Nytt om lagen för personförsäkring och sparande

Transkript

1 Nytt om lagen för personförsäkring och sparande Här ges en kortfattad sammanställning av nya lagar och lagförslag m.m., som bedöms vara av intresse för vår verksamhet. Innehåll: PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT Integritetsskydd hos försäkringsbolag Nya regler för investeringsfonder Nya informationsföreskrifter från Finansinspektionen Förslag om lagreglerad tystnadsplikt i försäkringsföretag Förslag om ändrade preskriptionsregler Förlängd tid för Livförsäkringsutredningen Vissa typer av ärenden flyttas från tingsrätterna Tjänstepensionspremier både enligt kollektivavtal och individuellt avtal Bodelning av tjänstepensionsförsäkring i fåmansföretag Riskbedömningsavslag var inte diskriminering Inte orsakssamband mellan trafikolycka och arbetsoförmåga Könsneutrala premier SKATTER INKOMSTSKATT Förslag om ändrade skatter 2012 Beskattning vid återkrav från Försäkringskassan, arbetslöshetskassa med flera Ny ansökningsblankett från Skatteverket om dispens för återköp Avdragsår för tjänstepensionspremier och löneskatt Kompletteringsregeln vid löpande intjänande och premiebetalning Fondrabatter är inte inkomstskattepliktiga ÖVRIGT Förslaget om investeringssparkonto och ändrad skatt på kapitalförsäkringar SOCIALFÖRSÄKRING ALLMÄNT Massfondbyten av premiepension stoppas den 1 december Arbetslöshetsersättning samordnas med återkallat pensionsuttag Sammanboende trots ena makens äldreboende 1

2 PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT Integritetsskydd hos försäkringsbolag Den 1 juli i år började de nya bestämmelserna i FAL om integritetsskydd att gälla. Försäkringsbolag får vid nyteckning eller skadereglering inte begära in fullmakt för inhämtande av hälsouppgifter förrän det vid handläggningen av ärendet bedömts nödvändigt, läs mer i Nytt om lagen och Inom Folksam har arbetet med att leva upp till lagändringarna bedrivits i projektform. Nya fullmakter är framtagna och hälsodeklarationer och rutiner är genomgångna och ändrade i förekommande fall. Nya instruktioner är framtagna för skadesidan och riskbedömningen. Nya regler för investeringsfonder Regeringen lämnade i maj en proposition om ändringar i lagen om investeringsfonder för att genomföra ett nytt EU-direktiv om fondbolag och värdepappersfonder (UCITS IVdirektivet). Bland annat föreslogs att det blir möjligt för utländska fondbolag att ansvara för förvaltningen av svenska värdepappersfonder och för svenska fondbolag att förvalta utländska värdepappersfonder. Nya placeringsregler införs som innebär att en värdepappersfond får placera alla medel i en annan värdepappersfond, Vidare ska den konsumentinriktade informationen om fonder, det s.k. faktabladet, förbättras. Regeringen föreslog även vissa ändringar i fondlagstiftningen som inte är föranledda av EUdirektivet. Fondverksamhet ska kunna drivas effektivt så att kostnaderna för fondsparande blir så låga som möjligt och avkastningen så god som möjligt. För att bidra till ökad effektivitet i fondbolagen ges därför bland annat utökade möjligheter att ändra en investeringsfonds inriktning och möjlighet att införa så kallade andelsklasser i en fond. För att stärka konsumentskyddet föreslogs bland annat ökade krav på utländska fonder som marknadsförs i Sverige. Riksdagen har därefter beslutat om lagändringarna, som träder i kraft den 1 augusti 2011 (Prop. 2010/11:135). Nya informationsföreskrifter från Finansinspektionen Med anledning av nya försäkringsrörelselagen har Finansinspektionen utfärdat nya informationsföreskrifter för livförsäkring och tjänstepension, FFFS 2011:35, och för skadeförsäkring, FFFS 2011:36. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 maj Ändringarna i de nya föreskrifterna består främst av redaktionella och språkliga förtydliganden samt uppdateringar av laghänvisningar. I ett tidigare förslag från Finansinspektionen fanns allmänna råd om särskilda faktablad för sparprodukter men de finns inte med i den beslutade versionen. Enligt uppgift från Finansinspektionen har man beslutat att alla livförsäkringsbolag ska kunna presentera ett faktablad med vissa nyckeltal senast den 1 april Förslag om lagreglerad tystnadsplikt i försäkringsföretag En statlig utredare har i februari bl.a. lämnat förslag till sekretessbestämmelser för anställda i försäkringsföretag. På försäkringsområdet finns det inte någon regel om allmän tystnadsplikt 2

3 till skillnad från vad som länge gällt på bankområdet. Det finns däremot specialbestämmelser om sekretess för förmånstagarförordnanden och genetisk information. I övrigt tillämpar försäkringsbolag egna interna regler om sekretess. Utredaren föreslår att en bestämmelse om tystnadsplikt införs i försäkringsrörelselagen den 1 januari Den som är eller har varit knuten till ett försäkringsföretag som anställd eller uppdragstagare ska inte obehörigen få röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget har fått veta om enskildas hälsotillstånd eller om andra förhållanden. Såväl handlingssekretess som tystnadsplikt ska gälla för hälso- och sjukvårdsuppgifter samt för andra uppgifter av personlig eller ekonomisk karaktär (Ds 2011:7). Svensk Försäkring (tidigare benämnt Sveriges försäkringsförbund) och Finansinspektionen tillstyrker förslaget och tillägger att det bör övervägas om en generell sekretessregel ska införas även för försäkringsförmedlare. Svensk Försäkring anser vidare att ikraftträdande bör ske tidigast den 1 juli Förslag om ändrade preskriptionsregler Professor Bertil Bengtsson har på Justitiedepartementets uppdrag gjort en översyn av preskriptionsreglerna i försäkringsavtalslagen, trafikskadelagen och patientskadelagen. Enligt dessa lagar måste den som gör anspråk på försäkringsersättning väcka talan vid domstol mot försäkringsbolaget inom tre år från det att han fått kännedom om att anspråket kunde göras gällande och i varje fall inom tio år från det att anspråket tidigast kunde göras gällande. Reglerna anses som ganska komplicerade att tillämpa och rättsläget är oklart på viktiga punkter. Det finns ett behov av tydligare och mera ändamålsenliga bestämmelser på området. Bengtsson föreslår att det endast ska finna en tioårig preskriptionsfrist och den ska räknas från försäkringsfallet. Liksom nu bör, om anspråk framställts inom fristen, denna förlängas med sex månader från det att försäkringsbolaget förklarat sig ta slutlig ställning till anspråket. Det föreslås också skärpta krav på försäkringsbolag vid dödsfall. Bolaget ska vara skyldigt att på ändamålsenligt sätt kontrollera om dödsfall inträffat som inte anmälts till bolaget och i sådant fall underrätta dödsboet och förmånstagare med känd adress. Försummas detta ska bolaget inte kunna åberopa preskription vid försenade ersättningskrav förrän trettio år efter försäkringsfallet. Förslaget innehåller inte någon tidpunkt för ikraftträdande eller övergångsregler (Ds 2011:10). Förlängd tid för Livförsäkringsutredningen Regeringen tillsatte under våren 2010 en utredning för att bland annat analysera och lämna förslag till lagstiftning om flytträtt samt att överväga vissa frågor om ömsesidigt drivna livförsäkringsbolag. Folksam har en representant i utredningen. Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 31 oktober 2011 men tiden har nu förlängts till den 31 mars 2012 (dir. 2010:43 och dir. 2011:36). Vissa typer av ärenden flyttas från tingsrätterna Riksdagen har beslutat att handläggningen av vissa ärendetyper ska flyttas från tingsrätt till förvaltningsmyndighet, som ett led i arbetet med att renodla domstolarnas verksamhet till dömande uppgifter. Bland annat ska Skatteverket överta registreringsärenden enligt äktenskapsbalken dvs. ärenden om bodelning, bodelningshandling, äktenskapsförord och gåva mellan makar. Skatteverket ska också överta hanteringen av äktenskapsregistret från Statistiska centralbyrån. Ärenden om förordnande och entledigande av förmyndare för underårig, god man 3

4 och boutredningsman ska däremot även i fortsättningen handläggas av tingsrätt. Handläggningen av ärenden om dödande av förkommen handling flyttas till Kronofogdemyndigheten. Förändringarna träder i kraft den 1 oktober 2011 (Prop. 2010/11:119). Tjänstepensionspremier både enligt kollektivavtal och individuellt avtal Fora yrkade att ett aktiebolag, enligt kollektivavtal mellan Sveriges Frisörföretagare och Handelsanställdas förbund, skulle betala försäkringspremier för åren Aktiebolaget invände att man redan betalat premier för samma period till Länsförsäkringar enligt en överenskommelse med Handels lokalavdelning. Vidare anförde bolaget att det skulle vara oskäligt att behöva betala dubbla premier. Högsta domstolen konstaterade att beskedet från Handels lokalavdelning inte befriade bolaget från kollektivavtalade skyldigheter och att det inte fanns skäl för jämkning i det aktuella ärendet (Högsta domstolens dom den 11 april 2011 i mål nr T 13-10). Bodelning av tjänstepensionsförsäkring i fåmansföretag Efter en äktenskapsskillnad hade en förordnad bodelningsförrättare tagit med mannens tjänstepensionsförsäkring, värd ca kr, och hustruns, värd ca kr. Mannen överklagade och yrkade i första hand att hans tjänstepensionsförsäkring skulle undantas från bodelningen och i så fall även hustruns tjänstepension. Han hävdade att hans försäkring var företagsägd och att han inte haft ett bestämmande inflytande i företaget. Tingsrätten och hovrätten avslog hans överklagande. Hovrätten anförde att mannen varit ensam styrelseledamot och vd samt att han är den som ensam varit aktiv i företaget. Aktieinnehavet var fördelat med 40 % per make och 10 % vardera för deras två barn. Mannen hade under försäkringstiden utan några begränsningar i förfoganderätten kunna bestämma över sina försäkringar. Hans inflytande i företaget hade därför varit av sådan omfattning att försäkringen ska ingå i bodelningen (Svea hovrätts dom den 4 mars 2011 i mål nr T ). Domen är överklagad. Riskbedömningsavslag var inte diskriminering Av en ansökan till Trygg-Hansa om barnförsäkring för en tremånaders pojke framgick att pojken hade en betydande hörselnedsättning och att det pågick utredning om hans hörsel. Trygg- Hansa avböjde ansökan om sjukförsäkring med hänvisning till sina medicinska riktlinjer och uppgifterna i ansökan. Patientjournaler inhämtades inte. En omprövning kunde ske vid 18 månaders ålder. Försäkring för olycksfall kunde däremot meddelas omedelbart. Diskrimineringsombudsmannen (DO) stämde Trygg-Hansa och yrkade skadestånd. DO menade att bolaget missgynnade pojken gentemot barn som inte har hörselnedsättning dels genom att inte göra en individuell prövning av aktuell ansökan, dels genom att förvägra honom försäkringen med undantagsklausul för hörselnedsättning alternativt förhöjd premie. Vidare åberopade DO att särbehandlingen skedde på grund av hörselnedsättning, vilket är att betrakta som ett funktionshinder. DO menade att pojken och hans vårdnadshavare därigenom utsattes för direkt diskriminering av Trygg-Hansa. I sin dom gör tingsrätten en genomgång av kontraheringsplikten i försäkringsavtalslagen (FAL) och lagförbudet mot diskriminering. Tingsrätten skriver att FAL syftar till att riskbedömningen ska ske på individuell grund och inte schablonmässigt. En begärd försäkring får bara vägras om det finns särskilda skäl, vilka försäkringsbolaget klart ska ange i sitt beslut. Särskilda skäl kan enligt FAL vara risken för framtida försäkringsfall, försäkringens art eller 4

