Behörighet att använda diagnostiska ögondroppar har det förändrat arbetet för svenska optiker?

Transkript

1 Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Optikerutbildningen/Examensarbete Optometri Examensarbete C-nivå, 5 högskolepoäng vårterminen 207 Behörighet att använda diagnostiska ögondroppar har det förändrat arbetet för svenska optiker? Eligibility to use diagnostic eye drops has it changed the work situation for Swedish optometrists? Författare: Stina Lönn Handledare och examinator: Rune Brautaset, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap

2 Abstract Has the eligibility to use diagnostic eye drops changed the work situation for Swedish optometrists? The study was performed by a web-based questionnaire which was administered by and social media to authorized optometrists. 55 optometrists were included in the study. Half of the respondents answered that their work had not changed with the new eligibility. The answers were statistically significant. The study provided additional information in several aspects. Most optometrists working at eye clinics had delegation before they got their own eligibility to use diagnostic eye drops. The optometrists who were working at clinics were more pleased with the clinical part of their work compared to those who worked in stores. Most optometrists with the eligibility to use diagnostic eye drops worked in Stockholm and there were none of the respondents with the eligibility resident north of Dalarna. When the study was written, there was no distance education that gave eligibility to use diagnostic eye drops.

3 Sammanfattning Har behörigheten att använda diagnostiska ögondroppar förändrat arbetet för svenska optiker? Studien genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät som administrerades via epost och sociala medier till behöriga optiker. 55 st. optiker inkluderades i studien. Hälften av respondenterna svarade att deras arbete inte hade förändrats med den nya behörigheten. Svaren var statistiskt signifikanta. Studien gav ytterligare information i flera aspekter. De flesta optiker som arbetade på ögonkliniker hade delegering innan de fick egen behörighet att använda diagnostiska ögondroppar. De optiker som arbetade på kliniker var mer nöjda med den kliniska delen i sitt arbete jämfört med de som arbetade i butiker. De flesta optiker med behörighet att använda diagnostiska ögondroppar arbetade i Stockholm och det fanns ingen av respondenterna med behörigheten bosatt norr om Dalarna. När studien skrevs fanns ingen distansutbildning som gav behörighet att använda diagnostiska ögondroppar. Nyckelord diagnostiska, ögondroppar, droppbehörighet, dropprätt, behörighet, optiker, optometrist, delegering

4 Innehåll Inledning Bakgrund och problembeskrivning.2.2 Syfte och frågeställningar 3 2 Metod och genomförande Resultat Diskussion och slutsatser Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsatser och rekommendationer Referenser Bilagor... 7

5 Inledning Den 2:a september 206 är en milstolpe i den svenska legitimerade optikerns historia. Då fick optiker med formell utbildning möjlighet att ansöka om behörighet att använda diagnostiska ögondroppar. En ny värld öppnar sig då optikern får bedöva ögat för att göra exempelvis applanationstonometri eller gonioskopi. Optikern får också möjlighet att göra en cykloplegisk refraktion och få svar på om det finns ackommodationsspasm. Optikern kan också ge mydriatika för att vidga pupillerna och bättre bedöma ögonbotten. Den utbildning som krävs för att få behörigheten är omfattande och leder till ökad kompetens i framför allt ögonsjukdomar. Enligt Lemke, Socialstyrelsen (personlig kommunikation, 27 januari 207) har 7 st. legitimerade optiker erhållit den nya behörigheten. Vad har hänt det första halvåret? Har behörigheten ändrat den kliniska delen av optikerns arbete?. Bakgrund och problembeskrivning En ny behörighet i Sverige för vidareutbildade optiker har införts behörighet att använda diagnostiska ögondroppar. Hur ser det ut i andra länder där optikerna har behörigheten? Använder optikerna möjligheten att använda diagnostiska ögondroppar? Behörigheten skiljer sig över världen, t.ex. har optikerna i Storbritannien haft behörighet att använda diagnostiska ögondroppar sedan 964. Ingram och Culham (200) från England skriver i sin artikel att det finns många realistiska alternativ för optiker som bättre vill utnyttja sina färdigheter. De förespråkar gemensam patientvård utförd av ögonläkare och optiker när det gäller glaukom, diabetes, katarakt och svag syn. I en annan studie från Storbritannien används en enkät för att ta reda på hur väl förberedda optikerna är inför att börja med terapeutiska ögondroppar. Författarna menar att optiker som arbetar i kommersiella butiker måste hitta tid för att göra fler och utvidgade undersökningar samt täcka sina ökade kostnader (Mason & Mason, 2002). I studien Myint et al. (20) får 264 optiker i Storbritannien svara på vilka metoder de använder för att hitta patienter med misstänkt glaukom. 53 % av optikerna har en applanationstonometer för att mäta ögontrycket i sin praktik men endast 6 % använder den. De väljer bort bedövande ögondroppar och använder istället en non-contact tonometer. Under optometridagarna i Västerås 206 ger Simon Barnard (206) från England en föreläsning om riskerna med att inte använda diagnostiska ögondroppar. Han beskriver under föreläsningen flera fall där optiker i England har blivit anmälda eftersom de har missat viktiga fynd på ögonbotten pga. att de inte har dilaterat pupillerna. 2

