Bilaga 1. den 21 mars 2016 Sida 1 av 2. Organisation Förnamn Efternamn. BillerudKorsnäs AB Gruvöns Bruk Mats Ganrot. Dalslands Miljökontor Lisa Frohm

Transkript

1

2

3

4 Närvarande vid Vänerns vattenvårdsförbunds ordinarie årsmöte och workshop om riskanalys för Vänern som råvattentänkt i Lidköping den 16 mars 2016 Organisation Förnamn Efternamn Bilaga 1 BillerudKorsnäs AB Gruvöns Bruk Mats Ganrot Dalslands Miljökontor Lisa Frohm Fiskevattenägarna Västra Sverige Bosse Johansson Försvarsmakten F7 Leif Ljungqvist Grums kommun, samhällsbyggnadsutskottet Lars Fridén Grästorps kommun Kent Larsson Gullspångs kommun Björn Thodenius Gullspångs kommun Jan Hassel Göta älvs vattenvårdsförbund Frida Eriksson Götene kommun Anders Månsson Götene kommun Mikael Lundgren Götene Vatten & Värme AB Karin Lind Hammarö kommun Bertil Ahlin Hammarö Kommun, Kommunstyrelsen Mikael Jern Karlstad kommun Andreas Pettersson Karlstads kommun Kristina Hedfors Karlstads kommun Victoria Hågland Sandborgh Kristinehamns kommun Bosse Pettersson Kristinehamns kommun Stefan Johansson Lidköpings kommun Johan Ekblad Lidköpings kommun Kjell Hedvall Lidköpings kommun Lisa Thorstensson Lidköpings kommun, Miljö och Bygg Tomas Karlsson Lidköpings kommun, Miljö- och byggnämnden Kenneth Holgersson Lidköpings kommun, Miljö- och byggnämnden Poul Rask Lidköpings Kommun, Teknisk Service Nämnd Jeanette Wångdahl LRF Stefan Aldén LRF Värmland Karl-Axel Ström LRF Värmland Ola Axelsson LRF Västra Sverige Sissi Fredberger Länsstyrelsen i Västra Götalands län Agneta Christensen Länsstyrelsen i Västra Götalands län Cecilia Niklasson Mariestads kommun Jan Wahn Mariestads kommun Johanna Klingborn Melleruds Kommun Anders Broberg Melleruds kommun Magnus Olsson Melleruds kommun Tommy Johansson MTG, Miljö- och byggnadsförvaltningen Lars Sylvén den 21 mars 2016 Sida 1 av 2

5 Bilaga 1 Organisation Förnamn Efternamn MTG, Miljö- och byggnadsförvaltningen Robert Skogh Nordic Paper Bäckhammar Tarjei Svensen Sjöfartsverket Per Lagerström Skara kommun Abbe Sahli Skaraborgs Naturskyddsförening Börje Movérus Stora Enso Skoghall AB Lennart Viweg Sweco Helen Eklund Sweco Linnea Ruderfelt Svenska Båtunionen Karl Axel Wennerstrand Svenska Båtunionen Sonja Wennerstrand Svenska Kryssarklubben, Vänerkretsen Jörgen Sundin Säffle kommun Erik Evestam Säffle Kommun, Miljö & bygg Anna Rangfeldt Vänermuseet Ebba Olofsson Fredholm Vänerns Fiskareförbund Dan Johansson Vänerns FiskareFörbund Tommy Möller Vänerns Sportfiskeförening Sten-Gunnar Steenson Vänerns Sportfiskeförening Stig Söderström Vänerns vattenvårdsförbund Sara Peilot Vänerns vattenvårdsförbund, Ordf. Marita Bengtsson Vänersborgs kommun Bo Carlsson Vänersborgs kommun Kajsa Wegberg Vänersborgs kommun, Vänersborgs kretslopp & vatten Linda Nilsson Värmland Västergötlands Seglarförbund Per Åberg Värmlands Båtförbund Emond Olsson Västra Götalands Regionen Catrin Björkman Åmåls kommun Christer Örtegren Åmåls kommun Katrin McCann den 21 mars 2016 Sida 2 av 2

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18 Bilaga 6

19 Bilaga 9 Fem skäl att satsa på Vänern Vattenvårdsplan kampanjer Vänerns vatten byts ut under åtta år. Under denna tid dricker vi vattnet och använder det i industrier och på toaletter. Vattnet rinner vidare i Göta älv till havet. Vattnet i Göta älv används igen till dricksvatten. Nu är Vänern landets största sjö så vattnet räcker till många fler än dagens användare. Europas befolkning skulle kunna använda Vänerns vatten i nästan 3 år. Vänern har bra vattenkvalitet men så har det inte alltid varit. Förr var problemet avloppsvatten från städer och industrier. Idag står vi inför nya miljöproblem som klimatförändringar, miljögifter och främmande arter. Bra vatten är ingen självklarhet utan är något som vi alla har ansvar att ta hand om och förvalta till framtida generationer av människor, växter och djur. En levande vattenvårdsplan behövs Vänerns vattenvårdsförbund har tidigare tagit fram en vattenvårdsplan för Vänern. Vid utvärderingen av planen tyckte flera av förbundets medlemmar att den behöver bli mer känd. Förbundet behöver en mer levande plan med uppföljningar och återkopplingar. Därför föreslår vi årsvisa kampanjer (se tabellen nedan). Under sex år fokuserar förbundet arbetet till fem av Vänerns viktigaste miljöfrågor. Denna skrift ska ses som en uppdatering av vattenvårdsplanen och den innehåller förslag på aktiviteter under kampanjåren. Tanken är att medlemmarna ansluter till de aktiviteter som passar deras verksamhet. Inför varje kampanjår bestämmer sen förbundet närmare vad som ska göras. Temadagarna som förslås nedan kan de år detta är lämpligt, sammanfalla med Vänerdagen. Kampanjer under Varje kampanj pågår under två år. Vänerns tillgängliga stränder pågår under hela perioden, fast i en lägre fart. 1. Vänerns dricksvatten Vänerns vikar 3. Inga invasiva främmande arter till Vänern 4. Giftfri Vänern 5. Vänerns tillgängliga stränder Postadress Besöksadress Telefonnummer Webbplats E-post Vänerkansliet Hamngatan Sara.peilot@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Hamngatan 1 Organisationsnr. Postgiro Bankgiro Mariestad

