Arbetsmarknad & kompetensutveckling

Transkript

1 Verksamhetsplan Omvärldsanalys Arbetsmarknad & kompetensutveckling Arbetsmarknad & kompetensutveckling

2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Omvärldsperspektiv... 3 Omvärld närvärld invärld... 3 Trender och drivkrafter... 4 Ungdomsarbetslöshet... 5 Hur hög är ungdomsarbetslösheten?... 5 Ungdomsarbetslösheten minskade... 5 Unga som varken arbetar eller studerar... 5 Låg andel elever behöriga till gymnasieskolan... 6 Fler studieovana elever i vuxenutbildningen... 6 Matchningsproblem på arbetsmarknaden... 7 Lediga jobb fast hög arbetslöshet... 7 Störst jobbtillväxt i tjänstesektorn... 7 Utan jobb trots utbildning... 7 Överutbildning... 8 Utbildningsinriktning... 8 Anställningsbarhet... 8 Delade meningar mellan näringslivet och utbildningsanordnarna... 9 Obalanser mellan elevers utbildningsval Flyktingkrisen Migration i världen Flyktingarnas utbildningsnivå Ny inriktning på asylpolitiken Flyktingsituationen i Hässleholm Litteratur

3 Inledning Arbetsmarknad och kompetensutveckling har i denna omvärldsanalys för 2016 gjort analyser inom områdena ungdomsarbetslöshet, matchningsproblem på arbetsmarknaden och flyktingkrisen. I omvärldsanalysen analyseras trender och omvärldshändelser inom dessa tre områden som har påverkan på förvaltningens uppdrag. Omvärldsanalysen blickar utåt och framåt med en tidshorisont på 3-5 år. Syftet är att ge en gemensam framtidsbild för vad arbetsmarknad och kompetensutveckling behöver agera på. På så sätt ges bättre förutsättningar att i tid kunna hantera hot som kan uppstå, men framförallt för att kunna ta vara på de möjligheter som skapas för arbetsmarknad och kompetensutveckling och Hässleholms kommun. Omvärldsanalysen avser att blicka utåt och framåt, det vill säga att se vad som är på gång i omvärlden snarare än inom Hässleholms kommun. Genom att förstå riktningen i de trender som är identifierade i omvärldsanalysen, kan vi få en bild över om vi går mot rätt håll för att genomföra vårt uppdrag på bästa sätt. Hässleholms kommun påverkas av globala, nationella och regionala trender samt händelser. De trender som driver utvecklingen globalt gör också avtryck regionalt i Hässleholms kommun. Var och ett av de analyserade områdena ungdomsarbetslöshet, matchningsproblem på arbetsmarknaden och flyktingkrisen inleds med en omvärldsanalys på nationell nivå. Analysen bryts sedan ner till att omfatta Skåne och Hässleholms kommun. Slutligen redovisas möjliga konsekvenser av omvärldsanalysen för Skåne och Hässleholms kommun. 2

4 Omvärldsperspektiv Teknik & vetenskap Omvärld Närvärld Värderingar, sociala förändringar och livsstil Institutioner & organisationer Ekonomi & marknad Miljö & hälsa Politik & lagstiftning Leverantörer Myndigheter Företag Invärld Hässleholms kommun Arbetsmarknad & kompetensutveckling Konkurrenter Media & kommunikation Samarbetspartners Demografi Medborgare Kultur & andlighet Omvärld närvärld invärld I arbetet med omvärldsanalysen har fokus legat på hur omvärlden förändras och hur den påverkar vår närvärld och invärld. Invärlden är den egna organisationen som man själv styr över. Organisatoriskt motsvarar invärlden Hässleholms kommun och där förvaltningen arbetsmarknad och kompetensutveckling. Närvärlden omfattar den del som man har inflytande över, men inte bestämmer över. Omvärlden är allt utanför invärlden. Förändringar i omvärlden kan man som enskild organisation inte alls styra eller påverka man kan bara förhålla sig till dem. 3