5 någon annan omständighet. Diskriminering ska anses föreligga om sökanden har missgynnats gentemot andra individer i samma riskgrupp. Beträffande patientjournaler bör ett försäkringsbolag inhämta sådana endast om uppgifterna i ansökan inte är tillräckligt beslutsunderlag. I det aktuella fallet ansåg tingsrätten att det klart framgick av hälsodeklarationen att ytterligare medicinsk utredning behövdes och att det inte kunde krävas att Trygg-Hansa på egen hand skulle begära in mer utredning. Inhämtande av mer information skulle inte ha gett Trygg- Hansa mer beslutsunderlag. Trygg-Hansa har därmed visat att en tillräckligt individualiserad bedömning av ansökan gjordes. Vidare fanns inte skyldighet för Trygg-Hansa att bevilja försäkring med undantagsklausul eller förhöjd premie. Bolaget kände varken till kvaliteten eller kvantiteten av pojkens hörselnedsättning. Sammanfattningsvis hade pojken inte behandlats annorlunda av Trygg-Hansa än andra barn som uppvisade en liknande hörselnedsättning. Sålunda utsattes varken pojken eller vårdnadshavaren för otillåten diskriminering (Stockholms tingsrätts dom den 8 mars 2011 i mål nr T ). Domen har vunnit laga kraft. Inte orsakssamband mellan trafikolycka och arbetsoförmåga En kvinna fick i anslutning till en trafikolycka i april 1997 ont i huvudet och nacken samt domningar i armarna. Efter maj 1997 saknas medicinskt underlag för besvären fram till april 2000 då det tillkommit ett flertal besvär från olika delar av kroppen. Röntgen av nacken 1997 och 2000 påvisade inte några objektiva fynd. Kvinnan arbetade heltid fram till februari 2002 men arbetsförmågan bedömdes därefter av försäkringskassan nedsatt med 25 % och från december 2003 nedsatt med 50 %. Hovrätten anförde att enligt den s.k. traumatiska principen kan kraftigt våld mot nacken medföra en kraftig debut av besvär. Besvären förutsätts emellertid avklinga efter hand och för de flesta försvinner besvären helt. För ett fåtal kvarstår kroniska besvär, dock som regel på en lindrigare nivå än vad som var fallet vid traumat. Den traumatiska principen är väl grundad och ger uttryck för hur det sannolika förloppet efter ett trauma ser ut. Principen är därför en utgångspunkt för hovrättens bedömning. Hovrätten ansåg att kvinnans besvärsutveckling inte gav stöd för att besvären, i enlighet med den traumatiska principen, hade orsakats av trauma. I målet hörda sakkunnigläkare hade olika uppfattning huruvida kvinnans besvär var orsakade av olyckan. Den ene läkarens slutsats kunde av hovrätten inte ges företräde framför den andres. Hovrätten fann vid en sammantagen bedömning att kvinnan inte gjort klart mer sannolikt att det föreligger ett orsakssamband mellan trafikolyckan och arbetsoförmågan än att denna har uppkommit av andra orsaker. Kvinnans krav på försäkringsersättning lämnades därför utan bifall (Svea hovrätts dom den 27 april 2011 i mål nr T ). Könsneutrala premier Den första mars 2011 förklarade EG-domstolen att könsdifferentierade premier står i strid med EU-direktivet (2004/113/EG). Kön kan dock även fortsättningsvis vara en faktor i gruppförsäkring vid beräkning av gruppens premie utifrån beståndets fördelning på kön. Den individuella premien måste dock vara könsneutral. Försäkringsbolagen har nu tid på sig till den 21 december 2012 att upphöra med könsdifferentiering. 5

