Möte i användarrådet för arbetsmarknadsstatistik 4 april 2017.

Transkript

1 Mötesanteckningar ES/FRS Susanne Gullberg Brännström Möte i användarrådet för arbetsmarknadsstatistik 4 april Närvarande: Anders Björklund, SOFI, Stockholms universitet, ordförande John Ekberg, Medlingsinstitutet Eric Hellsing, Arbetsmarknadsdepartementet Georg Marthin ersättare för Anna Westlund, Konjunkturinstitutet Petra Nyberg ersättare för Julia Asplund, Arbetsförmedlingen Gabrielle Larsson ersättare för Susanna Aggeborn, Finansdepartementet Caroline Flodberg ersättare för Maria Sjödin, Riksbanken Erik Mellander, IFAU Kent Eliasson, Tillväxtanalys Från SCB: Cecilia Hertzman, ES/LEDN Petra Otterblad Olausson, BV/LEDN Mikael Fredberg, ES/FRS Eiwor Höglund Dávila BV/PI Magnus Sjöström, BV/AKU Håkan Swan, ES/LA Susanne Gullberg Brännström ES/FRS, sekreterare Frånvarande: Håkan Hellstrand, Sveriges Kommuner och Landsting Åsa Löfström, Umeå universitet Fredrik Andersson, ES/LEDN

2 2 Mötets öppnande Ordförande öppnade mötet. Därpå följde en presentationsrunda. 1 Godkännande av dagordning Dagordningen fastställdes med ändringen att lägesrapporterna gäller samtliga ledamöter, inte endast SCB:s enhetschefer som det felaktigt stod i kallelsen. 2 Mötesanteckningar från föregående möte Föregående mötesanteckningar godkändes utan tillägg eller ändringar och lades till handlingarna. 3 Aktuell information från SCB (Cecilia Hertzman, Petra Otterblad Olausson, SCB) Helen Stoye är vikarierande GD från och med 15 mars, då Stefan Lundgren lämnade SCB för Riksrevisionen. Troligtvis kommer det att ta tid innan det finns en ny GD på plats. De underlag som beskriver vad SCB gjort och vad som styr SCB:s verksamhet de närmaste åren är följande: Verksamhetsplan 2017: amhetsplan-2017-webb.pdf Arbetsplan 2017: splan.pdf Budgetunderlag : Årsredovisning 2016: /Arsredovisning-2016-WEBB.pdf Rosrapporten 2016: SCB fick en anmärkning i Årsredovisningen kring att SCB har ett ackumulerat underskott rörande uppdrag åt andra statistikansvariga myndigheter och ett ackumulerat överskott i övrig uppdragsverksamhet. Målsättningen är balans i uppdragsverksamheten och SCB håller därför på att ta fram en handlingsplan som ska redovisas för Riksrevisionen den 28 april.

3 3 SCB är omcertifierade enligt ISO Certifieringen föregicks av fem mindre avvikelser som kunde lösas snabbt. SCB har genomgått en kontroll av informationssäkerheten av ett externt bolag som på olika sätt testat myndighetens säkerhet. SCB fick mycket höga betyg. Undersökningen över hushållens utgifter, HUT, fick avbryta insamlingen på grund av för låga svarsnivåer. Det behövs ett övergripande omtag för att kunna genomföra undersökningen. I stort har SCB producerat statistik i den takt som vi sagt att vi ska göra. Punktligheten i publiceringarna är fortsatt hög, 98 procent av publiceringarna gjordes i tid, vilket är samma nivå som för Det har inte varit några korrigeringar av allvarlig art i den publicerade statistiken. Mätningar på uppgiftslämnarområdet visar på en minskning i uppgiftslämnarkostnader för företagen med 2,7 %. SCB frågar hur lång tid det tar att lämna uppgifterna och beräknar en kostnad uppgick antalet timmar det tar att lämna uppgifter till Arbetsplanen innehåller planerad produktion och planerade större förändringar i den anslagsfinansierade statistiken under året. De viktigaste förändringarna i arbetsplanen under 2017 är Preliminär publicering av det kommunala utjämningssystemet för att kommunerna ska få informationen i tid till sin egen planering. KPI har fått med prisutvecklingen för bostadsrätter, vilket saknats tidigare. En omorganisation har gjorts av den ekonomiska korttidsstatistiken i syfte att samordna den. Det innebär att månadsundersökningarna har flyttat till Stockholm och kvartalsundersökningarna till Örebro. Samordningen av det socialstatistiska systemet och anpassning av den nya ramlagen fortsätter och kommer snart att komma användarna till del. Det pågår ett arbete för att snabba upp NR:s årsberäkningar till före sommaren, vilket innebär att den viktigaste källan, Företagens Ekonomi (FEK), behöver designas om. SCB bidrar genom att ta fram indikatorer till genomförandet av FN:s Agenda 2030, Sustainable Development Goals. Första avrapporteringen ska ske i april I Budgetunderlaget redogör SCB för bedömning av intäktsutvecklingen av den avgiftsfinansierade verksamheten. Där kommunicerar SCB också till regeringen förslag på ny och förändrad statistik avseende de närmaste tre åren där externa krav och behov har identifierats. Förslag som förs fram, och som inte täcks av

