Tillsammans formar vi framtidens kyrka

Transkript

1 Tillsammans formar vi framtidens kyrka Församlingsinstruktion för Aneby pastorats fem församlingar Haurida Vireda Lommaryd Frinnaryd Askeryd Aneby

2 Innehållsförteckning Öppning 3 Omvärldsanalys fakta och slutsatser 3 Vision och övergripande mål 5 Pastoralt program 5 Församlingarnas sidor 9 Hur vill vi vara kyrka? 11 Hit vill vi ha nått MÅLBILD 11 Beslut och underskrifter 13 - Bilagor - Årscykel 14 - Checklista för Domkapitlets utfärdande 15 - Doppastoralen 18 - Konfirmandplanen 22 - Likabehandlingsplanen 29 - Krisplanen 30 2

3 ÖPPNING Rotade i bygden och i Guds kärlek vill vi tillsammans med alla barn och vuxna vara kyrka mitt i byn och gestalta Kristi närvaro så att misstro byts i tillit och lovsången bryter fram. OMVÄRLDSANALYS FAKTA OCH SLUTSATSER Aneby pastorat med sina fem församlingar ligger i Jönköpings län och dess gränser sammanfaller med Aneby kommun, belägen på Småländska höglandet. Det är en utpräglad landsortskommun med Aneby som centralort där ca 4000 av kommunens 6400 invånare bor. Boendeformen är företrädesvis villaboende. På landsorten som sträcker sig från gränsen till Ydre och Östergötland i öster till Gränna och Jönköping i väster, Tranås i norr och Eksjö/Nässjö i söder lever människor i åtta socknar varav några utgörs av mindre tätorter. Den lokala identiteten i de olika kommundelarna är stark. Mycket lokalt engagemang kanaliseras i ett rikt föreningsliv och föreningslivet är den naturliga vägen att integreras i lokalsamhället. Kultur och fritid är en stark drivkraft för utveckling och lokal demokrati. Föreningar, bildningsförbund och andra organisationer är viktiga resurser. Närheten till skog och mark är god. I kommunen finns många anläggningar för sport och kultur. Åsens by som är ett kulturreservat av riksintresse ligger i kommunens västra del. Kommunens vision är: Ett gott liv i en hållbar kommun. I kommunen finns fyra skolor omfattande förskoleklass - årskurs 5. Två enheter ligger i tätorten och två ute på landsbygden. Högstadiet är lokaliserat till Furulidskolan i Aneby. För gymnasiestudier hänvisas eleverna till omkringliggande städer. De ungdomar som söker sig till eftergymnasiala studier vid högskolor och universitet återvänder hem i mycket liten omfattning varför kommunen har svårt att hitta kvalificerad arbetskraft. Aneby har en relativt hög ungdomsarbetslöshet. Den första gruppen av flyktingar kom på 80-talet och utgjordes av en homogen grupp. Några har stannat i kommunen och assimilerats medan merparten efter en tid flyttat till större orter. De senare årens flyktingar har utgjorts av personer från många olika länder. Strömmen av flyktingar som blir kommunplacerade i Aneby väntas öka betydligt under 2015, vilket ställer stora krav på alla aktörer i samhället att medverka till att mottagandet blir så bra som möjligt! Aneby kommun är en utpräglad pendlingskommun med stor in- och utpendling av arbetskraft. Utpendlingen är större än inpendlingen. Befolkningsutvecklingen har sedan 1980-talet varit minskande men har efter en brant nedgång nu avstannat och en svag ökning kan skönjas. Siktet är inställt på att nå ett befolkningstal på 7000 till Födelsenettot har under några årtionden varit negativt men i dagsläget syns ett trendbrott med fler nyfödda än avlidna. Invandringen noteras som den enskilt största faktorn till att befolkningstalet har planat ut och till och med verkar stiga. Bostadsbristen och framför allt bristen på lägenheter utgör ett hinder för en fortsatt positiv utveckling. 3

4 Fakta Aneby kommun invånare per den 31/ (länets minsta kommun) varav ca 4700, 74,2 % är kyrkotillhöriga. Yta km² Det går 905 kvinnor på 1000 män (961 av 1000 i riket) 10 % av invånarna är utrikesfödda (15 % i riket) Var tredje kvinna är deltidsarbetande jämfört med var tionde man I gruppen år har var tredje kvinna och var femte man en eftergymnasial utbildning Andelen förvärvsarbetande i åldersgruppen var % (riket 76,8%) medan ungdomsarbetslösheten är 18,6% vilket är avsevärt högre än länet totalt. Företagsamheten är den högsta i länet, 14,7 % (länet 11 %) av befolkningen i åldrarna Förr i tiden livnärde sig de flesta i Aneby Pastorat på jord och skogsbruk. Nu är invånarna för det mesta sysselsatta i mindre företag. Det finns 800 registrerade företag och enskilda firmor i kommunen. De största arbetsgivarna är Attends Health care, Hags, Sealed Air, Fläktwoods och Aneby kommun samt många mindre företag. Aneby har en omvänd befolkningspyramid med en hög andel äldre och färre födda och ungdomar. Några behov Antalet förskoleplatser är för litet i kommunen. Det finns ingen ungdomsgård där ungdomar i åldrarna kan få en meningsfull fritid. Det råder brist på lägenheter och seniorboenden. Flyktingströmmen ökar starkt! Ska pastoratet starta förskola? Frågor att ta ställning till i målbilden Ska pastoratet starta ungdomens hus i samverkan med kommunen och andra aktörer? Ska pastoratet bygga lägenheter för 55+? Ska pastoratet anställa ytterligare en diakon med fokus på barn, familj, integration? Kan vi i ett allaktivitetshus skapa en mötesplats mellan hantverkskunniga män och kvinnor och den uppväxande generationen så att vi bygger broar över generationsgränserna och samtidigt stimulerar integrationen? 4

5 VISION ALLAS LIV I KRISTUS GENOM KÄRLEK, HOPP OCH TRO ÖVERGRIPANDE MÅL 1/ Aneby pastorat ska verka för att människor kommer till tro på Kristus och få möjlighet att växa i sin tro. 2/ Aneby pastorat ska skapa mötesplatser där relationen till mig själv, till andra och till Gud får fördjupas. 3/ Aneby pastorat ska på olika sätt värna om Guds skapelse Förhållningssätt: Kärlek i tillvarons fyra grundrelationer: till Gud, till mig själv, till min nästa och till skapelsen. Medel: en kyrka mitt i byn som ger rum för mänskligt varma möten i gudstjänst, undervisning, diakoni och mission Följd: Glädje, nyfikenhet, engagemang, gemenskap, växande i tro PASTORALT PROGRAM Gudstjänst SÖK NU HERREN ER GUD AV HELA ERT HJÄRTA (1 Krön 22:19) Vi firar gudstjänst för att Gud vill det. Mitt i vår och världens kaotiska vardag firar vi gudstjänst. Vi samlas, bryter bröd, delar vin, ber och sjunger. Inte bara för vår egen skull. Vi tackar Gud på hela skapelsens vägnar. Vår tacksägelse påminner om människans verkliga värde och om livets osynliga sammanhang. Gudstjänsten bevarar världen öppen mot himlen. Strategi: Sedan ett par år är dopet en prioriterad del av kyrkans liv i våra församlingar. Vi lägger extra mycket kraft på att inbjuda odöpta till dop och tillhörighet, bl.a. genom Drop-in-dop, utskick och dopundervisning, vilket gett goda resultat. Detta inspirerar oss att oförtrutet arbeta vidare med dopfrågan. Vi vill värna bredden i gudstjänstfirandet, alltifrån den enkla, lekmannaledda veckobönen, andakten i syföreningsträffen, i barngruppen, på äldreboendet till den fullständiga högmässan. Vi vill öppna för det lokala engagemanget och uppmuntra Församlingsråden att skapa mötesplatser som rymmer olika former av gudstjänstliv, liksom samla de få glödande kolen, blåsa försiktigt så att det börjar brinna, så att kyrkklockorna kallar, blickar möts, liv delas, händer knäpps, omsorgen fördjupas och tron stärks. Vi vill fortsatt 5