5 I omvärlden sker förändringar och händelser som påverkar utvecklingen. Förändringarna kan påverka den egna organisationen både direkt och indirekt. Det kan ofta ändra förutsättningarna för hela den sektor som den egna organisationen befinner i. Utgångspunkten för en omvärldsanalys är att förstå vad som händer i den del av omvärlden som ligger utanför den sektor där man verkar. Omvärlden styr marknaden och påverkar den egna verksamheten direkt eller indirekt. Det som är avgörande är att ha ett utifrånperspektiv. För att få ett utifrånperspektiv gäller det att ställa sig utanför den egna organisationen och sektorn. På så sätt går det att förstå hur den egna sektorn håller på att förändras. Trender och drivkrafter Att omvärldsanalysera är att spana efter trender. Syftet är att identifiera de viktigaste trenderna, händelserna och aktörerna som påverkar den egna verksamheten. Att spana efter trender är alltså att söka efter det som förändras. En trend har en riktning. Det krävs att något växer till, ökar, minskar, ombildas eller på annat sätt förändras. En trend är objektiv. Alla ska kunna vara överens om en trend eftersom den ska kunna faktabeläggas. Om en trend är bra eller dålig kan däremot åsikterna gå isär om. En trend är långsiktig. När man talar om trender i ett omvärldsperspektiv är det vanligtvis relativt långsiktiga trender. En trend uppstår och formas av olika drivkrafter som samverkar. Exempel på detta är: En trend är att folk i allmänhet är mindre toleranta till rökning. Tidigare fick man röka på flygplan och tåg, medan det idag ibland tittas snett om någon röker vid en busshållplats. Denna trends drivkrafter är det tilltagande hälsointresset, liksom lagstiftningen som förbjöd rökning på restauranger. Över tiden förändras vanligtvis förutsättningarna för den verksamhet en organisation bedriver. Politiska beslut, strukturförändringar, förändrade värderingar och mycket annat kan påverka villkoren radikalt. Då behövs nya lösningar hittas på hur en anpassning ska göras till en ny verklighet. Omvärldsanalysen blir då till nytta som stöd i förändringsarbetet. Antingen drabbas man av förändringar i omvärlden eller väljer man att aktivt möta dem. Man möter omvärldens förändringar aktivt genom att följa med i det som sker, analysera varför och vad det får för konsekvenser. Med detta förhållningssätt kan man fatta förnuftigare beslut som tar hänsyn till omvärldens förändringar. 4

6 Ungdomsarbetslöshet Hur hög är ungdomsarbetslösheten? Hur hög är arbetslösheten egentligen bland ungdomar i åldern år? Det beror faktiskt på vem man frågar. Det finns två olika mått som används för att mäta arbetslösheten. Det är dels den officiella arbetslösheten som mäts av SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) och dels Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik över inskrivna arbetslösa. De båda måtten ger olika svar beroende på att statistiken tas fram på olika sätt. I SCB:s och Arbetsförmedlingens mätmetoder definieras en arbetslös på olika sätt så att ett i stor utsträckning är olika personer som är arbetslösa enligt SCB:s och Arbetsförmedlingens sätt att räkna. Det är klart fler arbetslösa ungdomar i SCB:s statistik. Ungdomar som varken studerar eller söker jobb, och som därför befinner sig i en betydligt mer utsatt situation ingår inte i någon statistik över arbetslösa. De utrikes födda unga liksom unga med funktionsnedsättning och unga som saknar gymnasieutbildning är särskilt utsatta grupper på arbetsmarknaden och har i regel svårare att få ett arbete än övriga grupper av unga. Särskilt utsatta är ensamstående med barn. Bland ensamstående med barn drabbar den låga ekonomiska standarden inte bara de unga vuxna utan också deras barn som riskerar att växa upp i fattigdom. Ungdomsarbetslösheten minskade I september 2015 var ungdomar i åldern år arbetslösa i hela landet, en minskning med jämfört med september Av de arbetslösa ungdomarna var heltidsstuderande. Andelen arbetslösa ungdomar uppgick till 18,5 procent av arbetskraften, vilket är en minskning med 3,7 procentenheter jämfört med motsvarande månad föregående år. Unga som varken arbetar eller studerar Ungdomar som varken studerar eller söker jobb ingår inte i statistiken över arbetslösa. Förvaltningen arbetsmarknad och kompetensutveckling har ett mycket väl fungerande samarbete med Arbetsförmedlingen. Genom samarbetet lyckas man locka fram dessa inaktiva arbetslösa och 5

