Skogsfastighet på Solleröskogen, Mora MORA GRUDDBO 217:1

Transkript

1 Skogsfastighet på Solleröskogen, Mora MORA GRUDDBO 217:1

2 Välarronderad lättillgänglig skogsfastighet i ett sammanhållet skogsskifte om ca 67 ha varav ca 57 ha produktiv skogsmark, virkesförråd om ca m³sk, varav ca m³sk i huggningsklasser G2 och S2, samt ett litet fäbodskifte om ca 0,1 ha i Nedre Garberg. Fastighetens medelbonitet är beräknad till ca 4,7 m³sk per ha och år. Jakt inom Borbergs VVO ca ha, kontaktperson Gunnar Håll, Sollerön. Olov Israelsson Mäklare LRF Konsult Mora olov.israelsson@lrfkonsult.se Försäljningssätt: Skriftligt bud senast Utgångspris: kronor Anna Beronius Mäklarassistent LRF Konsult Mora anna.beronius@lrfkonsult.se

3

4

5

6 Beskrivning Fastighetsbeteckning: Mora Gruddbo 217:1 Virkesförråd: Arealer enligt: Tomtareal/mark Vattenareal Totalareal Fastighetsreg. Arealer enligt: Skogsmark Myr/kärr/mosse Berg/hällmark Väg och kraftledning (linjeavdrag) Annat Totalareal Skogsbeskr m³sk Fastighetsregister 59,9 ha 6,1 ha 66,1 ha Skogsbeskrivning 57 ha 2,7 ha 0,7 ha 0,8 ha 0,1 ha 61,3 ha VÄGBESKRIVNING Ca 10 km från Gesunda ligger fastighetens huvudskifte på bägge sidor om Garbergsvägen från norra änden av sjön Norra Fjärden och sträcker sig mot nordväst mot Rossberget. Ungefär 6,5 km längre mot sydväst utefter Garbergsvägen finns även ett litet fäbodskifte i Nedre Garberg. I LRF Konsults app "Köpa Gård" kan du i iphone få en vägbeskrivning till det största skiftet och även se skogskartorna virtuellt. FASTIGHETSUPPGIFTER Skogsuppgifter På fastigheten finns en skogsbeskrivning upprättad av Staffan Larsson, Skogsstyrelsen. Enligt skogsbeskrivningen omfattar den produktiva skogsmarken 61,3 ha med ett virkesförråd om m³sk varav m³sk i huggningsklasserna G2 och S2. Ca m³sk är i huggningsklass S3. Naturvärden Skogsstyrelsen har registrerat naturvärdesområden Barrskog som berör avdelningarna 11, 13, 15, 18, 20 och 21. Forn- och kulturlämning Inga forn- eller kulturlämningar fanns vid kontroll registrerade på fastigheten hos Skogsstyrelsen eller Riksantikvarieämbetet. Jakt Fastigheten ingår i Borbergs viltvårdsområde omfattande ca ha och har en jakträtt. För make/maka har fastigheten en ytterligare jakträtt. Ansökan om älgjakt lämnas till styrelsen före årsmötet. Jaktkort för småviltjakt gäller hela VVO:t. Kontaktperson är Gunnar Håll, Sollerön, Fiske Fastigheten ingår i Sollerö Fiskevårdsområdesförening. Läs mer på Fastighetsgränser Fastighetens gränser kan vara bristfälligt uppmärkta. Säljaren svarar ej för ytterligare uppmärkning av dessa. TAXERINGSVÄRDE Totalt taxeringsvärde är: SEK Taxeringsår: 2014 I detta ingår följande taxeringsvärden: Skogsmark: SEK Ekonomibyggnad: SEK Skogsimpediment: SEK RÄTTIGHETER OCH BELASTNINGAR Samfällighet Fastigheten har del i ett mycket stort antal samfälligheter avseende vägar, öar, båtplatser, grustag, gemensamhetsskog mm. Fullständig förteckning med andel, areal och syfte lämnas av mäklaren på begäran. Gemensamhetsanläggning Mora Bengtsarvet Ga:1, Mora Mångberg Ga:1, Mora Mångberg Ga:2. FÖRVÄRVSTILLSTÅND Förvärvstillstånd krävs inte för privatperson. Förvärvstillstånd krävs alltid för juridisk person.

