Idéskrivning som bakgrund för utveckling av. Relationen till den idéburna Folkrörelsen Och en politik gällande det civila samhället

Transkript

1 Idéskrivning som bakgrund för utveckling av Relationen till den idéburna Folkrörelsen Och en politik gällande det civila samhället Socialdemokraterna i Örnsköldsvik vill se över, stärka och utveckla relationen till de idéorganisationer som associeras till socialdemokratins politiska sfär samt nya organisationer som utvecklats och kan tänkas knyta an till denna. Det är även viktigt att klargöra hur relationen till den idéburna rörelsen ser ut på ett generellt plan för att forma en plattform för en framtida folkrörelsepolitik eller om man så vill också en politik för det civila samhället. En första lokal inventering och exemplifiering som visar på idéburna organisationer eller idéburen verksamhet i rollen som samhällsaktör och med koppling till samhällsuppdrag är; Mellansels IF & Mellansels intresseförening Mellansels Fritidshus IOGT Ideell VäxtKraft och Fas3 - Sommarhemmet Folkets Hus & Park Partnerskapsavtal Gideå Bygdegård Stiftelsen Gideågården Bonäset/Alneskolan Folkets Hus/IOGT Björna Ekonomiska Förening Bibliotek/Fritidsgård Medborgarskolan - Studio REX, funktionshindrade Kommunala samverkansråd Av dessa finns de som fungerar bra eller mindre bra, ofta beroende på hur det drivs och på vilket sätt respektive part agerar. Mellansels IF & Mellansels intresseförening Mellansels Fritidshus Har utvecklats genom lokal entusiasm där uppdraget och relationen till kommunen som part bygger på att det ekonomiska utbytet är tillräckligt bra och ger utrymme för incitament som kan ge möjlighet till återinvestering och utveckling. IOGT Ideell VäxtKraft och Fas3 Sommarhemmet Ett samarbete mellan flera föreningar och kommunen där föreningen IOGT kombinerar rehabilitering av människor tillbaka till arbetslivet. Den motiverande utgångspunkten är att utföra arbete som annars inte skulle göras och framförallt riktat till föreningslivet men även privata uppdrag i överenskommelse med näringslivet. På Sommarhemmet i Domsjö utvecklas en verksamhet med sk fas 3 och arbetsförmedlingen som bygger på att tillvarata lokal värden och utveckla lokal verksamhet. Folket Hus & Park Partnerskapsavtal Ett nytt koncept som bygger på att Folkets Hus som lokaltillhandahållare tar uppdraget att vara en central aktör som knyter till sig andra aktörer men där kommunen också, till skillnad från rena uppdragsavtal, står kvar som egen aktör.

2 Gideå Bygdegård Stiftelsen Gideågården Kommunen ingår i Stiftelsen och det ekonomiska utbytet, där Skolan är den stora hyresgästen, möjliggör att en anställd kan ta sin utgångspunkt från bygdegården och balansera relationen mot Skolan. Risken finns att utvecklingen annars skulle gå åt samma håll som i Bonäset, se nedan. Bonäset/Alneskolan Folkets Hus/IOGT Tanken med FolketsHus/IOGT i Alneskolan var densamma som för Gideågården men här bildades ingen stiftelse eller annan tillräckligt ekonomiserad organisation. Sammanhanget med de lokaltillhandahållande aktörerna kan snarast betraktas som ett sätt att finansiera skolan. Björna Ekonomiska Förening Bibliotek/Fritidsgård Föreningen utvecklade en fd kyrka till Bibliotek, fritidsgård och Bio. Föreningen är en samhällsförening som kan liknas med de i Mellansel och kan komma att vara avgörande för samhällets utveckling. Medborgarskolan - Studio REX, funktionshindrade Ett uppdragsavtal som närmar sig ett partnerskapsavtal mellan Omsorgsförvaltningen och Medborgarskolan om verksamhet för funktionshindrade. Initiativet till verksamheten har tagits av en engagerad musiker och förlagts till en bildningsorganisation. Kommunala samverkansråd En annan form av samverkan mellan kommunen och idéburna organisationer är Pensionärsrådet och Handikapprådet. De har en unik ställning i att kunna representera sina medlemsorganisationer i en etablerad samverkan med kommunen. Detta är då några exempel som står i ett förhållande till kommunen vilket då inte är detsamma som att de har ett förhållande till Socialdemokraterna. Vilken politik speglar då dessa olika lösningar och är de samtliga i samklang med vår politik.? Vad är det för utveckling vi står inför? Under de senaste 20 åren har en utveckling skett inom folkrörelseområdet där EU och den Europeiska delen av social ekonomi spelar en viss roll och som innebär att det kommit nya begrepp och nya eller nygamla uttryck för idéburet arbete. Volontärskap, frivilligarbete, nätverk, samhällsentreprenör är några uttryck som dels kan hänga ihop med vår traditionella folkrörelse som begrepp men som också kan vara nya fristående och självständiga aktörer. Beroende av politisk utgångspunkt knyter de an till begrepp som välgörenhet och solidaritet som i sig polariserar relationen till politikområdet. Polariseringen kan beskrivas utifrån en Alliansvision om att välgörenhet ska kunna vara en del av ett framtida välfärdssytem eller om det ska bygga på solidarisk och jämställd grund som har sin utgångspunkt från att vi fördelar välfärden via rättvisa ekonomisystem. I båda fallen kan man bygga på kvalitéer där frivilligarbete och partnerskap med den idéburna sektorn kan bidra men där utgångspunkten