6 uppmuntra bildandet av kyrklag, människor som värnar om kyrkan, öppnar den, ringer i kyrkklockan, tänder ett ljus, visar den för besökaren på genomresa. Redan nu inbjuds vi till Frukost med föredrag och andakt, Afternoon tea med olika teman, Helgsmål med mässa och musik, Hela kyrkan sjunger, Vardagslunk med fika och andakt, Veckobön, Meditation, Veckomässa i taizeanda för att nämna några exempel. Vi vill ytterligare fördjupa och utveckla det redan rika ekumeniska samarbetet och så ta steg till att gestalta Kristi kropps synliga enhet. Vi vill utveckla de pastoratsgemensamma gudstjänsterna i form av högtidsgudstjänster eller temagudstjänster 4-5 gånger årligen, en gång per församling. Vi vill på olika sätt ytterligare stärka det redan rika musiklivet. Vi vill säkerställa att det i pastoratet varje söndag och kyrklig helgdag firas huvudgudstjänst, d.v.s. högmässa eller annan för helgdagen lämplig gudstjänst i enlighet med Domkapitlets beslut. Undervisning...OCH LÄR DEM (Matt 28:20) Undervisningen har sin grund i dopbefallningen. I den bifogade doppastoralen finns en plan för dopuppföljning och undervisning. Det självklara centrum i all församlingens undervisning är tron på Gud och kärleken till människorna. Vi vill komplettera undervisningen så som den beskrivs i bifogad doppastoral och så som den kommer till uttryck i andakter och gudstjänster med en särskild satsning på konfirmandunder-visningen, gemenskapsgrupperna och Vuxenkatekumenatet. Alla har någon slags erfarenhet av Gud, något att berätta om Gud. Undervisning handlar om ett ömsesidigt lärande genom ett lyssnande till Guds ord och till varandra. Diakoni VAD NI HAR GJORT FÖR NÅGON AV DESSA MINSTA (Matt 25:40) Diakonalt arbete har sin grund i Jesu gärning och förebild, och det hämtar sin inspiration i församlingens gudstjänst. Det diakonala ansvaret skall prägla hela vårt sätt att arbeta och ta sig uttryck i medmänsklighet, omsorg, kärlek till de svaga och icke sedda och i ord och handling visa att det Jesus ville att vi ska göra mot varandra sker här och nu. Mycket av det diakonala arbetet sker i det tysta och samtidigt väcker de diakonala insatserna stor respekt hos människor och en lust att på olika sätt bidra. Vi vill värna om och ytterligare utveckla det goda samarbete vi har med kommunen i äldreomsorg, hemvård, socialtjänst, familjecentral och skola. Här kan vi nämna samverkansprojektet Barn i väntan, Barn i start, en verksamhet som med hjälp av tolk ger nyanlända barn möjlighet att bearbeta sina upplevelser. Vi tror att detta arbete, med en förväntad ökning av antalet asylsökande och invandrare, kommer att växa. Genom Aneby Kristna Råd är vi med i en satsning på Kamratstödjare på Furulidskolan, en satsning som ger ringar på vattnet och uppskattas av skolan, föräldrarna och eleverna. Detta 6

7 arbete vill vi värna om och ytterligare utveckla. Genom Aneby Kristna Råd finns Svenska kyrkan med i Nätverket Mix och mångfald som arbetar med integration i form av internationellt café, stödinsatser och kulturintroduktion. Nätverket leds av kommunens flyktingsamordnare och vi tror att nätverkets insatser framöver kommer efterfrågas i ännu större utsträckning. Mission DEN SOM TAR EMOT DETTA BARN I MITT NAMN HAN TAR EMOT MIG (Luk 9:48) Evangeliet om frälsningen i Jesus Kristus utgör kyrkans/församlingens existensberättigande och enda egentliga ärende till människor. Kyrkan är till för människors och hela skapelsens skull, för att världen skall leva. Jesus ställde barnet i centrum och det vill vi också göra. Barnperspektivet är utmanade och kräver av oss att se barnen och ge barnen den plats de har rätt till. Den som tar emot barnet tar emot Jesus. Det är mission när den fungerar som bäst! Vi har påbörjat en utbildning i Barnkonsekvensanalys och ambitionen är att vi ska bli många som utbildas så att barnperspektivet blir en självklarhet i stora och små beslut. Miljöcertifieringen är ett av tre prioriterade mål och vår ambition är att under innevarande mandatperiod ha genomfört Svenska kyrkans miljöcertifiering i fas ett och fas två. Detta är ett uttryck för insikten om vårt ansvar för moder jord och vi måste göra allt vi kan för att tillsammans med alla goda krafter hejda klimatförändringarna och minska dess förödande konsekvenser, inte minst för de fattigaste människorna på jorden. Således är miljöarbetet ett uttryck för vårt missionsuppdrag. Kyrkogårdarna är platser dit många människor söker sig för att vårda graven, vårda minnet, vänja sig vid tanken att en gång höra till dem som levat. Pastoratets nio kyrkogårdar är en viktig mötesplats besökare emellan, mellan personal och efterlevande, mellan den tid som flytt, nuet och framtiden. Vi vill genom pastoratets begravningsverksamhet utveckla kyrkogårdarna så att de blir oaser där människor finner ro och återfår hopp och framtidstro. Omsorgen om sorgen och de sörjande, barn och ungdomar inkluderade, är något av det viktigaste vi gör och är uttryck för alla delar av vårt uppdrag som kyrka. Fastighetsförvaltningen är en del av vårt uppdrag att vårda och underhålla framförallt pastoratets nio kyrkor, heliga rum, rum för hela livet, rum för glädje och sorg, tro och tvivel, enskild andakt och livgivande gemenskap, rum för den historieintresserade och för den nyfikne, rum för sång och för stillhet. Vi eftersträvar att hålla kyrkorna öppna så mycket som möjligt, i synnerhet sommartid. Som komplement till detta öppethållande arbetar vi på att utse nyckelpigor och nyckeldrängar som bor i närheten av kyrkorna och som kan kontaktas för att låsa upp och visa kyrkan. Information och kommunikation är i dagens informationssamhälle en nyckelfaktor för att nå ut till alla människor med kyrkans budskap. På detta område utvecklas tekniken med en hastighet som väcker förundran och därför avsätter vi årligen medel i budgeten för att vara uppdaterade avseende både hårdvara och mjukvara. Det finns ett principbeslut i KR att på sikt ansluta alla kyrkor och församlingshem till det fibernät som nu vecklar ut sig i kommunen. Vi arbetar ständigt med vår kommunikations-plattform och använder Svenska kyrkans typsnitt och logga överallt där det är möjligt. Alla till buds stående medel används för att nå ut med 7

8 information: annonser och affischer, trottoarpratare och sms-tjänster, facebookgrupper och hembygdsblad, en uppdaterad hemsida och kyrkobladet Andrum. Vi eftersträvar en hög grad av tillgänglighet med skyltning, generösa telefontider och upplysning om hur man i akuta fall får tag i präst. Teknik och material är viktigt men vårt uppdrag är inte bara att NÅ ut. Vi vill GÅ ut och i närvaro, mänskliga möten, berikande gudstjänster dela liv så att doften av Guds kärlek sprids från person till person. Fördelning av prästtjänsterna Aneby Pastorat innehar tre prästtjänster. Kyrkoherden har det övergripande chefsansvaret och ansvaret för Aneby församling. Komminister 1 har på delegation det pastorala ansvaret för Askeryds och Lommaryds församlingar. Komminister 2 har på delegation det pastorala ansvaret för Haurida-Vireda församling och Frinnaryds församling. 8