20 Remiss Skriften diskuterades vid Vänerdagen hösten 2015 och var därefter på remiss hos Vänerns vattenvårdsförbunds medlemmar. Totalt har 17 av 74 av förbundets medlemmar svarat på remissen. Att vi ska jobba med kampanjer är tydligt, alla är positiva till detta. Det är också bra att varje kampanj löper över två år, samt att Vänerns tillgängliga stränder behandlas under hela perioden. Medlemmarna vill vara med i arbete med vattenvårdsplanen, men är osäkra på vilka resurser man har för detta arbete. Sammarbeten är viktigt för att nå framgång och det är viktigt med framförhållning för att få till bra och undersökningar och åtgärder där flera aktörer kan medverka. Det är viktigt att inte glömma att följa upp vad kampanjerna ger för resultat. Hur mår Vänern när kampanjperioden är slut? Kommunernas roll kan gärna förtydligas. Remissvaren innehöll också fler idéer på hur kampanjerna kan genomföras, synpunkter som tas med i det fortsatta arbetet. En längre remissammanställning finns hos förbundets kansli. Vattenvårdsplanens fyra rapporter Mål och åtgärder - Vattenvårdsplan för Vänern. Huvuddokument. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 39. Hur mår Vänern? Vattenvårdsplan för Vänern. Bakgrundsdokument 1. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 40. Djur och växter i Vänern Fakta om Vänern. Vattenvårdsplan för Vänern. Bakgrundsdokument 2. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 44. Vänern och människan. Vattenvårdsplan för Vänern. Bakgrundsdokument 3. Vänerns vattenvårdsförbund, Rapport nr 43. Innehåll 1. Varför behöver Vänerns dricksvatten skyddas? Åtgärder som gör Vänerns vikar bättre Inga invasiva främmande arter till Vänern - tidig bekämpning är nödvändig Miljögifter hitta utsläppskällor till Vänern Stora vinster att hålla Vänerns stränder och skär öppna

21 1. Varför behöver Vänerns dricksvatten skyddas? Många av landets sjöar, liksom Vänern, har bra vatten. Kanske är det därför som vi ibland tar bra dricksvatten för givet. Men framtida klimatförändringar gör att risken att få förorenat dricksvatten ökar och dricksvattentäkter i Vänern måste skyddas. Om dricksvattnet blir förorenat blir kostnaderna för samhället ofta mycket höga. Flera vattentäkter i Vänern är inte skyddade, exempelvis med ett vattenskyddsområde. Detta medför ofta att planeringen i kommunen blir svårare eftersom man har sämre överblick över vilka verksamheter som riskerar att förorena vattentäkten. I ett vattenskyddsområde finns bestämmelser för verksamheter som riskerar att förorena dricksvattnet, som exempelvis hantering av kemikalier. Vad händer under kampanjåret? 1. Riskanalys av Vänerns dricksvatten (Vänerns vvf samt kommunerna) 2. Vattentäkter i Vänern som saknar skydd arbete påbörjas (kommunerna) 3. Temadag om dricksvatten (Vänerns vvf samt kommunerna) 1. En gemensam riskanalys för Vänerns dricksvatten skulle underlätta det fortsatta arbetet med att skydda dricksvattentäkterna. I ett första steg kan en översiktlig analys göras för hela Vänern. Sen kan de kommuner som önskar göra fördjupningar. Vänerns vattenvårdsförbund kan samordna den översiktliga analysen. 2. De kommuner som saknar skydd av sina vattentäkter i Vänern behöver starta detta arbete. Kommunerna har den bästa lokalkännedomen och har ansvar för planering och räddningstjänst. 3. Vänerns vattenvårdsförbund kan ordna en temadag med goda exempel på skyddade vattentäkter, hur man hanterar framtida klimatförändringar med mera. Viktiga skäl att skydda Vänerns dricksvatten 1. Bra dricksvatten är en livsnödvändighet. Vänern är en enorm dricksvattenresurs för framtiden. 2. Förorenat dricksvatten blir ofta dyrt för samhället att rena. Det kan också bli svårt att hitta en ny dricksvattentäkt. 3. Klimatförändringar ökar risken för ex. spridning av parasiter, bakterier och främmande arter 4. Sjöfart på Vänern (olycksrisk och barlastvatten kan sprida främmande arter) 5. Vattenskyddsområden är viktiga underlag vid planering och räddningstjänst 6. Nationella åtaganden uppfylls (vattendirektiv, miljömål) 3

22 Vad händer om inget görs? 1. Dricksvattnet kan bli förorenat 2. Dricksvattenledningar kan behöva saneras till höga kostnader 3. Stora problem för enskilda och samhället om dricksvattnet förorenas. Nya vattentäkter är ofta dyra. 4. Kommunen får svårare att planera nya verksamheter när risker för vattentäkten är okända. 5. Nationella åtaganden uppfylls inte (miljömål, vattendirektiv) Vem skyddar dricksvattnet? Kommunerna kan bilda vattenskyddsområden för dricksvattentäkter. Då utreder kommunen de risker som finns att dricksvattnet förorenas och tar fram åtgärder och föreskrifter. Kommunernas räddningstjänster skyddar dricksvattnet vid olyckor som exempelvis kemikalieutsläpp. Vänerns vattenvårdsförbund undersöker årligen vattenkvaliteten i Vänern. Kommunen undersöker dricksvattnet vid vattenverket och i ledningsnätet. 4

23 2. Åtgärder som gör Vänerns vikar bättre Flera av Vänerns vikar är instängda och övergödda. Vattenkvaliteten kan bli bättre genom att näringsämnen som fosfor minskar men också om man röjer trånga sund från vass. Vikarna är ofta igenväxta av vass och buskar och är ganska artfattiga. Biologisk mångfald kan förbättras genom att beta, slå eller röja delar av stränderna och då kan vikarna få många fler arter av fåglar, fiskar, insekter och växter. Öppna stränder blandat med vassar och mer mosaikartade miljöer ger också ett vackrare landskap som är tillgängligare för människor. Vad händer under kampanjåret? 1. Skötselråd för vikar (Vänerns vvf) 3. Temadag/studiebesök (Vänerns vvf, kommuner) 2. Starta skötselprojekt (universitet, högskola e.dyl.) 4. Uppföljning (Vänerns vvf, kommuner) 1. Vänerns vattenvårdsförbund kan ta fram en handledning för skötsel av Vänerns vikar som riktas till markägare, sommarstugeföreningar, båtklubbar och andra. Här kan finnas praktiska skötselråd, tillstånd som behövs och var man kan söka bidrag. Men också förklaringar hur vikarna fungerar och varför olika åtgärder är lämpligast under en viss tid på året. En liknande handledning finns för skötsel av Vänerns fågelskär och en annan planeras för Vänerns stränder (se kapitel 2). 2. Projekt om vikarnas skötsel kan starta under kampanjåret. Kommuner, länsstyrelser eller vattenvårdsförbundet kan kontakta universitet eller högskolor för lämpligt examensarbete eller forskningsprojekt. Exempelvis har SLU tidigare sökt medel för att utveckla fisklek med hjälp av strandbete. Göteborgs universitet har ett landskapsvårdsprogram i Mariestad och Karlstads universitet och Högskolan i Skövde intresserar sig också för Vänerns miljö. Projektet kan starta med att ta fram en lista över lämpliga examensarbeten och kontaktpersoner hos kommunerna. 3. Vänerns vattenvårdsförbund kan ordna en temadag eller studiebesök om åtgärder för vikarna. Kommunerna kan bidra med information om hur det vattenvårdande arbetet fungerar, goda lösningar med mera. 4. Vänerns vattenvårdsförbund har två gånger genomfört undersökningar av växtplankton i de Vänervikar som saknar egen uppföljning. Växtplankton ger en bra bild av övergödningen. Förbundet kan, om budgeten tillåter, inför kampanjåret genomföra en ny undersökning av växtplankton. 5