3 kommer att vara helt avgörande för vilken politisk framtidsvision som kan bidra till ett hållbart samhälle. Socialdemokratin är en historiskt självklar del av den Svenska Folkrörelsen och den internationella arbetarrörelsen. Den idépolitiska utgångspunkten vilar på att människor som befinner sig i beroendeställning till de som innehar makten över kapitalet ska organisera sig och utveckla en egenmakt som kan mäta sig och balansera den kapitalistiska insatsen med makten över det insatta arbetet. Med utvecklingen av fackföreningsrörelsen och den koppling den fick till demokratiska ideal, solidaritet och mänskliga rättigheter kunde också välfärdsstaten byggas i samförstånd mellan arbete, kapital och politik. Detta är naturligtvis en förenklad bild av vad som skett. Det arbete, de konflikter, de möten och initiativ som ligger bakom utvecklingen har sin utgångspunkt från en massa olika intressegrupper och idéer om hur samhällen skulle byggas och utifrån vilka ideal eller vilken människosyn, tro eller kunskap men även utifrån vad som rörde sig i omvärlden. Arbetarrörelsen kom att bli stark i Sverige och runt det vi idag ser som Socialdemokratin samlades en mängd olika rörelser och intresseorganisationer. Dessa kom att utgöra och vara en rekryteringsgrund till politiken. Något som starkt bidragit till ett regeringsdugligt parti och därmed ett långt politiskt maktinnehav. Idag 2010 kan vi konstatera att Socialdemokratin förlorat sin maktställning och förlorat två val på rad. Moderaterna har utropat sig till arbetarparti, Folkpartiet till skolparti, Kristdemokraterna till socialparti och Centern till miljö- energi och företagarparti. Inte nog med det så håller man gemensamt på att forma sig till en allians för det civila samhället där man inbegriper hela folkrörelsen och man pratar om ett paradigmskifte som innebär att den idéburna rörelsen genom bildande av företag, och cooperation blir aktörer och utförare av välfärdstjänster. Till detta ska läggas frivilligarbete och volontärskap. Förebilder finns i Sydeuropa, England, USA och Canada. Alliansen bygger sin politik på sina idéer och visar konsekvens som också ger utdelning som visar sig i uppskattning och tilltro till dem som maktinnehavare. Något man kan vinna val på. En av de viktigaste aktörerna har varit de moderata tankesmedjorna och dess utveckling från slutet av 70-talet. TIMBRO har rönt stor framgång med sin elitistiska linje och dominerat 2000-talets idéarbete. ARENAidé som är vänsterns tankesmedja har varit fumlig och otydlig och inte kunnat svara upp för att balansera den offentliga debatten. Kanske kan det förklaras av att vänstern varit mer van vid att idéutvecklingen ska ske genom folkrörelsen. Det blir då intressant att reflektera över om eller hur tankesmedjorna har ersatt folkrörelsens roll som idégivare för samhällsutvecklingen. Samtidigt verkar det som att även talets samhällsdebatt inom universitetsvärlden tystnat, varför? Är det ett resultat av socialdemokratisk utbildningspolitik? Var finns Socialdemokratin och dess ideer? Hur står det till med partiets relation till våra gemensamma folkrörelser och det civila samhället? Vi måste börja med att konstatera att samhället utvecklas och med det följer förändring. Med förändring följer att vi måste ompröva, ombilda, lägga ned och/eller bygga nytt. Fackföreningsrörelsen har omprövat och förändrat sin organisation och finns idag inte lokalt så nära som förr. Man måste fråga sig om en distansering sker som letar sig bort från dels politiken och socialdemokratin men även som folkrörelsebärare. Det incitament för medlemskap som skyddar vid arbetslöshet är man beredd att avhända sig. Man går från att värna även de arbetslösa till att enbart ta till vara på de anställdas intressen.