6 SKATTER INKOMSTSKATT Förslag om ändrade skatter 2012 I en promemoria den 13 april lämnade finansdepartementet konkreta skatteförslag. Man bedömer det som angeläget att förslagen remissbehandlas inför budgetpropositionen för I vilken omfattning förslagen kommer att ingå i budgetpropositionen blir beroende av det ekonomiska läget och regeringens prioriteringar. Förslagen innebär bl a följande. Jobbskatteavdraget höjs med upp till kr per år för den som är under 65 år och har den genomsnittliga kommunalskatten på 31,55 %. Det totala jobbskatteavdraget skulle därefter som högst uppgå till ca kr. Jobbskatteavdraget höjs inte för personer över 65 år. Skiktgränserna för statlig inkomstskatt höjs. Gränsen för 20 % skatt höjs från kr 2011 till kr och gränsen för 25 % skatt från kr till kr. Det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång fyllt 65 år förstärks. För inkomster mellan ca och kronor per år blir nettoinkomstökningen mellan ca och kronor per år och för inkomster däröver blir skattesänkningen på grund av den statliga inkomstskatten något större, drygt kronor per år. SINK-skatten för utlandsbosatta sänks från 25 till 20 %. De särskilda skattereglerna för fåmansföretagare (3:12-reglerna) ändras. Bland annat höjs schablonbeloppet för 20 %-beskattad utdelning från 2,5 till 2,75 inkomstbasbelopp. En andelsägare ska fortsättningsvis endast få använda sig av schablonbeloppet i ett aktiebolag per år. Om en andelsägare äger andelar i andra fåmansbolag ska huvudregeln användas för dessa. Ändringen görs för att förhindra skatteplanering med uppdelning av vinster i flera nybildade bolag och sedan flera uttag av schablonbelopp. Räntesatsen för positiv räntefördelning höjs från statslåneräntan ökad med fem procentenheter till statslåneräntan ökad med fem och en halv procentenhet. Ändringen gynnar företagare med enskild firma eller handelsbolag. Beskattning vid återkrav från Försäkringskassan, arbetslöshetskassa med flera I samband med att Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa beslutar att återbetalning ska ske av en skattepliktig ersättning för tidigare år, som mottagaren redan har beskattats för, uppkommer frågor kring mottagarens beskattning. Ska återkravet medföra sänkt beskattning för det ursprungliga inkomståret eller är det först det år när återbetalning sker som skatten ska sänkas? Skatteverket har i ett ställningstagande redovisat sin bedömning och tillägger att principerna i jämförbara delar även kan tillämpas för andra utbetalare av liknande pensionsoch försäkringsersättningar, t.ex. försäkringsbolag som betalar ut avtalsförsäkringar. Med hänsyn till rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen anser Skatteverket att det är beskattningen för det ursprungliga inkomståret som bör ändras. En ändring bör inte ske förrän det finns ett lagakraftvunnet eller annars otvistigt beslut om återbetalning. Om den återbetalningsskyldige exempelvis begärt omprövning av kassans beslut är det för tidigt att ändra beskattningen. Initiativet till ändring av beskattningen ska normalt tas av den skattskyldige. Kassan bör inte rätta tidigare års kontrolluppgift men lämna information till den skattskyldige om hur och när 6