24 Viktiga skäl att förbättra Vänerns vikar 1. Vattenkvaliteten blir bättre och vattnet klarare om övergödningen minskar. Risken för algblomningar och syrebrist minskar. 2. Renare bad- och dricksvatten. Förbättrad rening av enskilda avlopp ger, förutom mindre näringsämnen, också mindre bakterier till vattnet. 3. Mindre tät vassvegetation ger bättre vattenutbyte med Vänern. En mer varierad och mosaikartad vegetation i viken gynnar fiskyngel, grodor, vatteninsekter och fåglar. 4. Fisket förbättras eftersom flera matfiskar gynnas av mindre övergött vatten. Strandbete ger fina miljöer för gäddornas lek. 5. Nationella åtaganden uppfylls (miljömål, vattendirektiv, Natura 2000) Vad händer om inget görs? 1. Risk för giftiga algblomningar och syrebrist i vattnet, vilket kan slå ut bottendjur och fiskar flyr 2. Vattnet blir ofta grumligt och badvattnet sämre. 3. Vassvegetationen kan öka ytterligare. Vegetationen är ensidig och vikarna har därför få arter av djur och växter. 4. Fisket blir sämre eftersom flera matfiskar trivs sämre i övergödda och igenväxta vatten. Gäddorna har svårt att leka om det bara finns tät vass. 5. Klimatförändringar och Vänerns nuvarande reglering kan försämra vattenkvaliteten ytterligare. 6. Nationella åtaganden uppfylls inte (miljömål, vattendirektiv, Natura 2000). Vem förbättrar vikarna? Kommunerna är viktiga initiativtagare och samordnare av olika samarbetsprojekt för vikarna. Markägare kan röja vass i sund för att få bättre vattenutbyte med Vänern. Markägaren kan röja och ha betesdjur vid stränderna. Åtgärden är dyr och för jordbruksmark finns miljöstöd att söka. Jordbrukare kan minska fosforläckaget genom exempelvis anlägga våtmarker vid vattendragen uppströms viken. Husägare med enskilt avlopp kan förbättra reningen där det behövs. Kommuner, industrier och andra verksamheter kan förbättra reningen av avloppsvatten, enskilda avlopp och dagvatten där detta behövs. Länsstyrelser och kommuner ansvarar för skötseln av naturreservaten. Sommarstugeföreningar, båtklubbar och andra ideella föreningar kan röja vass och buskar efter tillstånd från markägare och eventuellt kommunen. 6

25 Vänerns övergödda vikar där näringsämnen som fosfor behöver minska. I vattendatabasen VISS 1 finns förslag på åtgärder som behövs för att minska övergödningen för varje vik. Under kampanjåret planerar Vänerns vattenvårdsförbund att ta fram fler råd om hur vikarna ska skötas så att djur- och växtlivet blir rikare, vattenkvaliteten bättre och friluftslivet förbättras. 1 Vattendatabasen VISS webbadress: 7

26 3. Inga invasiva främmande arter till Vänern - tidig bekämpning är nödvändig Vänern har hittills haft relativt små problem med invasiva främmande arter. Men mycket tyder på att så inte blir fallet i framtiden med bland annat ett varmare klimat. Mälaren har fått in flera främmande arter som ställer till med stora problem, som sjögull och zebramussla. Alla främmande arter ställer inte till problem men några är invasiva och kan ge stora problem för biologisk mångfald och samhället. Invasiva främmande arter bedöms i dagsläget vara ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden på global nivå. Kostnaderna för invasiva främmande arter i Sverige har nyligen uppskattats till 1,1 4,5 miljarder per år 2. Därför håller EU på att ta fram en lista över invasiva främmande arter av unionsbetydelse. Länder i EU kommer få ett ansvar att förhindra spridning och bekämpa arterna 3. Sjögull och zebramussla kan komma med på denna svarta lista. Vad händer under kampanjåret? 1. Broschyr om främmande arter till växthandel, hamnar m.fl. (Vänerns vvf, kommuner) 2. Startar beredskap för att stoppa invasiva främmande arter (Vänerns vvf. kommuner m.fl.) 3. Temadag (Vänerns vvf m.fl.) 1. Främmande arter som etablerat sig i sjöar går i princip inte att utrota. Därför är det extra viktigt att förhindra att invasiva främmande arter kommer till Vänern. En växt som man lätt kan upptäcka är sjögull. Här skulle hamnvärdar, båtföreningar kunna göra en viktig insats genom tidig upptäckt och bekämpande. Även trädgårdshandeln skulle kunna hjälpa till att inte sprida sjögull, då den ibland säljs som prydnadsväxt i dammar. Vänerns vattenvårdsförbund kan tillsammans med länsstyrelserna ta fram en broschyr om vilka arter som är speciellt viktiga att förhindra att de etablerar sig i Vänern samt råd hur man stoppar dem. 2. Vi behöver en beredskap för att tidigt upptäcka och stoppa spridningen av invasiva främmande arter. Kommunerna behöver ha en beredskap i hamnar och vid badplatser men också vid tillsynen av zoo- och växthandeln. 3. Under kampanjåret ordnar Vänerns vattenvårdsförbund en temadag om främmande arter. 2 Artdatabankens webbplats : 3 EU planerar att i januari 2016 anta en lista med invasiva främmande arter av unionsbetydelse. 8

27 Sjögull finns i Mälaren och Göta kanal men inte i Vänern. Den trivs i lugna näringsrika vatten som vikar och hamnar, där den kan täcka hela sjöytan. Sjögull konkurrerar då ut andra arter och ger stora problem för badande och båttrafik. (Foto: Mats Rydgård) Viktiga skäl att stoppa invasiva främmande arter 1. Främmande arter går i princip inte att utrota i sjöar när de väl har etablerat sig 2. Dricksvattnet kan försämras 3. Varmare klimat ökar risken för spridning av främmande arter. Nya parasiter, bakterier och fisksjukdomar kan spridas. 4. Vänerns vikar kan växa igen, liksom båthamnar (sjögull, vandrarmussla) 5. Ekosystemet kan påverkas och biologisk mångfald kan försämras 6. Nationella åtaganden uppfylls (miljömål, vattendirektiv, konventionen om biologisk mångfald) Vem kan stoppa främmande arter? Markägare vid Vänern och hamnföreningar skulle kunna förhindra att arter som sjögull upptäckts och tas bort. Men information till dem behövs. Kommunerna kan bekämpa invasiva arter på kommunal mark och hamnar. Länsstyrelserna har tillsyn över utsättningar av djur och växter som vid exempelvis fiskoch kräftodlingar och utsättningar i viltvatten. 9