4 Pensionärsorganisationen har blivit så stor att den är sig självt nog och ser sig endast som en aktör för sina egna intressen. Bildningsverksamheten går på knä och ansvaret läggs nu på en regional organisation. Partiet kommer att känna sig representerad i dess styrelse men frågan är om det finns något lokalt engagemang. Det enda som finns i kvar i kooperativ väg tycks hålla på med livsmedel och bilbränsle men är heller inte något som framhålls som företagsform eller som politisk idé. Frågan är nu om Socialdemokratin ska kunna återta sin politiska styrka och om dess relation till den idéburna rörelsen är viktig eller om man tror vi kan göra det på egen hand. Tror vi att det kan göras med egen kraft och bygga på endast den politiska organisationen så är det viktigt att bestämma sig för det. Om inte och om vi vill utvecklas tillsammans med en bredare idérörelse måste vi stärka och manifestera relationen till den idéburna folkrörelsen. Partiet måste bli en stark aktör på både lokalplanet och nationellt. I Örnsköldsvik behöver vi säkra vår relation till vår rörelse. Inventera hur det ser ut och formulera en framtidsidé. Som utgångspunkt behöver vi förhålla oss till det arbete som pågår nationellt och följande beskriver en utgångspunkt för arbetet och i bilaga 1 kan man läsa om överenskommelsen inom integrationsområdet. Utgångspunkt för lokal handling I regeringens förord till Överenskommelsen anger man att huvudmålet med överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare, samt att stödja framväxten av en betydligt större mångfald av utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Överenskommelsen ska tydliggöra de ideella aktörernas roll inom det sociala området och möjliggöra för dessa att konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer verksamma på området. Dialogen har skett mot bakgrund av regeringens beslut den 6 september 2007 (IJ2007/2539/D). Regeringen beslutade då att dialogen skulle omfatta relationerna mellan staten och den ideella sektorn inom det sociala området. Den skulle utgå från båda parters ömsesidiga beroende och del i samhällsutvecklingen. Dialogen skulle befästa och fördjupa den demokratiska funktion som de idéburna organisationerna har. Den skulle vidare belysa hur idéburna organisationer kan utvecklas som utförare av olika former av service och tjänster till allmänheten, samt undanröja hinder för att sektorns hela potential ska kunna utvecklas. Ytterligare en viktig fråga skulle vara hur organisationerna parallellt med att vara utförare ska kunna fungera i rollen som röstbärare och opinionsbildare, inte minst för människor som befinner sig i utanförskap. I oktober 2008 tecknades en nationell överenskommelse mellan ett antal av de idéburna organisationerna inom det sociala området, regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting. Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen är en ömsesidig avsiktsförklaring. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har ställt sig bakom överenskommelsens gemensamma vision och dess gemensamma principer och därmed har en bred politisk överenskommelse kunnat träffas i denna del.

5 Överenskommelsen präglas av en stark övertygelse om de idéburna organisationernas viktiga roll i samhället förr, nu och i framtiden. En andra överenskommelse med de idéburna organisationerna inom integrationsområdet har tillkommit under våren 2010 och ett arbete pågår för att skapa en tredje överenskommelse med de idéburna organisationerna inom kulturområdet. I budgetpropositionen 2010 planeras för en fjärde överenskommelse som ska göras på temat mänskliga rättigheter. Kommunen ingår sedan januari 2009 i SKL;s nätverksarbete om Överenskommelsen. En del av SKL;s åtagande gäller att bidra till att överenskommelsen blir känd och kan diskuteras inom kommuner, landsting och regioner. Lokalt i Örnsköldsvik finns initiativ där bl.a Humanistiska nämnden och Omsorgsnämnden ingått avtal med part från det civilsamhället och som gränsar till partnerskapsavtal,( Studio Rex och IVK). Kultur- och fritidsnämnden har sedan tidigare en mängd uppdragsavtal men vill nu även pröva om partnerskapsavtal (Folket Hus & Park) kan vara en bra kompletterande form, som kan utvecklas och ge framtida fördelar. Lokalt handlingsprogram -Arbetarkommunen tillsätter en egen tankesmedja med uppdrag att inom 6 månader presentera en politik och handlingsplan för sin relation till den idéburna rörelsen och den nationella politiken för civilsamhället. -Ledamöterna i Fritids- och kulturnämnden samt en ledamot från respektive annan nämnd ska utgöra en aktiv del av tankesmedjan. -Ambitionen kan vara att arbetet ska ses som en del av samhällsbyggnads- välfärds- och bildningspolitiken och central som satsningsområde inom Världsklass Vi behöver aktivera oss inom områden som har att göra med att arbetarklassens barn i skolaval röstar på det främlingsfientliga alternativet. Att även delar ur den vuxna socialdemokratin röstar på det främlingsfientliga alternativet. -Vi har Bjästahändelsen, sex och mobbing på nätet där närings- och föreningsliv aktiverat sig. -Svårigheten att t.ex. få tag på stödfamiljer till funktionsnedsatta barn- och ungdomar handlar om solidaritet. En hypotes kan vara att privatiseringen av våra barn bidrar till att familjen privatiserar sig, sluter sig, på ett sätt där solidaritet känns som ett hinder för den egna och barnens karriärvägar. En pedagogisk utmaning. -Relationen till - Frivilligarbete, Volontärskap. Vad är välgörenhet och vad är solidariskt arbete.? -Realtionen till politiken för det Civila samhället -Relationen till CRS ( -Relationen till validering av kompetens kontra akademin.