7 beskattningen kan ändras (Skatteverkets ställningstagande , dnr /111). Ny ansökningsblankett från Skatteverket om dispens för återköp Blanketten ska användas vid ansökan om dispens för utbetalning av pensionssparande (SKV ). I tillhörande information poängteras att dispensprövningen är starkt restriktiv. Det är inte tillräckligt för dispens att man hamnat i allvarliga ekonomiska svårigheter och att förhållandena är ömmande. Vidare är det en förutsättning för att frågan om dispens ska kunna prövas att återköp av pensionsförsäkringen får ske enligt försäkringsavtalet och försäkringstekniska riktlinjer. Avdragsår för tjänstepensionspremier och löneskatt I Nytt om lagen redovisades ett förhandsbesked om att förnyelsepremier till tjänstepensionsförsäkringar ska dras av det beskattningsår då pensionsförmånerna intjänats under förutsättning att premierna betalats senast när arbetsgivaren ska ha lämnat sin inkomstdeklaration. Den särskilda löneskatten ska påföras och dras av samma beskattningsår som premierna dra av. Högsta förvaltningsdomstolen har nu fastställt förhandsbeskedet (Högsta förvaltningsdomstolens dom den 7 april 2011 i mål nr ). Förhandsbeskedet gick emot Skatteverkets uppfattning om kontantprincip för förnyelsepremier och man har därför gjort ett nytt ställningstagande om tidpunkten för avdrag för arbetsgivares tjänstepensionspremier. Skatteverkets bedömning är, i enlighet med ovannämnda dom, att en arbetsgivare ska medges avdrag för pensionsförsäkringspremier som avser tryggande av pension som är intjänad före utgången av beskattningsåret under förutsättning att premierna betalats senast när inkomstdeklarationen för beskattningsåret ska ha lämnats. Det gäller även förnyelsepremier och oavsett om pensionsutfästelsen är avgifts- eller förmånsbaserad och om den lön som premierna hänför sig till har utbetalats under beskattningsåret eller inte (Skatteverkets ställningstagande den 30 maj 2011, dnr /111). Ställningstagandet ersätter tidigare ställningstaganden från Kompletteringsregeln vid löpande intjänande och premiebetalning I Nytt om lagen redovisades ett förhandsbesked om att kompletteringsregeln inte fick tillämpas för månatliga premier i takt med intjänandet av tjänstepensionen. Förhandsbeskedet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen, som fastställde förhandsbeskedet. Domstolen skriver i sin dom att kompletteringsregeln medger avdrag om pensionsutfästelser är otillräckligt tryggade. I det aktuella fallet tryggas pensionsutfästelserna fullt ut i enlighet med pensionsavtalet. Det förhållandet att tryggandet sker månadsvis i efterskott innebär inte att det är otillräckligt i den mening som avses i kompletteringsregeln (Högsta förvaltningsdomstolens dom den 1 juni 2011 i mål nr ). Fondrabatter är inte inkomstskattepliktiga Högsta förvaltningsdomstolen har ändrat ett förhandsbesked om beskattningen hos försäkringsbolag av fondrabatter. Enligt en bestämmelse i inkomstskattelagen ska livförsäkringsbolag inte skatta för inkomster som hänför sig till tillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att ett försäkringsbolags innehav av fondandelar i investeringsfonder hos olika fondbolag är tillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Innehavet av fondandelar utgör en förutsättning för att fondbolagen ska 7

8 betala tillbaka en del av förvaltningsavgifterna i form av fondrabatter. Såväl förvaltningsavgifterna som fondrabatterna utgår i förhållande till värdet av de förvaltade fondandelarna. Domstolen anser att fondrabatterna hänför sig till tillgångar som förvaltas för försäkringstagarna och att de därmed inte ska beskattas enligt inkomstskattelagen (Högsta förvaltningsdomstolens domar den 10 juni 2011 i mål nr ). ÖVRIGT Förslaget om investeringssparkonto och ändrad skatt på kapitalförsäkringar Under vintern har regeringens promemoria om investeringssparkonto och ändrade skatteregler för K-försäkring remissbehandlats. I maj lämnade regeringen en s.k. lagrådsremiss, som i allt väsentligt överensstämmer med den tidigare promemorian, se Nytt