Fördjupning Uzbekistan

Transkript

1 MSB (8) Fördjupning Uzbekistan Mitt i Centralasien ligger Ferganadalen. Det är en bördig dalgång med stora bomullsodlingar som bevattnas med vatten från de kringliggande bergen. Den tio mil breda och 30 mil långa dalen har dock inte utgjort det paradis man kan föreställa sig. Dalen som delas mellan Uzbekistan, Kirgizistan och Tadzjikistan har fungerat som bas för Islamska rörelsen för Uzbekistan (IMU). De olika ländernas regeringar har genom minering och starkare militär närvaro försökt öka säkerheten längs gränserna. Förföljelsen av IMU och den övriga oppositionen har snarare ökat befolkningens stöd för rörelsen och de radikala formerna av islam, än styrkt ländernas kontroll över området. IMU:s mål är att skapa en religiös stat som bygger på sharialagstiftning, en lag som bygger på koranen, i Uzbekistan. Men i uppmaningen till jihad mot Uzbekistan, som offentliggjordes den 25 augusti 1999, förklarade de också krig mot Kirgizistan som enligt IMU låtit fängsla tusentals muslimska uzbeker som hade kommit som flyktingar till Kirgizistan. Återvunnen självständighet Det centralasiatiska landet Uzbekistan erövrades av Sovjetunionen på talet och blev en politisk enhet, den femte största sovjetrepubliken, Den 31 augusti 1991 utropade Uzbekistan sin självständighet. Islam Karimov, som 1989 fungerat som partichef för vad som då var sovjetrepubliken Uzbekistan, tog makten i landet. Landet har 27 miljoner invånare varav en fjärdedel bor i Ferganadalen. Idag är Uzbekistan präglat av en utbredd fattigdom och skyhög arbetslöshet troligtvis så hög som 80 procent i Ferganadalen. Ekonomin är i hög grad statskontrollerad och president Karimov har från början av självständigheten motsatt sig privatiseringar och ekonomiska reformer. Trots detta har landet sett en stark ekonomisk tillväxt under senare år, mycket på grund av höga råvarupriser på världsmarknaden. Uzbekistan är rikt på naturtillgångar såsom guld och naturgas. Landet lider dock av omfattande miljöproblem. För 40 år sedan var Aralsjön den fjärde största insjön på jorden, Tolv gånger så stor som Vänern. Under Sovjetunionens styre satsades det hårt på Uzbekistans bomullsproduktion och

2 2 (8) stora bevattningskanaler byggdes från floderna Amu-Darja och Syr-Darja som tidigare hade sina utlopp i Aralsjön. Avvattningen av sjön har i förlängningen lett till massiv miljöförstörning. Mer än hälften av sjöns yta och över två tredjedelar av dess vatten har försvunnit och lämnat kvar uttorkad, saltbemängd sjöbotten. Val 2007 Islam Karimov har varit Uzbekistans president sedan självständigheten I teorin är Uzbekistan en demokrati, men i praktiken tillåts endast regeringsvänliga partier att registrera sig. Partier som inte är registrerade ses som illegala och medlemmar i icke-registrerade partier har fängslats. Det har gjort att oppositionen i Uzbekistan haft svårt att hävda sig. De största illegala partierna i landet är de sekulära grupperna Birlik och Erk samt de islamistiska rörelserna Hizb ut-tahir och den Islamska rörelsen för Uzbekistan, IMU. Den 23 december 2007 genomfördes presidentval i landet. Fyra kandidater tilläts ställa upp, alla var regeringsvänliga. Den sittande presidenten Islam Karimov vann över 90 procent av rösterna och kommer därmed leda landet i ytterligare sju år. OSSE förklarade valet orättvist då ingen egentlig opposition fick delta. IMU och våldet Formellt bildades IMU 1998 i Kabul. Gruppen hade sitt ursprung i den centralasiatiska rörelsen Islamska förnyelsepartiet (IRP). I början av 1990-talet hade IRP ett starkt stöd i Ferganadalen lämnade dock de uzbekiska ledarna Juma Namangani och Tahir Yuldashev IRP, tillsammans med de mest militanta delarna av partiet. Den nya gruppen Adolat krävde en islamisk revolution. Adolat förbjöds i mars 1992 och ledarna flydde till Tadzjikistan där de slogs mot Tadzjikistans regering tillsammans med oppositionen slöt de tadzjikiska parterna fred. Yuldashev flyttade då vidare till Afghanistan och lierade sig med Talibanregimen. Under sommaren 1998 samrådde Yuldashev med Namangani och tillsammans tillkännagav de bildandet av IMU. Gruppen, vars mål var att skapa en religiös stat som bygger på sharialagstiftning, förklarade jihad mot regeringen i Uzbekistan. Den 16 februari 1999 genomfördes ett bombattentat i Tasjkent mot presidenten där ett tiotal människor dog. IMU, Erk och Birlik anklagades för att ha utfört dådet och Uzbekistan skärpte sin förföljelse av oppositionen. Karimov anklagade sina grannar för att stödja uzbekiska terrorister. IMU som fortfarande hade ett starkt fäste i Tadzjikistan sattes under press när Karimov krävde att Namangani skulle utlämnas.