9 FÖRSAMLINGARNAS SIDOR Aneby Vi är stolta över: Att det är roligt att komma till högmässan i Aneby kyrka för det finns en värme och stor variation av gudstjänster och mötesplatser, sång och musik. Vi vill utveckla: Att fler ska bli delaktiga. Våga fråga fler om att vara med och ta ansvar. Kärnord: Mångfald. Öppenhet. Tillsammans. Askeryd Vi är stolta över: Att ett 25-tal generationer har firat gudstjänst här i vår vackra gamla kyrka. Det rika sång och musiklivet med flera körer. Vi vill utveckla: Få fler att komma tillsammans genom tydligare annonsering på Askeryds hemsida med en del för kyrkan, utveckla sms-tjänst. Kärnord: Glädje. Engagemang. Förtroende. Visioner. Frinnaryd Vi är stolta över Att det finns ett gott ekumeniskt samarbete avseende gudstjänster, körverksamhet, lokaler och temakvällar. Att vi har kyrkan mitt i byn med inbjudande församlingshem intill samt vacker kyrksal i Sunhults hembygdsgård. Att den efterlängtade minneslunden är färdigställd och har blivit kyrkogårdens naturliga plats för stillhet och reflektion. Vi vill utveckla: Barn- och ungdomsverksamheten så att vår starka önskan att få finnas kvar som församling förverkligas. Kärnord: Välkomnande. Omtanke. Gemenskap. Engagemang 9

10 Haurida-Vireda Vi är stolta över att vara en kyrka (församling) som är och arbetar för att vara synlig, närvarande, delaktig och samverkande med alla goda krafter i bygden för att skapa förutsättningar för ett gott liv hela livet. Ví vill utveckla Formerna för samverkan. Gudstjänstfirandet så att fler hittar till kyrkan och där upplever glädje och mening. Söka vägar till ett regelbundet nattvardsfirande. Kärnord: Synlig. Närvarande. Samverkande. Lommaryd Vi är stolta över Pilgrimsleden, veckobönen, retreatverksamheten, syföreningen och barngruppen. Vi vill utveckla Samarbetet med Idrottsföreningen i Lommaryd. Musikgudstjänsterna Kärnord: Tradition & förnyelse. Enkelhet & högtid 10

11 HUR VILL VI VARA KYRKA I FRAMTIDEN? GLÄD ER MED DEM SOM GLÄDER SIG OCH GRÅT MED DEM SOM GRÅTER (Rom 12:15) Svenska kyrkan i Aneby vill vara kyrka mitt i byn, mitt bland medmänniskorna och verka enligt Visionen: Allas liv i Kristus genom kärlek, hopp och tro. Detta innebär att kyrkan ska arbeta för alla och särskilt de utsatta och aktivt ta ställning då människors värde kränks och kristna värderingar åsidosätts. Kyrkan ska som en naturlig del av samhället se de behov som finns och som en god kraft bland andra goda krafter i samverkan våga möta de utmaningar som vi ställs inför. Det handlar om kopplingen mellan Riten, Relationen och Relevansen. Gud är relation, ett vi och varje människa är skapad att leva i relation. Om vi som kyrka gläds med dem som är glada och gråter med dem som gråter, d.v.s. om det finns Relationer som bär i vardagen så blir Riten gudstjänsten mänskligt meningsfull. En rit utan relationer, en gudstjänst utan kärlek till Gud och medmänniskan, blir till slut en ekande brons, en skrällande cymbal. Relationen ger Riten mening och den mänskligt meningsfulla Riten formar Relationen. I rörelsen mellan Relation och Rit, mötet i vardagen och gemenskapen i gudstjänsten uppstår Relevans d.v.s. kyrkan blir en god kraft i samhället, ett ljus och ett salt som bidrar till ett gott liv i en hållbar kommun. Därför vill vi vara en kyrka i rörelse från verksamhetsproducent till liv i gemenskap. MÅLBILD HIT VILL VI HA NÅTT 2018 Gudstjänst 2018 ska det finnas fyra kyrklag underställda Församlingsråden med ansvar för att titta till kyrkan, öppna och låsa den (nyckelpigeuppdraget), visa den, komma med idéer till gudstjänstplaneringen, ansvara för veckobön eller helgsmålsbön. Undervisning Konfirmera minst 40 % av 15-åringarna med minst en kyrkotillhörig förälder. Diakoni Inrätta en diakontjänst (alternativt diakoniassistent) om minst 50 % med fokus på barn, familj, integration. Mission 2018 ska pastoratet vara miljödiplomerat enligt Fas 2. 11

12 Social ekonomi Vi vill bedriva verksamhet som är förenlig med vårt uppdrag som kyrka som möter människors behov och bidrar till kyrkans relevans i samhället på ett långsiktigt, trovärdigt och professionellt sätt med bevarad kyrklig profil i samverkan med andra aktörer där så är möjligt med öppenhet för lönsamhet Vi vill titta närmare på och grundligt utreda tre tänkbara fält Driva fritidsgård/ungdomens hus/allaktivitetshus i samverkan med kommunen m.fl. Driva förskola, eventuellt i samverkan med något grannpastorat. Bygga seniorboende Församlingsinstruktionen som utgångspunkt för den årliga verksamhetsplaneringen I årscykeln har vi lagt in en arbetsordning för hur FIN ska användas som utgångspunkt och styrdokument för verksamhetsplaneringen. Detta sker redan vecka fem i arbetslaget och Församlingsråden och vecka 9 i AU och vidare i KR och så småningom KF. Församlingsinstruktionen revideras om förändringar av betydande art sker i pastoratet och annars

13 Beslut och underskrifter Marianne Gustafsson Kyrkofullmäktiges ordförande Peter Andreasson Kyrkoherde Ledamöter: I gruppen för församlingsinstruktionens skrivande i version har följande personer ingått: Caroline von Wachenfelt, Kerstin Karlsson, Tjitte de Vries, Jimmy Henriksson och Peter Andreasson. 13

14 BILAGA 1 Årscykel

15 BILAGA 2 Checklista för domkapitlets utfärdande av församlingsinstruktion Avser Aneby pastorat Gudstjänstfirande (17 Kap 3, 5 ) Firar pastoratet huvudgudstjänst varje söndag och kyrklig helgdag i överensstämmelse med domkapitlets beslut.? Ja Firas gudstjänsterna huvudsakligen på sön- och helgdagar? Ja, huvudgudstjänsterna firas huvudsakligen på sön- helgdagar. Hur många gudstjänster med respektive utan nattvard har firats under året? Genomförda och planerade 1/1-31/ Nattvard Utan nattvard Veckobön Veckomässa Aneby Askeryd Frinnaryd Lommaryd Haurida Vireda Summa (siffrorna inkluderar gudstjänster med och utan nattvard vid äldreboendet Antuna) Inom pastorat Firar varje församling offentlig gudstjänst minst varannan vecka enligt domkapitlets beslut? Ja Firas regelbundet gemensamma gudstjänster med annan församling? Inte annat är att under sommaren då sammanlysning sker, oftast till Aneby. Former för gudstjänster (17 kap 4 och 18 kap 6 ) Används någon annan ordning än Den svenska Kyrkohandboken i huvudgudstjänsterna? Ja Om JA, firas denna gudstjänst 1 gång/mån eller oftare? Ja Eftersom två av pastoratets församlingar var försöksförsamlingar för det nya kyrkohandboksförslaget och alla serier användes i hela pastoratet har vi på uppmaning från domkapitlet meddelat att vi fortsätter använda valda delar ut förslaget. 15