28 4. Miljögifter hitta utsläppskällor till Vänern Vänerns fiskar har förhöjda halter av kvicksilver, PCB, dioxin och det bromerade flamskyddsmedlet PBDE. Livsmedelsverket har kostrekommendationer om hur ofta man kan äta flera av Vänerns fiskar 4. Miljökvalitetsnormerna i Vänern liksom övriga landets sjöar nås inte på grund av kvicksilver och PBDE 5. Miljögifter kan komma till Vänern från diffus spridning från marken (kvicksilver) eller från förorenade områden runt sjön (kvicksilver, PCB, dioxin). Hur det bromerade flamskyddsmedlet PBDE sprids är mer oklart. Men misstänkta källor är luftnedfall, sopförbränning och slam från avloppsreningsverk. Vad händer under kampanjåret? 1. Miljögifter från vattendragen (Vänerns vvf, vattenvårdsförbund) 2. Undersökning av nya miljögifter (Vänerns vvf, länsstyrelser, kommuner) 3. Temadag (Vänerns vvf m.fl.) 1. Flera av miljögifterna i Vänerns fiskar minskar inte eller minskar långsamt. Trots att många punktutsläpp har upphört sedan länge. Sannolikt beror detta på att förorenade områden läcker ut miljögifterna till Vänern via bland annat vattendragen till sjön. Vi behöver därför veta vilka vattendrag som bidrar med mest miljögifter. Ytsediment i vattendragens mynningsområden kan avslöja ett nutida läckage av miljögifter och metaller. Kunskapen är viktig för att kunna prioritera åtgärder för att minska miljögifter till Vänern och få fram en ny källfördelning. Vänerns vattenvårdsförbund kan samordna undersökningen som bör göras tillsammans med vattenvårdsförbunden för respektive tillflöde. 2. Under kampanjåret kan nya miljögifter undersökas. Sådana ämnen kan vara PFOS som tidigare ingick i brandsläckningsskum, bekämpningsmedel, mikroplaster, bromerade flamskyddsmedel eller läkemedelsrester. Vänerns vattenvårdsförbund kan samordna undersökningen som bör göras tillsammans med länsstyrelser, kommuner och andra. 3. Vänerns vattenvårdsförbund kan ordna en temadag om giftfri Vänermiljö. Viktiga skäl att inventera miljögifter till Vänern 1. Kostrekommendationer finns för hur ofta du bör äta vissa Vänerfiskar. Sik får inte säljas kommersiellt. 2. Fiskarna har förhöjda halter av kvicksilver, PCB, dioxin och bromerade flamskyddsmedel. 3. Halterna minskar inte eller minskar långsamt trots att många utsläpp har upphört sedan länge. 4. Fortfarande saknas kunskap om vilka områden som läcker miljögifter till Vänern från exempelvis föroreningsskadade områden. Sanering av föroreningsskadade områden är en mycket dyr åtgärd, så prioriteringar är viktiga. 5. Nationella åtaganden uppfylls lättare (vattendirektiv, miljömål) 4 Livsmedelsverkets webbplats: 5 Miljökvalitetsnormer tas fram i arbetet med Vattendirektivet och finns i vattendatabasen VISS: 10

29 Vad händer om inget görs? 1. Klimatförändringar kan medföra att miljögifter läcker ut från föroreningsskadade områden. Översvämningar, blötare och mildare vintrar ökar risken att ämnena kommer ut i vattnet. 2. Miljögifter i Vänerns fiskar minskar inte 3. Vänerns ekosystem kan påverkas 4. Rovfåglar kan påverkas (långt upp i näringskedjan) 5. Nationella åtaganden uppfylls inte (miljömål, vattendirektiv) Vem hittar miljögifterna? Länsstyrelser och kommuner kartlägger och har tillsyn över föroreningsskadade områden. Generalläkaren har tillsyn över föroreningsskadade områden inom försvarets verksamheter. Miljögifter i Vänerfisk undersöks varje år av Vänerns vattenvårdsförbund inom den nationella miljöövervakningen. Vattenvårdsförbunden för respektive tillflöde kan göra undersökningar i vattendragen. Undersökningar görs också av olika verksamhetsutövare, Livsmedelsverket och av yrkesfiskarnas riksförbund. 11

30 5. Stora vinster att hålla Vänerns stränder och skär öppna Öppna stränder och kala skär är en naturlig del av Vänerns miljö och här finns många av Vänerns hotade arter. På öppna stränder vill vi bada och vandra. Men stränderna håller på att växa igen med buskar och träd. Igenväxningen går fort och om några år kommer höga träd växa fram till vattenlinjen. Träd är svårare att få bort med is och vågor och de behöver röjas bort, något som är dyrt. Dessutom kommer buskarna och träden tillbaka så länge som Vänerns vattennivåer hålls på en jämn nivå. En mer naturanpassad reglering av vattennivåerna skulle minska igenväxningen. Finansieringen är ett stort problem och idag sköts bara ett fåtal av Vänerns stränder. EU: projektet LIFE+ Vänern är ett exempel där länsstyrelserna fått extra medel att sköta Vänerns Natura 2000-områden. Vad händer under kampanjåret? 1. Skötselråd för stränder (Vänerns vvf) 2. Temadag (Vänerns vvf, kommuner) 3. Miljöanpassa regleringen av Vänerns vattennivåer 1. För att hindra igenväxningen behöver fler stränder röjas, slås eller betas. Vänerns vattenvårdsförbund kan ta fram en praktisk handledning för skötsel av Vänerns stränder som riktas till markägare, sommarstugeföreningar, båtklubbar och andra. Handledningen kommer att innehålla praktiska skötselråd, tillstånd som behövs och var man kan söka bidrag. En liknande handledning finns redan för skötsel av Vänerns fågelskär. 2. Kommunal planering kan ha stor betydelse för Vänerns stränder vid strandnära bebyggelse. Med god planering kan strandnära växter och djur gynnas och stränderna kan bli tillgängliga för promenader eller bad. Vänerns vattenvårdsförbund kan ordna en temadag eller studiebesök som visar goda exempel. 3. Regleringen av Vänerns vattennivåer behöver miljöanpassas så att vattenståndsvariationerna mer efterliknar de naturliga. Ett förslag har tagits fram över hur regleringen skulle kunna miljöanpassas 6. Se faktarutan Vem kan miljöanpassa Vänerns reglering? Vänern och Göta älv behöver en modern vattendom som tar hänsyn till komplexa och ibland motstående intressen som framtida klimatförändringar, befintlig bebyggelse, skredrisk och dammsäkerhet i Göta älv, biologisk mångfald, nationella åtaganden för Natura 2000-områden, friluftsliv, turism och sjöfart. Nu gällande vattendom är från Vänerns vattenvårdsförbund följer frågan och informerar om senaste nytt vid exempelvis Vänerdagar. Under kampanjåret kan lämpliga aktiviteter vara temadag, studiebesök, uppvaktning eller liknande. 6 Koffman, A., Lundkvist, E., Hebert, M. och Thorell, M. (2014). Vänerns tappningsstrategi - Effekter och konsekvenser för flora, fauna och friluftsliv. Calluna AB. Länsstyrelsen i Värmland Eklund, A. & Bergström, S. SMHI (daterad ). Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern Strategi 1 och Strategi 2. SMHI: s Dnr: 2013/343/9.5. Länsstyrelsen i Västra Götalands Dnr:

31 Viktiga skäl till att hålla Vänerns stränder och skär öppna 1. Badplatser och sandstränder hålls öppna och får bra vattenkvalitet. 2. Friluftsliv och turism kan utvecklas. 3. Skärgårdarna "lever" och är estetiskt tilltalande med fågelskär, insekter, fjärilar och blommor. 4. Biologisk mångfald bevaras och hotade arter överlever. 5. Fiske och sportfiske förbättras. Gäddor och andra strandlevande fiskar gynnas av strandbete. 6. Nationella åtaganden uppfylls (Natura 2000, vattendirektiv, miljömål) Viktiga skäl att miljöanpassa Vänerns reglering 1. Är en mer långsiktig åtgärd än att ständigt röja buskar och sly. Stränderna skulle vid en miljöanpassad reglering hållas mer öppna av is och vågor. 2. Kostnaderna för skötsel av stränder och skär skulle minska. Framtida restaurering kan med dagens reglering komma upp till mellan 50 och 160 miljoner kronor (årligen miljoner kronor) Regleringen skulle likna en mer naturlig vattenståndsvariation som växter och djur har varit anpassade efter i tusentals år. Biologisk mångfald och hotade arter skulle bevaras. 4. Nationella åtaganden skulle uppfyllas (Natura 2000, vattendirektiv, miljömål) 5. Se också faktarutan: Viktiga skäl att hålla Vänerns stränder och skär öppna Vad händer om inget görs? 1. Badplatser och sandstränder växer igen 2. På stränderna växer skog och sly i stort sett fram till strandkanten 3. Du får svårt att nå sjön, strandpromenader blir svåra, sjön syns inte 4. Friluftsliv och turism påverkas negativt av att Vänern är svår att nå 5. Biologisk mångfald försvinner 6. Hotade arter som behöver öppna stränder dör 7. Fisket försämras när gäddlekområden och fiskyngelplatser försvinner 8. Nationella åtaganden uppfylls inte (Natura 2000, vattendirektiv, miljömål) Vem håller Vänerns stränder och skär öppna? Kommunerna sköter kommunala badplatser. Länsstyrelser och kommuner ansvarar för skötseln av naturreservaten. Markägaren kan röja och ordna betesdjur vid stränderna. Åtgärden är dyr och för jordbruksmark finns miljöstöd att söka. Men för övrig mark saknas finansiering. Fågelklubbar och andra ideella föreningar röjer flera av Vänerns fågelskär. 7 Finsberg, C. och Bengtsson, V Öppen strandmiljö runt Vänern värden, analys av skötselbehov och kostnader. Del 2 i projektet Skötsel av Vänerns stränder. Pro Natura. Vänerns vattenvårdsförbund, rapport nr

32 Vem kan miljöanpassa regleringen? Vattenfall AB sköter regleringen av Vänern och Göta älv. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tillsynen över Vänerns reglering och dammsäkerheten vid dammen i Göta älv i Vänersborg. Länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmlands län har skickat en begäran till Regeringen om hjälp med att få fram en långsiktig lösning och om att vattendomen för Vänern och Göta älv behöver omprövas. Länsstyrelserna har fått svar från Regeringen gällande Vänerns reglering. Frågan kommer att behandlas i en statlig utredning om ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat (M 2015:04). 14

33 Bilaga 10 Medlems- och undersökningsavgift och kostnadsfördelning för 2017 Medlemsavgiften är oförändrad 500 kr, liksom undersökningsavgiften enligt föredelningsplanen nedan. Medlemmar Medlemsavgift Undersökningsavgift Summa Ahlmark Lines AB Billerud AB, Gruvöns Bruk Casco Adhesives AB, Kristinehamn Fortum Generation AB Försvarsmakten, Skaraborgs Flygflottilj F7, Såtenäs Grums kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Götene kommun Götene Vatten & Värme AB Hammarö kommun Häggesleds Säteri Karlstads kommun Kristinehamns kommun Lidköpings kommun LRF i väst (samordnade) Mariestads kommun Melleruds kommun Mellomgården, Götene MetsäTissue AB Katrinefors Bruk Nordic Paper Bäckhammars Bruk AB Nordic Paper Seffle AB Paroc Hällekis Region Värmland Sjöfartsverket Spicer Nordiska Kardan AB Stora Enso Skoghall AB Säffle kommun Vattenfall AB Vänerhamn AB Vänerns Fiskareförbund Vänerns Laxodling AB Vänerns sportfiskeförening Vänerply AB, Otterbäcken Vänersborgs kommun Västra Götalandsregionen Åmåls kommun DELSUMMA Bidrag (ej medlemmar) Bidrag Summa Länsstyrelsen Värmlands län Länsstyrelsen Västra Götalands län Havs- och vattenmyndigheten DELSUMMA TOTALSUMMA

34 Bilaga 10 Stödjande medlemmar Medlems- Undersökn. Summa avgift avgift 1 Byälvens och Borgviksälvens vattenvårdsförbund Dalbergså-Holmsåns vattenvårdsförbund Dalslands kanals vattenvårdsförbund Fiskevattenägarna i Västra Sverige Grums Båtsällskap Gullspångsälvens vattenvårdsförbund Göta älvs vattenvårdsförbund Göteborgs universitet Karlstads Segelsällskap Karlstads universitet Klarälvens vattenvårdsförbund Laxfond Vänern Luröskärgårdens natur- och kulturförening Mellanskog Naturskyddsföreningen i Värmland Naturskyddsföreningen Skaraborg Naturvårdsgruppen AB Norra Älvsborgs naturvårdsförbund Peter Wiktelius Skattskärrs Båtklubb Skogsstyrelsen region Svea Strandviks Stugägares Ekonomiska förening Svenska Kryssarklubben, Vänerkretsen Södra Skogsägarna Tidans vattenförbund Vattenrådet Vänerns sydöstra tillflöden (f.d. Lidan-Nossans vvf) Vänerförbundens Samarbetskommitté (båtförbund) Vänermuseet, Lidköping Vänerns Fritidsfiskares Förening Värmland-Västergötlands seglarförbund Värmlands Båtförbund Värmlands Fiskevattenägareförbund Östra Vänerns Båtförbund SUMMA

35 Bilaga 11 1(2) Arbetsprogram för 2016 reviderat Årsmöte Förbundet håller ordinarie årsmöte i mars. Årsmötet hålls om möjligt hos någon av förbundets medlemmar som efter mötet kan presentera sin verksamhet. Vid årsmötet 2016 kommer beslut tas om förbundet ska jobba med vattenvårdsplanen för Vänern enligt kampanjer under Vattenvårdsplanen har varit ute på remiss till förbundets medlemmar under okt-dec Årsskriften De undersökningar som utförs i Vänern under 2015 kommer att rapporteras i årets skrift. Utförarna levererar färdiga kapitel och Vänerkansliet är redaktör och svarar för övriga delar av rapporten. Årsskriften kommer att innehålla löpande redovisningar och artiklar av temakaraktär. Skriften ska vara tryckt och distribuerad till Vänerdagen. Vänerdagen Vid Vänerdagen presenteras de senaste resultaten från miljöövervakningen av Vänern och aktuell information om sådant som berör förbundets verksamheter. Vänerdagen hålls i oktober eller november. Övrig information Under året skickas det elektroniska nyhetsbrevet Vänertelegrammet ut. Webbplatsen, hålls aktuell. Förbundets kansli tillhandahåller som vanligt informationsmaterial och svarar på frågor om Vänern och vattenvårdsförbundet. Miljöövervakning De undersökningar som genomförs i förbundets regi finns i Program för samordnad nationell miljöövervakning i Vänern. Programmet och mer information om de undersökningar som görs finns på förbundets webbplats eller kan fås från förbundets kansli. Undersökningarna kommer att rapporteras på Vänerdagen och i årsskriften för Under året genomförs följande ordinarie undersökningar: Provtagning av vattenkemi, bottendjur, växt- och djurplankton i Storvänern Provtagning av vattenkemi i Göta älv, Vargön Miljögifter i fisk Ekoräkning av fisk Inventering av kolonihäckande sjöfåglar Övervakning av Gullspångslaxen och Klarälvslaxen Inventering av strandväxter Undervattensväxter 4 lokaler Under hösten 2016 ska utsjöprogrammet upphandlas för nästa period Samarbetet med länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten, SLU Sötvattenlaboratoriet, Vättern och Mälaren fortsätter och förbundets kansli deltar vid möten och seminarier om miljöövervakningen. Samförvaltning av fisket Förbundet ansvarar för en arbetsgrupp för samförvaltningen av fisket i Vänern. Gruppen leds av Fredrik Nilsson, sakkunnig fiske, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Vänerns vattenvårdsförbunds ordförande är också ordförande för denna grupp.