3 3 (8) För att slippa bli utkastade ur Tadzjikistan lämnade IMU landet via den kirgiziska Batkenregionen och attackerade de uzbekiska enklaverna Sukh och Vorukh. Många anklagar IMU för att vara en kriminell rörelse och främst kämpa för narkotikahandeln i området. De förklarar attackerna med att gruppen försökte hitta nya handelsvägar för narkotikan efter att kirgiziska myndigheter lyckats stoppa flera rutter för drogsmuggling. IMU:s finansiering kommer till stora delar från opiumhandeln. Konflikten eskalerar I början av augusti 1999 genomförde IMU ett antal kidnappningar i regionen av bland annat borgmästaren i Osj, en kirgizisk generalmajor i Batken samt några japanska geologer. Den 25 augusti proklamerade IMU i en kommuniké att deras mål var att störta den sekulära och auktoritära regeringen och införa sharialag i Uzbekistan. Striderna i Ferganadalen eskalerade. Många av de lokala Adolatceller som byggdes upp i början av 1990-talet väcktes nu till liv. Den uzbekiska armén svarade med att bomba städer med IMU-baser inne i Tadzjikistan. Strider mellan den kirgiziska armén och IMU utkämpades också. I september 1999 erbjöd IMU att släppa sin gisslan mot en lösensumma, frihet för uzbekiska fångar och fri lejd till Ferganadalen. Anspråken avslogs men parallellt med striderna började kirgiziska officierare förhandla med gruppen och i slutet av oktober släpptes gisslan. När vintern kom retirerade IMU tillbaka in i Tadzjikistan där de efter förhandlingar med Tadzjikistans regering flögs vidare in i Afghanistan. I Afghanistan tilläts IMU att inrätta ett träningsläger och kontakter togs mellan gruppens ledare och Usama Bin Laden. I juli 2000 återvände IMU från Afghanistan till Ferganadalen och i augusti anföll gruppen regionen från flera håll. Flera attacker utfördes också mot kirgiziska posteringar i Batkenregionen. Den 24 augusti närmade sig rebellerna huvudstaden Tasjkent och de attackerade soldater norr om staden. Konflikten intensifierades ytterligare under följande månader med huvuddelen av attackerna i Ferganadalen. I oktober 2000 retirerade IMU återigen till Afghanistan. Regionen påverkas I IMU finns medlemmar från en rad etniska grupper; uzbeker, kirgiser, kazaker, uigurer, tjetjener och pakistanier. Hela den centralasiatiska regionen har påverkats av deras kamp. Delar av rebellgruppen har haft sin bas i Tadzjikistan och under fem års tid kämpade föregångarna till IMU sida vid sida med tadzjikiska rebeller i landets inbördeskrig. Idag leder IMU:s kamp till en spänd relation mellan grannländerna där Uzbekistan beskyller Tadzjikistan för att härbärgera gruppen.

