Var i världen finns våra skogar?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Var i världen finns våra skogar?"

Transkript

1 Var i världen finns våra skogar? På många håll i världen finns det skogar. Skogarna blir höga och täta på platser med bra jord. Skogen vill ha lagom mycket regn och varmt klimat. Vid ekvatorn regnar det mycket. Där trivs regnskogarna och blir både täta och höga. På andra platser är det torrare och då blir skogarna glesa och låga istället. I öknar är det så torrt att träden inte kan växa alls. Jordens arktiska mark är frusen och där är det för kallt för träden. För år sedan var Sverige täckt av is. Då fanns det inga växter här. Växterna och djuren flyttade hit efter istiden. Människorna följde efter dem. Växter och djur utvecklas hela tiden. De hittar nya sätt att leva. Ibland bildas helt nya arter. På år hinner det inte bildas så många nya arter. Skogarna vid ekvatorn har funnits i många miljoner år. Där finns det många fler arter av djur och växter. Skogens miljö För att ett träd ska växa måste det trivas i sin miljö. Det finns många olika sorters träd. Olika arter har olika krav på sin miljö och de trivs på olika ställen. Vissa vill ha det blött, andra vill ha det torrt. Därför ser skogarna inte likadana ut över allt. Ekologi handlar om hur växter och djur lever i olika miljöer. Miljön har både levande och döda faktorer. Döda faktorer är till exempel jord, sol och vatten. Levande faktorer är djur och växter. Regnskogar Kartan visar var i världen det finns skog. Runt ekvatorn är det ofta varmt och fuktigt. Där växer regnskogar som är täta och höga. De har ett rikare växt- och djurliv än andra skogar. Regnskogarna har funnits i mer än 50 miljoner år. Under denna långa tid har djur och växter hittat nya sätt att leva. Det har bildats många nya arter av både djur och växter. Därför lever så många olika djur och växter i regnskogen. Försök hitta de största regnskogarna på kartan! Ekorrapa Den här kartan visar var i världen det finns skog. Som en grön midja på jorden brer de tropiska skogarna ut sig. Du kan också hitta andra typer av skog och stäpper, öknar och arktiska områden. (Kartan finns uppförstorad på sid 3.) Tropiska torrskogar Mellan regnskogarna och öknarna växer låga och glesa skogar. Det är de tropiska torrskogarna. I Afrika blandar sig tropiska torrskogar med gräsmarker. Nära öknarna blir skogarna tunnare och lägre. Regnskogar Tropiska torrskogar Stäppområden Ökenområden Lövskogar Norra barrskogsområdet Arktiska områden Bergsområden Stäpper Runt jordens öknar finns det ofta stora gräsmarker. Det är stäpperna. I Europa har vi lite stäpp men vi har mycket buskar i stället. Vid Medelhavet finns det stora marker med bara buskar. Karta: Miami Science Museum I tropikskogens värld Elevblad 1 (Sid 1 av 3)

2 Öknar I en del miljöer trivs inga träd. Då är den miljöns döda faktorer* inte bra. Regnet faller kanske för sällan, solen skiner kanske för starkt. Då blir det torrt som i en öken. I öknen trivs inte träden, men här och där finns vatten tillgängligt. Det är öknens oaser och här växer träd och gräs. De stora öknarna ligger vid vändkretsarna. Titta på kartan! Lövskogar I Europa finns det skogar med lövträd. Vi har lövskogar med ek och bok i södra Sverige. Lövträdens blad faller till marken på hösten. Norra barrskogsområdet De flesta av oss svenskar bor i det norra barrskogsområdet. Det är ett stort område. Det sträcker sig över Nordamerika, Europa och Asien. För år sedan låg det is över stora delar av det norra barrskogsområdet. Då fanns det inga växter här. Växterna har haft mindre än år på sig att flytta in. Istider har kommit och gått. Våra skogar har vandrat in och vandrat ut 7 gånger under 7 miljoner år. Vår natur har inte hunnit bilda så många nya arter av växter och djur. Därför har vi ganska få arter i vårt land, men ofta många av samma art. Jämför med regnskogar som är gamla och har många arter. I Sverige är gran och tall vanligast. Granen har hårda krav på miljöns döda faktorer. Den vill ha djup och bra jord. Det får inte vara för vått och inte för torrt. Tallen är inte lika noga. Den klarar sig på nakna berg Foto: John Newby med bara en gnutta jord. Den kan också växa på mossar med för mycket vatten. Gran och tall har helt olika krav på miljön. Andra djur och växter har också krav på sin miljö. Många djur och växter tycker om när skogen har brunnit. Om blixten slår ner i ett träd kan det bli skogsbrand. En del träd dör i elden. I döda träd kan skalbaggar flytta in för att äta och bo där. Så ibland kan det vara bra med skogsbrand. Djur och växter i barrskogsområdet har vant sig vid att det brinner ibland. Många växter och djur behöver det för att leva kvar! Arktiska områden I arktiska områden är jorden alltid frusen och vissa ställen är täckta av is. Dessa kalla platser finns i norra Amerika, Europa, Asien och Antarktis. Där trivs inga träd. Uppe på höga berg är det också för kallt för träden. I norra Sverige växer det inga träd på de högsta bergen. Träden klarar sig bara några hundra meter upp. I tropikerna kan träd växa på meters höjd! Text: Bo Tengnäs Foto: Ola Jennersten Vad är en art? Allt levande delas in i arter. Djur som är av samma art ska kunna para sig och få ungar tillsammans. Dessa ungar ska i sin tur kunna få ungar. Växter av samma art ska kunna korsa sig och bilda frön. Lövskog *Se sid 1, första spalten. Foto: Ola Jennersten Det här elevbladet tillhör I tropikskogens värld ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Internet: E-post: info@wwf.se I TROPIKSKOGENS VÄRLD I tropikskogens värld Elevblad 1 (Sid 2 av 3)

3 Världens skogar Den här kartan visar var i världen det finns skog. Som en grön midja på jorden brer de tropiska skogarna ut sig. Du kan också hitta andra typer av skog och stäpper, öknar och arktiska områden. Arktiska områden Norra barrskogsområdet Bergsområden Stäppområden Ökenområden Lövskogar Regnskogar Tropiska torrskogar Karta: Miami Science Museum I tropikskogens värld Elevblad 1 (Sid 3 av 3)

4 Det regnar i regnskogarna! De högsta träden i regnskogarna är mer än 40 meter. Det finns träd av alla storlekar i regnskogen, både höga och låga. Andra växter lever på träden. Solen strålar in i de höga trädens kronor. Växter och djur som vill ha ljus lever där. Längre ner är det mörkt. Det mesta av ljuset når inte ned till marken. Regnskogen behöver mycket regn och värme. Bara en liten del av världen har regnskog. Ändå lever hälften av alla sorters växter och djur där. Olika växter och djur behöver varandra. En del djur äter växter. Andra är rovdjur. Varje djur och växt har hittat sitt eget sätt att leva. Flera våningar Tropiska skogar kan se ut på olika sätt. I regnskogen blir träden höga och skogen är tät. Regnskogen har träd av olika storlekar. Man kan säga att skogen har olika våningar som i ett hus. De högsta träden är mer än 40 meter höga. Vissa växter och djur lever i de höga trädens kronor. Lianer klänger på träden. En del djur lever hela sitt liv uppe i solljuset. De höga träden har ofta plankrötter som ger stöd åt träden. Från ljus till mörker Längre ner är det mer skuggigt och fuktigt. Där trivs många andra djur och växter. Många vackra orkidéer lever där. På marken är det mörkt. Bara 1 % av solljuset når ner dit. Få växter kan leva där och de som tål skugga är de enda som trivs. Vissa krukväxter kommer från den skuggiga regnskogen, till exempel Saintpaulia. Den trivs bäst om vi har den i skuggan hemma. På marken i regnskogen finns det växter som saknar klorofyll växternas gröna färgämne. Växter utan klorofyll är alltså inte gröna. De kan inte göra sin näring själva utan suger i stället näring från andra. De kan vara parasiter på andra växters rötter. I regnskogarna kan man hitta många vackra orkidéer. Mer än hälften av världens växtarter finns troligen här. Ekorrapa Regnskog Orkidé Det regnar i regnskogen För att en regnskog ska bildas måste det regna mycket, minst millimeter om året. Regnet ska falla varje månad. Temperaturen ska alltid vara runt 25 grader. I ett sådant klimat kan en regnskog bildas, men det tar många tusen år. Foto: WWF Colombia/Diego Garcés Foto: (orkidée) WWF Canon/Juan Pratginestos I tropikskogens värld Elevblad 2 (Sid 1 av 2)

5 Färgglada papegojor letar efter frukt i trädens toppar. Växter och djur Regnskogar finns i Asien, Afrika, Syd- och Centralamerika, Australien och på öar i Oceanien. Regnskogarna täcker bara 7 % av jordens landyta. Ändå lever mer än hälften av jordens olika växt- och djurarter där. I dag finns ungefär 1,5 miljoner kända arter i världen, men säkert många fler okända. Vi vet inte så mycket om dem ännu. Inom ett hektar (100 meter gånger 100 meter) kan det finnas mer än 100 olika trädslag. Det kan vara flera hundra meter mellan träd av samma art. Det finns många apor, fladdermöss, fåglar, groddjur, kräldjur och insekter av olika arter. Det rika djuroch växtlivet har utvecklats under många miljoner år. Foto: WWF Colombia/Diego Garcés Foto: WWF/David Lawson Ungefär 90 % av all världens apor hör hemma i de tropiska skogarna, det här är en sällsynt lejonapa. Alla behöver varandra Det finns samband mellan djur och växter. Djuren äter de gröna växterna. Insekter och djur pollinerar blommor, så att blommorna bildar frön och frukter. Djur äter frukterna och då sprids växternas frön. Djur som äter växter blir själva uppätna av rovdjur. När djur dör blir de mat åt andra. De äts upp av nedbrytare som kan vara till exempel insekter, maskar och svampar. Växter och djur som äter varandra bildar näringskedjor masken äter en död jaguar, jaguaren åt en tapir, tapiren åt gräs, gräset fick näring från jorden, och jorden fick näring när en mask bröt ner en död jaguar. Det finns många olika näringskedjor i naturen. Försök komma på en egen! Ett djur som äter olika saker ingår i många näringskedjor. Alla näringskedjorna bildar en näringsväv. Vi människor är också en del av näringsväven. Exempel på näringskedjor hittar du överallt på jorden. Det är så naturen fungerar. Men regnskogen är speciell. Den har så många olika djur och växter. Där finns det tusentals näringskedjor. Regnskogens växter och djur kan hela tiden hitta nya sätt att leva. Regnskogen är som naturens labora- torium. På ett enda träd i regnskogen kan man hitta lika många olika myrarter som i hela Storbritannien! Näringen går runt Regnskogarna växer på jordar med lite näring. Näringen finns i stället i växterna och djuren. Döda växter och djur äts upp av nedbrytare. Växter och djur tar upp näringen igen. Så går näringen runt i skogen. Om skogen får vara ifred klarar den sig bra. Monsunskogar En typ av tropikskog kallas monsunskog. I monsunskogarna regnar det mycket under halva året. Andra halvan av året regnar det lite. Det beror på monsunvindarna som blåser åt olika håll under året. När vinden blåser från havet kommer fuktig luft till skogen. Då regnar det mycket. När det blåser från inlandet kommer torr luft och då regnar det mindre. Monsunskogen liknar regnskogen, men den är inte lika tät. Den har inte lika många trädarter heller. Mangroveskogar Mangroveskogar växer längs kuster och vattendrag i tropikerna. Här finns ett tjugotal olika trädarter som klarar översvämningar och olika salthalter i vattnet. Träden ser ut som de står i vattnet med spretiga fötter. Mangroveskogar fungerar som barnkammare. I mangroven lägger många fiskar sin rom och en del skaldjur förökar sig också här. Mangroven är en viktig häckningsplats för många fåglar. Den skyddar också kusterna mot stormar och mangroven är ett bra ställe för människor att fiska. Tyvärr är många mangroveskogar hotade. På vissa ställen har man huggit ner dem för att kunna odla jätteräkor. Text: Bo Tengnäs Längst ner i regnskogen är det ofta mörkt. Här kan man se att höga träd kan ha plankrötter som stöd. Foto: WWF-Canon/Mark Edwards Det här elevbladet tillhör I tropikskogens värld ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Internet: E-post: info@wwf.se I TROPIKSKOGENS VÄRLD I tropikskogens värld Elevblad 2 (Sid 2 av 2)

6 Amazonas den största regnskogen! Amazonas är tio gånger så stort som Sverige. Amazonfloden är världens längsta flod. Den är kilometer lång. Och mer än 300 kilometer bred vid mynningen. Floden har många bifloder. Floden och bifloderna har en sjättedel av allt sötvatten i världen. De ursprungliga invånarna i Amazonas är indianer. Men folk har flyttat dit från andra platser. Tio gånger Sverige! Amazonas är världens största sammanhängande regnskog. Den är mer än tio gånger så stor som Sverige. I Amazonas finns hälften av världens regnskog. Amazonas ligger i Brasilien, Colombia, Ecuador, Venezuela, Peru och Bolivia. Den största delen ligger i Brasilien. Amazonfloden Området har fått sitt namn från Amazonfloden. Det är världens största flod. Den börjar uppe i bergen i Peru, i bergskedjan som heter Anderna. Där är floden bara en liten bäck. Den rinner neråt och blir bredare. Flera hundra bifloder rinner ihop med Amazonfloden. Floden har sin mynning i Atlanten och där är den nästan 300 kilometer bred. Vid mynningen finns det öar i floden och en av öarna är lika stor som Holland! När vattnet når Atlanten har det färdats långt. En del av vattnet har åkt mer än kilometer. En miljon kubikmeter! Amazonfloden och alla bifloder innehåller en sjättedel av världens sötvatten. Floden har inte alltid lika mycket vatten. Vattenståndet växlar och när det är som högst är floden riktigt full. Då släpper den ut väldigt mycket vatten till Atlanten. En miljon kubikmeter vatten i sekunden! Flodens söta vatten blandar sig med Atlantens salta havsvatten. En sådan blandning kallas bräckt vatten. Amazonfloden späder ut Atlantens salta vatten. 160 kilometer ut i Atlanten är vattnet bräckt. Regnskog Här forsar vattnet fram i en av Amazonflodens alla bifloder. Hot lips Många spännande växter finns i Amazonas. Den här heter hot lips (heta läppar). Foto: Ola Jennersten Foto: Ola Jennersten I tropikskogens värld Elevblad 3 (Sid 1 av 2)

7 I Amazonas lever olika indiangrupper. Många andra har också flyttat in i skogen. Indianer och andra De ursprungliga invånarna i Amazonas är indianerna. Många andra folk har flyttat in i skogen. Nu är det fler inflyttade än indianer i Amazonas. Indianerna lever i minst 500 olika grupper. Nästan alla grupper har sitt eget språk. Indianerna som bor vid floderna odlar mycket. Andra indianer bor längre in i regnskogen och skaffar mat på annat sätt. De jagar och samlar frukt och annat ätbart från skogen. Hoatzin Konkurrens om marken När folk flyttar in i regnskogen vill de ha mark. De tänker odla eller föda upp biffkor. Inflyttarna letar mark vid floder och vägar. De tar mark från indianerna som bor där. Det blir stora bråk mellan indianer och inflyttade. Ibland skjuter de på varandra. Det är oftast indianerna som förlorar. Text: Mats Lundberg Hoatzin är en lustig fågel. Ungarna har klor på vingknogarna som de kan klättra med. Det är tur, för de ramlar ofta ner från de slarvigt byggda bona. I Amazonfloden finns det gott om pirayor. En liten lövgroda tittar fram. Foto: Ola Jennersten Foto: Ola Jennersten Foto: WWF/Mark Edwards Det här elevbladet tillhör I tropikskogens värld ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. I TROPIKSKOGENS Foto: Ola Jennersten Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Internet: E-post: info@wwf.se VÄRLD I tropikskogens värld Elevblad 3 (Sid 2 av 2)

8 Det brinner i tropiska torrskogar! I tropikerna finns det också torrskogar. De är glesare och lägre än regnskogarna. Under torra perioder brinner det lätt där. Träden har anpassat sig till eld och torka. De har tjock bark som skyddar mot eld. De har djupa rötter för att nå vatten långt ner i marken. När gräset har torkat är träden ännu gröna. Många djur tycker om att äta blad och frön från träden. Längs floderna är det grönt även under torrtiden. Torra områden i tropikerna Nära ekvatorn är det nästan alltid fuktigt, men en bit från ekvatorn är det annorlunda. Där har året en regnperiod och en lång torrperiod. Men det finns några få torra ställen vid ekvatorn också. Det är platser som får torr luft med vindarna. Torra områden har för lite vatten för att regnskog ska bildas. Skogarna blir glesa och låga. En del år kan det regna väldigt mycket, andra år regnar det inte alls. Mycket av de tropiska torrskogarna har försvunnit. Här är det ofta lätt att odla, skogen huggs ner och marken används till odlingar. Skogarna brinner Under torrtiden har skogen brist på vatten. Då brinner det lätt i skogarna. Träden har anpassat sig efter det och har ofta tjock bark som klarar brand. Frön från vissa träd gror bara om de har blivit svedda på ytan. Fröna behöver alltså elden för att gro. För sådana träd är skogsbranden viktig. Under torrperioden kan det börja brinna i skogarna. Akacian är viktig för många djur. Speciellt när det är torka. De äter akacians blad och frön. Foto: WWF-Canon/Tantyo Bangun Djupa rötter Träden har anpassat sina rötter efter torkan. Nya små träd växer först i roten. De skickar ner en djup pålrot för att hitta vatten. När roten når djupt ner i marken börjar stammen växa. Tappar bladen Träden anpassar också sina blad efter torkan. Under torrtiden faller Regnskog Foto: WWF-Canon/John E. Newby Även i en torrskog kan det vara mycket blött. Foto: Ulf Rasmusson I tropikskogens värld Elevblad 4 (Sid 1 av 2)

9 Foto: Ulf Rasmusson bladen till marken. Då går det åt mindre vatten och trädet torkar inte ut lika lätt. Våra lövträd i Sverige gör samma sak. På hösten tappar de bladen för att skydda sig mot torka. Det är nämligen torrt på vintern. Markens vatten fryser till is, och is går inte att dricka. Då gäller det att snåla med vattnet. Träden tappar bladen för att klara sig utan att dricka. Lagrar vatten Kaktusar har anpassat sig efter torkan. De lagrar vatten inuti sig själva. En del träd gör som kaktusarna och lagrar vatten i en tjock stam. När det blir torka tar de av sitt lagrade vatten och klarar sig därför bra. Mat till djuren För många djur är träden viktiga. På Afrikas savanner behövs träden under torkan. Då vissnar allt gräs, men träden är gröna länge. De suger upp vatten med sina djupa rötter. Djuren kan äta trädens gröna blad. Under torkan bildar många träd frön. Akacian är en ärtväxt som har frön i långa ärtskidor. Ärtskidorna Ett grönt, mjukt böljande landskap. Här breder de tropiska torrskogarna ut sig i Bolivia. De tropiska torrskogarna kan vara lummiga och gröna. Men under torrperioden tappar träden sina blad. Foto: Ulf Rasmusson innehåller mycket näring och både vilda och tama djur äter ärtskidorna. Det är bra för akacian. Fröna förstörs inte i djurens magar. De gror bara bättre när de kommer ut igen. När djuren går runt sprids akacians frön till nya platser. Grönska längs vattendragen På torra platser finns det vissa åar och bäckar som inte torkar. De har vatten hela året. Vid vattnet lever träd och buskar och gräset där håller sig grönt länge. Sådana platser är viktiga för alla djur. Vissa djur lever bara där och andra djur kommer dit från de torra skogarna. Djuren kommer när maten i skogen har torkat. Text: Bo Tengnäs Det här elevbladet tillhör I tropikskogens värld ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Internet: E-post: info@wwf.se I TROPIKSKOGENS VÄRLD I tropikskogens värld Elevblad 4 (Sid 2 av 2)

10 Baobab en riktig bamsing! Baobabträdet växer på torra platser i Afrika. Det kan bli väldigt gammalt. Baobabträdet blir inte så högt. Men stammen är mycket tjock. I stammen lagras vatten. Med det vattnet klarar trädet lång torka. Man kan göra mycket av baobabträdet. Bladen, blommorna och frukterna går att äta. Fibrerna i barken kan bli rep. Människorna i Afrika gör medicin av baobabträdet. Den kan bota många olika sjukdomar. Baobabträdet I torra delar av Afrika växer baobabträdet. Detta konstiga träd kallas också apbrödträd. Det lever mycket länge det finns stora baobabträd som är år gamla. Man kan hitta gamla portugisiska kanonkulor i baobabträd utanför Mombasa i Kenya. Kanonkulorna sköts för mer än 400 år sedan! Kort och tjock Baobabträden växer ensamma eller i små grupper. De blir inte så höga, ofta bara 20 meter. Men stammen blir mycket tjock. Den kan vara 8 till 10 meter i diameter och 25 till 30 meter i omkrets. Den tjocka stammen är mjuk inuti. Stammen kan lagra mycket vatten och det gör att träden klarar torka. De kan leva på riktigt torra platser. Under torka vill elefanter ha baobabträdets vatten och de förstör stammen för att komma åt vattnet. En del träd skadas så att de faller omkull. Andra klarar sig bättre och kan växa vidare med skador på stammarna. När baobabträdet fällt sina blad ser trädets krona ut som rötter. Foto: WWF/Nicoll Frukter Fröna ligger i frukter som blir ganska stora. De äts av elefanter och på så sätt hjälper elefanterna till att sprida trädet. flammationer och andra sjukdomar. Fibrerna från barken kan man väva mattor eller göra rep av. I Burkina Faso i Västafrika finns det ett stort, ihåligt baobabträd. Det har varit gömställe i krig. I fred har det varit postkontor. Hyenan som planterar träd Det finns många sagor om baobabträd. En berättelse från Afrika handlar om baobabträd och hyenor. Där är det hyenan som planterar baobabträd. Men hyenan är inte så duktig på det. Den planterar alla träd med roten upp. Därför ser baobabträdens kronor ut som rötter. Text: Bo Tengnäs Kan spara vatten Trädet tappar sina blad för att spara vatten. De kan vara utan blad i nio månader per år. När trädet har blad passar det på att blomma. Blommorna är vackra men luktar illa och de lockar till sig fladdermöss och små apor. Djuren tar nektar och pollinerar samtidigt blommorna. Då kan blommorna bilda frön och sprida baobabträdet. Bra till mycket Av baobabträdet kan man göra mycket. Bladen, blommorna, skotten och frukterna går att äta. I Afrika äts flera tusen ton blad varje år. De är goda och innehåller mycket näring. Fröna kan man mala till mjöl och ha till barnmat. Nästan alla delar av trädet kan bli medicin. Man kan bota malaria, hosta, diarré, astma, magsår, in- Baobabträdet är en mästare på att lagra vatten. Elefanter har ätit på det här trädet för att komma åt vattnet. Foto: WWF-Canon/Meg Gawler I tropikskogens värld Elevblad 5

11 Rotting längsta vedväxten? Ni har kanske möbler av rotting. Rottingen är en palm. Den växer som en lian i regnskogen. Den kan bli mer än 100 meter lång, men blir bara 5 centimeter tjock. På vissa ställen odlar man rotting. Vad är rotting? Många har sett möbler av rotting. Men hur många vet vad rotting är? Rottingen kommer från en sorts palm, men den ser inte ut så som en palm. Rottingpalmen är en lian. Den hänger sig fast på andra träd i regnskogen. Det finns många sorters rottingpalm och den vanligaste finns i Sydostasien och på Nya Guinea. Den växer vid floder och på andra fuktiga platser. Lång och taggig Rottingpalmen har en lång, böjlig stam som inte är ihålig. Den är som mest 5 centimeter tjock. Stammen blir ofta mycket lång, 100 meter är inte ovanligt. Det sägs att rottingens rekord är nästan 1 kilometer. Tänk dig: 1 kilometer lång och 5 centimeter tjock! Den har taggar på bladen och stammen. Med hjälp av taggarna kan den hänga fast uppe i träden. Odla rotting? Ibland odlar man rottingpalm i regnskogen. Plantorna sätter man på plat- Rottingen är mycket smal och kan bli mycket lång. Med hjälp av taggar kan den hänga fast i andra träd. Här lastas det rotting i Indonesien. Foto: WWF/Jeff McNeely Den här rottingen har man skördat utanför en nationalpark. Folk har kunnat använda skogen på ett bra och försiktigt sätt. Rotting ser där det inte växer träd. Rottingen kan skördas efter 6 till 15 år. Då har varje planta fått mer än 50 stammar. Varje stam har hunnit bli 25 till 30 meter lång. Bra till möbler Det är stammen som används till möbler. Människor har handlat med rotting i många hundra år. Den kan användas till mycket mer än möbler. Av rotting kan man bygga hängbroar över floder. Text: Bo Tengnäs Foto: WWF/Chris Elliot Foto: WWF/Mauri Rautkari Det här elevbladet tillhör I tropikskogens värld ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Internet: E-post: info@wwf.se I TROPIKSKOGENS VÄRLD I tropikskogens värld Elevblad 6

12 Världens största spindlar 80 % av världens insekter och spindlar finns i de tropiska skogarna. Fågelspindlarna är upp till 15 centimeter stora. De är rovdjur. Småfåglar, råttungar och andra smådjur kan de fånga. De har ett gift som dödar smådjur. Vi människor dör inte av giftet. Stora och små rovdjur Det finns både stora djur och små kryp i regnskogen. Här får du läsa om några av de små Fågelspindlar Fågelspindlarna i Sydamerika är världens största spindlar och kan bli upp till 15 centimeter från framben till bakben. De jagar små fåglar, råttungar och andra smådjur. Fågelspindlar har ett giftigt bett. Giftet dödar eller förlamar ett litet byte, men det är ganska ofarligt för människan. Torkade spindlar till salu I Sydamerika säljer folk döda och torkade fågelspindlar till turister. Därför är det svårt att hitta några fågelspindlar på vissa platser. Text: Mats Lundberg Det myllrar av liv i regnskogarna Den här sortens fjäril tillhör familjen påfågelspinnare. Denna baddare kan bli 15 cm mellan vingspetsarna. Nya arter upptäcks hela tiden. Ett exempel är när forskare letade efter fjärilar i Amazonas. Var sjätte art de hittade var hittills okänd. Spinnarlarv I regnskogarna sitter ludna spindlar och lurar på byten. Foto: WWF-Canon/Roger Leguen En morot på huvudet? Många kryp är färgglada. De kanske varnar fåglar för att de smakar illa. Med starka färger blir de lätta att känna igen. Foto: Mattias Klum En del larver skyddar sig med stickiga hårstrån. Den som tar på den kan få ordentlig klåda. Foto: Mattias Klum Foto: Mattias Klum Vårtbitare I tropikskogens värld Elevblad 7