6 I Kanada görs en studie några år efter att optikerna har fått behörighet att använda diagnostiska ögondroppar. 230 optiker svarar på en enkät och resultatet visar att 64 % av de optiker som har behörighet använder diagnostiska ögondroppar. Studien visar också att optiker med äldre utbildning som inte har optikerkollegor på arbetsplatsen är de som är minst benägna att använda diagnostiska ögondroppar (Krueger & Trevino, 990). 88 optiker får i en studie i Australien och Nya Zeeland svara på en enkät angående bedömning av glaukom. 85 % svarar att de känner sig säkra på sin teknik men endast 22 % (Australien) respektive 43 % (NZ) använder bedövande ögondroppar och utför gonioskopi. 40 % respektive 45 % använder dilaterande ögondroppar för fundusbedömning (Zangerl et al., 205). Norska optiker fick behörigheten 2004 och finska optiker 204. Optikerna i Danmark och Island har inte behörigheten 207. I en norsk studie beskriver Sundling et al. (2008) hur optiker undersöker patienter med diabetes som kommer för en reguljär synundersökning. 22 optiker registrerar uppgifter från totalt 4052 patienter. En fjärdedel av dessa optiker har behörighet att använda diagnostiska ögondroppar. Oftalmoskopi utförs i 88 % av fallen men i endast 2 % av dessa fall används dilaterande ögondroppar. En nyare norsk studie med delvis samma författare (Sundling et al., 203) beskriver optikers kompetens att bedöma diabetesretinopati. Optiker får bedöma fundusbilder samt svara på frågor om undersökningsmetoder. 74 optiker deltar i studien varav 22 har behörighet att använda diagnostiska ögondroppar. Av dessa 22 optiker svarar 6 st. att de inte använder dilaterande ögondroppar för indirekt oftalmoskopi/fundusfotografi. Droppbehörigheten är ny i Sverige 206 och inga tidigare svenska studier kring detta har hittats. I en studie om glaukomscreening (Heijl et al., 203) skriver författarna att det finns få optometrister i Sverige och en stor mängd optiker. De menar att optiker inte gör avancerade undersökningar utan endast mäter ögontrycket på äldre personer och remitterar de med högt ögontryck. Nämnda studier visar att optiker i flera länder inte tillämpar möjligheten att administrera diagnostiska ögondroppar i full utsträckning trots att de har möjligheten. Hur är situationen i Sverige 207?.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att besvara frågeställningen om behörigheten att använda diagnostiska ögondroppar har förändrat optikerns arbete i Sverige. Studiens resultat kan vara vägledande inför framtiden. 3

7 2 Metod och genomförande För att få svar på frågeställningen valdes en observationsstudie som beskrev nuläget för de optiker som hade behörighet att administrera diagnostiska ögondroppar. Studien skulle spegla optikernas subjektiva uppfattning och därför valdes personliga frågor. Enkät som redskap för insamling av data är etablerad i vetenskapliga rapporter (Backman, 2006). Data samlades in via en webbaserad enkät (se bilaga ) som administrerades via programmet Survio och fanns tillgänglig i två månader. Respondenterna nåddes per epost från Karolinska institutets register samt via de sociala medierna Facebook och Linkedin. När studien gjordes hade endast optiker med vidareutbildning från Karolinska institutet fått behörigheten. 58 personer svarade på enkäten av vilka 3 personer exkluderades ur studien; 2 personer var inte yrkesverksamma och person arbetade inte i Sverige. Data bearbetades i Survios program och Microsoft Excel. Den statistiska beräkningen utfördes i programmet Graphpad Instat. Fishers Exact Test användes där det fanns 4 variabler. Testet Chi-square for trend användes där det fanns fler än 4 variabler. Referenser angavs enligt APA 6 (American Psychological Association), vilket är en referensstil som är vanlig inom psykologi och vårdvetenskap. Den är en av två referensstilar vilka rekommenderas för studenter på Karolinska institutet. Tidigare publicerade studier som refereras till söktes via Karolinska institutets universitetsbibliotek. Denna studie bearbetade endast svar på en enkät ställd till legitimerade optiker. Således gjordes bedömningen att en etisk granskning av studien inte var nödvändig. 4