4 4 (8) Kirgizistan påverkas också av IMU:s kamp. Genom att fungera som språngbräda in i Uzbekistan har landet dragits in i konflikten och sommaren 1999 och 2000 förekom strider i den kirgiziska Batkenregionen. I Batkenregionen, som är landets fattigaste, har IMU funnit en rekryteringsbas för sina styrkor eftersom gruppen kunnat lova arbetslösa ungdomar en hyfsad lön om de ansluter sig. IMU har även rekryterat medlemmar i Kazakstan och 2001 fördubblade landet sin militära budget för att kunna möta gerillaattacker från IMU. Under de senaste åren har dock händelserna i Afghanistan påverkat regionen mest. I maj 2001 utsåg den talibanska regimen IMU:s ledare Namangani att leda en islamsk legion i strider mot Norra Alliansen. IMU:s verksamhet finansieras också till stor del genom opiumhandel i Afghanistan och av al- Qaida. En annan källa för finansiering är kidnappningar och stöd från etniska uzbeker i Saudi-Arabien. Parallellt med att IMU stred för talibanerna fortsatte deras attacker mot mål i Uzbekistan och Kirgizistan. Efter al-qaidas attacker mot USA den 11 september 2001 var Uzbekistan det första centralasiatiska land som tillät amerikanska styrkor på dess territorium. IMU hamnade på USA:s lista över terrororganisationer och Uzbekistan fick assistans till sin armé och amerikanska garantier för säkerheten i landet. När USA attackerade Afghanistan tvingades IMU avbryta sin sommaroffensiv och utökade istället sin hjälp till talibanernas styrkor. IMU var framförallt baserade i den afghanska staden Kandahar och gruppen försvagades kraftigt när staden bombades under de amerikanska flygattackerna. Deras ledare Juma Namangani sägs ha dödats i en av attackerna i november De kvarvarande styrkorna flydde till Pakistan och Garmdalen i södra Tadzjikistan. Ny grupp, nytt våld I mars och april 2004 drabbades Uzbekistan av nya terrorattentat. Sprängattentat rapporterades från Tasjkent och utanför Bukhara och en ny rebellgrupp, en utbrytargrupp ur IMU - Jamoat, tog på sig dåden. Jamoat kallas också för Gruppen för islamisk jihad, eller JIG. Regeringen anklagade däremot Hizb ut-tahir för dåden. Enligt den uzbekiske riksåklagaren har alla som greps i samband med attentaten också erkänt att de var medlemmar i Hizb ut-tahir, men detta efter tortyr. Hizb ut-tahir själva förnekar att de använder våld som medel i sin kamp för att upprätta ett islamiskt kalifat i Centralasien. Som svar på attentaten ökade dock statens förföljelse av landets religiösa och politiska opposition igen. Hizb ut-tahir har sitt ursprung i en palestinsk rörelse med samma namn som bildades i Saudiarabien och Jordanien Rörelsen dök först upp i Centralasien 1995 och består av flera små lokala celler där man studerar Koranen tillsammans.

5 5 (8) Revolten i Andisjan I maj 2005 rapporterades det om nya oroligheter i Uzbekistan. Milis hade stormat ett fängelse i staden Andisjan i Ferganadalen i landets östra delar. Händelsen föregicks av flera dagars demonstrationer i anslutning till en rättegång mot 23 akramister. Akramisterna är en utbrytargrupp av Hizb ut-tahir som främst är representerad i Andisjan. Rörelsen har byggt upp småföretag i området och hjälper invånarna att starta eget. Enligt deras trossatser vill de bygga en islamsk stat på fredlig väg genom utbildning, penninginsamling, andlig vägledning, legalisering och slutligen en islamisering av hela samhället. Händelsen fick slutligen en blodig upplösning. När rättegången mot de 23 akramisterna avslutades med fällande domar stormade milisen det centrala fängelset och fritog ett hundratal fångar. De beväpnade männen gick också till attack mot ett regemente och ockuperade stadens administrativa byggnader. Flera byggnader sattes i brand. Uzbekistans regeringsarmé svarade med att öppna eld mot de många tusen människor som samlats på ett torg i staden. Det finns fortfarande många frågetecken kring oroligheterna Vilken var milisen som stormade fängelset? Regeringen anklagar återigen Hizb ut-tahir, men det finns inga bevis. Hur många dog? Den officiella siffran 175 dödade ställs mot andra uppskattningar på dödade. Vad hade de för motiv, politiska, ekonomiska eller religiösa? Det är fortfarande oklart om vi kommer att få svar på någon av frågorna då regeringen i Uzbekistan inte gått med på att genomföra en oberoende internationell undersökning av händelserna. Händelserna i Andisjan fick många av världens länder att fördöma landet. EU införde sanktioner med visumförbud mot en rad höga ledare i landet och vapenembargo samtidigt som USA frös inne bistånd. Förbättrade relationer med väst Den 15 oktober 2007 beslutade EU att lätta på de sanktioner som infördes efter oroligheterna i Andisjan. Vapenembargot förlängdes men visumförbudet för vissa individer upphävdes på prov. När frågan återigen var uppe för diskussion, den 13 oktober 2008, välkomnade man det arbete som gjorts för skydd av mänskliga rättigheter och beslutade att visumförbudet inte skulle förnyas. Ett exempel på förbättrat skydd för mänskliga rättigheter var att dödsstraffet avskaffades från och med 1 januari I oktober 2009 togs även vapenembargot bort. Uzbekistan kritiseras dock fortfarande för brister i respekten för mänskliga rättigheter. EU har också återupptagit de politiska relationerna med Uzbekistan och satsar på samarbete inom bland annat säkerhetssektorreform, utbildning, handel, ekonomisk reform, energi och klimat.