16 Huvudgudstjänst med annat trossamfund (17 kap 7 ) Firas huvudgudstjänst tillsammans med en församling i ett annat kristet trossamfund? Ja Om Ja, hur många gånger per år sker detta? Aneby 4-5 Askeryd 0 Frinnaryd 5 Lommaryd 0 Haurida Vireda 4-6 Redogörelse över invigda kyrkorum och er tillgänglighet I pastoratet finns tio invigda kyrkorum. Aneby kyrka är öppen dagtid sju dagar i veckan och är en del av den byggnad som inrymmer samlingslokaler och pastorsexpedition. Expeditionen är öppen måndag-torsdag och växeln är öppen måndag -fredag För det mesta är personal tillgänglig vardagar Hemsidan innehåller detaljerad information om all verksamhet samt fullständig kontaktinformation till alla anställda. För akuta ärenden finns alltid telefonnummer till präst angiven via växelns svarsmeddelande samt på hemsidan. Kyrkogårdsexpeditionen är belägen i anslutning till pastorsexpeditionen och kyrkogårdsföreståndare har besöktid och telefontid tisdagar samt torsdagar Bredestad kyrka är öppen dagtid under sommaren och i samband med att gudstjänst. Bälaryds kyrka är öppen dagtid året runt för besök och enskild andakt. Marbäcks kyrka är öppen dagtid under sommaren och i samband med gudstjänst. Askeryds kyrka är öppen när gudstjänst firas och för övrigt arbetar vi på att tydligt informera om vem eller vilka man vänder sig till för att få kyrkan öppnad för besök och enskild andakt. Frinnaryds kyrka är öppen i samband med att gudstjänst firas. Hembygdsgården i Sunhultsbrunn inrymmer en invigd kyrksal där församlingen firar gudstjänst med viss regelbundenhet. Lommaryds kyrka är öppen i samband med att gudstjänst firas. Vireda kyrka är öppen dagtid under sommaren och för övrigt när gudstjänst firas. Haurida kyrka är öppen dagtid under sommaren för besök och enskild andakt. 16

17 Tjänster som beslutas av Domkapitlet och stiftstyrelsen (34kap 1-2 ) Vi inväntar beslut från Stiftsstyrelsen. Är samtliga dessa tjänster tillsatta? - Hur många kyrkomusiker är anställda i pastoratet? 3 fördelade på 2,5 tjänster. Ingen av dessa kräver organistkompetens eftersom pastoratet har under 5000 kyrkotillhöriga. Tjänster inom personalbudgeten Personalkategorier Antal Assistent i församlingsarbete 5 Diakon 1 Diakoniassistent 1 Fastighetsförvaltare 1 Församlingspedagog 1 Kanslist & informatör 1 Kantor 3 Komminister 2 Kyrkoherde 1 Kyrkvaktmästare 5 Musiklärare 1 Ekonomiförvaltningen är utlagd på kyrkoförvaltningen i Domkyrkopastoratet sedan 2012, vilket förklarar varför vi inte har någon kamrer. 17

18 BILAGA 3 Doppastoral 1 Kyrkans uppdrag Åt mig har getts all makt i himmel och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut. Matt. 28:18-20 Genom dopet har vi dött och blivit begravda med Kristus för att också vi skall leva i ett nytt liv, så som Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. Ty har vi blivit ett med honom genom att dö som han, skall vi också bli förenade med honom genom att uppstå som han. Rom. 6:4-5 Dopet är ett sakrament. Det betyder att dopet är en helig handling. Jesus Kristus har gett kyrkan ett uppdrag att döpa med vatten i Faderns, Sonens och den heliga Andens namn. Kyrkan bekänner ett enda dop. Ett dop som gestaltar att varje människa har sin djupaste tillhörighet i Gud. Det är kyrkans uppgift att se till att alla människor nås av erbjudandet om dop. Det är församlingens uppdrag att se till att dopundervisning sker. Faddrar kan också utses för att tillsammans med närstående ta ett särskilt ansvar för den döpte. Dopet bekräftas senare i församlingens gemenskap genom att vi i församlingens gudstjänst ber för den som har döpts, men också aktualiseras dopet vid konfirmationen. Syfte och mål Den som döps i Svenska kyrkans ordning blir medlem i Svenska kyrkan. Den som har döpts i en annan kristen kyrkas ordning kan begära inträde i Svenska kyrkan. Det finns också möjlighet att tillhöra Svenska kyrkan i avvaktan på dop. Visionen för Aneby pastorat är: Allas liv i Kristus genom kärlek, hopp och tro. Ett av målen för pastoratet är att erbjuda antecknade födda dop och medlemskap bl.a genom två drop in-dop/år. En styrgrupp arbetar med detta mål och drop-in-dop med dopkalas ordnades under hösten 2013 och våren 2014 i Aneby kyrka. (Se styrgruppens dokumentation av genomförande av dropindop.) Aneby pastorats arbete med inbjudan och uppföljning av dopet: oavsett vilken kyrkotillhörighet föräldrar/ vårdnadshavare har, går en dopinbjudan ut till alla barn innan de har uppnått sex månaders ålder. För de barn som är i avvaktan på dop, aktualiseras dopet när inbjudan till kyrkans verksamhet skickas ut till dem. I all verksamhet för och med barn aktualiseras dopet. Konfirmationen: En inbjudan skickas ut till samtliga ungdomar i pastoratet det år de fyller fjorton år. I denna inbjudan ska det vara klart att det finns en koppling mellan dop och konfirmation. Information om dop under konfirmandtiden skall också ges. Vuxnas väg till dop: Församlingarna i Aneby pastorat ska arbeta för att människor skall ges möjlighet att lära känna den kristna tron och genom dopet upptas i kyrkans gemenskap. Information om dop och medlemskap i Svenska kyrkan ska erbjudas till odöpta innan 18- årsdagen. 18

19 Omvärldsanalys Aneby pastorat ligger på Sydsvenska höglandet. Kyrkor och missionshus är många. Antalet kommuninvånare har minskat marginellt de senaste åren och det beror till stor del på att åringar flyttar från kommunen i samband med högskolestudier. Dessa flyttar sällan tillbaka till Aneby då studierna är avklarade. Aneby kommun vill arbeta för att det ska vara möjligt att bo kvar i kommun och pendla till högskoleorter. Kommunen erbjuder därför att betala för pendlingskostnaderna. Aneby pastorat med sina kyrkor är levande mötesplatser för olika åldrar och i olika livssituationer. Det finns ett stort utbud aktiviteter för barn och ungdomar inom kyrkor, idrottsföreningar, musikskolan och inom andra föreningar. Trenden är att skolorna på landsbygden läggs ner på grund av att antalet barn sjunker. Detta har även påverkat vår barnverksamhet med färre barngrupper på landsbygden. Dopfrekvens i Aneby pastorat Nedan följer en redogörelse för antalet döpta i förhållande till antalet födda i Aneby pastorat Observera att de döpta inte behöver vara bosatta inom pastoratet eller födda under samma år som dopet ägde rum. År Födda Döpta Döpta i procent , ,1 Summa ,1 (median) 19

20 Doppraxis Inbjudan till dop En inbjudan tillsammans med tidningen Dopet sänds till alla nyfödda. Det sker när barnet är c:a 3 veckor. Inbjudan skickas av församlingspedagogen. Föräldrarna/vårdnadshavare hör sedan av sig till kyrkan och bokar dop. Det går också att anmäla dop på hemsidan. Det finns en flik för dop. Klickar man på dop så hamnar man på Lunds stifts dopsajt. Dopprästen tar omedelbart kontakt med dopfamiljen så fort han/hon har fått dopblanketterna. Prästen bokar in en tid för dopsamtal. Detta innebär att prästen samtalar med vårdnadshavare om dopets innebörd och hur dopgudstjänsten rent praktiskt går till. Dopsamtalet sker i hemmet eller i kyrkan. Familjen får vid samtalet en CD med dopsånger som pastoratets barnkörer har spelat in. Pastoratet erbjuder dop i första hand vid söndagens huvudgudstjänst och vid dopgudstjänster på lördagar. Dopet kan även ske i hemmet. Dopgudstjänsten Det finns möjlighet att välja en dopfadder. För att antecknas som fadder ska hon/han vara döpt. Om det är möjligt är det bra att även faddern/faddrarna deltar i dopsamtalet. En kyrkvärd som representerar församlingen medverkar vid dopgudstjänsten. Kyrkvärden kan överlämna dopljus och ev läsa en bibeltext. I samband med dopet delas dopbevis, fadderbevis, dopljus och en dopängel ut. Denna dopängel hänger sedan kvar i kyrkan och hämtas av dopfamiljen på Mikaeliedagen då också dopkalas ordnas av församlingen. Det finns möjlighet att utan kostnad låna dopklänning och att hyra församlingshem o.dyl för dopkalas. En dopängel i silver visas i samband med dopet. Det skall finnas en visningsängel i varje sakristia. Matt. 18:10 Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min himmelske faders ansikte. Varje församlingspräst ser till att de dopänglar som inte hämtats vid gudstjänsten skickas/lämnas till resp dopfamilj. Dopuppföljning Doppåminnelsebrev skickas ut till dopdagen vid ett, tre, elva år efter det att dopet ägt rum. Inbjudan skickas samtidigt till pastoratets barnverksamhet Gudstjänst tillgänglig för alla. Erbjuder förskolor och skolor temavandringar, studiebesök i kyrkan, lektionsmedverkan m.m. Plan 0-1 år inbjudan till Babycafé 1 år - doppåminnelse 3 år - doppåminnelse 5 år utdelande av Barnens Bibel 6 och 7 år inbjudan till Punkten, Pärlan, Draget 8 år - doppåminnelse 9 år inbjudan till Luftis, Pärlan, Draget 11 år - doppåminnelse 12 år - inbjudan till Änglagänget 14 år - inbjudan till konfirmation 20

21 Skolkontakter Förskoleklass årskurs 2, Julkrubba Julevangeliet berättas med drama och musik från och med herdarna till flykten mot Egypten. Barnen får vara med och sjunga. Ca 30 min. År 3, Hembygdens kyrka Hur ser det ut i kyrkan? Vad gör man i kyrkan? Kyrkans historia. Musik i kyrkan Orgeln hur fungerar den? Fika. Vi håller till i Bredestads kyrka. År 4, Påskdrama Vi berättar genom drama om Påsken från skärtorsdagen till påskdagen. Petrus, soldaten och Maria. Detta görs ekumeniskt. År 5, Allahelgonavandring Vi tar upp: begravningsgudstjänsten, kyrkogård, sorg och hopp. År 4-5, Bibeläventyret Församlingspedagogen kommer till klassrummet och berätta om Bibeln. Boken berättas genom tecken, trolleri, musik, drama osv. Ungdomars och vuxnas väg till dop och kyrka I pastoratet erbjuds fördjupning i den kristna tron bl.a genom Katekumenat, ett sammanhang där vuxna kan samtala och reflektera över den kristna tron och de livsfrågor vi funderar över. Samtalsgruppen och Pärlgruppen är andra mötesplatser för livsfrågor kopplat till den kristna tron. I Kyrkans ungdoms program finns också samtalskvällar om kristen tro. 21

22 BILAGA 4 Konfirmandhandlingsplan Syfte och mål Syfte Vi vill att konfirmanden genom undervisning och gemenskap skall lära känna och dela den kristna tron och leva som kristen. Mål Vi vill att konfirmanden skall bli trygg i en personlig kristen tro och vilja bekräfta dopet vid konfirmationen. Omvärldsanalys Många av ungdomarna är aktiva i olika föreningar såsom fotbollsförening, hockeyklubbar (ej i Aneby), orienteringsklubb, ridklubbar, gymnastikförening mfl. (kolla med ungdomarna) Frikyrkan har en stark ställning i bygderna med ungdomsarbete bland annat i Vireda och Aneby och Sunhult-Frinnaryd. Det är ett rikt musikliv, inte minst genom musikskolan i Aneby. Årscykel v 1 v 2 v 3 v 4 v 5 v 6 v 7 v 8 v 9 v 10 v 11 v 12 v 13 v 14 v 15 v 16 v 17 v 18 v 19 v 20 v 21 v 22 v 23 v 24 v 25 v 26 Konfirmandassistentträff -genomgång av upplägg för året. Synpunkter och ändringar. Föräldraträff. LEDARDAG, Boka höstens läger på Gransnäs Unga ledarekurs Sportlov Ung Ledar-utbildning: Församlingen. Boka fotograf till konfirmation. Stiftskonfirmanddag på Kolmården Stadsläger Påsk -medverka i olika gudstjänster Produktion av konfainbjudan Förbereda inför konfirmation Information på skolan + Föräldramöte årets konfirmander Utskicka av inbjudan till konfirmation Sista vanliga konfalektion. Övning inför konfirmation Övning inför konfirmation Konfirmation i Lommaryd Utvärdering en förmiddag 22

23 v 27 v 28 v 29 v 30 v 31 v 32 Påminnelse om anmälan till konfirmation, Anmälan till konfirmandassistent. v 33 Möjlighet att följa med på resa till Taizé (är det v 32?) v 34 Föräldrainfo inför konfirmationsläsningen v 35 LEDARDAG, Konfirmandupptakt v 36 Unga ledareutbildning, Boka vårens läger v 37 Kräftfiske i Gransnäs med övernattning v 38 Planera läger Gransnäs v 39 Kontraktskonfadag. v 40 Unga ledareutbildning i kontraktet. v 41 v 42 v 43 Läger Gransnäs. v 44 Novemberlov i skolan v 45 Planera Linköpingsresan v 46 KU-resa? v 47 Föräldramöte v 48 Gransnäsläger november. v 49 v 50 Nobelmiddag -önskas av konfirmandassistenterna. v 51 Utvärdering en förmiddag v 52 Jul -konfirmandmedverkan i gudstjänster v 53 Jullov Kursplan för konfirmationsundervisningen i Aneby pastorat Syfte Denna del av handlingsplanen är till för att fastslå, vad den enskilde konfirmanden kan förväntas få med sig när han/hon har genomgått konfirmandundervisning i Aneby pastorat. Mål Vad är målet med kursplanen? Målet är att säkerställa kvaliteten på konfirmandundervisningen, samt, att på ett enkelt och överskådligt sätt ge information om vad som skall hända på våra olika träffar. Teologiska grundvärderingar Människosyn Människan är skapad till Guds avbild, och möter oss med alla de förutsättningar hon har i arv och miljö. Alla har samma värde och är älskade av Gud. Alla människor har förmåga att handla och tänka ont eller gott. Vi känner att vårt uppdrag är att verka för det goda och upprätta det trasiga genom att inbjuda människor till en relation med Jesus. 23

24 Gudsbild Jag tror på en Gud som är helig och varm, som ger kampglöd och identitet. En helande Gud som gör trasigt till helt, som stärker till medvetenhet. 766 i Sv. psalmbokens tillägg (C. Lövestam 1980) Vi vill stärka konfirmandernas identitet och självkänsla, genom att förmedla en bild av Gud, som den som alltid finns där vid vår sida. Vad som än händer står Gud fortfarande kvar. Till Gud kan vi alltid komma med våra frågor, vår tro, vårt tvivel, vår oro, vår glädje. Gud är helig, det vill säga upphöjd, och oändlig. Gud ensam är den som kan hela och göra det som blivit fel och trasigt rätt och helt igen. Grunden för gudsrelationen är Jesus Kristus. Jesu liv, död och uppståndelse är det fundamentala i vår relation till Gud. Genom dopet inympas vår livsväg i Guds livsväg. I dopet blir Gud påtaglig som den som skapat oss till sin avbild, som längtar efter vår kärlek, som har omsorg om var och en av oss. Jesus Kristus befriar oss och kallar och sänder oss till tjänst i Guds rike. Bibelsyn Bibeln är Guds ord. Gud kommunicerar med oss genom Gamla- och Nya testamentets böcker. Pedagogiska grundvärderingar Kunskapssyn Varje konfirmand är en unik individ som var och en har sina erfarenheter, tankar och föreställningar kring kristen tro. Det är detta vi har att utgå ifrån och förhålla oss till, när vi i konfirmandarbetslaget ska förmedla evangelium. Vår ambition är att kunna använda både traditionell kunskapsförmedling prästen talar och konfirmanderna lyssnar och modern pedagogik - förtroliga samtal, upplevelser, lekar och erfarenheter. Vi vill varva teori och praktik i undervisningen, för att konfirmanderna skall få tillfälle att använda kroppen i lärandet och använda alla sinnen. Förhållningssätt Vårt förhållningssätt är att livet präglas av ett livslångt och livsomfattande lärande. Konfirmationstiden skall ge en möjlighet att göra erfarenheter och få kunskaper för livet. Det är viktigt att ungdomar behandlas på sådant sätt, att deras självförtroende och mod växer. Konfirmandtiden blir då ett rum för lärande där konfirmanden blir bekräftad som en ansvarig människa. Vi vill möta alla konfirmander på ett bra sätt oavsett ev funktionshinder. Kursplanen Konfirmationen skall innefatta dopundervisning, deltagande i församlingens gudstjänstliv samt en konfirmationsgudstjänst med redovisning, trosbekännelse, bön med handpåläggning och sändning. 22 kap. 1 Konfirmation (Kyrkoordning med angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan s. 86) Detta citat ur kyrkoordningen ligger till grund för den kursplan för konfirmation som Aneby pastorat utarbetat. I Aneby har vi valt att arbeta med dopundervisningen/konfirmandundervisningen så att den i görligaste mån passar in i kyrkoåret. Vi anser det vara mest pedagogiskt riktigt om konfirmanden kan göra egna kopplingar mellan undervisning och gudstjänst. Vi betonar gemenskap och delaktighet där vi lär oss genom att samtala och göra. 24

25 Schema höstterminen 2014 Konfirmandlektioner ht 2014 Datum Händelse/tema Tid 27 aug Inskrivning vid veckobön 10 sep Lära känna 2 12 sep Kräftfiske Gransnäs. Om nattvarden sep Kräftfiske Gransnäs 4 24 sep Bibeln, övn f Mikaeli 2 8 okt Gudstjänst och Psalmbok, Nattvard 2 22 okt Om döden, möte med begravningsent. 6 5 nov Om trosbekännelsen. Höstfest med KU efter mässan nov Bön nov Konfaläger Gransnäs, Buden, Vår Fader, Advent, musik mm nov Konfaläger 2 30 nov Medverka i Gudstjänst 2 10 dec Lussa med KU dec Jesu liv del 1. Julkul. 2 Summa 52 Schema vårterminen 2015 Konfirmandlektioner vt 2015 Datum Händelse/tema Tid 14 jan Kickoff Jesu liv 2. Fruktsallad jan Rätt & fel 2 18 feb Askonsdag, om fasta och Diakoni 2 4 mar Kärlek & relationer 2 18 mar Fader o sonen 2 1 apr Förlåtelse 2 9 april Stockholmsläger 6 10 april Stockholmsläger 7 11 april Stockholmsläger, besöka Klara kyrka, Synagoga och/eller moské mm 7 12 april Stockholmsläger, Fryshuset mm april Död och uppståndelse 2 6 maj Helig Ande & Efterföljelse 2 14 maj Övning inf konf 3 20 maj Övning inf konf 3 24 maj Konfirmation Summa 48 25

26 Förhållningssätt vid lektionstillfällen Vi har några grundfrågor vi vill ställa i samband med våra träffar med konfirmander: Vad har vi för avsikt med vårt möte? Vilken upplevelse vill vi att de ska få? Vad har vi att dela med oss av? Vad har vi att berätta? Vad tror vi själva på? Vem är det vi möter? Varför vill de träffa oss? Vad är deras avsikt? Vad har de att berätta? Planering inför nästa konfirmandträff ca min efter senaste träffen. Metod Vi... träffas varannan vecka mellan vill att de skall gå på minst 20 gudstjänster och delta också praktiskt. inventerar deras intressen och försöker ta vara på dessa. har ett läger på Gransnäs och satsar på att ha ett stadsläger per konfirmationsgrupp. har åtminstone 2 hajker under läsningsperioden, varav en lärakänna-hajk i form av kräftfiske på Gransnäs och påskövernattning i samband med påsknattsmässan. bjuder in till samlingar med Kyrkans Ungdom. Tidsåtgång Se schema ovan (tid för konfirmanderna). Gudstjänst och andakt Varje konfirmandlektion inleds eller avslutas med en andakt, min lång, ofta ledd av någon av konfa-assistenterna. Den som väljer konfirmationsläsning i Aneby pastorat uppmanas besöka gudstjänster minst 20 gånger fördelat på två terminer. Konfirmanden får en kyrkogångsbok där gudstjänstbesöket skrivs in. Vissa gudstjänster är obligatoriska; midnattsmässan alternativt julottan, påsknattens mässa samt naturligtvis pingstdagens mässa, då själva konfirmationen genomförs. Läger Konfirmationsundervisningen inbegriper fem obligatoriska lägerdygn, två på hösten och tre på våren. Under lägret varvas lektioner med lekar och praktiska övningar. Samarbetsövningar av olika slag är viktiga, särskilt i början för att få gruppen att börja fungera optimalt som grupp. Vårens läger innebär stadsläger, i år Stockholm. Där kommer vi bland annat besöka Klara kyrka, någon tänkvärd föreställning (typ teater eller musikal), museum och förhoppningsvis också någon moské och/eller synagoga. Musik Vår målsättning är att: Ge vidare kunskap om musikens betydelse för kyrkoåret och undervisa om hur viktig psalmboksskatten är och har varit. Psalmboken förmedlar tro i musikens dräkt på olika sätt. I förberedande syfte arbeta med barnkörer (4-12) år, så att kyrkans gudstjänst blir naturlig och inte främmande när konfirmandåldern infinner sig. 26

27 Månadsbrev Varje månad får konfirmanderna ett brev. Det har en inledande betraktelse över årstiden och/eller kyrkoåret, samt över vad som skall ske den kommande månaden. Sedan står vilka gudstjänster och var de hålls i pastoratet. Tystnadsplikt Konfirmandassistenterna får skriva på ett papper, där de lovar att inte föra vidare vad de fått höra och veta under samvaron med konfirmanderna. Sjukdom Vid sjukdom får konfirmanden läsa igen vid någon av igenläsningsgångerna, alternativt göra skriftlig uppgift. Utvärdering I juni varje år sker en utvärdering av kursplanen. Arbetslag Arbetslaget består av konfirmandansvarig präst: km Henrik Jonason, församlingspedagog Barbro Linnér och kantor Claes Ljungdahl. Våra två ungdomsledare, Siri Zachrisson och Niklas Lindahl, är med mest på läger, men har också hand om Kyrkans Unga. Kompetensutveckling Vilken kompetensutveckling ska erbjudas anställda? Vi anser att konfirmandarbetslaget skall erbjudas tillfälle att gå gemensamt, åtminstone 1 gång per år, till kontraktsträffar angående konfirmander eller utbildningar. Utbyte med andra pastorat och studiebesök i andra församlingar är viktigt för att få nya perspektiv på konfirmandarbetet. Utbildning av unga ledare Vi använder först och främst de unga ledarutbildningar som stiftet och kontraktet erbjuder. Men även de upptaktsdagar som anordnas av stiftet. Hur rekryteras nya ledare? Detta sker muntligt under konfirmationstiden och i ett utskick i början på augusti. Även de som konfirmerats på Gransnäs och kommer från våra församlingar får en inbjudan. Förra årets konfirmander erbjuds även att bli assistenter. Anslag i kyrkan sätts upp för att få vuxna medhjälpare. Som tack för hjälpen får de åka på utbildningar gratis och i början på sommaren erbjuds de en resa till Liseberg med gratis inträde och åkband. Samverkan Från och med 2008 har steg ett i ungaledareutbildningen anordnats i kontraktet i stället för i församlingarna. På så sätt har vi kunnat hjälpa varandra så att det inte blir så betungande. 27

28 Kommunikationsplan Vilket budskap vill vi kommunicera? Att Jesus är vår vän, Herre över allt, och att tron på honom räddar oss till evigt liv. Vi vill kommunicera detta på ett sätt som tilltalar ungdomarna. Det skall vara roligt och fördjupande att tillsammans med andra upptäcka trons dimension i tillvaron. Detta skall ske med respekt och kärlek för varandra och för Gud. Vilka är vår målgrupp? Vi riktar oss till ungdomar i åk 8. Vilka kanaler använder vi? Vi har konfirmationsinformation på Furulidskolan på en rast tillsammans med frikyrkans representanter i början på maj. Från oss är konfirmandpräst, pedagog, ungdomsledare och frivillig(a) konfirmand (er) med. Vi har också två ungdomsledare som fungerar som kontaktyta på högstadiet och kontakter knyts också genom personliga möten via föreningar, musikskola och möten med skolorna. Vi gör två utskick med inbjudan. En i början av maj och en i augusti. Svenska kyrkan Anebys hemsida, SMS och facebook används också som informationskanaler. Konfirmanderna är med i en facebookgrupp liksom också konfirmandassistenterna, där mycket information sprids. Varje månad skickas ett konfirmandbrev enligt ovan ut, både i pappersform och som pdf på hemsidan: och vår facebook-sida. Vid en del tillfällen används också sms-utskick. 28

29 BILAGA 5 Likabehandlingspolicy för Aneby pastorat beslutad av KF nov 2013 Aneby pastorat skall arbeta för att inom ramen för den kyrkliga verksamheten bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika behandling inom pastoratet Därvid skall arbetsförhållandena i pastoratet anpassas så att de lämpar sig för både kvinnor och män kombinationen av förvärvsarbete och föräldraskap underlättas oavsett den anställdes kön sexuella trakasserier stävjas genom att arbetsgivaren aktivt ingriper vid nyanställning om möjligt tillse att en jämn könsfördelning och etnisk mångfald eftersträvas. Härvid beaktas fördelningen inom yrkesprofil och pastorat. Lönesättningen ska utgå från ett likabehandlings-perspektiv. 29

30 BILAGA 6 Kris- och beredskapsplan beslutad av KF nov 2014 För församlingarna: Aneby Askeryd Frinnaryd Haurida- Vireda Lommaryd 1 Inledning Varje pastorat ska ha en aktuell Kris- och beredskapsplan inkl samverkansplan och personalstödsplan. Kris- och beredskapsplaneringen föreskrivs i Kyrkoordningen (KO) och personalstödsplan föreskrivs I Afs 1999:7, Arbetsmiljöverkets författningssamling, föreskrift om första hjälpen och krisstöd, 5 fastslår att det: På varje arbetsställe ska finnas den beredskap och de rutiner som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. Det ska säkerställas att arbetstagarna känner till hur första hjälpen och krisstödet är organiserat på arbetsstället. De ska fortlöpande hållas väl förtrogna med de rutiner som gäller I 7 fastslås att Chefer och arbetsledande personal ska ha tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på ett lämpligt sätt. All krisberedskap bör ha sin grund i den vardagliga verksamheten, och denna beredskap utgör grunden för verksamhet också vid allvarliga och extraordinära händelser. Saknas förmåga att hantera vardagens kriser, finns heller inte möjlighet att ta itu med de större påfrestningar som kan drabba både den egna verksamheten och samhället. Krisberedskap omfattar alla slags åtgärder vars syfte är att hantera krisen. Med en kris menas i det här sammanhanget en händelse som ofta sker oväntat, kännetecknas av osäkerhet, drabbar många människor och i vissa fall även stora delar av samhället. För att lindra konsekvenserna av en kris behövs snabba insatser och samverkan. Samhällets krishanteringssystem vilar på tre principer: Ansvarsprincipen: innebär att de som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden också har motsvarande verksamhetsansvar vid en kris. Närhetsprincipen: innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen: innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt det är möjligt ska vara densamma under normala förhållanden som vid en kris. Förändringar i organisationen till följd av, eller för att hantera en krissituation, ska alltså inte göras större än vad som krävs. Svenska kyrkans krisberedskap Grunden för kyrkans arbete med krisberedskap och krishantering vilar på tidigare nämnda ansvarsprincipen, närhetsprincipen och likhetsprincipen tillsammans med en helhetssyn på Svenska kyrkan som en samlad och tydlig organisation. Kyrkoordningen föreskriver 30

31 inomkyrkligt vad som förväntas av Svenska kyrkan i den kyrkliga beredskapen KO 2 kap 15 (församling och samfällighet), 7 kap 10 (stift), 12 kap 2 (nationella nivån) Församlingar/samfälligheter har det lokala ansvaret för den operativa nivån, vilket innebär att de: Samverkar med kommun, landsting och stift, planlägger och övar egen verksamhet, anordnar gudstjänster, minnesstunder, svarar för själavård och krisstöd och krisstöd samt information, ansvarar för begravningsverksamhet, bedriver ekumenik och religionsmöte, ansvarar för kyrkobokföring, ansvarar för de kyrkliga kulturminnena, ansvarar för arkiv. Vid en krissituation är Svenska kyrkans huvuduppgifter att, i samverkan med andra trossamfund: Möta ett ökat behov av själavård och diakoni vid händelser som berör svenskar i Sverige eller utomlands, ett ökat behov av gudstjänster och riter, och kyrkans synliga närvaro i samhället, ett ökat informationsbehov internt och externt, ökande uppgifter inom begravningsverksamheten, ett ökat behov av uppgifter ur kyrkobokföringen. Säkerställa en uthållig verksamhet, insats och närvaro (personal, information/ kommunikation, lokaler, IT-system). Skydda värdefulla inventarier och arkiv, kyrkobyggnader. Samverka internt såväl nationellt som internationellt, vid händelser som berör svenskar utomlands, med övriga samhälleliga aktörer, organisationer, frivilliga och andra trossamfund. Verksamhetens tyngdpunkter är själavården, gudstjänstverksamheten, diakonin, begravningsverksamheten och informationen. 2. Organisation i Aneby pastorat Kyrkoherden leder och samordnar pastoratets krisledning. Aneby pastorats krisledningsgrupp består av ledningsgruppen (kyrkoherden samt en representant från varje yrkeskategori). Krisledningsgruppens centrala funktioner är: 1. Samordning/ledning 2. Information/kommunikation, internt och externt, mediakontakter 3. Logistik, förtäring/ transporter/ lokaler 4. Stödinsatser till berörda personer, inklusive samordning 31