7 förmå dem att anmält sig till Arbetsförmedlingen som arbetslösa. En paradox är att dessa insatser försämrar arbetslöshetsstatistiken för Hässleholms kommun eftersom fler arbetslösa kommer i dagen. I Hässleholms kommun finns ungefär lika många pojkar och flickor med ekonomiskt bistånd som varken arbetar eller studerar. Ungdomarnas utbildningsnivå är i huvudsak godkända grundskolebetyg. Det finns även de som har godkända slutbetyg från gymnasieskolan. Majoriteten av de som har försörjningsstöd har arbetslöshet som skäl till försörjningsstödet. De är inskrivna på Arbetsförmedlingen och är aktivt arbetssökande. Låg andel elever behöriga till gymnasieskolan Det är en generellt låg utbildningsnivå bland befolkningen i Hässleholm, speciellt när det gäller eftergymnasial utbildning på minst tre år hamnar Hässleholm långt under genomsnittet för landet. Den låga utbildningsnivån avspeglas på elevernas skolresultat. I Hässleholm var 2014 en lägre andel elever behöriga till gymnasieskolans yrkesförberedande och högskoleförberedande program jämfört med övriga Skåne och riket. Pojkarna har betydligt svårare än flickorna att ta sig vidare till gymnasieskolan. Däremot var det en större andel elever i Hässleholm som lämnar gymnasiet med grundläggande behörighet för högskolestudier än övriga Skåne och riket. Fler studieovana elever i vuxenutbildningen Allt fler av de elever som söker sig till vuxenutbildningen i Hässleholm är studieovana och är i behov av extra insatser. En större andel än tidigare av flyktingarna som studerar på grundläggande nivå är lågutbildade. När det gäller olika former av utbildning blir det vanligare med samarbete mellan staten och kommunerna som en följd av en politisk viljeinriktning på riksplanet. Konsekvenser Arbetsförmedlingen och SCB:s olika mätmetoder som ger olika resultat av arbetslösheten skapar en osäkerhet i hur stor arbetslösheten egentligen är. Den låga utbildningsnivån innebär fortsatt hög arbetslöshet och låg skattekraft i kommunen. 6

8 En ihållande arbetslöshet innebär fortsatta kostnader för utbetalning av ekonomiskt bistånd. Matchningsproblem på arbetsmarknaden Lediga jobb fast hög arbetslöshet Matchningsproblematiken på arbetsmarknaden ökar och den har flera dimensioner. Det är matchningen av de som är lågutbildade där många saknar gymnasieutbildning. Och det är akademiker som inte får jobb som motsvarar utbildningsnivån. Det finns lediga jobb samtidigt som arbetslösheten är hög, särskilt bland lågutbildade. Utvecklingen för unga utan slutförd gymnasieutbildning är särskilt problematisk eftersom gymnasieutbildning har blivit en lägstanivå på stora delar av arbetsmarknaden. Störst jobbtillväxt i tjänstesektorn Strukturomvandlingen bort från industri till tjänstesektor har fortsatt under hela 2000-talet. Antalet anställda i tillverkningsindustrin minskar. Istället ökar antalet anställda i den privata tjänstesektorn. Huvuddelen av jobbtillväxten sker i de kunskapsintensiva tjänstenäringarna d.v.s. inom näringar som använder sig av hög teknologi och har personal med hög utbildning. De flesta av dessa jobb kräver högskoleutbildning. Utan jobb trots utbildning Arbetsgivarna anser att för få personer söker deras utannonserade tjänster och allt fler är missnöjda med de sökandes kvalifikationer. Många lyckas inte få jobb trots att de ibland har en mycket god utbildning, särskilt inte jobb som motsvarar deras kvalifikationer. Två av fem universitetsstudenter har inte ett kvalificerat jobb ett år efter examen. Detta är ett mänskligt och ekonomiskt slöseri av stora mått. När det gäller matchningsproblem på de högutbildades arbetsmarknad berör matchningsdiskussionen i huvudsak tre aspekter. Det är överutbildning, utbildningsinriktningar och anställningsbarhet. 7