6 6 (8) Även relationen mellan Uzbekistan och USA har förbättrats de senaste åren. I januari 2008 hölls ett möte mellan den uzbekiske presidenten, Islam Karimov, och befälhavaren för USA:s styrkor i Centralasien. Detta var det första besöket av en amerikansk officer sedan händelserna i Andisjan. Resultatet av mötet var att USA i mars 2008 fick tillgång till en flygbas i Uzbekistan för att kunna transportera förnödenheter till sina trupper i Afghanistan. USA hade innan händelserna i Andisjan använt flygbaser i Uzbekistan, men efter omvärldens fördömande 2005 fick man inte längre Uzbekistans tillåtelse att använda dem. De förbättrade relationerna öppnar för ett förnyat samarbete mot terrorism mellan USA och Uzbekistan. Islamisterna i Pakistan Efter att Afghanistan bombades 2001 flydde de delar av IMU som var baserade där till Pakistan och slog sig ner i området Waziristan, nära den afghanska gränsen. Det har beräknats att det finns omkring 2000 medlemmar av IMU i Pakistan och de har ofta slagits tillsammans med andra islamistiska grupper som är baserade där, bland andra al-qaida. IMU har också uttalat sig om Pakistan och sagt att de vill införa sharialagstiftning och byta ut styret i Pakistan. De uzbekiska rebellerna i Pakistan har gjort sig kända för att vara hänsynslösa och har anklagats för att ha utsatt civilbefolkningen för övergrepp och dödat många traditionella ledare i stamsamhällena i västra Pakistan. Detta har gjort att de hamnat i konflikt med andra grupper knutna till al-qaida i området och 2007 bröt blodiga strider ut mellan IMU och en väpnad grupp från Wazir-stammen. IMU blev bortkörda från en av sina baser och trots förhandlingar ledda av Talibanerna under 2008 har de inte fått återvända. Många uzbekiska rebeller har under de senaste åren dödats av den pakistanska armén i deras kamp mot de islamistiska grupperna i Waziristan. (Läs mer om konflikten i Pakistan.) Nya attacker mot Uzbekistan och dess grannländer Under 2009 ökade oron för nya strider i Ferganadalen i de östra delarna av Uzbekistan. I maj attackerades polis och säkerhetsstyrkor i två uzbekiska städer nära gränsen till Kirgizistan. Jamoat, eller gruppen för islamisk jihad, JIG, tog på sig ansvaret för attackerna som dödade upp till 16 personer. Uzbekistan och Kirgizistan stängde snabbt sin gemensamma gräns och Uzbekistan anklagade sitt grannland för att stödja islamisterna. I juni spred sig oroligheterna till den kirgiziska delen av Ferganadalen. Kirgizisk militär rapporterade att de dödat minst nio islamister från IMU eller JIG.