32 Centrala funktioner i krisledningen: Samordning /ledning Information/kommunikation, externt och internt Mediekontakt Logistik, lokaler, transporter Förtäring Stödinsatser till krisdrabbade personer Vem har ansvaret Krisledninggruppen Krisledningsgruppen Kyrkoherden, informatör Vaktmästare, fastighetsförvaltare Barn- och ungdomsledare Präster, diakoner, frivilliga Namn och telefonnummer till ledningsgruppen 2014: Kyrkoherde Peter Andreasson Diakon Christina Antonsson Kantor Claes Ljungdahl Församlingspedagog Barbro Linnér Fastighetsförvaltare Jan Heddma Kanslist/informatör Karin Dahlin Kyrkogårdsföreståndare Mattias Isaksson Uppgifterna är knutna till funktionen inte till personen. Insatser får inte vara beroende av att enskilda personer inte finns på plats. För kontaktuppgifter till övriga anställda se bilaga 1. Se bilaga 2 för uppgifter om våra lokaler Övrig organisation Kyrkofullmäktiges ordförande Marianne Gustafsson Kyrkorådets ordförande Caroline von Wachenfelt Församlingsrådens ordförande Aneby Ulf Lundberg Askeryd Kristina Samuelsson Frinnaryd Kerstin Karlsson Haurida-Vireda Göran Tranell Lommaryd Tjitte de Vries Myndigheter och övriga organisationer Aneby kommun, växel Kommunens krisgrupp, POSOM, aktiveras av räddningstjänsten Barn- och utbildning, Bo Rofors, chef Miljö och hälsa, Torbjörn Adolfsson, miljöchef Byggnadsfrågor, Michael Wirestam, samhällsbyggnadschef Socialtjänst, Aneby kommun Räddningstjänst, Tommy Gustafsson, räddningschef Polis 112 eller SOS Alarm

33 Vårdcentralen Aneby Höglandssjukhuset, Eksjö Ryhov, Jönköping US Linköping Sjukhuskyrkan, Eksjö Tranås Tidning Smålands Tidningen Jönköpings-Posten Sveriges Television Sveriges Radio Jönköping Kontraktsprost, Carl-Magnus Alstermark eller Linköpings stift Stiftets beredsk.samordn & pressekr Mats A Sverker eller Länsstyrelsen Jönköpings län Länsmuséet Jönköping Andra kyrkor och församlingar Församlingar i Aneby Allianskyrkan Aneby Göran Corneskog Korskyrkan Aneby Tomas Arvidsson Fredstorgskyrkan Aneby Leif Evertsson Elim Bredestad Pia Simonsson Filadelfia Vireda Allan Karlsson Frinnaryd/Sunhults frikyrkoförsamling Paul Snälls Angränsande pastorat Tranås pastorat Carl-Magnus Alstermark Ydre pastorat Maria Petri Södra Vedbo pastorat Per Walett Gränna pastorat Maria Johansson Lekeryds pastorat Conny Engkvist Nässjö pastorat Kerstin Wredén

34 3. Riskanalys Med risker menas olika slags händelser eller aktiviteter som innebär onormala påfrestningar, som lång- eller kortsiktigt kan påverka pastoratets förmåga att leva upp till sina mål. Nivå Definition Rekommenderad krisledningsnivå 1 Kriser som kan Ordinarie ledning Vardagshändelse hanteras inom ordinarie 2 Allvarlig händelse 3 Extraordinär händelse Exempel på vad som kan inträffa i Aneby med omnejd: Naturkatastrofer såsom översvämningar, stormar, skogsbränder. Bussolycka, många skolbussar och stora avstånd. Tågolycka. Stambanan går igenom pastoratet. Brand i byggnad där organisation. Större olycka eller händelse där ordinarie resurser inte räcker till. Medialt intresse. Katastrof av regional/ nationell omfattning med stor påverkan på lokal samhället. Stort informationsbehov. Hur trolig är händelsen? Låg/mellan Kyrkoherden är ansvarig krisledare. Samverkan inom kontraktet. Utökad krisledning med hjälp av kontrakt/ stift/ nationell nivå. Vilka blir konsekvenserna? Infrastruktur slås ut, personliga tragedier Låg/mellan Chockade, skadade, ev. avlidna Låg/mellan Chockade, skadade, ev. avlidna Låg/mellan Chockade, skadade, människor är i fara ev. avlidna Rån, hot och våld Låg/mellan Chockade, skadade, ev. avlidna Arbetsuppgifter Ledningsgruppen hanterar den uppkomna situationen och vidtar åtgärder efter behov. - Krisledningsgruppen inhämtar fortlöpande information. - Kallar in stödpersoner och frivilliga. - Informerar egen personal. - Förbereder information till medier och berörda. - Öppnar och bemannar kyrka/församlingshem. - Samordning med övriga aktörer. - Som ovan samt: - Samordnade insatser med samhällets övriga resurser, tex POSOM. - Verksamhetsprioritering. Åtgärd Krisgruppen sammankallas efter kontakt från POSOM Krisgruppen sammankallas efter kontakt från POSOM Krisgruppen sammankallas efter kontakt från POSOM Krisgruppen sammankallas efter kontakt från POSOM Krisgruppen sammankallas efter kontakt från POSOM 34

35 Verksamhetsprioritering Under kriser och katastrofer och extraordinära händelser kan det förväntas ett ökat behov av mötesplatser för samtal, vila och bearbetning samt riter och gudstjänster. Detta innebär att kyrkans personal koncentreras till dessa samlingar. Musiken är av stor vikt. Det kan bli aktuellt att öppna fastigheter för övernattning och skydd, vilket innebär att vaktmästarnas och fastighetsförvaltarens arbete koncentreras till detta. Kyrkans barn- och ungdomsgrupper hålls i gång så länge som möjligt. Viktigt för barn och ungdomar är att verksamheten pågår som vanligt, men att händelsen kan bearbetas på lämpligt sätt. Behoven av själavård, besök och samtal kan förväntas öka och resurserna bör ökas. Studiegrupper och annan vuxenverksamhet kan reduceras. Minnesgudstjänst Ordningen för minnesgudstjänst bör präglas av enkelhet och öppenhet. En enkel stomme för gudstjänst kan se ut som följer: Musik Inledning/bön med tyst minut Musik/psalm/sång Textläsning/dikter Musik/psalm/sång Reflektion och tankar av präst/pastor/andra representanter Bön Herrens bön Välsignelsen Musik Litteraturtips: Per Harlings bok När tillvaron rämnar Material för gudstjänst och riter Böner, dikter för minnesstund Musik för minnesstund Eventuell CD-spelare Kondoleansbok och penna Pappersnäsdukar Fotoram Stearinljus, värmeljus, ljusbärare Vit bordsduk Bibel, psalmböcker Blomvaser Flaggning (samma dag eller dagen efter dödsfallet, anhöriga måste först ha underrättats) Delar av ovanstående ordning och materiallista kan med fördel användas för riter då andra händelser än dödsfall har inträffat. 35

36 4. Uppföljande arbete Utbildning Målgrupp Krisledningsgruppen Stödpersoner All personal Kyrkoråd & församlingsråd Förslag på utbildning Lämplig utbildning i krisledning Utbildning i krisreaktioner och bemötande Utrymningsövning, första hjälpen, emotionell första hjälp, Brandskyddskurs, kunskap om pastoratets beredskapsplan. Information om pastoratets beredskapsplan Debriefing och utvärdering Alla som gjort en insats samlas till debriefing på kyrkoherdens initiativ. Samlingen leds av en extern person. Utvärdering av insatsen dokumenteras. Lärdomar som ska beaktas vid revideringen av beredskapsplanen ska särskilt noteras. Revidering av planen ska göras vartannat år. 36