8 Antal 55 Behörighet att använda diagnostiska ögondroppar, S Lönn 3 Resultat Enkätresultaten redovisas i tabellform. När studien skrevs hade enligt Lemke, Socialstyrelsen (personlig kommunikation, 27 januari 207) 7 optiker fått den formella behörigheten att använda diagnostiska ögondroppar. Svarsfrekvensen var 8,7 %, dvs. 58 st. 3 st. uteslöts ur studien; 2 st. var inte yrkesverksamma och arbetade inte i Sverige. Benämningen optometrisk klinik har under studiens gång bytt namn till synklinik. Synklinik innebär att det finns möjlighet till mer avancerade undersökningar exempelvis ögonhälsoundersökningar. Fråga : Har du behörighet att använda diagnostiska ögondroppar? Frågan ställdes för att sålla bort de som inte hade den formella behörigheten. Fråga 2: Hur gammal är du? år år år år 60+ år 5

9 Antal 55 Behörighet att använda diagnostiska ögondroppar, S Lönn Fråga 3: Hur många år har du haft din optikerlegitimation? år 5-9 år 0-4 år 5-9 år år år 30+ år Fråga 4: Vilken vidareutbildning har du? Magisterexamen 50 Diagnostisk optometri + komplettering

10 Fråga 5: Vilket län arbetar du i? Stockholm 3 Västra Götaland 5 Skåne 4 Halland 3 Uppsala 2 Östergötland Värmland Södermanland Kronoberg Kalmar Jönköping Gotland Blekinge Dalarna Ej angiven

11 Fråga 6: Vilken arbetsplats har du? Optikbutik 27 Landstingets ögonklinik 9 Privat ögonklinik 8 Universitet Synklinik 4 4 Syncentral Konsult Industri Fråga 7: En fråga till dig som arbetar på ögonklinik. Har du arbetsuppgifter som är anpassade till din optikerkompetens eller har du samma arbetsuppgifter som en ögonsjuksköterska? Både egna och samma som ssk Egna 3 Samma Totalt 7 svar 8

12 Fråga 8: Hade du delegering att ge diagnostiska ögondroppar innan du fick din egen behörighet? Nej 22 st varav 2 st på ögonklinik Ja 33 st varav 5 st på ögonklinik Ja Nej Statistisk beräkning gjordes på frågeställningen: Hade optiker som arbetade på ögonklinik delegering innan de fick egen behörighet? Med testen Fisher's Exact Test och tvåsidigt P-värde blev signifikansnivån P = 0,0065 dvs. statistiskt signifikant. 33 st. svarade ja och fördelades; 5 st. på ögonklinik, 0 st. i optikbutik, 4 st. på universitet, 3 st. på synklinik samt på industri. 9

13 Antal 55 Behörighet att använda diagnostiska ögondroppar, S Lönn Fråga 9: Har behörigheten påverkat dina arbetsuppgifter på ditt nuvarande arbete? Ange i vilken grad. innebär inte alls och 0 innebär i högsta grad Påverkan på arbetsuppgifter skala -0 Statistisk beräkning gjordes på hypotesen: Behörigheten att använda diagnostiska ögondroppar har inte förändrat arbetet för hälften av optikerna. Med testen Chi-square for trend blev signifikansnivån P = < 0,000 dvs. statistiskt signifikant. 28 st. svarade alternativ och de fördelade sig; 7 st. på landstingets ögonklinik, 7 st. på privat ögonklinik, st. på optikbutik, 2 st. på universitet och st. på syncentral. 7 st. svarade alternativ 8-0 och de fördelade sig; 5 st. på optikbutik och 2 st. på synklinik. 0

