mellan sydliga och nordliga jordmånsförhållanden (Angelstam et al. 1997:156 ff.). Figur 1. Utredningsområdet i Degerfors kommun. Jordarterna i utredningsområdet är grovmo och sand respektive glacial lera. De två uddarna Lusthusudden och Parkudden är uppbyggda av isälvsavlagringar. Området ligger under högsta kustlinjen, på 90 till 110 m.ö.h., och sluttar mot Möckeln i NNÖ och Letälven i Ö ÖSÖ. I utredningsområdets sydöstra del finns en markant svacka. Här har tidigare varit ett sankt område som numera är utdikat. Så sent som på ekonomiska kartan från början av 1980-talet står fortfarande vatten i delar av svackan. 1

8 Figur 2. Arbetsområdets belägenhet i utkanten av Degerfors, Degerfors kommun, Örebro län, Värmland (terrängkartan 10E SV Karlskoga). Skala 1:

9 Figur 2. Utredningsområdets utbredning vid Degernäs, Degerfors sn och kn, Örebro län. Skala 1: Idag utgörs utredningsområdet nästan uteslutande av åkermark (figur 2). Åkermarken används framför allt för vallodling. Degernäs herrgård ligger centralt i området. En av herrgårdens byggnader används som permanentbostad. Runt herrgården finns sparsamma rester av herrgårdsparken och trädgårdsodlingarna. Dessa är i stora stycken bortodlade. Degerfors camping förfogar över områden vid Letälven. 3

10 Degernäs historia är väl känd, i synnerhet genom dess koppling till järnhanteringen. Degerfors tillhörde fram till år 1882 Karlskoga socken. Industrialiseringen i senare delen av 1800-talet innebar en ökande befolkning, och en kapellförsamling bildades år Först år 1925 skildes församlingen från Karlskoga, i och med att Degerfors samma år blev en egen kommun. De äldsta uppgifterna om fast bosättning i Degerfors är från år Det var det året som en odling vid Degernäs skattlades som nybygge (Brodin 1926:78). De första nybyggarna uppges ha varit finnar. År 1582 tog Mattis Finne upp ett nybygge i Degernäs. Det finns också uppgifter om att Degernäs nyttjats för fäboddrift (KMD 1995:71.) men det är oklart när det skall ha skett. Svedjefinnarnas extensiva markanvändning har i allmänhet antagits inskränka fäboddriften (BBÖ 2003:92). Omkring år 1660 köptes gården av Johan Camitz, som tidigare hade startat järnhanteringen i Degerfors. Gården var i släktens ägo fram till i mitten av 1800-talet, då den såldes till Jeppe Strokirk på Ölsboda (KMD 1995:71). Därefter har gården bytt ägare flera gånger. Så sent som år 1978 drog man från antikvariskt håll slutsatsen att Degerfors socken saknar fasta förhistoriska fornlämningar. Ett mindre antal hyttplatser förekommer. (ÖLM TA 186/1978.) Degerfors sn har fornminnesinventerats av riksantikvarieämbetet vid två tillfällen, 1956 och Man påträffade då inte några fasta fornlämningar eller lösfynd inom utredningsområdet. Närmaste fasta fornlämning är Kvarntorpshyttan strax norr om området, en hyttlämning som registrerades vid förstagångsinventeringen år Idag vet vi att avsaknad av fasta fornlämningar ofta hellre skall förstås som avsaknad av fasta fornlämningar med synlig begränsning ovan jord. Att de tydligare spåren efter förhistoriska odlare och bönder inte finns representerade innebär inte att de mycket mera svårlokaliserade spåren efter en jagande och fiskande befolkning också saknas. Spåren efter rörliga befolkningar är alltid mycket svårare att återfinna. Ibland finns de inte ens i form av fynd och fasta fornlämningar, utan exempelvis bara som spår av röjning i pollendiagram. Både historiska museets i Stockholm databas (SHM) och FMIS visar att flera lösfynd av exempelvis stenyxor har gjorts nära utredningsområdet, men inget av de lösfynd och fyndsamlingar som registrerats i SHM härrör från själva utredningsområdet. Vid hembygdsgården förvaras flera stenföremål som påträffats i närheten av Degernäs: en grönstensyxa (RAÄ 13), en grönstensyxa och en slipsten av gnejs (RAÄ 14), en flintspets (RAÄ 34) och en trindyxa av grönsten (RAÄ 12). År 1956 registrerade arkeologerna inte boplatsmaterial från förhistoriska boplatser som fast fornlämning. År 1980 skedde inventering av sådana lämningar, men en förutsättning för att påträffa boplatsmaterial i en åker är att åkern är plöjd vid inventeringstillfället. Registreringarna i fornminnesregistret (FMR) i närheten av utredningsområdet år 1980 gjordes i juli månad, alltså under växtsäsongen då åkrarna inte är besiktningsbara. Den bristande kontinuiteten bland brukarna av Degernäs under det senaste seklet kan ha bidragit till bristen på kännedom om lösfynd. 4

11 Utredningens genomförande Denna arkeologiska utredning har genomförts enligt de utredningsplaner vi upprättat till länsstyrelsen och Den har omfattat byråinventering, fältinventering och utredningsgrävning. Byråinventering Förberedelserna för fältinventeringen omfattade genomgång av material i FMIS/FMR samt det topografiska arkivet och arkeologiska rapporter vid Länsarvet i Örebro. Den omfattade kontroll av uppgifter om arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museum, Stockholm. Vidare studerade vi allmänt kartmaterial och historiska kartor. Dessutom gjorde vi en genomgång av lantmäteriets i Gävle lantmäterikartor över området, sockenkarta, laga skiftes- och storskifteskartor. Vid biblioteket i Örebro genomsökte vi relevant litteratur för information, främst i Saxons hembygdssamling. Fältinventering Fältinventering skedde den 30 mars under goda besiktnings- och väderleksförhållanden. Marken var dock inte helt tjälfri varför inga provstick med jordsond kunde genomföras. Fältinventeringen omfattade en systematisk genomgång av området och kontroll av de uppgifter som kommit fram vid byråinventeringen. Metallsökare användes för att lokalisera torplämningar. Åkermarken var inte plöjd och därför inte intressant att besiktiga. Nästan hela utredningsområdet har varit djupplöjt, men några smärre ytor har undgått plöjning. Fältinventeringen koncentrerades till dessa ytor. Vi gjorde också en rekognoscering av stränderna inom och utanför utredningsområdet, eftersom man på goda grunder kan anta att variationerna i vattenstånd i Möckeln och den påföljande erosionen blottlagt bl.a. förhistoriska boplatsmaterial, om sådana förekommit. Utredningsgrävning Utredningsgrävning genomförde vi i form av sökschaktning med maskin den april. Sökschaktningen genomfördes enligt det åtgärdsförslag som utredningens första etapp resulterat i. Det innebar att tre delområden blev föremål för sökschaktning (figur 3). Sammanlagt drog vi 536,5 längdmeter sökschakt på en bredd av 1,5 m. I schakt 2 gjordes en utvidgning av schaktet 8,5 x 3 m (N-S) och i schakt 9 gjordes 3 utvidgningar, 3,5 x 3,5 m, 5 x 5 m respektive 4 x 3 m, alla i riktning N-S. Dokumentation Påträffade lämningar dokumenterade vi översiktligt med kartinprickning och beskrivning enligt FMIS:s mönster. Inmätningen gjordes med GPS och noggrannheten beräknas till ± 10 m. Materialet redovisas närmare i bilagor till denna rapport (bilaga 2 och 3). 5