9 Överutbildning Överutbildning definieras som anpassningen mellan yrkets krav och utbildningens innehåll. Vissa forskare har definierat överutbildning som en utbildning vars längd med två år överstiger utbildningskravet för det arbete man har. Överutbildningen bland akademiker bedöms vara hög. Andelen överutbildade i den totala arbetskraften ligger inte på samma höga nivåer. Ett av problemen med överutbildning är om högutbildade personer har jobb som inte kräver hög utbildning leder det till att jobbkonkurrensen bland lågutbildade personer ökar när högutbildade får jobb som kan utföras av lågutbildad personal. Utbildningsinriktning Studenter väljer utbildningar inom områden där det finns överskott på arbetskraft, istället för sektorer där det råder brist på personal. Detta skapar en obalans mellan utbud och efterfrågan på utbildade inom olika ämnes- och yrkesområden. Arbetsgivarna får därför svårare att hitta personer med passande utbildningsinriktningar och studenter får svårare att hitta kvalificerade arbeten inom det område de är utbildade inom. Olika utbildningar har olika yrkesspridning. Lägst spridning finns inom eftergymnasiala utbildningar som är avsedda att leda till specifika yrken, som exempelvis polis, läkare, tandläkare och psykolog. När det gäller högskoleutbildningar är yrkesspridningen stor inom generella utbildningar som biologi, samhällsvetenskap och humaniora. Att personer med en viss utbildning är spridda över flera yrken kan ha olika orsaker. Det kan bero på att utbildningen passar bra för flera yrken eller att personer med en viss utbildning har svårt att hitta ett jobb inom det ordinarie området och därför söker arbete inom flera olika yrken. I det senare fallet är det fråga om dålig matchning. Anställningsbarhet Studenters anställningsbarhet står högt på den högskolepolitiska agendan, inte minst mot bakgrund av ett allt mer föränderligt och flexibelt arbetsliv som ställer stora krav på de anställda. Anställningsbarhet kan i någon mån betraktas som matchning på färdighetsnivå vad arbetsgivare vill att anställda ska behärska och i vilken utsträckning utbildningarna ger arbetslivsrelevanta färdigheter. Näringslivets intresseorganisationer anser att det svenska utbildningssystemet inte levererar examinerade med rätt kompetens och kvalifikationer. Många företag tycker att de saknar sökande med rätt utbildning vid rekryteringar. Rekryteringsproblemen består i att det saknas personer 8

10 med rätt utbildningsinriktning, men också i att personer med adekvat inriktning saknar centrala arbetslivsfärdigheter. Enligt europabarometerundersökningar är läs- och skrivförmåga viktigast för de svenska arbetsgivarna, följt av förmåga att anpassa sig till nya situationer, samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga och analytisk förmåga. Sektorsspecifika färdigheter anses visserligen viktigt, men kommer först på sjunde plats. Delade meningar mellan näringslivet och utbildningsanordnarna På den ena sidan, huvudsakligen företrädd av näringslivets intresseorganisationer, hävdas att folk utbildar sig inom fel områden, att många är överutbildade och att studenterna efter avklarade studier inte är tillräckligt väl förberedda för arbetslivet. Matchningsproblematiken förklaras bero på att utbildningssystemet är dåligt synkroniserat med arbetsmarknaden. Lärosätena måste ta mer arbetsmarknadshänsyn i sitt utbud och utformningen av enskilda utbildningar. På den andra sidan, främst företrädd av högskolesektorn och lärosäten, riktas istället kritik mot vad man uppfattar som arbetsgivarnas strävan att söka medarbetare med synnerligen snäva kompetensprofiler. Om utbud och efterfrågan inte möts på arbetsmarknaden kan detta inte åtgärdas genom att utbildningar skräddarsys efter arbetsgivares nuvarande behov. Istället måste studenterna ges förutsättningar att utvecklas till kritiskt och analytiskt tänkande individer med bred, användbar kunskap som kan appliceras i flera olika sammanhang. En fullständig matchning på arbetsmarknaden är svår att uppnå, och är den ens önskvärd? Högskoleutbildning ska inte bara svara mot de behov som finns på arbetsmarknaden idag, utan även sörja för morgondagens arbetsmarknads behov. Dessa behov är självklart mycket svåra att förutse. Utbildningar med en 100 procentig matchning av dagens behov kommer inte att möta framtidens behov. Långsiktigt hållbara utbildningar måste därför ha ett tydligt fokus på generella akademiska färdigheter. Det står klart att arbetsgivare upplever problem att rekrytera medarbetare. Det kan inte negligeras, och det borde vara rimligt att bättre anpassa utbildningarna efter arbetsmarknadsbehovet. 9