36 2(2) Deltagande i projekt Förbundet deltar i mån av tid i projekt som överensstämmer med förbundets målsättning*. Projekt i förbundets regi Vattenvårdsplan kampanjer Under 2016 kommer temat Vänerns dricksvatten att påbörjas. En övergripande riskanalys för Vänerns dricksvatten kommer bland annat att genomföras. Se separat verksamhetsplan. Kampanjen Vänerns tillgängliga stränder löper över hela perioden Utredningen om Vänerns reglering kommer därmed att bevakas under denna period. En flerårsutvärdering av sjöfåglar i Vänern skulle ha påbörjats under Detta har flyttats och påbörjades först under hösten 2015 och kommer att slutföras till våren Spridningsmodellen Seatrack web Vänern, ny avtalsperiod Under den nya treårsperioden kommer Vattenvårdsförbundet ansvarar för att kalla till och samordna en användarträff som SMHI håller i. Detta skulle med fördel kunna samordnas under en Vänerdag eller vid ett årsmöte. Projekt i annan regi SLU Sötvattenslaboratoriet påbörjade våren 2014 undersökningar av effekterna på gädda vid en förändrad vattenreglering i Vänern. Yngelstudier av gädda har utförts och metoder för att övervaka gäddbeståndens status med hjälp av yrkesfiskare och sportfiskare har påbörjats under Under 2016 kommer SLU att göra ytterligare inventeringar och utveckla metoden för övervakning av gäddbestånden. Undersökningen finansieras av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Vattenvårdsarbete och vattenråd Förbundets Vattenvårdsplan för Vänern hålls levande vid föredrag, möten och i yttranden. Vattenvårdsförbundet har som en av sina arbetsuppgifter att utgöra ett vattenråd för Vänern. Vattenråd är en ideell och frivillig intresseförening som ska svara för lokal delaktighet och samverkan vid arbetet med EU:s vattendirektiv. Detta arbete leds av Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt och av Länsstyrelserna. Huvudsakliga uppgifter för vattenrådet under 2016 är att förbundet kommer att delta i arbetet med vattenförbättrande åtgärder och i den mån det är möjligt initiera lokala åtgärdsgrupper. Detta kommer främst att bedrivas inom ramen för arbete med vattenvårdsplanen för Vänern. Under året kommer Vänerns vattenvårdsförbund tillsammans med Vätternvårdsförbundet och Mälarens vattenvårdsförbund att arrangera en gemensam resa för styrelserna till Mjösa i Norge. Det här kan dock bara genomföras under förutsättning att extra medel kan sökas för detta. Rörlig del I den rörliga delen bör medel årligen reserveras för kampanjvisa undersökningar, t.ex. när tillfälliga miljöstörningar uppstår och till sammanställningar och utredningar. Behov av kampanj -visa undersökningar och utredningar styrs många gånger av yttre faktorer som klimat, nationella utredningar, EU-direktiv eller annat. * Förbundets allmänna målsättning Vänerns vattenvårdsförbund ska verka för en vattenkvalitet som ger långsiktigt ekologiskt hållbara och variationsrika livsmiljöer i Vänern och fungera som ett forum för miljöfrågor för Vänern och för information om Vänern, fungera som ett vattenråd för Vänern, genomföra undersökningar av Vänern, sammanställa och utvärdera resultaten från miljöövervakningen, formulera miljömål och föreslå åtgärder där det behövs. Vid behov initiera ytterligare undersökningar. Initiera projekt som ökar kunskapen om Vänern, informera om Vänerns miljötillstånd och aktuella miljöfrågor, ta fram lättillgänglig information om Vänern samt samverka med andra organisationer för att utbyta erfarenheter och effektivisera arbetet. Mer information och aktuella miljöfrågor för Vänern finns på förbundets webbplats: i Vattenvårdsplanen för Vänern och i årsskriften.

37 Bilaga 12 Budget för reviderad Preliminära Intäkter Medlems- och undersökningsavgifter Bidrag länsstyrelserna Bidrag Havs- och vattenmyndigheten * Bidrag Vattenmyndigheten Övriga intäkter Transport från 2015 (Förbundets förvaltning) Transport från 2015 (Medel till nationell miljöövervakning) SUMMA INTÄKTER Preliminära Utgifter MÖTEN, KANSLI Styrelse- och föreningsmöten Bokföring och revision Lön Vänerkansliet (80 % tjänst) Kontorslokal, kontorsmaterial etc. (39 % av lönekostn.) Resor, kursavgift (kansliet) Övrigt Delsumma UNDERSÖKNINGSVERKSAMHET Undersökningar utförs 2016 betalas Undersökningar utförs 2016 betalas 2017 (förväntad skuld) Undersökningar och projekt utfördes betalas (resterande del) Årsrapport Övrigt informationsmaterial Övergripande riskanalys Vänerns dricksvatten Uppföljningsprojekt Gädda Vattenvårdsplanen - följa upp och utveckla Projekt Rörlig del (inkl. projekt och kampanjmedel) Förväntade kostnader för 2017, transport till Delsumma SUMMA UTGIFTER *) Förväntat bidrag från Havs- och vattenmyndigheten till miljöövervakningen i Vänern. Medlen förvaltas på ett eget konto hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Medlen är med i förbundets budget för att man ska få en överblick över all miljöövervakning och projekt som genomförs i förbundets regi.