14 Antal totalt 48 Antal 55 Behörighet att använda diagnostiska ögondroppar, S Lönn Fråga 0: Känner du dig nöjd med hur du arbetar avseende den kliniska delen i ditt nuvarande arbete? Ange i vilken grad. innebär inte alls och grad 0 innebär i högsta grad Nöjd på skala -0 Statistisk beräkning gjordes med testet Chi-square for trend och resultatet blev P = , dvs. inte statistiskt signifikant. De två största grupperna, de som arbetade i butik respektive på syn/ögonklinik, separerades och lades in i en ny tabell Nöjd på skala -0 Butik Klinik Ny statistisk beräkning gjordes på de respektive grupperna med testet Chi-square for trend. Det gav resultat P = 0,0227 för butik samt P = 0,0402 för klinik. Det fanns statistisk signifikans för att optikerna som arbetade på syn- eller ögonklinik var mer nöjda med den kliniska delen av sitt arbete jämfört med de som arbetade i butik.

15 Fråga : På vilken arbetsplats skulle du helst vilja arbeta? Ögonklinik 23 Optikbutik hälsoundersökningar 9 Egen klinik 6 Utbildning 3 Ortoptist Industri Konsult Ej svarat Fråga 2: Här kan du skriva om det är någon fråga där svarsalternativen inte passar. Förutom klargöranden av några svar fanns kommentarer om önskan att kunna kombinera butik med ögonhälsoundersökningar. Det fanns också kommentarer om att arbetsgivaren inte hade tagit beslut om att använda diagnostiska ögondroppar. Flera optiker nämnde också att de hade kvar sin delegering trots egen behörighet. Detta enligt ögonklinikens rutiner. 2

16 4 Diskussion och slutsatser 4. Resultatdiskussion Syftet med studien var att besvara frågan om behörighet att använda diagnostiska ögondroppar hade förändrat optikerns arbete. Resultatet visade att för hälften av deltagarna i studien hade inte droppbehörigheten förändrat arbetet. Resultatet var statistiskt signifikant. Tidigare studier från andra länder visar att optikerna inte tillämpar sin droppbehörighet i full utsträckning trots att de har möjligheten. De flesta optiker som arbetade på ögonkliniker hade delegering att använda diagnostiska ögondroppar innan de fick en egen behörighet. Optiker som arbetade på syn- eller ögonklinik var mer nöjda med den kliniska delen av sitt arbete jämfört med optiker som arbetade i butik. Båda dessa resultat var statistiskt signifikanta. Många optiker i butiker arbetar med patienter bokade på ca 30 minuters intervall. Optikern vet oftast inte innan undersökningen om en mer avancerad undersökning behövs. Vid cykloplegisk eller dilaterad undersökning måste optikern vänta tills läkemedlet har börjat verka. Det behövs troligtvis alternativa tidsbokningar, flexibilitet och engagemang av butiksägare för att få detta att fungera i optikbutiker. Förutom svar på huvudfrågan gav studien ytterligare information. Det faktum att optiker med vidareutbildning och högre kompetens samlas i storstäder främst Stockholm är inte förvånande. Magisterutbildningen och attraktiva arbetsgivare finns där samt en stor del av befolkningen. Av de 55 optiker som ingick i studien fanns ingen bosatt norr om Dalarna. Endast studenter från Karolinska institutet, Magisterexamen i optometri samt uppdragsutbildningen Diagnostisk optometri plus komplettering, har fått behörighet att använda diagnostiska ögondroppar. Om optikern ska kunna bidra med sin kompetens inom ögonsjukvård över hela landet behövs utbildning som även optiker på mindre orter kan tillgodogöra sig. Det är fortfarande oklart om distansutbildningen Okulär farmakologi och diagnostik kommer att ge droppbehörighet eftersom Linnéuniversitetet i Kalmar väntar på svar från Socialstyrelsen om vad som behöver kompletteras. Vilket universitet blir först med en magisterutbildning på distans? Många ögonkliniker har problem att hinna med uppföljning av glaukom- och diabetespatienter enligt gällande riktlinjer (Heijl et al., 200; Socialstyrelsen, 205). Det finns stora möjligheter för optiker med vidareutbildning och behörighet att använda diagnostiska ögondroppar att bidra med sin kunskap (Skjöld et al., 207). Kommer vi att se fler patientkategorier i butikerna? Kommer optiker kunna frigöra läkarresurser på ögonklinikerna? 3

17 4.2 Metoddiskussion Metoden med webbenkät visade sig vara ett bra val för att nå optiker spridda över landet och gav stort gensvar där 58 av 7 möjliga svarade på enkäten. Det gav en svarsstatistik på 8,7 %. Huvudfrågan var om arbetet hade förändrats pga. droppbehörigheten och svaren kunde bearbetas statistiskt. Fler frågor hade varit intressant att få svar på. Vilka arbetsuppgifter har optiker på ögonklinik? Hur många optiker arbetar med ögonhälsoundersökningar i butiker? Arbetar butiker på uppdrag åt ögonkliniker med glaukom- och diabeteskontroller? Dessa frågor bör tas upp i efterföljande studier. 4.3 Slutsatser och rekommendationer Möjligheten att använda diagnostiska ögondroppar hade inte märkbart förändrat arbetet för optiker i Sverige. Studien utfördes ca sex månader efter beslut vilket är en kort tid för förändringar. Mycket finns kvar att göra för optiker både i butik och på klinik. Vad kommer att hända framöver med optikerns arbetsuppgifter, vidareutbildningar och samarbeten med ögonläkare? Uppföljande studier får svara på dessa frågor. 4

18 5 Referenser Backman, J. (2006). Rapporter och uppsatser (3). Lund: Studentlitteratur. Barnard, S. (206). The use of diagnostic drugs in optometry practice: Case histories and insights. [PowerPoint-presentation]. Hämtad från Optikerförbundet c%20drugs%20in%20optometry%20practice.pdf Heijl, A., Alm, A., Bengtsson, B., Bergström, A., Calissendorff, B., Lindblom, B. & Lindén, C. (200). Riktlinjer för glaukomsjukvården (). Malmö: Sveriges ögonläkarförening. Heijl, A., Bengtsson, B. & Oskarsdottir, S. E. (202). Prevalence and severity of undetected manifest glaucoma: results from the early manifest glaucoma trial screening. Ophthalmology, 20(8), doi: 0.06/j.ophtha Ingram, D. & Culham, L. E. (200). Ophthalmologists and optometrists interesting times? British Journal of Ophthalmology, 85(7), 769. doi: 0.36/bjo Krueger, D. P. & Trevino, C. R. (990). The Canadian optometry survey: Report on the utilization of diagnostic pharmaceutical agents by Canadian optometrists. Optometry and Vision Science, 67(5), Mason, A. & Mason, J. (2002). Optometrist prescribing of therapeutic agents: findings of the AESOP survey. Health policy, 60(2), doi: 0.06/S (0)0097-X Myint, J., Edgar, D. F., Kotecha, A., Murdoch, I. E. & Lawrenson, J. G. (20). A national survey of diagnostic tests reported by UK community optometrists for the detection of chronic open angle glaucoma. Ophthalmic & physiological optics: the journal of the British College of Ophthalmic Opticians (Optometrists), 3(4), doi: 0./j x Socialstyrelsen. (205). Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning ( ). Falun. Edita Bobergs. Skjöld, G., Brinkby, G. & Sidestam, R. (207). Optiker med högre behörighet bör utnyttjas i diabetesvården. Läkartidningen, 4(3-4). 5

19 Sundling, V., Gulbrandsen, P., Bragadottir, R., Bakketeig. L. S., Jervell, J. & Straand, J. (2008). Suspected retinopathies in Norwegian optometric practice with emphasis on patients with diabetes: a cross-sectional study. BMC health services research, 8(). doi: 0.86/ Sundling, V., Gulbrandsen, P. & Straand, J. (203). Sensitivity and specificity of Norwegian optometrists evaluation of diabetic retinopathy in single-field retinal images a cross-sectional experimental study. BMC health services research, 3, 7-7. doi: 0.86/ Zangerl, B., Hayen, A., Mitchell, P., Jamous, K. F., Stapleton, F. & Kalloniatis, M. (205). Therapeutic endorsement enhances compliance with national glaucoma guidelines in Australian and New Zealand optometrists. Ophthalmic and Physiological Optics, 35(2), doi: 0./opo.297 6

20 6. Bilagor Bilaga Enkät Bilaga 7

21 Bilaga 8

22 Bilaga 9