6 BILAGA 1 Utdrag ur Överenskommelsen mellan regeringen och den ideella sektorn Den 15 januari 2009 fattade regeringen beslut om att inleda en dialog om relationerna mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting samt de idéburna organisationer som arbetar med mottagande av asylsökande, nyanländas etablering samt integration (IJ2009/60/UF). Denna dialog är en del i regeringens samlade integrationsstrategi, som syftar till att bryta utanförskap och bland annat finna mer effektiva vägar till nyanländas etablering. Huvuddraget i den senaste överenskommelsen kan åskådliggöras genom sex gemensamma principer, Gemensamma principer Relationerna mellan det offentliga och idéburna organisationer verksamma inom integrationsområdet ska präglas av de sex principer som gäller för överenskommelsen inom det sociala området. Dessa ska revideras vart femte år och gäller sedan den 23 oktober Principerna är desamma i detta förslag, med undantag för ett förtydligande gällande integrationsdialogen i en av strecksatserna under principen om kvalitet. Principerna är vägledande för ett antal övergripande åtaganden som kan följas av konkreta åtgärder från såväl regeringens, Sveriges Kommuner och Landstings som de idéburna organisationernas sida. Principerna kan utgöra en grund för att formulera lokala överenskommelser med utgångspunkt i behov och möjligheter i den specifika kommunen. 4.1 Principen om självständighet och oberoende Idéburna organisationer och verksamheter formulerar sitt uppdrag i samhället utifrån sin värdegrund och är självständiga såsom röstbärare också i sin samverkan med andra aktörer. De idéburna organisationerna kan ha en kritiskt granskande roll som röstbärare och opinionsbildare. De ska kunna ha den rollen utan att riskera samverkan eller sitt ekonomiska stöd i förhållande till det offentliga. 4.2 Principen om dialog Alla människor är beroende av offentliga beslut och insatser. Ur ett rättighetsperspektiv är det viktigt att de som berörs av offentliga beslut själva eller genom sina intresseorganisationer kan hävda sina rättigheter samt intressen, till exempel krav på tillgänglighet, som bidrar till ett samhälle där alla är delaktiga. De idéburna organisationerna bidrar till att öka det demokratiska deltagandet och det folkliga inflytandet. Relationen mellan regeringen och de idéburna organisationerna ska präglas av ansvar och ömsesidighet, utgå från bådas förutsättningar och tillvarata bådas perspektiv och kompetens. För att ge bra