38 Bilaga 13 1(2) Arbetsprogram för 2017 Årsmöte Förbundet håller ordinarie årsmöte i mars. Årsmötet hålls om möjligt hos någon av förbundets medlemmar som efter mötet kan presentera sin verksamhet. Årsskriften De undersökningar som utförs i Vänern under 2016 kommer att rapporteras i årsskriften för Utförarna levererar färdiga kapitel och Vänerkansliet är redaktör och svarar för övriga delar av rapporten. Årsskriften kommer att innehålla löpande redovisningar och artiklar av temakaraktär. Skriften ska vara tryckt och distribuerad till Vänerdagen. Vänerdagen Vid Vänerdagen presenteras de senaste resultaten från miljöövervakningen av Vänern och aktuell information om sådant som berör förbundets verksamheter. Vänerdagen hålls i oktober eller november. Övrig information Under året skickas det elektroniska nyhetsbrevet Vänertelegrammet ut. Webbplatsen, hålls aktuell. Förbundets kansli tillhandahåller som vanligt informationsmaterial och svarar på frågor om Vänern och vattenvårdsförbundet. Miljöövervakning De undersökningar som genomförs i förbundets regi finns i Program för samordnad nationell miljöövervakning i Vänern. Programmet och mer information om de undersökningar som görs finns på förbundets webbplats eller kan fås från förbundets kansli. Undersökningarna kommer att rapporteras på Vänerdagen och i årsskriften för Under året genomförs följande ordinarie undersökningar. Provtagning av vattenkemi, bottendjur, växt- och djurplankton i Storvänern Provtagning av vattenkemi i Göta älv, Vargön Miljögifter i fisk Ekoräkning av fisk Inventering av kolonihäckande sjöfåglar Övervakning av Gullspångslaxen och Klarälvslaxen Inventering av strandväxter Vänervikar provtagning av vattenkemi och växtplankton samt sammanställning Strandlevande fisk provfiske inne i vikarna och dels i området utanför Samarbetet med länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten, SLU- Sötvattenlaboratoriet, Vättern och Mälaren fortsätter och förbundets kansli deltar vid möten och seminarier om miljöövervakningen.

39 2(2) Samförvaltning av fisket Förbundet ansvarar för en arbetsgrupp för samförvaltningen av fisket i Vänern. Gruppen leds av Fredrik Nilsson, sakkunnig fiske, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Vänerns vattenvårdsförbunds ordförande är också ordförande för denna grupp. Deltagande i projekt Förbundet deltar i mån av tid i projekt som överensstämmer med förbundets målsättning*. Projekt i förbundets regi Vattenvårdsplan kampanjer Under 2017 kommer temat Vänerns vikar att påbörjas, se separat verksamhetsplan. Kampanjen Vänerns tillgängliga stränder löper över hela perioden Utredningen om Vänerns reglering kommer därmed att bevakas under denna period. Vattenvårdsarbete och vattenråd Förbundets Vattenvårdsplan för Vänern hålls levande vid föredrag, möten och i yttranden. Vattenvårdsförbundet har som en av sina arbetsuppgifter att utgöra ett vattenråd för Vänern. Vattenråd är en ideell och frivillig intresseförening som ska svara för lokal delaktighet och samverkan vid arbetet med EU:s vattendirektiv. Rörlig del I den rörliga delen bör medel årligen reserveras för kampanjvisa undersökningar, t.ex. när tillfälliga miljöstörningar uppstår och till sammanställningar och utredningar. Behov av kampanjvisa undersökningar och utredningar styrs många gånger av yttre faktorer som klimat, nationella utredningar, EU-direktiv eller annat. * Förbundets allmänna målsättning Vänerns vattenvårdsförbund ska verka för en vattenkvalitet som ger långsiktigt ekologiskt hållbara och variationsrika livsmiljöer i Vänern och fungera som ett forum för miljöfrågor för Vänern och för information om Vänern, fungera som ett vattenråd för Vänern, genomföra undersökningar av Vänern, sammanställa och utvärdera resultaten från miljöövervakningen, formulera miljömål och föreslå åtgärder där det behövs. Vid behov initiera ytterligare undersökningar. Initiera projekt som ökar kunskapen om Vänern, informera om Vänerns miljötillstånd och aktuella miljöfrågor, ta fram lättillgänglig information om Vänern samt samverka med andra organisationer för att utbyta erfarenheter och effektivisera arbetet. Mer information och aktuella miljöfrågor för Vänern finns på förbundets webbplats: i Vattenvårdsplanen för Vänern och i årsskriften.

40 Bilaga 14 Budget för 2017 Preliminära Intäkter Medlems- och undersökningsavgifter Bidrag länsstyrelserna Bidrag Havs- och vattenmyndigheten * Bidrag Vattenmyndigheten Övriga intäkter Transport från SUMMA INTÄKTER Preliminära Utgifter MÖTEN, KANSLI Styrelse- och föreningsmöten Bokföring och revision Lön Vänerkansliet (80 % tjänst) Kontorslokal, kontorsmaterial etc. (39 % av lönekostn.) Resor, kursavgift (kansliet) Övrigt Delsumma UNDERSÖKNINGSVERKSAMHET Undersökningar utförs 2017 betalas Undersökningar utförs 2017 betalas 2018 (förväntad skuld) Årsrapport Övrigt informationsmaterial Vattenvårdsplanen - följa upp och utveckla Projekt Rörlig del (inkl. projekt och kampanjmedel) Förväntade kostnader för 2018, transport till Delsumma SUMMA UTGIFTER *)Förväntat bidrag från Havs- och vattenmyndigheten till miljöövervakningen i Vänern. Medlen förvaltas på ett eget konto hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Medlen är med i förbundets budget för att man ska få en överblick över all miljöövervakning och projekt som genomförs i förbundets regi.

41 Förtroendeuppdrag Vänerns vattenvårdsförbund Bilaga 15 uppdrag namn från organisation/företag STYRELSEN Vald till och med årsmötet i mars ordf. Marita Bengtsson Lidköpings kommun 2017 vice ordf. Lennart Vieweg Stora Enso Skoghall AB 2017 ersättare Tarjei Svensen Nordic Paper Bäckhammar Bruk AB 2017 ledamot Mats Ganrot Billerud AB Gruvöns Bruk 2018 ersättare Magnus Lindström Casco Adhesives AB 2018 ledamot Bosse Pettersson Kristinehamns kommun 2017 ersättare Andreas Berggren Karlstads kommun 2018 ledamot Jan Wahn Mariestads kommun 2017 ersättare Björn Thodenius Gullspångs kommun 2017 ledamot Bo Carlsson Vänersborgs kommun 2018 ersättare Tommy Johansson Melleruds kommun 2018 ledamot Erik Hallerfors LRF i väst 2017 ersättare Karl-Axel Ström LRF Värmland 2017 ledamot Catrin Björkman Västra Götalands Regionen 2018 ersättare Siw Gidlöf Region Värmland 2017 VALBEREDNING sammank. Margareta Sandström Stora Enso Skoghall AB 2017 Mats Rydgård Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2017 Poul Rask Lidköpings kommun 2017 REVISORER ordinarie Marija Blomgren Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2017 ersättare Else Benjaminsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2017 ordinarie Björn Zetterlund Säffle kommunrevision 2017 ersättare Margareta Forsberg Säffle kommunrevision

42 Förtroendeuppdrag Vänerns vattenvårdsförbund Bilaga 15 uppdrag namn från organisation/företag ADJUNGERADE ordinarie Grete Algesten Länsstyrelsen i Värmlands län ersättare Sandra Woronin Länsstyrelsen i Värmlands län ordinarie Agneta Christensen Länsstyrelsen i Västra Götalands län ersättare Vakant Länsstyrelsen i Västra Götalands län ordinarie Thomas Axenrot SLU - sötvattenslaboratoriet ersättare Alfred Sandström SLU - sötvattenslaboratoriet ordinarie Åsa Andersson Havs- ovh vattenmyndigheten ersättare Ulrika Stensdotter Blomberg Havs- ovh vattenmyndigheten ordinarie Håkan Landenmark Södra Skogsägarna ersättare Christer Karlsson Mellanskog VERKSEMHETSLEDARE sekr. Sara Peilot Vänerns vattenvårdsförbund KASSAFÖRVALTARE Pia Möller Mariestads kommun