7 7 (8) Därefter var det Tadzjikistans tur. En rad attacker genomfördes i Tavildararegionen. Attackerna leddes av rebeller som kämpat i det Tadzjikiska inbördeskriget på 1990-talet och som nu sades vara medlemmar i IMU. Nato har också rapporterat att antalet uzbekiska rebeller som slåss med talibanerna i Afghanistan ökar. IMU tros stödja de afghanska rebellerna med vapen, träning och soldater, framförallt i Kunduzprovinsen i norra Afghanistan. De norra delarna av Afghanistan har tidigare varit relativt lugna. Under de senaste åren har de dock sett en ökad närvaro av talibaner och andra afghanska islamister. Precis som IMU har JIG, sedan de bröt sig ur IMU 2004, varit baserade i Pakistan. I september 2009 rapporterades deras ledare ha blivit dödad i en amerikansk attack i de pakistanska gränsområdena. I oktober kom även rapporter om att IMU:s ledare Tahir Yuldashev hade blivit dödad i en amerikansk attack i samma område i augusti. IMU förnekade hans död i nästan ett års tid, men var tillslut tvungna att erkänna att deras ledare dödats i en drönarattack. Den nya ledaren för gruppen blev Usman Adil,men även han tros ha dödats i ännu en drönarattack i Pakistan den 4 augusti Osman Ghazi tog då över ledarskapet i IMU. Konflikten i Tadzjikistan blossar upp Under sommaren 2010 genomförde rebeller knutna till IMU flera småskaliga attacker i Tadzjikistan. I slutet av augusti fritogs minst 25 fängslade rebeller i en attack mot ett fängelse i huvudstaden Dushanbe. Enligt den tadzjikiska regeringen flydde de fritagna fångarna till Rashtdalen i landets centrala delar, ett område som kom att stå i fokus för våldet Regeringen sände flera tusen trupper till Rashtdalen för att hitta fångarna. Tadzjikistan är ett land där det råder brist på oberoende press och det är svårt att få tillgång till pålitlig information. I september 2010 ägde dock en attack rum som inte gick att dölja för omvärlden. En grupp rebeller överföll en konvoj av säkerhetsstyrkor i Rashtdalen. Minst 28 soldater dödades och IMU tog senare på sig attacken. Regeringsstyrkorna ökade sin insats för att besegra rebellerna och i april 2011 dödades den troliga ledaren för attackerna, Mullo Abdullo. Arméns förluster blev dock stora och det är oklart hur stor kontroll de har över Rashtdalen. Under 2011 och 2012 har hundratals troliga IMU-medlemmar blivit arresterade och dömts i Tadzjikistan. Bara i april 2012 dömdes 34 personer till mellan 8 och 28 års fängelse för inblandning i attackerna under Även i Afghanistan har många IMU-medlemmar och lokala ledare tillfångatagits eller dödats under 2011 och Gruppen har läger i bland

8 8 (8) annat provinserna Samangan, Konduz och Sar-i Pol där de tränar självmordsbombare och soldater. Efter en självmordsattack mot en av Nato-styrkornas baser i den annars fredliga provinsen Pansjshir norr om Kabul, tog IMU på sig ansvaret. Om det var IMU eller Talibanerna som låg bakom attacken i oktober 2011 är dock fortfarande oklart. Det är inte heller känt hur mycket de två grupperna samarbetar i kriget i Afghanistan. Oroligheter i Sokh Den 5 januari 2013 utbröt oroligheter i enklaven Sokh när dess invånare attackerade kirgiziska gränsvakter. Sokh är en Uzbekisk enklav omgiven av grannlandet Kirgizistan. I enklaven bor mest Tadjiker. Läget mellan de som bor i Sokh och invånarna i intilliggande byar har varit spänt och lett till konflikter. Kirgizisk militär hade börjat upprätta en ny gränspost och när de skulle dra el till gränsposteringen startade oroligheterna. Sokh-invånare attackerade posteringen som de upplevde inkräktade på deras territorium. Enligt demonstranterna sköt Kirgisisk militär in i den arga folkmassan som fortsatte till en Kirgizisk by, Charbak, där de brände bilar och tillfångatog åtminstone 30 Kirgizier. Den 7 januari blockerade Kirgizer den enda vägen som går mellan enklaven och fastlandet men de 30 tillfångatagna släpptes efter förhandlingar. Gränsen har inte öppnats sedan händelsen och Kirgizisk militär har börjat sätta upp stängsel mellan byar i Sokh och Kirgizistan. Telia Sonera och Uzbekistan Uzbekistan förekom mycket i svenska och internationella medier under 2012 och första halvan av 2013 efter att SVTs uppdrag Granskning avslöjat att Telia Sonera betalat mutor till personer nära presidentfamiljen. Bolaget hade enligt programmet gjort affärer med ett brevlådeföretag i Gibraltar, Takilant, med band till diktatorsdottern Gulnara Karimova. Efter programmet startade överåklagare Gunnar Stetler, chef vid Riksenheten mot korruption en förundersökning. Vd Lars Nyberg avgick den 1 februari i år sedan en advokatbyrå som Telia Sonera anlitat i sin utredning visat att företaget brutit mot sina etiska riktlinjer. Texten är producerad av Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet.