Naturvårdslitteratur och forskningsrapporter Läs mer

Transkript

1 1 Naturvårdslitteratur och forskningsrapporter Läs mer Exempel på publikationer och avslutningsvis en förteckning (lista) över artiklar ordnade efter författarnas efternamn. Naturvårdare och forskare har alltid varit intresserade av Hallands Väderö. Naturbeskrivningar, debattartiklar och mindre forskningsrapporter från ön har publicerats i såväl populärvetenskapliga som vetenskapliga tidskrifter. Många av artiklarna och rapporterna finns även som särtyck i Meddelanden från Sällskapet Hallands Väderös Natur (SHVN). Äldre skrifter får ses som tidstypiska dokument. Författarna var ofta inflytelserika i naturvårdsfrågor, inom opinionsbildning, utbildning och forskning. Sveriges Natur. Redan 1911, när Svenska Naturskyddsföreningen bara var två år, skrev Sigurd Hallberg, redaktör vid tidningen Allers i Helsingborg, en kritisk artikel i Sveriges Natur där han anklagade Torekov kyrkoråd för att missköta skogen på Hallands Väderö. Hallberg hade köpt von Gegerfelts hus på ön. Bilden på textsidan är ritad av Paulus Romare, som skrev en artikel om ön i Svenska Turistföreningens årsbok

2 2 Naturvårdsdebatten var ny och intensiv på 1910-talet. Nestorn i detta sammanhang var Karl Starbäck, lektor och riksdagsman. På bilden från en årsbok av Sveriges Natur står han under "tusenårseken" på ön Devisen "Två kämpar" är passande. Texten under bilden är intressant Väderöhistoria. Om Skånes Naturskyddsförenings tilltänkta köp av ön och vem som var mecenat, skriver Lennart Ploman i Meddelande från SHVN nr 59 (1994). Sigurd Hallberg, fortsatte i SNF:s årsskrift 1912 att kommentera förhållandena på ön, även om han då skrev mer om Kullaberg, som tysk stenindustri ville köpa och frakta hem som skärv. Även på Hallands Väderö förkom stenbrytning på den tiden. I Sveriges Nationalatlas "Miljön" (1991) kan man läsa om Karl Starbäcks pionjärarbete inom svensk naturvård. Hans motioner i riksdagen ledde till att våra första naturvårdslagar stiftades 1909 och att nio svenska nationalparker inrättades, de första i Europa. Den första naturskyddsdebatten handlade mycket om att naturen skulle skyddas för eller mot människan. Skyddet gällde märkliga naturföreteelser, såsom större träd och flyttblock. I detta avseende blev Hallands Väderö dubbelt intressant med stora träd, som riskerade att bli fällda och önskemål om att inrätta nationalpark.

3 3 Som framgår av innehållsförteckningen skrev Hervid Vallin en artikel om bokskogen på ön i Sveriges Natur Dessutom medverkade Sten Selander, ordförande i SNF och sommarboende vid Torekov, och Nils Dahlbeck, då nybliven sekreterare i SNF, senare radiopratare. Vid ett besök i Torekov upptäckte Dahlbeck småfrossört, Scutellaria minor, dittills okänd i landet. Kampen fortgår 100 år senare, nu mest på det lokala planet. Naturvårdsverket, under generaldirektör Valfrid Paulsson, gjorde på 1980-talet ett (sista?) försök att köpa ön och göra den till nationalpark. Två nutida kämpar: Kyrkorådets i Torekov ordförande Magnus Andrell vid en klassisk Sandhamnsek. Foto John Henrysson 4 april 2009

4 4 I Skånes Natur 1946, s 17-43, ger Hervid Vallin några glimtar från öns natur på. Det finns många bilder bl a ett flygfoto över ön. Under åren 1937 till 1948 finns stoff om ön i nio av de tolv årgångarna finns fyra artiklar från ön. Skånes Natur 1975 är ett temanummer om Bjärebygd och Väderö. Redan i de två fösta årsböckerna 1911 och 1912 finns artiklar av sekreteraren Waldemar Bülow om skogsavverkning och rävar på Väderön. Från 1944, då Sällskapet Hallands Väderös Natur bildades, utgav artiklar om Väderön i Skånes Natur också som särtryck i serien Meddelande från SHVN. De fem första "Meddelandena" är hämtade från Skånes Natur ( ). Tre av dem har Vallin som författare. Ytterligare tio särtryck från Skånes Natur kom som Meddelanden fram till I Meddelande från SHVN nr 59/1994 redogör Lennart Ploman på ett mycket läsvärt sätt för Skånes Naturskyddsförenings historia och engagemang för Hallands Väderö mellan 1911 och Skånes Natur från 1975 är ett temanummer om Bjärebygd och Väderö. Två ganska långa artiklar handlar om ön: Hervid Vallin, Hallands Väderö, ett mångskiftande naturreservat, s , med karta. Åke Andersson, Glimtar från fågellivet på Hallands Väderö, s Det finns fyra bilder av fåglar vid Väderön av Lennart Norström/Ns

5 5 Svenska Turistföreningens årsskrift hade redan 1912 en artikel om ön på s skriven av adjunkten från Stockholm, Paulus Romare, som med sin familj hyrde den gamla lotsstugan på ön under flera somrar. Artikeln är illustrerad med fotografier tagna av författaren själv och Albert Ekman. Svenska Turistföreningens Årsskrift 1949 innehåller på s en naturskildring från ön av Sten Selander, ledamot av Svenska akademien och några år ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen. Artikeln illustreras med många foton tagna av Olof Thaning, som också har en fristående fotoserie från ön på s

6 6 Uppslaget från STF:s årsskrift 1949 visar tusenårseken på ön fotograferad av Olof Taning och första sidan i Sten Selanders artikel om Hallands Väderö. Förstora sidan i datorn, så går det att läsa om kulturpåverkan på ön.

7 7 Bengt Pamps Skånes Ortnamn, utgavs av Sydsvenska Ortnamnssällskapet och Landsmålsarkivet i Lund Det finns en sida om namnet Hallands Väderö. Pamp diskuterar namnets ursprung, något som många brukar undra över. På s 149 i boken försöker Pamp härleda ursprung till namnet "Väderön" och andra namn som använts om ön. Begreppet "Hallands" diskuteras på s 22 (till vänster) där namnets samband med Hallandsås och Hovs hallar utreds.

8 8 Fauna och Flora innehåller i detta nummer på s Claes Andrén och Göran Nilsson: Reptiler och amfibier på Hallands Väderö. Artikeln finns även i Meddelande från SHVN nr 47/1981, som också innehåller Einar Ihrmarks minnesord över Hervid Vallin, som avled den 19 juli 1980.

9 9 En sida ur Fauna och Flora Två forskare på grod- och kräldjur skriver om dessa djur på Hallands Väderö. Andrén och Nilson har fått en rapport om sin forskning kring huggormar antagen av den ansedda vetenskaplig tidskriften "Biological Journal of the Linnean Society" (1981). Nertill en halv sida därifrån. Det är ormarna som är forskningsobjektet i detta fall, inte Hallands Väderö. Ön är "bara" en lokal bland flera, där just denna forskning ägt rum. Många vetenskapliga arbeten har helt eller delvis utförts på ön, utan att handla om ön eller beskriver förhållanden för just Väderön. Sådan allmängiltig forskning förekom vid den ekologiska station, som fanns på ön under mellankrigstiden. Att denna forskning skett på just Hallands Väderö framgår inte alltid tydligt.

10 10 Fauna och flora har en artikel av Björn Flärdh om ovanlig färgteckning hos huggormen. Den handlar inte specifikt om Hallands Väderö. Men... Flärdhs artikel hänvisar i sin litteraturlista till Andrén & Nilson (1981) i Biological Journal of the Linnean Society 15: Se utdrag på föregående sida. Fig. 1 i Flärdhs uppsats är ett foto från Andrén & Nilson. Fotot visar två olikfärgade ormar i deras naturliga miljö på Hallands Väderö. Detta är ett bra exempel på hur forskning på Hallands Väderö sprids mellan forskare och till naturintresserade läsare av populärvetenskapliga tidskrifter. Ett liknande exempel på kunskapsspridning finns i Fauna och flora Sven Sahlin nämner på s 162 Väderön i en artikel om klockgroda och lövgroda i Skåne. Anledningen till det är att man 1935 gjorde ett misslyckat försök att plantera ut klockgrodor på ön enligt Gislén & Kauri i artikeln Zoogeography of the Swedish Amphibians and Reptiles i skriften Acta Vertebratica 1: Temat LEVANDE KATTEGATT behandlas i Fauna och flora Tero Härkönen och Sven Gunnar Lunneryd skriver om Knubb- och gråsälen på s och Paul Eric

11 11 Jönsson om Tobisgrisslan på s Förhållanden på Hallands Väderö berörs i artiklarna. Meddelande 36 från SHVN är ett särtryck från Svensk Botanisk Tidskrift Bd 68, s (1974). Vallin följde utvecklingen av en mosskudde i Ulagapskärret under 50 år en ovanlig forsknings-prestation. Han började dokumentera "tuvan" medan han förberedde arbetet med sin doktorsavhandling. Den är skriven på tyska och utkom 1925 som Lunds Universitets Årsskrift N.F. Avd.2, bd 21 nr 7 med den långa titeln "Ökologische Studien über Wald- und Strandvegetation mit besonderes Berücksichtigung der Erlensümpfe auf Hallands Väderö in SW-Schweden". Vallins forskning var knuten till speciella förhållanden på ön men kan ändå ligga till grund för jämförelser med andra platser och senare tider. Vallin gjorde själv en parallellundersökning i Karpaterna Professor Nils Malmer vid Botaniska institutionen i Lund lät en elev delvis upprepa (eller åtminstone påbörja en upprepning) av Vallins forskning i Ulagapskärret för några år sedan men ingen rapport har publicerats. Svensk Botanisk Tidskrift 1976 innehåller på s ett bidrag av Hervid Vallin: Kärlväxtfloran på Hallands Väderö. Artlistan finns också som särtryck i nr 43 från SHVN.