11 Obalanser mellan elevers utbildningsval Obalanser mellan elevers utbildningsval och arbetsmarknadens efterfrågan samt utpensioneringar och flyttningar gör att det kommer att uppstå brist på bland annat lärare, omsorgspersonal, ingenjörer och yrkesutbildade industriarbetare. Industrin står för drygt arbetstillfällen i Skåne samtidigt som det bara utexamineras 100 elever per år från gymnasieskolornas industriprogram. Färre lärare på högstadie- och gymnasienivå utexamineras med inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik. Hälften av alla yrkeslärare är över 55 år. Inom vården råder det brist på sjukvårdspersonal med specialiserad utbildning, till exempel läkare och sjuksköterskor med olika specialistutbildningar, bland annat inom psykiatri, läkare inom primärvården och distriktssköterskor. Annan profession som det råder brist på är medicinska sekreterare. Regeringen planerar att bygga ut yrkeshögskolan med platser 2016 och med ytterligare platser Detta kan delvis tillgodose den kommande efterfrågan på arbetskraft inom vissa branscher. Den ökade efterfrågan på utbildade sfi-lärare har gjort kommunerna och även Hässleholm har mycket svårt att rekrytera medarbetare ur yrkesgruppen. Den högre utbildningen i landet centraliseras alltmer fanns det högskoleutbildningar i 188 av landets kommuner. Tio år senare 2013 fans det bara högskoleutbildningar i 98 av landets kommuner. För orter som Hässleholm är det viktigt att det finns högskoleutbildningar i närområdet och helst i kommunen. Likaså är det av vikt att universitet och högskolor har ett brett utbud av distansutbildningar. Om studenterna kan studera på hemorten kan möjligheterna vara större att det finns de som stannar kvar efter utbildningen och kommer till nytta för näringslivet och den offentliga sektorn i regionen. Samtidigt som de medverkar till att höja utbildningsnivån. Om de däremot blir tvungna att flytta till andra orter för att studera är det ovanligt att de återvänder. Konkurransen om att driva yrkeshögskoleutbildningar blir allt större. Ansökningarna till Myndigheten för yrkeshögskolan om att bedriva yrkeshögskoleutbildningar har ökat stadigt under de senaste åren. Ansökningarna ökade med 6 procent mellan 2014 och Yrkeshögskolan Syd:s utbildningar i Hässleholm finns inom utbildningsområdena Teknik och tillverkning samt Samhällsbyggnad och byggteknik. Det är två av de utbildningsområden där flest ansökningar lämnas in. 10

12 Konsekvenser Studenternas utflyttning gör att den allmänna utbildningsnivån i kommunen blir fortsatt låg. Även skattekraften i kommunen blir låg. Bristen på sfi-lärare gör att kön till sfi-utbildningen blir längre eftersom lagstadgade längsta kötider inte kan hållas. Detta gör också att integrationstiden förlängs. Centraliseringen av högskoleutbildningar gör att de som vill studera tvingas lämna kommunen. Den tilltagande konkurrensen mellan olika utbildningsanordnare om att få genomföra samma utbildning som finns på Yrkeshögskolan Syd ökar risken för att bli av med utbildningarna. Flyktingkrisen Migration i världen Flyktingkrisen i Syrien har varit den största orsaken till det ökande antalet flyktingar i världen. Flyktingkrisen har gjort att antalet personer som sökt asyl i Sverige är på historiskt höga nivåer. Antalet ensamkommande barn har ökat drastiskt. Bara under de första sex månaderna 2015 ansökte ungefär lika många ensamkommande barn och ungdomar om asyl i Sverige som under hela Merparten kom från Syrien, Eritrea, Afghanistan och Somalia. Kommunerna ansvarar för ensamkommande asylsökande barns mottagande, omsorg och boende. Ansvaret gäller både asylsökande barn och barn som har fått uppehållstilstånd. Flyktingarnas utbildningsnivå 2000-talets invandrare har en hög utbildningsnivå säger SCB i sin statistik. Massmedia bekräftar detta samtidigt som man talar om ett kompetensregn av ingenjörer och läkare som invandrar från förteträdesvis Syrien och Iran. 11