43 Sändlista utskick med e-post Bilaga 16 Medlemmar; kontaktpersoner Till samtliga Vänerkommuner: kommunstyrelser, nämnder och förvaltningar för miljö-, samhällsbyggnads- och tekniska frågor 1. Ahlmark Lines AB, Bo Wärmling, 2. BillerudKorsnäs AB Gruvöns bruk, Mats Ganrot, 3. Byälvens och Borgviksälvens vattenvårdsförbund, Anders Norrby, Arvika kommun 4. Casco Adhesives AB, Magnus Lindström 5. Dalbergså-Holmsåns vattenvårdsförbund, Anna Sanengen, Dalslands Miljökontor 6. Dalslands kanals vattenvårdsförbund/vattenråd, Leif Aronsson 7. Fiskevattenägarna i Västra Sverige, Henrik Torstensson 8. Fortum Generation AB, Göran Hult 9. Försvarsmakten, Skaraborgs Flygflottilj F7, Leif Ljungkvist 10. Grums Båtsällskap, Leif Stark 11. Grums kommun, Kjell Nyström 12. Grästorps kommun, Mattias Svensson 13. Gullspångs kommun, Robert Skogh 14. Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, Matilda Norberg, Miljökontoret Karlskoga kommun 15. Göta älvs vattenvårdsförbund, Monica Dahlberg, c/o Kommunalförbundet, Göteborg 16. Götene kommun, Karolina Ringdahl 17. Göteborgs universitet, Eva Gustavsson 18. Götene Vatten & Värme AB, Karin Lind 19. Hammarö kommun, Johanna Engström 20. Karlstads kommun, Hans Wennerholm 21. Karlstads Segelsällskap, kansliet 22. Karlstads universitet, Lars Nyberg 23. Klarälvens vattenvårdsförbund, Björn Gladh 24. Kristinehamns kommun, Pär Anesäter 25. Laxfond Vänern, Thomas Johansson 26. Lidköpings kommun, Anna-Lena Berggren-Drotz 27. LRF Västra Sverige, Robert Larsson 28. Luröskärgårdens natur- och kulturförening, Hans Kongbäck 29. Mariestads kommun, Håkan Magnusson 30. Mellanskog, Christer Karlsson 31. Melleruds kommun, Dalslands miljökontor, Dan Gunnardo 32. Mellomgården, Peter Karlsson 33. MetsäTissue AB Katrinefors Bruk, Elin Pettersson 34. Moelven Vänerply AB, Arne Carlström 35. Naturskyddsföreningen i Värmland, Mikael Söderström Rosén 36. Naturskyddsföreningen Skaraborg, Ulla Kjellander 37. Naturvårdsgruppen AB, Anders Himmerland 38. Nordic Paper Bäckhammars Bruk AB, Tarjei Svensson 39. Nordic Paper Seffle AB, Carina Sahlén 40. Norra Älvsborgs naturvårdsförbund, Christer Boweden 41. Paroc Hällekis, Mikael Gustavsson 42. Peter Wiktelius 43. Region Värmland 44. Sjöfartsverket, Per Lagerström 45. Skattskärrs Båtklubb, Jan-Olof Hallstensson 46. Skogsstyrelsen Region Svea, Bo-Erland Johansson 47. Spicer Nordiska Kardan AB, Ronny Gustavsson 48. Stora Enso Skoghall AB, Lennart Vieweg 49. Strandviks Stugägares Ekonomiska förening, Meta Davidsson 50. Svenska Kryssarklubben, Vänerkretsen, Eie Bengtsson 51. Säffle kommun, Veronica Carlsson 52. Södra Skogsägarna, Håkan Landenmark 53. Tidans vattenförbund, Håkan Magnusson 54. Vattenfall AB, Anna Östlund 55. Vattenrådet Vänerns sydöstra tillflöden, Lennart Sundh 56. Vänerförbundens Samarbetskommitté (båtförbund), Karl Axel Wennerstrand 57. Vänerhamn AB, Tomas Ivarsson

44 58. Vänermuseet, Anna Örnefeldt 59. Vänerns Fiskareförbund, Conny Gustafsson 60. Vänerns Fritidsfiskares Förening, Henrik Filipsson 61. Vänerns Laxodling AB, Bo Johansson 62. Vänerns sportfiskeförening, Sven Ericsson 63. Vänersborgs kommun, Maria Fridén Alexandersson 64. Värmland-Västergötlands Seglarförbund 65. Värmlands båtförbund 66. Värmlands fiskevattenägareförbund, Niklas Lundsten 67. Västra Götalandsregionen 68. Åmåls kommun, Susanne Nordström 69. Östra Vänerns båtförbund, Bo Dahlman Styrelsen, adjungerade, revisorer och valberedning 70. Marita Bengtsson, Lidköpings kommun 71. Lennart Vieweg, Stora Enso AB, Skoghalls bruk 72. Tarjei Svensson, Nordic Paper Bäckhammars Bruk AB 73. Mats Ganrot, Billerud AB Gruvöns bruk 74. Magnus Lindström, Casco Adhesives AB 75. Bosse Pettersson, Kristinehamns kommun 76. Andreas Berggren, Karlstads kommun 77. Jan Wahn, Mariestads kommun 78. Björn Thodenius, Gullspångs kommun 79. Bo Carlsson, Vänersborgs kommun 80. Tommy Johansson, Melleruds kommun 81. Erik Hallerfors, LRF i väst 82. Karl-Axel Ström, LRF Värmland 83. Catrin Björkman, Västra Götalands Regionen 84. Siw Gidlöf, Region Värmland 85. Grete Algesten, Länsstyrelsen i Värmland 86. Sandra Woronin, Länsstyrelsen i Värmland 87. Agneta Christensen, Vattenavdelningen, Länsstyrelsen i Västra Götaland 88. Tomas Axenrot, SLU-sötvattenslaboratoriet 89. Alfred Sandström, SLU-sötvattenslaboratoriet 90. Åsa Andersson, Havs- och vattenmyndigheten 91. Ulrika Stensdotter Blomberg, Havs- och vattenmyndigheten 92. Håkan Landenmark, Södra Skogsägarna 93. Christer Karlsson, Mellanskog 94. Marija Blomgren, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 95. Else Benjaminsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 96. Björn Zetterlund, BA Zetterlunds Aff. Juridiska byrå 97. Margareta Forsberg, Säffle kommunrevision 98. Margareta Sandström, Stora Enso AB, Skoghalls bruk 99. Poul Rask, Lidköpings kommun 100. Pia Möller, Mariestads kommun Övriga Till deltagare vid Årsmötet för Vänerns vattenvårdsförbund och övriga som anmält intresse om utsckick från Vänerns vattenvårdsförbund