13 Massor av myror! Bladskärarmyrorna lever tillsammans med svampar. Både myrorna och svamparna har nytta av samarbetet. Myrorna är arbetsamma. De är små men många. Därför kan de påverka regnskogen en hel del. Bladskärarmyror Bladskärarmyrorna är verkligen små. De lever i regnskogarna. Med sina käkar skär de av trädens blad. Upp till en femtedel av alla skogens blad skärs av! Varje myra är liten, men tillsammans är de starka. Bladskärarmyrorna kan inte äta bladen själva. Bladen innehåller cellulosa, som är svårt att smälta. För att kunna få i sig näring odlar myrorna svampar. Svamparna bryter ner cellulosan till socker som myrorna kan äta. Myrorna hjälper också svamparna. De väljer ut blad som svamparna tycker om och tuggar bladen mjuka åt svamparna. Myrorna rensar också bort andra svampar som stör i odlingen. Svamparna och myrorna har levt ihop i flera miljoner år. De har anpassat sig efter varandra och därför trivs de bra ihop. Deras samarbete gör att de blir starka. De kan påverka skogen fastän de är så små. Myrorna parar sig Bladskärarmyrorna lever i samhällen. Varje samhälle har en drottning. När en drottning är mogen för parning flyger hon iväg. Hon tar bara med sig lite svamp. Samtidigt flyger hanarna också iväg och varje hona parar sig med flera hanar. Hon tar emot runt 80 miljoner sädesceller. Hanarna dör efter parningen, så de får aldrig se sina barn. Efter parningen bildar drottningen ett nytt samhälle. Under några år kommer miljoner nya myror att kläckas. Myrsamhället växer under marken. Det kan bli stort som ett hus. Bladskärarmyror Flitiga arbetare med olika arbetsuppgifter Myrorna arbetar flitigt och alla sköter olika arbeten. Stora transportmyror hämtar bladen. Transportmyrorna rör sig i långa, raka led. Små myror matar svampen. De allra minsta myrorna rensar bland svamparna. De matar också samhällets larver med svamp från odlingarna. Text: Bo Tengnäs Bladskärarmyrorna arbetar flitigt. Varje myra har sin speciella uppgift. Det här elevbladet tillhör I tropikskogens värld ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Internet: E-post: info@wwf.se I TROPIKSKOGENS VÄRLD Foto: Ola Jennersten I tropikskogens värld Elevblad 8

14 Är man inte giftig måste man vara stark! Lansormen är en mycket giftig orm. Den lever på odlingar och nära hus. Därför blir människor bitna ibland. I värsta fall kan man dö av ett bett. Alla sorters ormar är inte giftiga. Anakondan har inget gift. I stället är den tjock och stark. Den kramar ihjäl sitt byte. Alla ormar är inte farliga De flesta ormarna i tropikerna är inte farliga för människan. Vissa har inget gift alls. Andra har svagt gift som inte kan skada en människa. Men några arter är mycket giftiga. En del av dem lever där folk bor och arbetar och de blir direkt farliga för människorna. Giftiga lansormar Mycket giftiga ormar är lansormarna. De finns från södra Mexiko ner till Amazonas i Sydamerika. I regnskogen Amazonas är lansormar vanliga. Det är de ormar som oftast biter människor där. Ett bett kan leda till att en arm eller ett ben måste opereras bort. I värsta fall kan man dö. Giftiga ungar Lansormar är en sorts huggormar som kan bli över två meter långa. De kan få mer än femtio ungar i varje kull. Ungarna är lika giftiga som de vuxna. Anakondan muskler i stället för gift Anakondan är en sorts boaorm. Boaormar har inga gifttänder, de kramar ihjäl sitt byte. Anakondan finns i Sydamerika. Världens tjockaste! Man säger att anakondan är världens största orm. Fast i Asien finns det en pytonorm som kan bli ännu längre. I tropikskogarna finns många spännande ormar. Det finns små fingersmala, stora bjässar, brunspräckliga, knallgröna, rödrandiga... Det här är en av de giftigaste en slags lansorm. Regnskog Anakondan trivs i träsken. Foto: Ola Jennersten Men anakondan är tjockast och den sägs kunna bli elva meter lång. Trivs i vatten Anakondan trivs i träsk och lugna åar. Där väntar den på fåglar, gnagare och vildsvin. Den kramar ihjäl bytet och äter upp det. Det händer att anakondan tar tama djur också, till exempel får eller svin. Föder levande ungar Anakondan föder levande ungar. Många andra ormar lägger ägg. Honan kan föda 70 ungar på en gång! Text: Mats Lundberg Foto: Mattias Klum I tropikskogens värld Elevblad 9

15 Jaguaren Jaguaren är ett av världens största kattdjur. Den trivs både i skogar och på grässtäpper. När människor hugger ner skog försvinner jaguaren. Bönder som tar ny mark förstör också för jaguaren. Jägare skjuter jaguarer för att ta skinnet. Jaguaren är också jägare. Den jagar tidigt på morgonen eller på kvällen. Den tar vilda djur eller hönor och hundar. Indianerna beundrar jaguaren för att den är en klok och skicklig jägare. Stor och snabb katt Jaguaren är ett av världens största kattdjur. Upp till 150 kilo kan den väga. Den rör sig över stora områden och kan gå 160 kilometer för att söka efter byte. Förr fanns det jaguarer från södra USA och söderut till Argentina i Sydamerika. Jaguaren kan trivas på olika ställen. Den gillar tropikskogar och grässtäpper, men jaguarens område har minskat. Människorna har huggit ner skogar för att odla. I dag lever jaguaren i de skogar som finns kvar i Central- och Sydamerika. På dagarna vilar jaguaren i ett träd. Morgon och kväll smyger den iväg på jakt. Foto: WWF-Canon/Y.-J. Rey-Millet Foto: WWF-Canon/Anthony B Rath Jaguaren jagas Jägare skjuter jaguarer för att ta den vackra pälsen. Bönder skjuter jaguarer för att bli av med dem. Jaguarerna äter nämligen upp böndernas djur. I dag finns det runt jaguarer. Det är inte alls mycket. För att rädda dem har det blivit förbjudet att skjuta dem, men folk bryr sig inte om förbudet. De skjuter jaguarer och säljer skinnet dyrt. Jaguaren jagar Jaguaren är en ensam jägare. Tidigt på morgonen eller på kvällen letar den upp bytet. Det är väldigt svårt att få syn på den. På natten kan den ta en höna eller en hund i någon indianby. Den äter djur av olika storlekar. Tapirer som är stora som grisar kan den klara av. Den kan till och med fånga fisk. Vilar på dagen På dagarna vilar jaguaren. Den ligger på en kraftig trädgren, gärna nära vatten. Jaguaren ryter sällan. I stället frustar den eller fnyser. Ett beundrat djur Jaguaren finns ofta med i indianernas sagor och religioner. Indianerna, som själva är jägare, beundrar jaguaren. Den är stark och klok. Text: Mats Lundberg Det här elevbladet tillhör I tropikskogens värld ett läromedel som WWF tagit fram med stöd från Sida. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Internet: E-post: info@wwf.se I TROPIKSKOGENS VÄRLD I tropikskogens värld Elevblad 10

Vad har vi för nytta av skogen?

Vad har vi för nytta av skogen? Vad har vi för nytta av skogen? Skogen är bra på många sätt. Det gäller både vår svenska skog och tropikskogen. Våra förfäder levde nära naturen. De fick ved, virke, lövfoder och en massa annat från skogen.

Läs mer

Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen?

Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen? Urgammal regnskog I de tropiska regnskogarna finns många växter och djur. Men under årens lopp har en tredjedel av regnskogen gått förlorad och avskogningen fortsätter på många håll i tropikerna. Mer än

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Det stora Örnäventyret. --Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6

Det stora Örnäventyret. --Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6 Det stora Örnäventyret --Ett skogigt uppdrag om allemansrätten för årskurs 1-6 1 Stiftelsen Håll Sverige Rent Februari 2013 Författare: Lisa Adelsköld, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk

Läs mer

EKOLOGISKA FOTAVTRYCK. Ekologiska. FotavtrycK. Vår påverkan på planeten

EKOLOGISKA FOTAVTRYCK. Ekologiska. FotavtrycK. Vår påverkan på planeten EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Ekologiska FotavtrycK Vår påverkan på planeten tillsammans kan vi förändra! Vi gör det varje gång vi handlar mat och kläder. Vi gör det varje gång vi reser, värmer våra bostäder eller

Läs mer

Guidehandledning Guida i ett förändrat klimat

Guidehandledning Guida i ett förändrat klimat Guidehandledning Guida i ett förändrat klimat Innehåll 1. Inledning... 1 2. Växthuseffekten och klimatförändringarna... 3 3. Effekter i naturen... 9 4. Klimatförändringar och jordbruket... 21 5. Klimatförändringar

Läs mer

Facit Tummen upp! SO geografi och samhällskunskap

Facit Tummen upp! SO geografi och samhällskunskap Facit Tummen upp! SO geografi och samhällskunskap Till dig som använder detta facit: Sidnumren hänvisar till sidan i boken. På en del frågor står det Elevens eget svar i facit. Det beror på att man kan

Läs mer

Några vanliga växter och djur i Östersjön

Några vanliga växter och djur i Östersjön Några vanliga växter och djur i Östersjön 1 Naturväktarna - Några vanliga växter och djur i Östersjön Vilka olika musslor hittar ni? Hur mycket har blåstången vuxit i år? Ser ni spår av olja? Luktar vattnet

Läs mer

Naturkunskap 1b. Lars Theng Ingrid Martens

Naturkunskap 1b. Lars Theng Ingrid Martens Naturkunskap 1b c a p e n s i s Lars Theng Ingrid Martens Naturkunsk ap - 1b för gymnasieskolan Lars Theng Ingrid Martens Capensis förlag AB Förord 3 Capensis förlag AB Falköping www.capensis.se e-postadress:

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Förskolan FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING

Förskolan FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Förskolan FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Handledning 1 Redaktör: Germund Sellgren, WWF Text: Margareta Lakén, Inspira förskolor & skolor i Sollentuna tillsammans med WWF. Foto: Germund Sellgren Produktionsår

Läs mer

Råd till när man tar ämnen till pilbågar

Råd till när man tar ämnen till pilbågar Råd till när man tar ämnen till pilbågar Till pilbågskurs i Stjärnsund, 2015 Markus Nyström Att kunna köpa sågat timmer på Bauhaus är givetvis ett modernt fenomen. Historiskt sett har folk i alla tider

Läs mer

TIMSS population 2 Matematik (Algebra)

TIMSS population 2 Matematik (Algebra) TIMSS population 2 Matematik (Algebra) I1. Benny ville lösa ett problem med tre på varandra följande heltal, som tillsammans ger summan 81. Han skrev ner ekvationen (n - 1) + n + (n + 1) = 81. Vad står

Läs mer

GUNILLA CARLSSON KENDALL. Snubbel tråden. ADHD Så funkar det

GUNILLA CARLSSON KENDALL. Snubbel tråden. ADHD Så funkar det GUNILLA CARLSSON KENDALL Snubbel tråden ADHD Så funkar det Bruksanvisning Till alla mammor och pappor eller andra vuxna: Läs gärna en liten bit i taget tillsammans med barnet. Hjälp till att hitta svaren

Läs mer

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige Selma Lagerlöf 24 januari 2011 i DEN KRISTNA DAGVISAN Den signade dag, som vi nu här se av himmelen till oss nedkomma, han blive oss säll, han låte sig te

Läs mer

Ulla Skovsbøl Vi delar ett hav

Ulla Skovsbøl Vi delar ett hav Ulla Skovsbøl Vi delar ett hav Illustrationer Eva Wulff Det Økologiske Råd och Frugtformidlingen VI DELAR ETT HAV - Östersjövänlig mat Publicerad av: The Ecological Council och Frugtformidlingen Text:

Läs mer

Ut i Eslöv. Miljö och samhällsbyggnad

Ut i Eslöv. Miljö och samhällsbyggnad Ut i Eslöv 1 Miljö och samhällsbyggnad Ut i Eslöv! Det här är en liten bok om naturen i Eslöv och människor man ofta hittar ute i den. Natur är värd att uppmärksamma, skydda och vårda, dels för sitt värde

Läs mer

DEN FANTASTISKA SKOGEN

DEN FANTASTISKA SKOGEN DEN FANTASTISKA SKOGEN Massor av skog Som ett grönt täcke bäddar skogen in oss. Bortsett från kalfjällen och de större jordbruksbygderna så finns det skog överallt i vårt land. Skogen är till nytta på

Läs mer

Var kommer den från och vart tar den vägen?

Var kommer den från och vart tar den vägen? Sojan Var kommer den från och vart tar den vägen? En redovisning för WWF Sverige November 2002 Bitte Rosén Nilsson, Bo Tengnäs Innehåll Förord... 2 1 Introduktion... 3 2 Sojabönans ursprung och historik...

Läs mer

Så överlever du en tromb

Så överlever du en tromb Så överlever du en tromb En tromb, som också kan kallas virvelstorm eller tornado, är en stormvind som bildar en lodrät luftvirvel (alltså en luftvirvel på höjden) som kan förstöra allt som kommer i dess

Läs mer

/Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54

/Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54 /Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54 - Eleven har kunskaper om MR & BR och visar de genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. - Eleven kan samtala

Läs mer

En vanlig dag i Kongo-Brazzaville

En vanlig dag i Kongo-Brazzaville En vanlig dag i Kongo-Brazzaville Ett rollspel Ledarmaterial För barn mellan 7 och 9 år, eventuellt ända upp till 11 år En vanlig dag i Kongo-Brazzaville Ett rollspel Introduktion Detta är ett ledarmaterial

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

Uppvaknandets tid av Martin Larsson och Tomas Larsson

Uppvaknandets tid av Martin Larsson och Tomas Larsson Uppvaknandets tid av Martin Larsson och Tomas Larsson Förord En utforskare dör en mystisk död och när rollpersonerna börjar gräva i orsaken finner de ett gammalt pergament där en gåtfull vers finns nedtecknad.

Läs mer

Svar till Testa dig i faktaboken

Svar till Testa dig i faktaboken Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 191 10.1 Forklara ordet a) ekologi b) ekosystem c) population d) djursamhalle a) Ekologi handlar om hur levande varelser påverkar varandra och samband mellan levande

Läs mer

Vi rymmer till rymden. ett äventyr i tyngdlöshet

Vi rymmer till rymden. ett äventyr i tyngdlöshet Vi rymmer till rymden ett äventyr i tyngdlöshet Rymdstyrelsen Swedish National Space Board Box 4006, 171 04 Solna Tel +46 8 627 64 80 Gå gärna in på vår webbplats rymdstyrelsen.se Initiativtagare: Rymdstyrelsen

Läs mer

Blixtpatrullen på nya äventyr. Bilder och berättelser om osynligt skräp, försvunna piratskatter och sopiga presenter

Blixtpatrullen på nya äventyr. Bilder och berättelser om osynligt skräp, försvunna piratskatter och sopiga presenter Blixtpatrullen på nya äventyr Bilder och berättelser om osynligt skräp, försvunna piratskatter och sopiga presenter 2 Stiftelsen Håll Sverige Rent Januari 2012 Författare: Lisa Adelsköld, Stiftelsen Håll

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Liten handbok för kaninägare

Liten handbok för kaninägare Liten handbok för kaninägare 1 Tänk efter innan du köper kanin! Läs på ordentligt innan köpet. Ta reda på om det verkligen är kanin du vill ha som husdjur. Om du kommer fram till att det är det, lär dig

Läs mer

tytti solantaus bilder: antonia ringbom

tytti solantaus bilder: antonia ringbom tytti solantaus bilder: antonia ringbom innehållsförteckning förord 3 vad är psykisk ohälsa? 4 förändringar i känslolivet 5 förändringar i beteendet 6 tankestörningar 6 vad beror den psykiska ohälsan på?

Läs mer