12 Figur 3. Sökschakt vid utredningsgrävning vid Degernäs, Degerfors sn och kn, Örebro län. Skala 1:

13 Resultat Inom ramen för denna utredning har åtta olika kulturhistoriska lämningar påträffats och kunnat knytas till särskilda platser inom utredningsområdet. Resultaten redovisas i tabell 1 och figur 4. Tabell 1. Registrerade lämningar vid arkeologisk utredning år Degernäs, Degerfors sn och kn, Örebro län. AC-nr lämningstyp RAÄ status underlag anm. AC 101 husgrund, historisk tid, övrig kulturhistorisk fältinventering, SVS, ekonomibyggnad 1 lämning häradskarta år 1872 AC 102 lägenhetsbebyggelse, 1 uppgift om geometrisk karta år ödetorp 1692 AC 103 husgrund, historisk tid, uppgift om häradskarta år 1872 ekonomibyggnad 1 AC 104 husgrund, historisk tid, uppgift om häradskarta år 1872 ekonomibyggnad 1 AC 105 park-/trädgårdsanläggning, övrig kulturhistorisk häradskarta år lämning AC 106 husgrund, historisk tid, övrig kulturhistorisk häradskarta år 1872 ekonomibyggnad 1 lämning AC 107 lägenhetsbebyggelse, 1 fast fornlämning geometrisk karta år Degernästorp 1692, metallsökning, utredningsgrävning AC 108 kolningsanläggning, 3 övrig kulturhistorisk lämning utredningsgrävning Kulturvärdesbedömning Vid bedömning av påträffade lämningars kulturhistoriska värde (kulturvärdesbedömning) utgår vi från Kulturminneslagens (SFS 1988:950) skrivningar och de principer som tillämpas i FMIS/FMR (RAÄ dnr ). De viktigaste kriterierna för värdering av fornlämningar och kulturlämningar är dessas preparatsvärde, d.v.s. vetenskapliga värde, och upplevelsevärde, d.v.s. det pedagogiskt-sociala värdet. Preparatsvärdekriteriet är överordnat upplevelsevärdekriteriet. Ytterligare värderingskriterier som vi beaktar är förekomst eller frekvens är lämningen vanlig eller sällsynt? förekomst av kompletterande källor finns det historiska kartor, skriftliga källor, fotografier som minskar lämningens värde som kunskapskälla? samt miljön som helhet hur förhåller sig lämningen till andra lämningar, har den en stark eller svag förankring till miljön, återfinns den i en ursprunglig eller starkt förändrad miljö? I sällsynta fall kan man också värdera lämningar utifrån ett märklighetskriterium, d.v.s. om en enstaka lämning har en särskilt märklig bakgrund, historia, konstruktion etc. 7

14 Figur 6. Resultat av arkeologisk utredning år Kulturhistoriska lämningar inom utredningsområdet vid Degernäs, Degerfors sn och kn, Örebro län. Skala 1:

15 Figur 4. Utsnitt ur geometrisk karta från år Ej i skala. Figur 5. Utsnitt ur 1753 års karta. Ej i skala. 9

16 Torp På 1692 års karta redovisas lägen för tre torp, ett ödetorp och två torpmarkeringar med ett gemensamt namn, Degernästorp (figur 4). Anläggningstiden för torpen är okänd, men vid delningen av Degernäs nr 1 år 1753 redovisas inte ödetorpet inom fastigheten (figur 5). Degernästorp är nu en egen fastighet, men utan redovisad bebyggelse på kartan. På platsen för 1600-talstorpen finns åker och äng. Det finns ett vinkelfel i 1600-talskartan som innebär att platserna för torpen inte utan vidare går att bestämma. Ödetorpet AC 102 har vi tentativt placerat utanför utredningsområdet, det ena av två möjliga lägen. Det är topografin som ligger bakom det valet. Det andra alternativet finns inom utredningsområdet men är ur topografisk synpunkt inte sannolikt som torpläge. Samma vinkelfel gör sig gällande för Degernästorp, men här har vi kunnat återfinna fysiska spår som kan kopplas ihop med de kartlagda torpen. Torplämningen AC 107 utgörs av ett kulturlager, ljust och heterogent med sot, kol och sparsamma timmerrester. Kulturlagret är 0,1 m tj och överlagras ställvis av med ett upp till 0,3 m tj lager av kulturopåverkad mjäla. Det visar att det har förekommit schaktningsarbeten på platsen. Det finns ett täckdike i anslutning till kulturlagret. Två stenar, 0,5 m stora, i kulturlagret kan ha fungerat som syllstenar till en byggnad. Stenarna har blivit transporterade till platsen med avsikt. Det är troligt att de kvarvarande resterna av torpet utgjort ett odlingshinder som schaktats bort, om inte förr så när traktor togs i bruk på gården. Formellt räknas torp med belägg från 1700-talet eller tidigare som fasta fornlämningar. I det här fallet är emellertid bevarandegraden av torpet så låg att man inte kan förvänta sig något vetenskapligt utbyte av fortsatta undersökningar. En av skogsvårdsstyrelsen registrerad torplämning (här: AC 101) utgör inget torp, utan en lada utsatt på häradskartan år Det är troligen en felaktig avläsning av häradskartans Brotorp vid Kvarntorpsbäcken utanför utredningsområdet som ligger bakom tolkningen. Uppgifter om fäbodar inom Degernäs (KMD 1995:71) har vi inte kunnat styrka på plats inom utredningsområdet. Det är troligt att torp och fäboddrift nyttjat samma platser och kanske t.o.m. samma byggnader. Ekonomibyggnader Av de ekonomibyggnader som finns förtecknade på häradsekonomisk karta finns resterna kvar efter två. Den ena ligger i utredningsområdets nordvästra del, AC 101, och består av en ladugrund. Den andra, AC 106, ligger ca 200 m söder om herrgården, vid vägen till campingplatsen. Grunden är svagt markerad i terrängen, men syns framför allt i form av förmultnade trärester på marken. De övriga ekonomibyggnaderna, AC 103 och AC 104, ligger idag i åkermark och kan räknas som borttagna. Sentida ladu- och ladugårdsgrunder räknas inte som fasta fornlämningar. Eventuella kvarvarande rester av i huvudsak bortodlade ladu- och ladugårdsgrunder saknar vetenskapligt och pedagogiskt värde. Herrgårdspark Häradskartan redovisar en park- eller trädgårdsanläggning till herrgården (AC 106). Idag är det delvis åkermark på platsen, men trots det kan det finnas spår kvar av den tidigare anläggningen som kan läggas till grund för en rekonstruktion av parken, vilket också tidigare föreslagits (KMD 1995:71 f.). Det är troligt att det går att återfinna fotografier av parken, men i så fall i privat ägo. Länsmuseets topografiska arkiv 10

17 omfattar inga sådana. Parkanläggningen utgör inte fast fornlämning, men det kan finnas ett pedagogiskt intresse av att spåren efter den ursprungliga anläggningen bevaras för att läggas till grund för en rekonstruktion. Området bör därför nyttjas med hänsyn till eventuella kvarvarande spår av parken. Kolmilor I utredningsområdet SÖ del när Letälven finns spår efter kolning under matjorden (AC 108). Åtminstone tre runda kolbottnar återfanns i sökschakten. Det är troligt att hela avsatsen rymmer spår efter kolning. Kolningsplatser utgör inte fasta fornlämningar och anses bara i undantagsfall ha ett vetenskapligt intresse. Bortodlade kolningsplatser som i det aktuella fallet saknar helt pedagogiskt värde. Åtgärdsförslag De kulturhistoriska lämningar som kunnat lokaliseras inom ramen för denna utredning är med ett undantag av en torplämning AC 107 s.k. övriga kulturhistoriska lämningar utan särskilda vetenskapliga eller pedagogiska kvaliteter. De kan tas bort utan fortsatta antikvariska åtgärder, men vi föreslår försiktighet beträffande herrgårdsparken. Tabell. 2. Kulturvärdesbedömning och åtgärdsförslag. AC-nr lämningstyp RAÄ status kulturvärdesbedömning åtgärdsförslag AC 101 husgrund, historisk tid ökhl ringa vetenskapligt värde, ingen åtgärd ringa pedagogiskt värde AC 102 lägenhetsbebyggelse uppgift om utanför utredningsområdet ingen åtgärd AC 103 husgrund, historisk tid uppgift om utan vetenskapligt eller pedagogiskt värde AC 104 husgrund, historisk tid uppgift om utan vetenskapligt eller pedagogiskt värde ingen åtgärd ingen åtgärd AC 105 park-/trädgårdsanläggning ökhl ringa vetenskapligt värde, visst pedagogiskt värde om rekonstruerad AC 106 husgrund, historisk tid ökhl ringa vetenskapligt eller pedagogiskt värde AC 107 lägenhetsbebyggelse fast fornlämning ringa vetenskapligt värde p.g.a. bevarandegrad, utan pedagogiskt värde AC 108 kolningsanläggning ökhl ej fast fornlämning, ringa vetenskapligt värde, saknar pedagogiskt värde hänsyn ingen åtgärd ingen åtgärd ingen åtgärd ökhl = övrig kulturhistorisk lämning Om en rekonstruktion av herrgårdsparken blir aktuell kan den göras med ledning av befintligt dokumentationsmaterial (kartor och fotografier) och av de spår av tidigare anläggningar som man kan förvänta sig finna under matjordslagret. Bevarandegraden hos torplämningen AC 107 är så låg att det vetenskapliga utbytet av en fortsatt undersökning kan förväntas bli mycket litet. Det finns visserligen ett behov av kunskapsuppbyggnad kring torp, men det behovet kan inte tillgodoses av 11

18 bortodlade och bortschaktade lämningar. Trots att torplämningen formellt utgör fast fornlämning menar vi att den kan tas bort utan föregående undersökning, eftersom det vetenskapliga utbytet p.g.a. bevarandegraden inte på något vis kan komma att motsvara kostnaderna, och inte substantiellt kan bidra till kunskapsuppbyggnaden i regionen. Vi föreslår därför inga ytterligare antikvariska åtgärder med anledning av den planerade golfbanan vid Degernäs. 12

19 Referenser Publikationer och rapporter Angelstam, Per, et al., Marken i skogslandskapet. (Skogsstyrelsen.) Jönköping. BBÖ Brukat och byggt i Örebro län, (Program för kulturmiljövård i Örebro län. Del 1. Länsstyrelsen i Örebro län 2002:21.) Örebro. Brodin, Linus, Släkterna Camitz och Strokirk vid Degerfors. I I Karlskoga bergslag: en hembygdsbok (red. Th. Ekelund, J. S. Gralén & L. E. Leyler), s Uppsala. KMD Kulturmiljöer i Degerfors kommun, (Fördjupning av översiktsplan ÖP 95. Degerfors kommun & Örebro läns museum.) Örebro. KML Kulturminneslagen (SFS 1988:950. Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Öbrink, Gustaf, Degerfors kyrka: vägledning. (Värmländska kyrkor. Värmlands läns museum.) Karlstad. Allmänna kartor och specialkartor Berggrundskartan SGU serie Af 182. Kartbladet 10E Karlskoga SV (skala 1:50 000). Uppsala. Jordartskartan SGU serie Ae 50. Kartbladet 10E Karlskoga SV (skala 1:50 000). Uppsala. Terrängkartan 10E SV Karlskoga Skala 1: (Lantmäteriverket.) Gävle. Historiskt kartmaterial Ekonomiska kartan Kartbladet 10E 4e (104 44) Strömtorp (skala 1:10 000). (Lantmäteriverket.) Gävle. Generalstabskartan Askersund. (Skala 1: ) (Rikets allmänna kartverk.) Stockholm. Häradsekonomiska kartan. Carlskoga härad, Örebro län (skala 1:50 000). CDR. (Lantmäteriverket.) Gävle. Lantmäterikartor: Lantmäteriets forskningsarkiv i Gävle: Nysunds och Degerfors snr Degernäs nr 1 delning år

20 laga skifte år 1904 Referenskartor Norrboda, Nysunds sn, Närke geometrisk delineation år 1692 Kräggen, Bjurkärns sn, Värmland geometrisk delineation år 1693 Arkivmaterial ÖLM TA Topografiska arkivet vid Örebro läns museum, Örebro. Övrigt otryckt material Arkeologicentrum, utredningsplan P2005:07 T, och FMR Riksantikvarieämbetets fornminnesregister över Örebro län, Stockholm och Örebro. RAÄ dnr Antikvarisk bedömning vid registrering i riksantikvarieämbetets fornminnesregister. (Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen) Stockholm. Internet FMIS riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem för Örebro län SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänst SHM Statens historiska museums översiktsdatabas SOFI Språk- och folkminnesinstitutets internettjänst Muntliga uppgifter Ulf Eriksson, arkeolog, Skogsvårdsstyrelsen, Kristinehamn

21 Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Arkeologisk utredning inför planerad golfbana på Degernäs, Degerfors kommun, Örebro län Diarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr Arkeologicentrums projektnr 2005:07 T Beställare Degerfors kommun, Strategi och utveckling 5, Degerfors Degerfors Energi, Box 1, Degerfors Degerfors GK, Box 14, Degerfors Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, Brunflo Projektpersonal: Kjell Edvinger, Per Nilsson, Britta Wennstedt Edvinger Projekttid AU 1 fältarbete , 2 dvn AU 2 fältarbete , 4 dvn Belägenhet Län: Örebro län Landskap: Värmland Kommun: Degerfors Socken: Degerfors Trakt: Degernäs Fastighet: Degernäs 1:3 Kartblad: 10E 4e Strömtorp SÖ (104 44) Utredningsområde Yta: 75 hektar Undantagna ytor: tomtmark till herrgård Längdmeter sökschakt: 536,5 m Area sökschakt: 880 m 2 Kartreferens RT90 2,5 gon V, RH70 Inmätning Mätning har skett med GPS och kompletterats med manuella kontroller. Inga mätfiler har sparats. Kartering Programvara: ArcGIS 8.3 och Arc View 3.2. (ESRI) samt GPStoGIS (Cartesia).

22 Fynd Inga fynd har tillvaratagits. Arkivmaterial Inget arkivmaterial har producerats. Foton Digitala fotografier (jfr tabell) är samtliga återgivna i denna rapport och förvaras på CDR vid Arkeologicentrum samt vid Örebro läns museum. nr ID motiv riktning fotograf datum 1 P2005:07:0553 Översikt uo fr S B. W. Edvinger P2005:07:0554 Översikt avsats mot Letälven fr SV B. W. Edvinger P2005:07:0555 Arbetsbild metallsökning fr Ö B. W. Edvinger P2005:07:0556 Översikt Degernäs herrgård fr Ö B. W. Edvinger P2005:07:0558 Översikt uo fr NV Kjell Edvinger P2005:07:0559 Översikt uo fr V Kjell Edvinger

23 Bilaga 2 Beskrivningar AC 101 Lämningstyp: Husgrund, historisk tid Egenskapstyp: Verksamhet Egenskapsvärde: Jordbruk Ladugrund, rektangulär, 6 x 5 m (N-S) och 0,2 0,5 m h, bestående av 3 syllstenar, 0,5 m st, och en gles stenpackning av 0,1 0,3 m st stenar i NV delen av den f.d. golvytan. Enligt häradskartan skall på angiven plats ha funnits en ekonomibyggnad. Ladugrunden är felaktigt registrerad som torplämning av Skog & historia. H.ö.h: 99 m Terräng: Hällmark på impediment i SÖ-sluttande sedimentmark. Åkermark. Referenser, kartor: Häradsekonomisk karta (1872), bladet Degerfors. Referenser, övrigt: SVS Värmland Örebro ID Skadestatus: välbevarad Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: ursprungligt läge Noggrannhet: - Kartunderlag: kommunal stomkarta 1: Mätmetod: manuell, koordinater X Y Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning, Kjell Edvinger AC 102 Lämningstyp: Lägenhetsbebyggelse Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Jordbruk Torplämning, uppgift om. Enligt 1692 års karta skall på eller nära angiven plats ha funnits ett ödetorp. Angiven plats är ett av två möjliga lägen med utgångspunkt i 1692 års karta. Inga lämningar kunde återfinnas på platsen. Torpet kan ha borttagits i samband med vägbygge. H.ö.h: m Terräng: Svagt ÖSÖ-sluttande sedimentmark. Skogsmark (lövskog med inslag av barrträd). Referenser, kartor: Norrboda, Nysunds sn, Närke, geometrisk delineation år Skadestatus: uppgift saknas Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: - Noggrannhet: osäker position Kartunderlag: kommunal stomkarta 1: Kommentar till inmätning och beskrivning: Osäkert läge. Mätmetod: manuell, koordinater X Y Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning, Kjell Edvinger

24 AC 103 Lämningstyp: Husgrund, historisk tid Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Jordbruk Ladugrund, uppgift om. På angiven plats fanns på häradskartan år 1872 en ekonomibyggnad, troligen en lada. Platsen har sedermera plöjts över och utgör åkermark. H.ö.h: 92 m Terräng: NÖ-sluttande moränmark. Åkermark. Referenser, kartor: Häradsekonomisk karta (1872), bladet Degerfors. Skadestatus: Skadad Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: ursprungligt läge Noggrannhet: osäker position Kartunderlag: kommunal stomkarta 1: Mätmetod: manuell, koordinater X Y Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning, Kjell Edvinger AC 104 Lämningstyp: Husgrund, historisk tid Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Jordbruk Ladugårdsgrund, uppgift om. På eller nära angiven plats fanns tidigare en ladugård samt ytterligare en ekonomibyggnad, enligt uppgift på häradskartan. Idag är på angiven plats åkermark. H.ö.h: 30 m Terräng: NNV-sluttande sandmark. Åkermark. Referenser, kartor: Häradsekonomisk karta (1872), bladet Degerfors. Skadestatus: skadad Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: ursprungligt läge Noggrannhet: osäker utbredning Kartunderlag: kommunal stomkarta 1: Mätmetod: manuell, koordinater X Y Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning, Kjell Edvinger AC 105 Lämningstyp: Park-/trädgårdsanläggning Trädgårdsanläggning, rest av. Angivet område, 110 x 65 m (VNV-ÖSÖ), har tidigare utgjort trädgård till Degernäs herrgård. Området utgör idag huvudsakligen åkermark. H.ö.h: m Terräng: Ö-sluttande sandmark mot Letälven. Igenväxande tomtmark/åkermark. Referenser, publikationer: Kulturmiljöer i Degerfors kommun: fördjupning av översiktsplan ÖP Referenser, kartor: Häradsekonomisk karta (1872), bladet Degerfors. Skadestatus: Skadad Undersökningsstatus: ej undersökt

25 Läge: ursprungligt läge Noggrannhet: - Kartunderlag: kommunal stomkarta 1: Mätmetod: manuell, koordinater X Y (mittpunkt) Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning, Kjell Edvinger AC 106 Lämningstyp: Husgrund, historisk tid Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Jordbruk Ladugårdsgrund, rektangulär, 23 x 4 m ( gon), bestående av förmultnande timmerrester, ev rester av takkonstruktion alt timmerupplag. Beväxt med lövsly, ungbjörkar och 1 gammal björk samt mossa och gräs. Enligt häradskartan utgör detta platsen för en ekonomibyggnad. Ytterligare tre ekonomibyggnader har varit belägna i anslutning till och N om ladugårdsgrunden. Av dessa syns inga spår. H.ö.h: 112 m Terräng: Svagt S-sluttande sedimentmark. Impediment i åkermark. Referenser, kartor: Häradsekonomisk karta (1872), bladet Degerfors. Skadestatus: Skadad Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: ursprungligt läge Noggrannhet: - Kartunderlag: kommunal stomkarta 1: Mätmetod: manuell, koordinater X Y (mittpunkt) Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning, Britta Wennstedt Edvinger AC 107 Lämningstyp: Lägenhetsbebyggelse Egenskapstyp: Typ Egenskapsvärde: Jordbruk Torplämning, 60 x 50 m (NV-SÖ), bestående av 1 heterogent kulturlager 0,1 m tj, med timmerrester, kol och sot, samt 2 eventuella syllstenar, 0,5 m st, som påträffades under matjordslagret vid sökschaktning. Enligt lantmäterikarta från år 1692 har nära angiven plats funnits två torp. H.ö.h: 114 m Terräng: Platå i sedimentmark. Åkermark. Referenser, kartor: Karlskoga sn, Närke, Degernäs nr 1, delning år 1753; Norrboda, Nysunds sn, Närke, geometrisk delineation år Skadestatus: Skadad Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: ursprungligt läge Noggrannhet: Osäker utbredning Kartunderlag: kommunal stomkarta 1: Mätmetod: manuell, koordinater X Y (mittpunkt)

26 Antikvarisk kommentar: Området är kraftigt omrört vid bl.a. täckdikning och andra markarbeten på platsen. Antikvarisk bedömning: Fast fornlämning, Britta Wennstedt Edvinger AC 108 Lämningstyp: Kolningsanläggning Kolningsplats, 50 x 40 m (N-S), bestående av minst 3, huvdsakligen bortodlade rester av kolbottnar, m diam, vilka påträffades under matjordslagret vid sökschaktning. H.ö.h: m Terräng: Avsats i sedimentmark vid älv. Åkermark. Referenser, kartor: - Skadestatus: Skadad Undersökningsstatus: ej undersökt Läge: ursprungligt läge Noggrannhet: Osäker utbredning Kartunderlag: kommunal stomkarta 1: Mätmetod: manuell, koordinater X Y (mittpunkt) Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning, Kjell Edvinger

27 Bilaga 3 Fotografier P :0553 P :0554

28 P :0555 P :0556

29 P :0558 P :0559

30

31 Bilaga 4 Sökschakt nr längd riktning bredd m djup m varav anl. fynd anm. m matjord ,5 0,3-0,5 0,25-0,5 sot, kol ,5 0,3 0,3 sot, kol ÖSÖ-VNV 1,5 0,35 0,3 sot, kol ,5 0,3 0, ,5 0,25-0,35 0,2-0,3 - - täckdike ,5 0,2-0,3 0,2-0, täckdike ,5 0,25-0,3 0, ,5 0,2-0,25 0, ,5 0,15-0,35 0,15-0,3 kulturlager, taktegel täckdike syllstenar? ,5 0,25-0,3 0, ,5 0,25-0,3 0, ,5 0,2 0, , ,5 0,2 0, ,5 0,2-0,3 0, , ,5 0,25 0, , 1,5 0,2-0,25 0,2-0, ÖSÖ-VNV 17 18, ,5 0,2-0,25 0,2 - -

32 Skrifter utgivna av Arkeologicentrum Kåtatomter vid Grövlan i nordvästra Dalarna: rapport från en arkeologisk undersökning år JÄMTARKEOLOGI Ytteroldens blygruva: specialinventering av en gruvmiljö från 1800-talet. JÄMTARKEOLOGI Skog & historia i Östersunds kn, Jämtlands län: granskning i fält av kulturhistoriska lämningar år JÄMTARKEOLOGI Hällristningsområdet vid Gärdeforsen, Offerdals sn, Jämtlands län. JÄMTARKEOLOGI Vindkraftverk på Sjisjka, Gällivare sn, Lappland: arkeologisk utredning år JÄMTARKEOLOGI Skog & historia i Krokoms och Strömsunds knr, Jämtlands län: granskning i fält av kulturhistoriska lämningar. JÄMTARKEOLOGI Skogsudden, Växjö kn, Kronobergs län: kulturhistoriskt planeringsunderlag. JÄMTARKEOLOGI Fossil åker med röjningsrösen, fornlämning 42, Tannåkers sn, Småland: arkeologisk förundersökning. JÄMTARKEOLOGI Skog & historia i Västra Götaland: utbildning och granskning år JÄMTARKEOLOGI Vattlång Harmånger: arkeologisk utredning för väg 760. JÄMTARKEOLOGI Sandsbro, Gårdsby sn, Småland: rapport över en arkeologisk undersökning år JÄMTARKEOLOGI Sandsbro, Gårdsby sn, Småland: landskapshistorisk analys. JÄMTARKEOLOGI Arkeologisk utredning inför bredbandsetablering i Jämtland. JÄMTARKEOLOGI Ett område med fossil åkermark i Äskya: förundersökning inom fornlämning 199, Stenbrohults sn, Småland. JÄMTARKEOLOGI Samer på Kåtudden i Järvsjön? Datering av en eventuell kåtatomt i Söderala sn, Hälsingland. JÄMTARKEOLOGI Degernäs 1:3, Degerfors sn och kn, Örebro län: arkeologisk utredning år JÄMTARKEOLOGI ISSN ISBN