7 förutsättningar för detta stöd till demokratin, bör formerna vara öppna, återkommande och präglas av ett inkluderande förhållnings- och arbetssätt. Dialog mellan regeringen och de idéburna organisationerna syftar till att bredda och fördjupa beslutsunderlag och till att skapa förståelse och förtroende för varandra. Dialogen som form och relationen mellan parterna behöver anpassas till de lokala och regionala förutsättningar som råder. Principerna i denna nationella överenskommelse är en viktig utgångspunkt för relationerna på samtliga nivåer. 4.3 Principen om kvalitet Verksamheter inom integrationsområdet bedrivs både av den offentliga sektorn, privata företag och av de idéburna organisationerna med den särskilda närhet, kunskap och kvalitet som dessa ger. I idéburen verksamhet erbjuds människor stöd och insatser som ska kännetecknas av hög kvalitet och tillgänglighet. Dessa verksamheters kvalitet ska följas upp och utvärderas för att kunna synliggöras, utvecklas och jämföras med andra aktörer. Den idéburna organisationen definierar kvaliteten i sin egen verksamhet. Ofta sker detta med utgångspunkt i brukarens egen definition av kvalitet. De idéburna organisationernas särskilda kvalitet bör beaktas i utvecklandet av metoder för att mäta och fördjupa kvalitet. När den idéburna organisationen utför tillståndspliktig verksamhet eller verksamhet på uppdrag av det offentliga, ska organisationen följa de krav på kvalitet som anges i lagstiftning och som ställs av beställaren. Verksamhet som utförs på uppdrag av det offentliga ska, utöver att möta sådana kvalitetskrav som omfattar alla utförare, kunna redovisa den särart och kvalitet man därutöver arbetar med. 4.4 Principen om långsiktighet En bred politisk förankring är viktig när det gäller överenskommelser som berör förutsägbarhet och andra grundläggande villkor för de idéburna organisationernas långsiktiga planering och arbete. Detta för att de idéburna organisationernas existens, samhällsroll och utveckling är en angelägenhet för hela samhället. Idéburna organisationer bör ges sådana förutsättningar som möjliggör planering med långsiktighet och hållbar utveckling som grund. 4.5 Principen om öppenhet och insyn Det ömsesidiga förtroendet mellan den offentliga och den ideella sektorn bygger på viljan till öppenhet. För att så många som möjligt ska kunna engagera sig i befintlig eller nytillkommen verksamhet, och för att förtroendet för denna ska vara så stort som möjligt, krävs tillgänglig information och öppenhet i såväl offentlig som ideell sektor. Principen om öppenhet och insyn ska tillämpas så att den idéburna organisationens uppdrag kan fullföljas och inte heller medför skada för brukare, frivilliga, anställda, tredje parter eller organisationernas inre demokrati.

8 4.6 Principen om mångfald I en demokrati har individen rätt att kunna påverka sin vardag. Ett växande utbud av aktörer presenterar olika lösningar för att bryta ett socialt utanförskap sitt eget eller någon annans. Där många idéburna verksamheter får växa, skapas utrymme för innovation. Begreppet mångfald betyder i detta sammanhang att samhället välkomnar idéburna organisationer och utförare med olika värdemässiga eller metodologiska utgångspunkter. Olikheten är att betrakta som en tillgång i sig hos den mångfald av idéburna organisationer som bygger på demokratiska värden. Så väl regionalt som lokalt förändras behoven i ett samhälle under utveckling. Därför har både den offentliga och den ideella sektorn ett ansvar för att underlätta framväxten av nya organisationer och utförare samt olika former för samverkan och avtal. 5. Teman i dialogen 5.6 Mötesplatser Dialogen inom integrationsområdet har strukturerats i sex övergripande teman: språk, hälsa, bostad, arbete och sysselsättning, utbildning/bildning och mötesplatser. För att skapa arenor för deltagande i föreningsliv, kontakt med samhällsinstitutioner, stöd till enskilda eller kulturaktiviteter behövs mötesplatser. Inom de olika temaområdena återkom detta behov utifrån olika perspektiv. Mötesplatserna behöver utgå ifrån människors olika behov. Människor hittar gemenskap i religionen, kulturen, politiken eller något annat. Mötesplatserna utgör arenor där behov kan mötas praktiskt i verkligheten. Mötesplatserna kan se olika ut och bäras av olika slags organisationer. De kan därför vara en arena för alla de organisationer, myndigheter, företag och enskilda som kan och vill göra en insats. Mötesplatser kan också vara en arena för många aktörers samverkan. Ett medborgarkontor tillhandahåller samhällsinformation medan en mötesplats erbjuder sociala kontakter och skapar nätverk. Oavsett vem som driver en mötesplats ska den ha en genomtänkt idé om hur ömsesidiga möten skapas och kunskap om de kulturer som möts. Den behöver vara ändamålsenlig och tillgänglig och öppen även för nya, framväxande rörelser. Mötesplatserna behöver också vara proaktiva, dvs. inte vänta på besökarna utan analysera behoven och aktivt genom direkt kontakt erbjuda lösningar, möten och tillgång till befintliga nätverk. I dialogen förde organisationerna fram behovet av mötesplatser och lokaler till detta i förorterna. De kan utgöra en demokratisk och kulturell infrastruktur, erbjuda kunskap om lokalsamhället och stärka möjligheterna för de boende att tillsammans med andra påverka den egna livssituation, närmiljön och samhället i stort.