om lagen Lagrådets uppgift är att göra en lagteknisk kontroll av lagförslaget innan regeringen lägger fram en proposition till riksdagen. Lagrådet godkände förslaget men påpekade att införandet av den nya sparformen bör få ta den tid som kan behövas för enskilda, finansiella institut och Skatteverket. Beträffande föreslagna ändringar av avkastningsskatten på kapitalförsäkringar hade lagrådet inga invändningar. SOCIALFÖRSÄKRING ALLMÄNT Massfondbyten av premiepension stoppas den 1 december Regeringen gav i maj Pensionsmyndigheten i uppdrag att genom IT-tekniska åtgärder stoppa massfondbyten inom premiepensionssystemet. Pensionsgruppen i riksdagen står bakom regeringens beslut. Regeringen bedömer att någon lagstiftning inte är nödvändig. De tekniska förändringarna ska dock genomföras först efter att Pensionsmyndigheten har utvärderat om andra åtgärder bör vidtas samtidigt som massfondbyten stoppas, såsom en förändring av myndighetens rabattmodell. Samtliga förändringar ska vidare genomföras efter samråd med Finansinspektionen, berörda aktörer och på ett sådant sätt samt vid en sådan tidpunkt att övergången blir så smidig som möjligt för premiepensionsspararna. Stoppet för massfondbyten kommer inte att innebära ett stopp för att använda förvaltningstjänster. Man ska fortfarande kunna köpa råd av företagen och byta själv, eller låta företagen byta fonder åt sig. Men företagen kan inte göra det med robotar för många personer i taget. Pensionsmyndigheten har meddelat att massfondbyten stoppas den 1 december För att då göra ett fondbyte krävs att pensionsspararen läser av och skriver in vissa teckenkombinationer, så kallad captcha-lösning. Arbetslöshetsersättning samordnas med återkallat pensionsuttag Den som tar ut allmän pension under arbetslöshet får reducerad arbetslöshetsersättning. Efter ett par olika kammarrättsdomar har det varit oklart vad som gäller för den som återkallar uttaget av pension, se Nytt om lagen Högsta förvaltningsdomstolen har nu beslutat att samordning, det vill säga avdrag från arbetslöshetsersättningen, ska ske även efter det att pensionsuttaget upphört. Domstolen hänvisar till uttalanden i lagens förarbeten om att sam- 8

9 ordningen syftar till att undvika överkompensation och motverka att ålderspensionärer anmäler sig på arbetsförmedlingen endast för att dryga ut pensionen med arbetslöshetsersättning. En försäkrad som frivilligt avstår från att lyfta pension ska inte därigenom slippa avdrag. Även lagens ordalydelse har tillerkänts pension ger stöd för fortsatt samordning (Högsta förvaltningsdomstolens dom den 23 maj 2011 i mål nr ). Sammanboende trots ena makens äldreboende En 77-årig man var allvarligt sjuk och fick flytta till ett äldreboende, där han också folkbokfördes. Efter sex månader avled mannen. Änkan fick inte omställningspension eftersom hon inte ansågs ha varit stadigvarande sammanboende med honom vid hans bortgång. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg däremot att sammanboendet inte hade upphört. Det motiverades med orsaken till att mannen flyttade och att makarna även därefter fortsatte att ha personlig och ekonomisk gemenskap under den korta tiden fram till hans död. Hon hade därför rätt till omställningspension (Högsta förvaltningsdomstolens dom den 16 mars 2011 i mål nr ). För ytterligare information, hör av dig till Juridik Person: Lars Andersson, tel 27496, lars.andersson@folksam.se Lars-Åke Geijron, tel 26245, lars-ake.geijron@folksam.se Heidi Ibring, tel 27130, heidi.ibring@folksam.se Björn Siljeholm, tel 27453, bjorn.siljeholm@folksam.se Pia Takahashi, tel 27072, pia.takahashi@folksam.se Gun Wennerberg, tel 27037, gun.wennerberg@folksam.se 9