12 12 Enligt Svensk Botanisk Tidskrift 1976 s påvisades judasörat, en svamp som trivs på fläder, med säkerhet för första gången i Sverige 1946 i samband med forskning om Hallands Väderös svampar på ved. Judasörat, som är vanligare på kontinenten och de Brittiska öarna, har senare hittats på fler lokaler i Skåne. Författarna hänvisar till John Erikssons rapport från ön på nästa sida. Erikssons "lilla uppsats" från 1948 finns som Meddelande nr 7 från SHVN men publicerades först i Kungl. Fysio-grafiska Sällskapets Förhandlingar Bd 18 Nr 8 (1948). Författaren forskaren antyder att han trivdes väl på ön under sina dagsbesök där somrarna 1946 och 1947 och under en nio dagars vistelse där hösten 1946.

13 13 Svensk Botanisk Tidskrift I detta nummer ingår Ulf Arup och Stefan Ekman: Lavfloran på Hallands Väderö på s Dessa sidor finns också som Meddelande från SHVN nr 58/1991.

14 14 Två sidor från tidskriften Vår fågelvärld 42 (1981) s får tala för sig själv. Tre amatörornitologer (fågelskådare) från Torekov blev 1977 de första som observerat en sottärna i Sverige. Och det var på hallands Väderö.

15 15 Avhandling från Kungl. Svenska Vetenskapsakademien Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens Avhandlingar i Naturskyddsärenden Nr 11, 1955 är ett exempel på en fristående forskningsrapport. Den sändes ut till medlemmar i SHVN som Meddelande nr 11/1955, vilket framgår av en påklistrad lapp. Det är en slump att numreringen överensstämmer i de båda skriftserierna. Avhandlingen är riktad till experter på lavar eller naturskydd och har en sammanfattning på engelska. Inventeringen av lavar gjordes som ett led i att utforska öns värde som naturpark, vilket den blev Almborn skrev en mer lättillgänglig artikel om lavfloran på Hallands Väderö i Skånes Natur, Den finns också i särtryck som Meddelande från SHVN nr 18/1959.

16 16 Denna rapport i stencilform och av rejäl storlek är ett examensarbete av Jan Lannér. Det handlar om skogens förändring under kulturpåverkan med bete och skogsskötsel. En av rapportens kartor visas i bild. Det finns en utförlig och användbar källförteckning i boken med hänvisningar till många otryckta och tryckta arkivalier.

17 17 En avhandling från Sveriges Lantbruksuniversitet som är utgiven på engelska

18 18 Så här informativ kan baksidan på en rapport vara. Läslig för de flesta forskare världen över.

19 19 Så här börjar en uppsats om tolkning av gamla historiska kartor av Jan Lannér. Uppsatsen handlar inte om Väderön men kartmaterial och verklighet för undersökning är hämtade därifrån. Nästa blad visar en karta från ön som ingår i det material som granskats källkritiskt. Uppsatsen har en omfattande förteckning över otryckta källor från olika arkiv och med anknytning till Hallands Väderö. Se kommande blad som exempel. Artikeln är en bearbetning av Paper 1 i författarens licentiatavhandling Lanscape Openness (2003) från SLU.

20 20 En karta från ön som ingår i det material som granskats källkritiskt i rapporten med den långa titeln.

21 21 Rapporten är publicerad i en bok med namnet "Kartlagt land" från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Den formella beteckningen är Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 40. Boken utkom 2007 och Lannér bidrag i antologin omfattar kapitel 9 på s

22 22 Uppräknade tryckta källor och litteratur hänför sig huvudsakligen till skog, kartor och miljöhistoria av mer allmän karaktär.

23 23 Denna rapport om 80 sidor går att läsa och hämta som pdf-fil från Länsstyrelsens i Skåne län En länk finns på denna hemsida underfliken Natur och historia, Natur. Författaren Åke Andersson har under årens lopp skrivit åtskilliga artiklar om förhållanden på Hallands Väderö, de flesta om fåglar, särskilt måsfåglar. Referenslistan innehåller en hel del klassisk litteratur om Hallands Väderö och om fågellivet även i vidsträcktare bemärkelse. Detta är en av flera undersökningar som gjorts av eller för naturvårdasenheten vid länsstyrelsen (före 1996 i Kristianstads län). Under årens lopp har också opublicerade inventeringar utförts på Hallands Väderö för att dokumentera förhållanden och kunna studera eventuell framtida förändring i fauna och flora. Fågeln på omslaget är en tobisgrissla, som är Båstads kommunfågel. Kattegatts största koloni av denna alka finns på Hallands Väderö (c:a 300 par). Även de något större alkorna sillgrissla och tordmule häckar runt ön. Lokalt kallas tobisgrisslan (Cepphus grylle) för tejst. På danska heter den grylleteista. Namnen anspelar på att fågeln gärna fångar de små fiskarterna tobis och tejstefisk. Förstora bilden i datorn så går det att läsa texten på baksidan.

24 24 Sommaren 1971 gjorde Inger och Jan Berglund en utförlig inventering av naturoch kulturförhållandena på ön. Inventeringen jämte förslag till planering var ett examensarbete vid Lantbrukshögskolan i Alnarp med titeln Disposition och skötsel. I Inventering II Planering. Arbetet resulterade i en stencilerad rapport av imponerande volym: 150 A4- sidor, dock med text på bara en sida, med 1½ rad-avstånd och bred marginal. I en del av upplagan fanns inklistrade figurer. Det medföljde bortåt 50 bilagor i form av protokoll och tio specialkartor över hela ön, sex i skala och fyra i 1: Upplagan var ganska liten. En skötselplan för ön behövdes men förslaget från författarna fick inget genomslag. Kanske siktade de för högt, vilket ledde till invändningar. Rapporten ger en bred bild av läget på ön Så har t ex varje byggnad inventerats och protokollförts. Ett förlag att riva ett par hus på ön blev inte populärt. Författarna får själva presentera syftet med sitt arbete i förordet till höger.

25 25 Naturvårds- och forskningsrapporter Förteckningen består av två listor - en till 1977 och en därefter. Den första listan är ordnad efter litteraturförteckningen i Hervid Vallin: Besök på Hallands Väderö, 3:e upplagan Den har kompletterats med källor från annat håll. Förteckning över naturvårds- och forskningsrapporter t o m 1977 Aakjaer, S., Kong Valdemars Jordebog / udg. af Samfund til udgivelse af gammel nordisklitteratur, faksimil av utgåva , Akad. Forl. Copenhagen. Ahlmann,, H. W:son, Abrasion på nordvästra Skånes urbergs kust. Ymer Ahlström, Emil, S., Gråtruten som skadedjur (1948). Svensk Jakt, Aldén, Björn, Nordin, Ingvar och Sunhede, Stellan: Judasörat i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift Almborn, O., Lavvegetation och lavflora på Hallands Väderö. Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens avhandlingar i Naturskyddsärenden Nr II, Lavfloran på Hallands Väderö, en översikt. - Skånes Natur Alvthin, Nils, Scutellaria hastifolia i Skåne. - Botaniska Notiser Amilon, J. A., Om Hallands Väderö. - Skogvårdsföreningens tidskrift Andersson, Bror A. Bjärebygdens kyrkor i slutet av 1600-talet. Bjärebygden 1966 sid Andersson, G., Om förekomsten av Beta maritima på Sveriges västkust. Svensk Botanisk Tidskrift Andersson, Åke. Gråtrutarna på Hallands Väderö och deras grannar. Skånes Natur Hallands Väderö som ruggningsplats för grågås Anser anser, under 1800-talet. Vår fågelvärld 28, Gråtrutar och soptippar. Hygienisk Revy Andersson, Åke och Kristersson, Mikael, Sälarna på Skånes väst- och sydkust. Skånes Natur Andersson, Åke, Rosenlund, Nils, Tobisgrisslorna på Hallands Väderö. Skånes Ornitologiska förening 12, Antonisz, C., Carte von Oostlant, 1543 (reproducerad i H. Richter, Skånes karta l). Areschoug, F. W. C., Skånes Flora. Lund Behrens, S., Morfometriska, morfogenetiska och tektoniska studier av de nordvästskånskaurbergsåsarna, särskilt Kullaberg. Lund Berglund, Inger och Jan, Hallands Väderö. Disposition och skötsel. I Inventering. II Planering. Examensarbete vid Institutionen för trädgårdsvetenskap och Landskapsplanering, Lantbrukshögskolan, Alnarp. Stencil Bergström, Gunnar, Torekovs kyrka Stockholm Brinck, Per, Gråtruten och den övriga kustfågelfaunan, Skånes Natur, häfte 4, Bunte, Rune, Fiske och fiskelägen i Skåne, Skånsk kust. Skånes Hembygdsförbunds årsbok sid Bülow, W., Hallands Väderö. Skånes Naturskyddsförenings årsberättelse för Naturskydd i Skåne. Skånes Natur Cronquist C. W:son. Hallands Väderö. Skånes Naturskyddsförenings årsberättelse N:r sid Ystad Eklundh, Carin, Kvalitativa och kvantitativa undersökningar av fågelfaunan på Hallands Väderö. K. Sv. Vetenskapsakademiens avhandlingar i naturskyddsärenden nr 35, 1938.

26 26 Eriksson, John, Något om Hallands Väderös vedbeboende basidiomyceter. - Kungl. Fysiografiska Sällskapets Förhandlingar Bd 18, nr 8, Erman, C., Über Lichtorientierungen bei Iris-Blättern. Botaniska Notiser Fehér, D., Untersuchungen über die Kohlenstoffernährung des Wal des. Flora, Bd 121, Fries, C., Den svenska södern. Från Särö till Hallands Väderö. W & W, Stockholm1963. Fritzell, Gunnar, Bjäre härad och S:ta Tora. Bjärebygden Bjäre härads jordrevningskommission. Bjärebygden Frödin, J., Tvenne västskandinaviska klimatfaktorer och deras växt geografiska betydelse. Arkiv för Botanik F-n, C., Ett och annat om fogelverlden på Hallands Väderö. Svenska Jägarförbundets tidskrift Gertz, O., Floran på Hallands Väderö, några historiskt-botaniska anteckningar. Skånes Natur Bilder från Hallands Väderö. Skånes Natur Gislén, T., och Kauri, H., Zoogeography of the swedish amphibians and reptiles. Acta Vertebratica 1, Hallberg, S., Hallands Väderö. Sveriges Natur Två viktiga naturskyddsfrågor. Sveriges Natur Hallenborg, C Carl Hallenborgs anmärkningar till Carl von Linnes Skånska resa utgivna av Weibull, C. G. Historisk tidskrift För Skåneland Band 4 häfte 7-9. Lund Hanström, B., Fåglarna på Hallands Väderö - ett första inventeringsförsök. Skånes Natur Skånes första valross. Skånes Natur Faunan på Hallands Väderö. Skånes Natur Hellbom, P. J., Lavvegetationen på öarna vid Sveriges västkust. Bihang till Vetenskapsakademiens handlingar Hemberg, E., Bokens invandring till Skandinavien och dess spridningsbiologi. Skogsvårdsföreningens tidskrift Hollgren, C. A., Hallands Väderö. Svenska Jägarförbundets tidskrift Holmgren, V., Bidrag till tångävjans ekologi. Botaniska Notiser Johansson, N., Zur Kenntnis der Kohlensäureassimilation einiger Farne. Svensk Botanisk Tidskrift Ökologische Studien liber den Gasaustausch einiger Landpflanzen. Stockholm Jägerskiöld, L. A., Ett besök på Hallands Väderö sommaren Svenska Jägarförbundets tidskrift Kjellman, F. R., Om algvegetationen i Skälderviken och angränsande Kattegatsområde. Stockholm Kjellmark, K., Öfversikt av Sveriges stenåldersboplatser. Ymer Lindquist, B.,. Den skandinaviska bokskogens biologi. Särtryck ur Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, häfte 3. Stockholm1931. Lundblad, O. och Olsson, A., Insektfaunan på Hallands Väderö. Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens avhandlingar i Naturskyddsärenden nr 9, Stockholm Lundegårdh, Henrik. Physiologische Studien über die Baumarchitektonik. Vetenskapsakademiens handlingar Vindens inflytande på trädväxten. Växterna på krigsstigen, A. Bonnier Ekologiska och fysiologiska studier på Hallands Väderö. Botaniska Notiser Den ekologiska stationen på Hallands Väderö. Svensk Botanisk Tidskrift. Bd

27 27 Lundegårdh, Henrik Ecological studies in the assimilation of certain forest-plants and shore-plants. Svensk Botanisk Tidskrift Skogen på Hallands Väderö. Lustgården årg 3. 4 Årsskrift för föreningen för dendrologi och parkvård Zur Physiologie und ökologie der Kohlensäureassimilation. Biolog. Centralblatt Pflanzenökologische Lichtmessungen. Biolog. Centralblatt Der Kreislauf der Kohlensäure in der Natur. Jena Die Ökologische Station der Hallands Väderö 1917 bis 1927.Mit 7 Abbildungen im Text und Tafel X. Flora N. F. Bd Klima und Boden. Jena Länsstyrelsens i Kristianstads län resolution i ärende angående fridlysning av Hallands Väderö såsom Naturpark, given å landskansliet i Kristianstad den 14 april Skånes Natur Lönnberg, Egil, Fornlämningar i Bjärebygdens landskapsbild. Bjärebygden Lönnberg, Einar, Undersökningar rörande Skäldervikens och angränsande Kattegatsområdets djurliv. Meddelanden från Kungl.Lantbruksstyrelsen nr 2, En valross på villovägar. Fauna och Flora s Mercator, G., Dama regnum, i atlas av år 1595 (delvis reproducerad genom H. Richter i Svensk geografisk årsbok 1930). Montfort, C., Über Halobiose und ihre Abstufung. - Flora, Bd 121, Mörner, N. A., The late quaternary history of Kattegat sea and the Swedish west coast. SGU ser C Nr 640, årsbok 63 nr 3. Neuman, L. M., Berättelse om en botanisk resa till Hallands Väderö och närliggande delar av skånska landet, företagen med understöd av Kongl. Vetenskapsakademien år Översikt av Vetenskapsakademiens förhandlingar för år Statice scancia Fr. var. hallandica, varietas nova. Botaniska Notiser Nyholm, Elsa, Mossfloran på Hallands Väderö. Skånes Natur Nykvist, Nils, Vegetationens inverkan på markens humushalt en studie från Hallands Väderö. Skånes Natur Olsson (Otterlind), G., Fågelfaunan på Hallands Väderö sommaren Fauna och flora 38, Till gråtrutens närings- och spridningsekologi. Kungl. Fysiografiska Sällskapets Förhandlingar, Bd 18, nr 4, Persson, Håkan, Fågelobservationer på Hallands Väderö Kullabygdens ornitologiska förening Persson, Per Erik, Strövtåg på Väderön med Hervid Vallin. Skånes Natur Rasmusson, J., Några undersökningar av Beta maritima L. Botaniska notiser Några iakttagelser över Beta maritima L. Botaniska Notiser Retzius, A. J., Strödda anmärkningar vid Skånes naturalhistoria, gjorda under en resa till Torekov år Fysiografiska Sällskapets handlingar Ringdahl, A., Coleoptera och Makrolepidoptera från Hallands Väderö. Opuscula Entomologica Ringdahl, O., Rubus polyanthemus Lindeb. påträffad på Hallands Väderö. Botaniska Notiser Bidrag till kännedom om flugfaunan på Hallands Väderö. Entomologisk tidskrift Några drag ur insektslivet på Hallands Väderö. Skånes Natur Flugfaunan på Kullaberg och Hallands Väderö. Kullabergs Natur. Häfte 2. Lund Romare, P., Från Hallands Väderö. Turistföreningens årsskrift Santesson, A. B., Hallands Väderö. Ur Naturen och samhället

28 28 Selander, Sten, Vandring på Väderön. Svenska Turistföreningens årsskrift Simmons, H. G., Några ord om de svenska fyndigheterna för Beta maritima L. samt Beta maritima på de skånska fyndorterna. Svensk Botanisk Tidskrift Till kännedom om invandring av Beta maritima L. vid Sveriges västkust. Svensk Botanisk Tidskrift Några skånska växtlokaler. Botaniska Notiser Sjöstedt, L. G., Havsalger från Hallands Väderö och närliggande Skånekust. Lunds Universitets Årsskrift. N. F. Avd. 2. Bd 23, nr 6, Stocker, O., Physiologische und ökologische Untersuchungen an Laub- und Strauchflechten. Flora, Bd 121, Strömberg, Märta, Forntida rastplatser på Hallands Väderö. Bjärebygden Stålfelt, M. G., Till kännedom förhållandet mellan solbladens och skuggbladens kolhydratsproduktion. Meddelanden från Statens skogsförsöksanstalt, nr 5, Tallens och granens kolsyreassimilation och dess ekologiska betingelser. Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt, nr S, Die photischen Reaktionen im Spaltöffnungsmechanismus. Flora, Bd 121, Der stomatäre Regulator in der pflanzlichen Transpiration. Planta, Bd 17, Die Bedeutung der Vegetation im Wasserhaushalt des Bodens. Svenska Skogsvårdsföreningens tidskrift, häfte II, Suneson, Sv., Några algfynd från Hallands Väderö och Hallandskusten. Botaniska Notiser Sylvén, Nils, Bidragt till Skånes flora. Botaniska Notiser Hallands Väderös zoocecidier. Skånes Natur Tjebbes, K., The wild Beets of the North Sea Region. Botaniska Notiser Turesson, G., The cause of plagiotropy in maritime shore-plants. Lunds Universitets Årsskrift N. F. Avd. 2, Bd 16, nr 2, The genotypical response of plant species to the habitat. Lund Wallengren, H., Die Vogelfauna des nordwestlischen Schonens in Schweden. Journal für Ornithologie 41, Vallin, Hervid, Ökologische Studien über Wald- und Strandvegetation mit besonderer Berücksichtigung der Erlensümpfe auf Hallands Väderö in SW-Schweden. Lunds Universitets Årsskrift. N. F. Avd. 2, Bd 21, nr 7, Eine pflanzenökologische Vergleichung zwischen dem Erlenwald auf Hallands Väderö in SW-Schweden und dem Erlenwald bei den Kleinen Karpathen in der Tschechoslowakei. Flora, Bd 121, Beta maritima L. på Hallands Väderö. Botaniska Notiser För Hallands Väderö ej förut publicerade fanerogamer och kärlkryptogamer samt i övrigt några för ön intressanta växter. Botaniska Notiser Kommer bokskogen på Hallands Väderö att dö ut? Sveriges Natur Hallands Väderö. Vegetation och flora. Naturskyddssynpunkter. Skånes Natur Förteckning över fanerogamer och kärlkryptogamer på Hallands Väderö. Skånes Natur Hallands Väderö. Några glimtar av öns natur. Skånes Natur Hallands Väderö. I Hanström och Curry-Lindahl (red.). Natur i Skåne 1947, s Om några på amfibolit förekommande för Hallands Väderö nya fanerogamer och ormbunkar. Botaniska Notiser Flora och vegetation på diabas- och amfibolitryggar samt å gnejser på Hallands Väderö.

29 29 Vallin, Hervid, En ekologisk undersökning. Statens Naturvetenskapliga Forskningsråds Årsbok 1950/51. Stockholm Grönfläckiga paddan funnen på Hallands Väderö. Fauna och Flora 50:46, Hallands Väderö. Något om öns historik och högre växtliv. Skånes Natur Sällskapet Hallands Väderös Natur. Skånes Natur Strövtåg på Hallands Väderö. Bjärebygden Exkursioner på Hallands Väderö Medd. från SHVN nr 27, Vegetation Changes in a Moos Cushion during 50 Years. Svensk Botanisk Tidskrift, Bd 68, Hallands Väderö. Ett mångskiftande naturreservat. Skånes Natur Kärlväxtfloran på Hallands Väderö. Svensk Botanisk Tidskrift, volym 70, Walther, O., Zur Temperaturabhängigkeit der Assimilation bei Vicia Faba. Flora, Bd 121, Weibull, Lauritz, Inlaga till Kungl. Kammarkollegium Undersökning angående äganderätten till Hallands Väderö. Historisk tidskrift för Skåneland Band 4 häfte 4-6, årgång sid Weimarck, H., De enligt naturskyddslagen skyddade botaniska objekten i Skåne. Skånes Natur Widéen, Harald, En kyrka försvinner. Skånes hembygdsförbunds årsbok Wijkander, Klara, Ortnamn på Hallands Väderö - med kartbilaga. Sydsvenska Ortnamnssällskapets årsskrift Följande del av listan börjar med utgivningsåret 1978 I denna lista finns relevanta titlar från fem nyare vetenskapliga skrifter kompletterade med källor från annat håll. Den formella utformningen av titeln följer i viss mån respektive källa. Varje titel återges bara en gång. Fem skrifter vars källor är utgångspunkt för listans innehåll och formulering: Ekstam & Forshed: Hallands Väderö - naturen och historien (2010). Andersson: Häckande kustfåglar på Hallands Väderö (2007). Lannér: Landscape Openness (2003) sid Lannér: Hallands Väderö. Mulens, yxans och lövsnappens landskap (1996). Arup och Ekman: Lavfloran på Hallands Väderö (1991). Andersson, Åke: Inventering av häckande kustfåglar på Hallands Väderö 2005 (2005). Rapport. Länsstyrelsen i Skåne län Häckande kustfåglar på Hallands Väderö Länsstyrelsen i Skåne län Bestånd och häckningsresultat hos kustfåglar på Hallands Väderö Rapport från Länsstyrelsen i Skåne län Häckande Kustfågel på Hallands Väderö Länsstyrelsen i Skåne län Andrell, Magnus: Naturvårdsinsatser under 8 år - en sammanfattning. Medd. från SHVN nr 65/ PM från Torekovs kyrkoråd efter en exkursion om landskapsvård. Medd. från SHVN nr 66/2006 Andrén, Claes och Nilson, Göran: Reptiler och amfibier på Hallands Väderö. Särtryck ur Fauna och Flora nr 5, 1979, s och Medd. från SHVN nr 47/1981 Arup, U. & Ekman, S Lavfloran på Hallands Väderö. Svensk Botanisk Tidskrift 85.

30 30 Bergendorff C. & Emanulsson U Skottskogen - en försummad del av vårt kulturlandskap. Svensk Bot. Tidskr. volym 76: sid Motala. Bjäre Naturskyddsförening, Naturskyddet på ön. Historia i punktform och förslag till ny skötselplan för ön. Bjäre Natur nr 1, 1997 och Medd. från SHVN nr 61. Cederström, P Hallands Väderö: Inventering av vedskalbaggar (Coleoptera) och klokrypare (Pseudoscorpionidea). Rapport. Länsmuseet i Kristianstad. Cronberg, Cecilia: Stenåldersjägarna på HV. Höstexkursionen. Medd. från SHVN nr 66/2006. Databanken för hotade arter & Naturvårdsverket 1991: Hotade växter i Sverige Kärlväxter, mossor, lavar och svampar - förteckning och länsvis förekomst. Lund. Edler, Lars: Växtplanktion- och syrgasutveckling i Laholmsbukten (1983). Medd. från SHVN nr 50/1984. Ekstam, U., Aronsson, M. & Forshed, N. 1988: Ängar. L Ts förlag. Ekstam, U. & Forshed, N. 1996: Äldre Fodermarker. Naturvårdsverkets förlag. Ekstam, U. & Forshed, N. 2000: Svenska naturbetesmarker - historia och ekologi. Naturvårdsverkets förlag. Ekstam, U. & Forshed, N. 2010: Hallands Väderö - naturen och historien. Svenska kyrkan. Torekovs församling. Emanuelsson, Urban: Hallands Väderö som kulturmark. Medd. från SHVN nr 52/ (Red) Det skånska kulturlandskapet. Utgiven av Naturskyddsföreningen i Skåne. Falkmer, Karin: Stenåldern och fynd från HV. Referat av årsmötesexkursionen Medd. från SHVN nr 67/ HV och naturvetare i Linné fotspår. Exkursionsrapport. Medd. från SHVN nr 62/2008. Floravårdskommitten för lavar 1987: Preliminär lista över hotade lavar i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 81: Forshed, Nils: Bidrag till kännedom om fjärilsfaunan på Hallands Väderö. Manus Manus finns på Fritz, Örjan: Lavfloran på Väderön. Bjäre Natur nr 1, 1997 och Medd. från SHVN nr 61. Göransson, Peter Undersökning av den djupare mjukbottenfaunan inom Hallands Väderö marina reservat Länsstyrelsen i Skåne län, Miljöenheten. Skåne i utveckling 2001:8. Hallenberg, N. & Sunhede, S. 1979: Notes on the wood fungus flora of Hallands Väderö. Göteborgs svampklubb, årsskrift 1979: Hallingbäck, T. 1991: Luftföroreningar och gödsling - ett hot mot blågrönalger och lavar med blågrönalger. Svensk Bot. Tidskr. 85: Henrysson, John: Ryggradslösa djur. Referat av exkursion med Ulf Gärdenfors 27 juli I Tillbakablick, Medd. från SHVN nr 59/ Växtekologi. Referat av jubileumsexkursionen med Nils Malmer 11juli I Tillbakablick, Medd. från SHVN nr 59/1994. Hernborg, Sven, Fornminnen på Hallands Väderö, Bjärebygden 1988 och Medd. från SHVN nr 55. Hårding, Karin: Inventering av knubbsäl 1989 (efter den s k säldöden). Medd.från SHVN nr 57/1990. Härkönen, Tero och Lunneryd, Sven Gunnar: Knubb- och gråsälen i Kattegatt- Skagerrak (1990). Fauna och Flora 85, Isacson, C-G Hallands Väderö och jakten på ön. Isacson International AB Göteborg. Jansson, N Situation and habit preference of Hermite beetle, Osmoderma eremita, on the island Hallands Väderö. SLU, Institutionen för entomologi: Examensarbete i entomologi 2003:8. Johansson, O. & Hedin, P Restaurering av ängs- och hagmarker.

31 31 Statensnaturvårdsverk, Solna. Jönsson, Paul Eric: Tobisgrisslan i Kattegatt en stationär havsfågel i ett krisdrabbat hav (1990). Fauna och Flora 85, Jönsson, Paul Eric & Rosenlund, Nils: Minken ett allvarligt hot mot tobisgrisslan på Hallands Väderö. (1990). Anser, 29, Kollberg (Stefansson), Bodil: Tobisgrisslan Båstads kommunfågel. Bjäre Natur nr 1, och Medd. från SHVN nr 61. Kollberg, Bodil, Kollberg, Bengt och Eriksson, Nils Sottärna Sterna fuscata på Hallands Väderö i juli ett fynd av en för landet ny fågelart. Vår fågelvärld 42 (1981) s Lannér, Jan 1997, Hallands Väderö. - Mulens, yxans och lövsnappens landskap, hur människan nyttjat och utformat skogen och träden från 4200 f.kr. till Examensarbete vid Inst. för Landskapsplanering SLU, Alnarp, 219 s , Hallands Väderö - the landscape of the muzzle, axe and shredder, how man used and shaped the woodland from 4200 BC until 1915, final project (in Swedish) at the department of Landscape planning Alnarp, Swedish Agriculture University Lannér: Landscape Opennness (2003). Rapport 03:5 från SLU, Department of Landscape Planning, Alnarp. Lannér, Jan, Gammelekars reaktion på gjorda skötselåtgärder. Medd. från SHVN nr 65/ Naturskydd - framväxten av ett nytt bruk av ön. Medd. från SHVN nr 66/ Trädbärande marks beskrivning i historiskt kartmaterial en källkritisk granskning av en ägobeskrivning från 1850 i Kartlagt land från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 40. (2007) kapitel 9, s Lannér, Jan och Svedberg, Viktor, Arkeologiska undersökningar av lämningar efter äldre fiske på HV. Medd. från SHVN nr 65/2005. Loo, L-O., Isaksson, I., Loo-Luttervall, P-I. & Hansson L.J Inventering av grundare havsområden vid Hallands Väderö Länsstyrelsen i Kristianstad län. Lundgren, Fredrik & Olsson, Per Reservat Hallands Väderö. Marina undersökningar Länsstyrelsen i Skåne län, Miljöenheten. Skåne i utveckling 2001:20. Länsstyrelsen i Skåne län Skötselplan för Hallands Väderö. Miljöenheten, Christer Persson. Tillhör Länsstyrelsens beslut , dnr ; Länsstyrelsen i Skåne län Bevarandeplan för Natura 2000-område Hallands Väderö. Kungjord av Länsstyrelsen , dnr , ; Nilsson, Arvid: Land- och sötvattenmollusker på Hallands Väderö. Undersökningar utförda huvudsakligen under åren Medd. från SHVN nr 56/1989. Oldén, Bertil, Peterz, Mats och Kollberg (Stefansson), Bodil: Fisknätsdöd bland sjöfåglar särskilt avseende problematiken i Nordvästskåne. Anser 24, 1985 s Olsson, Kjell-Arne och Arup, Ulf: Hallands Väderö. I Floran i Skåne. Vegetation och utflyktsmål. Lunds Botaniska Förening 2003, s Paulsson, Bengt: Mossor. Referat av exkursionen med Kurt Olsson 12 sept I Tillbakablick, Medd. från SHVN nr 59/1994. Ploman Lennart Axplock ur Skånes Naturskyddsförenings handlingar I Tillbakablick, Medd. från SHVN nr 59/1994. Ringberg, B., Beskrivning till jordartskartan Halmstad SV, SGU serie Ae 121. TK i Uppsala AB, Uppsala. Ringberg, B., Jordartskartan (Map of the Quarternary Deposits) 4C Halmstad SV, skala 1: Sveriges geologiska undersökning serie Ae nr 121. Sahlin, Hans: Hallands Väderö bröllopsö (om biodlingen på ön). Medd. från SHVN nr 60/1997. Svensson, Sigvard: Ätliga och oätliga svampar. Referat av septemberexkursionen.

32 32 Medd. från SHVN nr 67/2007. Wikman, Hugo och Bergström, Jan: Beskrivning till berggundskartan Halmstad SV Sveriges Geologiska Undersökningar. Berggrundsgeologiska och geofysiska kartblad. Serie Af Nr 133 (1987). Wihlborg, A Nybro, (Väderön 1:1) Hallands Väderö, Torekovs sn, Skåne, 1974 och 1978, RAÅ, UV Syd. Lund.