13 Ny inriktning på asylpolitiken Det ökade inflödet av asylsökande i Sverige sätter stor press på det svenska asylsystemet, samtidigt som skattekollektivet belastas med skenande kostnadsökningar. För att dämpa detta enades de politiska partierna över blockgränserna om åtgärder som ska minska antalet asylsökande. Förhoppningen var att de asylsökande ska söka sig till andra länder. Statliga och flera kommunala verksamheter som socialtjänsten, skolan och traumavården är hårt ansträngda eller står inför stora prövningar på grund av inflödet av asylsökande. En annan stor utmaning är att möta den snabbt växande befolkningens behov av bostäder. Pressen på det svenska asylsystemet gör att politikerna anser att det behövs ett andrum för svenskt flyktingmottagande. Flyktingpolitiken har därför från signalpolitik kommit att växlats in mot åtgärder som hindrar flyktingar att ta sig in i Sverige och söka asyl. De politiska partierna ställer också hoppet till att fler länder ska hjälpa till med att lätta på asyltrycket i Sverige. Flyktingsituationen i Hässleholm I Hässleholm finns många byggnader som lämpar sig för anläggningsboenden. Det gör att fler asylsökande blir kommunplacerade i Hässleholm som i regel under ett antal år genererar höga kostnader för kommunal verksamhet till exempel sfi-undervisning och försörjningsstöd. Bland eleverna i kommunens sfi-undervisning märks inte den påstådda höga utbildningsnivån bland de asylsökande. Det har funnits en och annan läkare och ingenjör. Men framför allt finns det en stor andel analfabeter och lågutbildade. De högutbildade söker sig vidare till storstäderna efter sfi-utbildningen, medan lågutbildade koloniserar sig med andra lågutbildade. Och det är de lågutbildade som tendera att stanna kvar i kommunen. Flyktingarna från Syrien som är 25 år och äldre hade 2013 i genomsitt 6,6 utbildningsår. Det är betydligt fler män än kvinnor som har etableringsplan. Eftersom utbildningsnivån generellt sätt är låg ska fler lågutbildade män än kvinnor ha jobb som inte kräver utbildning. Detta är problematiskt eftersom det finns färre jobb som inte kräver utbildning för män, än det finns för kvinnor. Männen genererar också fler anhöriginvandrare än kvinnorna. Allt fler flyktingar som kommer till sfi-undervisningen har psykisk ohälsa på grund av traumatiska upplevelser och oro för anhöriga som är kvar i hemlandet eller är på flykt. Många är därför oförmögna att tillgodogöra 12

14 sig utbildningen under de sex första månaderna, vilket fördröjer integrationsprocessen. Andelen elever med etableringsplan hos Arbetsförmedlingen ökar. Dessa har etableringsersättningen i två år som betalas ut av Försäkringskassan. Därefter erhåller de aktivitetsstöd som är lägre än etableringsersättningen. Försörjningsansvaret övergår då till kommunen som måste täcka upp med försörjningsstöd. Riksdagen har antagit propositionen Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning som börjar gälla den 1 juli Enligt propositionen ska utbildning i svenska för invandrare (sfi) inte längre vara en egen skolform utan ska i stället ingå i den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Förändringen innebär bland annat att eleverna ska få sfi-utbildning som är bättre anpassad efter deras utbildningsbakgrund. Kommunen ska i högre grad verka för att sfi-undervisningen erbjuds på tider som passar eleven, och ta hänsyn till om den enskilde har andra pågående aktiviteter. Konsekvenser Det är risk för stor arbetslöshet framför allt för män med låg utbildningsnivå. De asylsökande har inte rätt till sfi-undervisning förrän de fått permanent uppehållstillstånd. Den låga utbildningsnivån gör att många kommer att befinna sig i sfi-utbildningen betydligt längre än vad som är vanligt. Samtidigt har många psykisk ohälsa. Så länge som den psykiska ohälsan kvarstår är det svårt att tillgodogöra sig sfi-undervisningen. Detta gör att integrationstiden kommer att förlängas för många, med följd att tiden för utbetalande av ekonomiskt bistånd blir längre. Det generellt höga trycket på olika myndigheter ökar kommunens kostnader. De förändringar som blir med anledning av propositionen Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning kommer att erbjuda eleverna större individuella anpassningar av studierna. De kommer att kunna kombinera sina svenskstudier med andra utbildningar eller praktik. 13

15 Litteratur Ungdomsarbetslöshet Hur hög är ungdomsarbetslösheten? SCB. Välfärd nr Myndigheten för ungdomsfrågor och civilsamhällesfrågor, Ung idag 2013 En beskrivning av ungdomars villkor. Ungdomsarbetslösheten minskade Statistiknyhet från SCB Nr 2015: Låg andel elever behöriga till gymnasieskolan SCB statistikdatabasen. Befolkning 2014, 16 år och äldre Skolverket Siris statistikdatabas. Matchningsproblem på arbetsmarknaden Berlin, D. En översikt av den svenska debatten. Enheten för analys och utvärdering Rapport 2014:02. Obalanser mellan elevers utbildningsval Region Skåne. (2012) Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020). Myndigheten för yrkeshögskolan. Flyktingkrisen Migration i världen Tankesmedjan Fores. Migrationsinfo för alla Migrationsverket. Flyktingsituationen i Hässleholm Ekonomifakta. 14

16 Arbetsmarknad & kompetensutveckling Stobygatan Hässleholm tel vx