7 FÖRSÄLJNINGSSÄTT Bud oss tillhanda senast Försäljning av fastigheten sker via skriftlig budgivning. Säljaren förbehåller sig rätten att fritt anta inkommet skriftligt bud eller att hålla en efterföljande förhandling/auktion mellan budgivarna. Fri prövningsrätt förbehålles säljaren. Skriftligt bud ska vara LRF Konsult, Olov Israelsson, Verkstadsvägen 6, Mora, tillhanda senast OBS! Märk kuvertet "Gruddbo 217:1". Använd gärna bifogad budblankett. Dokumentation av budgivare Fastighetsmäklaren är skyldig att upprätta en dokumentation över budgivare/intressenter med namn, kontaktuppgifter och belopp som bjudits. Vid avtalsslut skall dokumentationen överlämnas till köpare och säljare. Vill man vara anonym finns möjlighet att använda sig av ombud. Kontakta fastighetsmäklaren för mer information. TILLTRÄDE Enligt överenskommelse. BETALNINGSVILLKOR 10 % av köpeskillingen erlägges kontant som handpenning vid kontraktstecknandet och resterande senast vid tillträdet. BESIKTNINGS OCH UNDERSÖKNINGSPLIKT Köparen har enligt jordabalken ett långtgående ansvar att undersöka fastigheten och förvissa sig om dess skick, gränser och areal före köpet. Köparen ges därför möjlighet till att på egen hand eller genom konsult före köpet undersöka fastigheten och därigenom skaffa sig kännedom om det skick vari den befinner sig. FASTIGHETSBESKRIVNING OCH SIDOTJÄNSTER Köparen av fastigheten är medveten om att det i köpekontraktet kommer att tas in en skrivelse där det betonas att de i fastighetsbeskrivningen lämnade uppgifterna är ungefärliga. Informationen i fastighetsbeskrivningen är baserad på ägarens uppgifter samt annat tillgängligt offentligt material. För felaktigheter i detta material ansvaras ej. För händelse som inte kunnat förutses eller påverkas och som ändrar givna förutsättningar ansvaras ej. LRF Konsult förbehåller sig rätten att ändra fastighetsbeskrivningen, dess omfattning eller förutsättningar i den mån det anses erforderligt, utan särskilt meddelande. LRF Konsult ägnar sig åt s.k. sidoverksamhet och förmedlar annonserbjudande till Hemnet Service HNS AB, fast ersättning lämnas indirekt.

8

9

10

11

12

13 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 57,0 94 Myr/kärr/mosse 2,7 4 Berg/Hällmark 0,7 <1 Inäga/åker 0,0 <1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,8 <1 Annat 0,1 <1 Summa landareal 61,3 Vatten 5,6 Prod. Myr Virkesförråd Totalt m³sk 6992 m³sk % Tall Gran Björk Tall Medeltal m³sk per hektar 123 Björk Gran Bonitet Fastighetens medelbonitet är beräknad till Tillväxt m³sk per ha Tillväxt för perioden m³sk per år 4,7 beräknad med hänsyn till 195 föreslagna åtgärder Avverkningsförslag m³sk Föryngringsavverkning 428 Gallring 285 Totalt under perioden 713 Förväntad tillväxt första växtsäsongen 204 m³sk m³sk per ha 3,6 pcskog Utskriven: Län: Dalarnas län Kommun: Mora Församling: Mora GRUDDBO 217:1 1 Id:

14 Skogens fördelning på åldersklasser Areal Virkesförråd Åldersklass Totalt m³sk ha % m³sk /ha Tall % Gran % Björk % Kalmark 6, år 13, , , , , , , , Lågprodskog(E) ÖF/Skikt [12,5] Summa/Medel 57, Areal % Arealfördelning, aktuell Kalmark E Skog Åldersklasser Produktionsmål Naturvårdsmål Virkesförråd: 6992 m³sk Areal % Arealfördelning, om 10 år (förutsatt att föreslagna åtgärder utförs) Kalmark E Skog Åldersklasser Aktuell andel kalmark och skog yngre än 20 år är 41 % (23,5 ha) och om 10 år (förutsatt att föreslagna åtgärder utförs) 35 % (19,8 ha). Produktionsmål Naturvårdsmål Virkesförråd: 8294 m³sk pcskog Utskriven: Län: Dalarnas län Kommun: Mora Församling: Mora GRUDDBO 217:1 1 Id:

15 Skogens fördelning på huggningsklasser Huggningsklass Areal ha % Virkesförråd Totalt m³sk Tall % Gran % Björk % m³sk /ha Kalmark K1 6,8 12 K2 Röjningsskog R1 5, R2 11, Gallringsskog G1 5, G2 1, Föryngrings- S1 avverknings- S2 8, skog S3 17, Lågproducer- E1 ande skog E2 E3 Överstånd/Skikt [12,5] Summa/Medel 57, Kalmark K1 K2 Röjningsskog R1 Plantskog Säkerställd föryngring upp till 1,3 m medelhöjd. R2 G2 Obehandlad kalmark Mark där åtgärd(er) behövs för att erhålla tillfredsställande föryngring. Behandlad kalmark Mark som fullständigt behandlats med återväxt-åtgärder men där föryngringen inte säkerställts. Ungskog Skog som är över 1,3 m och som i utvecklings-hänseende motsvarar röjningsskog. Gallringsskog G1 Normal gallringsskog Skog som är yngre än skyddsåldern (lägsta ålder för föryngringsavverkning) Äldre gallringsskog Skog som uppnått skyddsåldern och där nästa lämpliga åtgärd normalt är gallring. Föryngringsavverkningsskog S1 S2 S3 E1 E2 E3 Skog som kan föryngringsavverkas Normalt föreslås ingen avverkningsåtgärd under planperioden. Skog som är mogen att föryngringsavverkas Normalt infaller en avverkningsåtgärd under planperioden. Skog i föryngringsbar ålder Föryngringsavverkning bör dock inte utföras. Lågproducerande skog Restskog Skog som lämnats efter avverkning eller som uppkommit på grund av skada. Gles skog Gles skog eller skog av ett för marken olämpligt trädslag. Skog av hagmarkskaraktär Gles skog av hagmarkskaraktär. Areal % K1 R1 R2 G1 G2 S2 S3 pcskog Utskriven: Län: Dalarnas län Kommun: Mora Församling: Mora GRUDDBO 217:1 1 Id:

16 Avdelningsbeskrivning Skifte: 0 Avd nr 1 i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden ¹ Årlig tillväxt m³sk/ha Not ¹ 2 3 1,2 150 S2 T PF,b Tall Frisk (2) 3,2 20 % 3,0 60 G1 G PG Tall Olikåldrigt 8,9 (-0,1)L Gran Sp kantz m myr Björk Frisk (2) 4 2,6 55 G1 T PG Tall Frisk (2) Gallring ,1 (-0,1)L Gran Björk ,0 25 R2 T PG Tall 50 Ojämnt Röjning ,7 (-0,1)L Gran 35 Frisk (2) Björk ,8 5 R1 T PF,b Tall 65 Sp kantz m sjö Röjning ,4 (-0,1)L 20 % Gran 35 Frisk (2) [0,8] 150 ÖF T PG Tall Frisk (2) 0,8 (-0,1)L 2,2 125 S2 T PG Tall Sp kantz m myr 4,0 (-0,1)L Gran Frisk (2) 2,1 150 S2 T PF,b Tall Frisk (2) 3,7 15 % Gran ,3 8 R2 G PG Gran 40 Frisk (2) Röjning ,5 Björk 60 pcskog Utskriven: Län: Dalarnas län Kommun: Mora Församling: Mora GRUDDBO 217:1 1 Id: Avdelningsbeskrivning Skifte: 0 i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden ¹ Areal Ålder Hkl SI Virkesförråd Mål Trädslag diam Beskrivning Åtgärd ä inkl tillväxt Med N Uttag ha (-avdrag) år (Skikt) klass [skikt] ha avd cm Alternativ r % m³sk 0,1 Övrig landareal Avd Areal Ålder Hkl SI Virkesförråd Mål Trädslag diam inkl tillväxt tillväxt Med N Uttag Årlig ha Beskrivning Åtgärd ä Not ¹ nr (-avdrag) år (Skikt) klass [skikt] ha avd cm Alternativ r % m³sk m³sk/ha 10 1,6 80 G2 G PG Gran Frisk (2) Blädning ,6 Björk ,6 100 S3 G NO,b Tall Frisk (2) Ingen åtgärd 5,5 Gran Björk ,7 18 R2 G PG Gran 50 Frisk (2) Röjning ,7 (-0,1)L Björk ,0 150 S3 T NO,b Tall Naturvärden Ingen åtgärd 1,1 Frisk (2) 14 2,2 15 R2 G PG Tall 5 Ojämnt Röjning ,0 (-0,1)L Gran 65 Frisk (2) Björk ,8 120 S3 G NO,b Tall 5 28 Naturvärden 5,3 Gran Frisk (2) 3,2 150 S2 T PG Tall Frisk (2) 3,1 Gran ,1 4 R1 T PG Tall 100 Ojämnt Hjälpplantering 1 2,1 (-0,1)L Frisk (2) [5,1] 4 ÖF T PG Tall Frisk (2) 2,1 (-0,1)L 2,4 140 S3 T NO,b Tall Hällmarkstallskog 2,6 Naturvärden Frisk (2) pcskog Utskriven: Län: Dalarnas län Kommun: Mora Församling: Mora GRUDDBO 217:1 1 Id:

17 Avdelningsbeskrivning Skifte: 0 i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden ¹ Avd Areal Ålder Hkl SI Virkesförråd Mål Trädslag diam Beskrivning Åtgärd ä inkl tillväxt Med N Uttag ha nr (-avdrag) år (Skikt) klass [skikt] ha avd cm Alternativ r % m³sk 19 6,8 0 K1 T PG Glest Hjälpplantering 1 Frisk (2) Årlig tillväxt m³sk/ha 19 [6,8] 150 ÖF T PG Tall Frisk (2) Avverkning ÖF ,3 Not ¹ ,2 150 S3 T NO,b Tall Naturvärden 2,1 Hällmarkstallskog Frisk (2) 0,7 Berg 2,7 Myr 5,6 Vatten pcskog Utskriven: Län: Dalarnas län Kommun: Mora Församling: Mora GRUDDBO 217:1 1 Id:

18 SKOGSKARTA Mora Gruddbo 217:1 Huggningsklass Kalmark/föryngring Ägoslag Röjningsskog Gallringsskog Föryngsringsavv-skog Myr Berg Övrig landareal Vatten = 1 Hektar 1: m

19

20 FASTIGHETSSKARTA Mora Gruddbo 217:1 = 1 Hektar 1: m

21

22 Budgivning Information från Fastighetsmäklarinspektionen Bud är inte bindande Ett bud är normalt inte bindande inte ens om det lämnas skriftligt. Först när både säljaren och köparen har undertecknat ett köpekontrakt för fastigheten blir köpet bindande. Innan dess kan både säljaren och köparen ändra sig utan att motparten kan ställa några krav. Mäklarens skyldigheter vid budgivning Mäklaren ska ge alla spekulanter tydlig information om hur en eventuell budgivning kommer att gå till och hur de bör lämna sina bud. Mäklaren ska också informera om eventuella krav eller önskemål från säljaren. Eftersom det är säljaren som avgör om ett bud är intressant eller inte ska mäklaren ta emot och vidarebefordra alla bud till säljaren. Det gäller även om en spekulant inte har lämnat sitt bud på det sätt som bestämts. Mäklaren ska också vidarebefordra meddelanden från spekulanter om intresse för objektet till säljaren. Mäklarens skyldigheter gäller till dess att säljaren och köparen har undertecknat ett köpekontrakt. Mäklarens skyldigheter när uppdraget har slutförts En mäklare är skyldig att upprätta en förteckning över budgivningen med uppgifter om: - spekulantens namn (alternativt namnet på spekulantens ombud). - kontaktuppgifter, som kan vara en adress, en e-postadress eller ett telefonnummer. - budets belopp, tidpunkten för när budet lämnades och eventuella villkor för budet, till exempel villkor om lån eller besiktning. Mäklaren ska överlämna förteckningen till säljaren och köparen när uppdraget har slutförts. Om uppdraget har slutförts utan att det blivit någon försäljning ska mäklaren ändå överlämna förteckningen till uppdragsgivaren. Detta gäller till exempel om uppdragsavtalet har sagts upp av mäklaren eller av dig som uppdragsgivare. Säljaren bestämmer över budgivningen Säljaren bestämmer i samråd med mäklaren hur budgivningen ska gå till. Men säljaren är inte juridiskt bunden av sådana överenskommelser. Därför kan formerna för budgivningen ändras. Det är säljaren som bestämmer till vem han eller hon vill sälja, när och till vilket pris. Det betyder att säljaren inte behöver sälja till den som har lämnat det högsta budet. Säljaren är inte juridiskt bunden av ett löfte att sälja eller att sälja till det pris som har presenterats i marknadsföringen. Budgivningen kan ske på olika sätt I praktiken finns det två modeller: öppen och sluten budgivning. Vid en öppen budgivning lämnar spekulanterna sina bud till mäklaren, som löpande redovisar buden till säljaren och till övriga spekulanter. Spekulanterna får då möjlighet att lägga nya bud. Vid en sluten budgivning får spekulanterna en viss tid på sig att lämna sina bud, vanligtvis skriftligt. Mäklaren redovisar buden för säljaren. Den som har lämnat bud får ingen information om övriga bud. Kort om budgivningen Vem som helst kan ge ett bud skriftligt eller muntligt. Budet kan förenas med villkor. En spekulant kan inte räkna med att få information av mäklaren om hur en budgivning fortskrider. En spekulant har inte rätt att få uppgifter från mäklaren om vilka de övriga budgivarna är, vilka bud som har lämnats eller vilka villkor som har diskuterats med andra spekulanter. Efter försäljningen har en spekulant enbart rätt att få information från mäklaren om att objektet har sålts till någon annan.

23 Köparinformation Utgångspunkt för ansvarsfördelningen Utgångspunkten enligt jordabalken är att fastigheten skall stämma överens med vad som avtalats mellan parterna och inte heller avvika från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. Därutöver gäller att fastigheten köps i det skick den faktiskt befinner sig i på kontraktsdagen och att köparen, för att trygga sig, får göra en noggrann undersökning av fastigheten. För sådana fel eller skador, som köparen haft möjlighet att upptäcka eller haft anledning att räkna med p.g.a. fastighetens och eventuella byggnaders ålder och skick, kan säljaren inte göras ansvarig. Säljaren ansvarar dock för dolda fel, d v s sådana fel i fastigheten som köparen inte bort upptäcka och oavsett om säljaren själv känt till felen eller inte. Säljarens ansvar för dolda fel i fastigheten gäller i 10 år. Köparens undersökningsplikt Utgångspunkten att köparen måste undersöka fastigheten brukar kallas köparens undersökningsplikt. Kraven på köparens undersökning är långtgående. Fastigheten skall undersökas i alla dess delar och funktioner. Finns det en skogsbruksplan är det mycket viktigt att känna till att skogsbruksplanens uppgifter endast är ungefärliga. Ibland kan uppgifterna t.o.m. skilja sig avsevärt från verkligheten, trots att skogsbruksplanen upprättats enligt gängse metoder. Det åligger köparen att innan köpet själv eller via sakkunnig kontrollera uppgifterna i skogsbruksplanen mot verkligheten. Finns det byggnader på fastigheten uppmanas köparen att själv eller via sakkunnig undersöka byggnaderna noggrant, och om möjlighet finns, bör köparen även inspektera vindsutrymmen, krypgrunder och andra svårtillgängliga utrymmen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt fuktskador (speciellt i källare och på vinden), rötskador, skador på vatten- och avloppsanläggningar, sprickbildningar i fasad och grundmur samt skorstensstock. Vidare är det viktigt att undersöka fastighetsgränser, skador på växande skog, tillgång till skogsvägar, dränering av åkermark, maskinell utrustning i ekonomibyggnader, planförhållanden mm. Upptäcker köparen vid sin undersökning fel eller symptom på fel i fastigheten eller är fastigheten över huvud taget i sådant skick att fel kan misstänkas, skärps kraven på köparens undersökningsplikt. Även de uppgifter säljaren lämnar påverkar undersökningspliktens omfattning. Om säljaren exempelvis upplyser köparen om ett misstänkt fel kan det utgöra en varningssignal, som bör föranleda en mer ingående undersökning från köparens sida. Å andra sidan ska köparen inte behöva undersöka sådana delar av fastigheten som säljaren lämnat uttryckliga utfästelser eller garantier för, under förutsättning att dessa inte är för allmänt hållna. Köparen bör slutligen ha i åtanke att säljaren inte svarar för fel och brister, som köparen borde ha räknat med eller borde ha förväntat sig med hänsyn till fastighetens och eventuella byggnaders ålder, pris, skick och användning. Köparen bör därför anpassa sin undersökning till detta. Köparen måste ta i beräkning att vissa delar och funktioner utsatts för slitage och på grund av ålder t.o.m. kan vara uttjänta och i behov av utbyte eller i vart fall renovering. Anlitande av besiktningsman Jordabalken utgår från att köparen själv i normalfallet skall kunna uppfylla sin grundläggande undersökningsplikt och det är alltså inget krav att anlita någon sakkunnig för detta. Att anlita sakkunnig är dock att rekommendera om man inte själv har särskild kunskap. Detsamma gäller om köparen inledningsvis själv undersökt fastigheten och då upptäckt symtom på fel som det kan vara svårt att bedöma betydelsen av. Som angivits ovan skall köparen undersöka fastigheten i alla dess delar och funktioner. Anlitar köparen en sakkunnig är det därför viktigt att vara observant på vilken omfattning en beställd besiktning har. Finns det byggnader på fastigheten och byggnadsteknisk besiktning är aktuellt kan det vara bra att känna till att ofta innefattar inte en sådan besiktning vissa delar av byggnaden, såsom elinstallationer, vatten och avlopp, rökgångar mm, varför köparen bör överväga att komplettera sin undersökning. Jordabalken har som utgångspunkt att den undersökning köparen gör eller låter göra ska ske före köpet, d v s innan köpekontrakt undertecknas av parterna. Det är dock inget som hindrar att parterna i kontraktet avtalar om att köparen ska få möjlighet att undersöka fastigheten senare och därefter på det sätt kontraktet då föreskriver, ska få åberopa upptäckta fel och begära avdrag på köpeskillingen eller begära att köpet i dess helhet ska återgå. Denna typ av avtalsvillkor brukar kallas besiktningsklausul. Tas ett sådant villkor in är det viktigt att båda parter sätter sig in i vad som krävs för att köparen ska kunna åberopa villkoret och också noga beaktar de tidsgränser som anges i villkoret. Det förekommer att säljaren inför försäljningen låter undersöka fastigheten med hjälp av en besiktningsman, ofta för att tjäna som underlag för en säljaransvarsförsäkring. I dessa fall är det viktigt att köparen noga går igenom besiktningsprotokollet, gärna med den besiktningsman som utfört besiktningen, s k köpargenomgång.

24 Säljarens upplysningsskyldighet Någon generell upplysningsskyldighet motsvarande köparens undersökningsplikt finns i egentlig mening inte. Avgörande för bedömningen om ett faktiskt fel är relevant eller inte, är om felet är möjligt att upptäcka för köparen. Endast om felet inte är upptäckbart är det relevant. Trots detta kan man ändå säga att säljaren har en upplysningsskyldighet. Om säljarens förtigande innefattar svikligt eller annat ohederligt förfarande kan säljaren gå miste om rätten att åberopa att köparen inte uppfyllt sin undersökningsplikt. Det finns dock även andra situationer där säljaren är skyldig att upplysa om förhållanden som han har vetskap om och som köparen borde ha upptäckt men förbisett. Det är främst fråga om situationer där omständigheterna är sådana att säljaren måste förstå att köparen är i villfarelse avseende ett förhållande och där han vidare inser att förhållandet kan vara avgörande för köparens köpbeslut. Säljaren får med andra ord inte medvetet utnyttja köparens okunskap om ett visst förhållande. Säljaren kan vidare sägas ha en upplysningsskyldighet i så motto att han kan bli skadeståndsskyldig om han faktiskt känt till eller borde ha känt till felet men inte upplyst köparen om detta. Detta följer av köparens rätt till skadestånd på grund av säljarens försummelse. Det är således i säljarens eget intresse att han upplyser köparen om de fel eller symptom som han känner till eller misstänker finns. Vad som redovisats av säljaren är dessutom inte dolt och kan i normalfallet inte åberopas av köparen. Säljarens utfästelser Säljaren kan bli bunden av en utfästelse beträffande fastighetens skick. Detta gäller i huvudsak då säljaren gjort en klar och specificerad utfästelse beträffande fastighetens skick. Allmänt lovprisande eller generella uttalanden betraktas inte som utfästelser. Mäklarens information om fel Mäklaren ansvarar inte för fastighetens skick eller för eventuella fel i fastigheten, men mäklaren ska informera spekulanter och köpare om sådant som kan vara av betydelse för dem. Det kan till exempel handla om fel som mäklaren iakttagit, känner till eller har anledning att misstänka, t.ex. genom tidigare försäljningar eller sin allmänna sakkunskap. Avtalsfrihet friskrivning Avtalsfrihet råder mellan parterna om ansvaret för fastighetens skick, varför parterna kan avtala om annan ansvarsfördelning än vad som angivits ovan. Ett exempel på detta är då säljaren friskriver sig från ansvaret för fastighetens skick, generellt eller beträffande viss funktion. Fastighetsbildning Avser köp del av en fastighet måste köparen eller säljaren skriftligen ansökan om fastighetsbildning i enlighet med köpet inom sex månader. Ansökan ställs till den kommunala eller statliga lantmäterimyndighet som svarar för fastighetsbildningen i området. Inges inte ansökan i tid är köpet ogiltigt. Ogiltighet inträder även om köpet efter prövning av lantmäterimyndigheten och eventuell överprövning hos domstol inte bedöms kunna läggas till grund för fastighetsbildning. Ett köp som innehåller återgångsvillkor kan inte läggas till grund för fastighetsreglering. Återgångsvillkor måste därför släckas innan fastighetsreglering kan genomföras. Innehåller köp hävningsvillkor ska köparen vara uppmärksam på att hävning inte torde kunna ske sedan den köpta egendomen genom fastighetsbildning förts in i en annan fastighet. Säljaren har fri prövningsrätt Det är säljaren som bestämmer till vem han eller hon vill sälja, när och till vilket pris. Det betyder att säljaren inte behöver sälja till den som har lämnat det högsta budet. Säljaren har fri prövningsrätt. Budförteckning Mäklaren är skyldig att upprätta en budförteckning med uppgifter om budgivarens namn, kontaktuppgifter, budets belopp, tidpunkten för när budet lämnades och eventuella villkor för budet. Mäklaren ska överlämna förteckningen till säljaren och köparen när uppdraget har slutförts, senast vid tillträdet. Information om sidoverksamhet Enligt fastighetsmäklarlagen ska mäklare som i anslutning till sin förmedlingsverksamhet ägnar sig åt annan verksamhet, s k sidoverksamhet, redovisa detta skriftligen till säljare och köpare. Med hänvisning till ovanstående lämnas härmed följande information om sidoverksamhet. Om fastigheten annonseras på Hemnet utgår en indirekt ersättning till mäklaren om kr, beroende på aktuellt annonspris, motsvarande 50 % av annonspriset. För det fall annan sidoverksamhet förekommer i den enskilda förmedlingen informerar mäklaren om detta separat. Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Mäklare lyder under lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Penningtvättslagen ställer krav på mäklaren att uppnå kännedom om sina kunder. Mäklaren måste därför bl.a. kontrollera uppdragsgivarens och köparens identitet samt ställa frågor om bl.a. syftet med olika transaktioner och hur ett köp ska finansieras. Kundkännedom avseende köparen måste uppnås före undertecknandet av köpekontraktet. Kontakta din fastighetsmäklare för mer information Informationen i denna handling är på intet sätt heltäckande. Kontakta din fastighetsmäklare för att diskutera ytterligare frågeställningar du anser är viktigt, t.ex. om du behöver hjälp med en boendekostnadskalkyl eller vill diskutera EU-stöd, skattefrågor eller frågor av helt annan karaktär. Din fastighetsmäklare kan svara på frågor som inryms inom uppdraget för en fastighetsförmedling. Övriga frågor hänvisar din fastighetsmäklare till någon av LRF Konsults skogs- eller lantbruksekonomer, skatteexperter, jurister, ekonomer eller affärsrådgivare. Vid fastighetsreglering är huvudregeln att marken övergår ren från inskrivningar till den mottagande fastigheten. Det innebär att befintliga inteckningar (pantbrev) och avtalsrättigheter inte längre gäller i det överförda markområdet. Lantmäterimyndigheten kan dock genom särskilt beslut förordna om avtalsrättighets bestånd. Upphör avtalsrättighet till följd av fastighetsreglering kan rättighetshavaren ha rätt till ersättning. Officialrättigheter rättigheter som tillkommit genom myndighetsbeslut följer marken utan särskilt beslut.

25 Budblankett Budgivare Namn Personnummer Adress Postnummer, ort Telefon, e-postadress Fastighet Bud Bankreferens Information Mora Gruddbo 217:1 Bokstäver Siffror Kontaktperson För information om fastigheten och försäljningssättet, se fastighetsbeskrivning. Budgivaren förbinder sig att erlägga 10 % av köpeskillingen som handpenning i samband med köpeavtalets undertecknande. Budgivaren är medveten om att id-kontroll kommer att ske med hänvisning till Lag om åtgärder vid penningtvätt före avtalets undertecknande. Bud skall anges i bestämt belopp i svenska kronor. Särskilda villkor, avsikt med förvärvet eller annan information ni vill delge säljaren eller fastighetsmäklaren kan skrivas på blankettens baksida eller i särskild handling. Enligt fastighetsmäklarlagen är fastighetmäklaren skyldig att upprätta en förteckning över de bud som lämnas. Denna förteckning överlämnas till säljare och köpare. Budgivare Ort och datum Ort och datum Underskrift Underskrift Skickas till Olov Israelsson, Mäklare, LRF Konsult, Mora, Tel: , Mobil: E-post: olov.israelsson@lrfkonsult.se eller LRF Konsult, Olov Israelsson, Verkstadsvägen 6, Mora OBS! Märk kuvertet "Gruddbo 217:1" Inlämnas senast Budet skall vara inkommet senast LRF Konsult är Sveriges största redovisnings- och rådgivningsföretag med över kunder. Vi erbjuder branschspecifika tjänster inom ekonomi, skatt, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling. Med cirka medarbetare på drygt 130 orter finns vi alltid nära dig.

26 GÅ PÅ VIRTUELL VISNING MED LRF KONSULTS APP. Nu kan den som är intresserad av en fastighet till salu, inte bara ta del av bilder, beskrivning och bilagor, utan även promenera runt på fastigheten och inspektera sina potentiella ägor, från soffan eller på plats på fastigheten. Med hjälp av GPS får du hela tiden information om vart du är. Dessutom kan du klicka på kartbilder och få information från skogsbruksplanen om virkesvolym etc. Ladda ner Köpa Gård! till iphone eller ipad gratis från App store. Köpa gård!

27 ARRENDEN I ALLA DESS FORMER Arrende som brukningsform är betydligt äldre än arrendelagstiftningen. Ordet arrende fanns i det svenska språkbruket redan på 1660-talet. Dess betydelse har dock skiftat genom tiderna. Arrende i arrendelagens mening är en upplåtelse av nyttjanderätt till jord mot betalning, eller vederlag som Jordabalken säger. Vad är ett arrende? Arrende är, liksom hyra, en form av total nyttjanderätt. Båda utmärks av att nyttjanderättshavaren har den upplåtna egendomen i sin besittning. Arrende grundar sig på avtal som måste vara skriftligt utom vad avser lägenhetsarrende. Olika arrendeformer i Jordabalken Arrende förekommer i Jordabalken i fyra olika former: jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende och lägenhetsarrende. Jordbruksarrende Jordbruksarrende föreligger när jord har upplåtits till brukande. Det innebär att jorden skall användas för jordbruksändamål och inte för något annat allmänt nyttjande. Några bestämda arealgränser för att jordbruksarrende skall föreligga finns inte. Vid mycket små arealer som upplåts tillsammans med byggnader kan det dock bli fråga om ett hyresförhållande i stället för arrende. Upplåtelsen behöver inte vara bunden till fastighetsgränser. En i taxeringshänseende annan fastighet kan upplåtas som jordbruksarrende om den omfattar jordbruksjord. Jordbruksarrende indelas i dels gårdsarrende, dels sidoarrende för vilka gäller delvis olika lagbestämmelser, bl a beträffande arrendetidens längd och besittningsskydd. Gårdsarrende Om ett jordbruksarrende omfattar bostad för arrendatorn är det ett gårdsarrende. Det är inte tvunget att arrendatorn använder bostaden utan avgörande är om bostad för arrendatorn ingår enligt avtalet. En arrendator kan därför ha flera gårdsarrenden samtidigt. Endast fysisk person kan vara gårdsarrendator. Gårdsarrende föreligger således inte om arrendatorn när avtalet ingås är juridisk person, t ex dödsbo, bolag eller stiftelse. Anledningen till detta är att juridisk person som sådan inte anses kunna ha bostad någonstans. Sidoarrende Varje jordbruksarrende som inte är Gårdsarrende är sidoarrende. Enligt vad som nyss nämnts är en arrendeupplåtelse till juridisk person alltid sidoarrende även om bostad ingår i arrendet. Termerna gårdsarrende och sidoarrende finns inte i själva lagtexten men väl i förarbetena till lagen. Bostadsarrende Bostadsarrende föreligger när jord upplåtits för annat ändamål än jordbruk och arrendatorn enligt avtal har rätt att uppföra eller bibehålla bostadshus på det upplåtna området. Huset skall huvudsakligen vara avsett som bostad åt arrendatorn och hans närstående. Det vanligaste exemplet på bostadsarrende är upplåtelse av tomt för fritidshus, som arrendatorn uppför eller övertar från föregående arrendator vid dennes överlåtelse av arrendet. Anläggningsarrende Anläggningsarrende är upplåtelse av jord för annat ändamål än jordbruk och som ger arrendatorn rätt att på den upplåtna marken uppföra eller bibehålla en eller flera byggnader/anläggningar avsedda för förvärvsverksamhet. Det krävs dock att byggnaderna har väsentlig betydelse för förvärvsverksamheten. Exempel på sådana byggnader/anläggningar är fabriker, lagerhus, bensinstationer, vindkraftverk, telemaster m fl. Lägenhetsarrende Lägenhetsarrende kallas en arrendeupplåtelse som varken är jordbruksarrende, bostadsarrende eller anläggningsarrende. Exempel är upplåtelse för upplagsplats, fotbollsplan, tältplats och liknande samt upplåtelse av kolonilott för enbart husbehovs- eller hobbyodling. Arrendeställe Lagen använder benämningen arrendeställe som ett samlande begrepp för all den fasta egendom som upplåtits genom arrendeavtalet oavsett storlek, beskaffenhet och vad som ingår. Likaså används vanligen benämningen jordägare för den som upplåter egendomen. Arrendejordägare skulle kanske vara en mera lämplig benämning till skillnad från jordägare som själva brukar sin jord. Läs mer på lrfkonsult.se och sök upp din närmaste arrendespecialist eller ring LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling finns på över 130 orter över hela landet. På hittar du uppgifter om närmaste kontor. Vill du hellre ringa är numret

28 Vi är landets största förmedlare av jord- och skogsbruksfastigheter Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Medgivande till LRF Konsult AB, Dnr MS2012/ För mångfaldigande och återgivning av kartorna behövs Lantmäteriverkets skriftliga medgivande.