4 4 tillgängliga anslagsmedel, ska innehålla förslag till interna omprioriteringar som möjliggör genomförande. Innovationsindikatorer Under år har ett arbete bedrivits för att utreda och testa olika möjligheter att förbättra statistiken om forskning och utveckling och innovation. Utredningsarbetet har mynnat ut i ett antal förslag på utökningar av befintliga undersökningar för att bidra till ökad förståelse av förutsättningar och drivkrafter för innovation i hela näringslivet samt i offentlig sektor. Företagsdatabasen Företagsdatabasen är till delar uppdragsfinansierad och innehåller information om alla företag och organisationer i Sverige samt ligger till grund för i stort sett samtliga företagsundersökningar som görs. SCB önskar få till stånd en anslagsfinansiering för att kunna underhålla registret på bästa sätt samt att göra det mer tillgängligt. Förmögenhetsstatistik Förmögenhetsstatistiken togs bort 2008 och har varit efterfrågad sedan dess. En studie behöver göras för att se om det går att skapa förmögenhetsstatistik igen. Riksbanken föreslås samla in uppgifterna för tillsyn (riksbankslagen). SCB skulle efter insamlingen få tillgång till uppgifterna för att producera och publicera statistik. Tidsanvändningsundersökningen Nästa genomförande av Tidsanvändningsundersökningen (TA) är planerad till 2020 och detta innebär att förberedelsearbetet behöver starta 2017/2018. Undersökningen kan komma att bli reglerad i enlighet med den nya ramlagen IESS (Integrated European Social Statistics), vilket ställer större krav på medlemsländerna att genomföra TA enligt gällande reglering. SIMSTAT (Single Market Statistics) innebär att Sverige ska kunna skicka och ta emot konfidentiella mikrodata till/från Eurostat. Det handlar om att andra medlemsländers uppgifter avseende export på mikrodatanivå ska utgöra en ny källa för information avseende utrikeshandeln. Under en övergångsperiod behöver dock insamling av information om import från företag fortsätta som tidigare för att säkerställa tidserier och leveranser till Nationalräkenskaperna.

5 5 SCB planerar vidare för att möjliggöra förbättring av tillgängligheten till data, både publicerad data och öppna datafiler s.k. Public use files. Den nya dataskyddsförordningen kommer att börja gälla från och med maj 2018 och kommer att beröra SCB mycket. Totalt uppgår det äskade beloppet till 45 miljoner kronor. Presentation Petra Otterblad Olausson och Cecilia Hertzman Microsoft PowerPoint Presentation 4 Lägesrapporter (samtliga) Lägesrapport från AKU Publiceringar En temarapport om Sysselsatta efter näringsgren publicerades den 22/ _AM110SM1604.pdf En temarapport om Latent arbetssökande publicerades den 27/ f/am0401_2016k04_sm_am110sm1701.pdf Ny upphandling av extern leverantör Avtalet med befintlig extern leverantör för delar av AKU:s datainsamling går ut sommaren En ny upphandling har påbörjats och inom ramen för denna kommer 50% av AKU:s urval att läggas ut på extern leverantör. Metodarbete pågår för att förbättra och förenkla den löpande uppföljningen av datakvalitet. Kombinerad insamling Ett projekt för att införa kombinerad insamling i AKU för fast anställda i rotationsgrupp 2-7 påbörjades under förra året. Den upphandling av extern leverantör som nu görs omfattar inte kombinerad insamling men utvecklingsarbetet kommer att fortgå. Verktyg och metodik behöver anpassas samt testas och implementering kommer inte att ske under de närmaste åren.

6 6 Lägesrapport från Löner och arbetskostnader (ES/LA) Enheten (ES/LA) arbetar framför allt med den officiella löne- och arbetskostnadsstatistiken ett uppdrag från Medlingsinstitutet, MI. Konjunkturlönestatistiken Konjunkturlönestatistiken publicerar på SCB:s webbplats den 28 april då konjunkturlönestatistiken avseende januari och februari 2017 redovisas för privat sektor och för övriga sektorer kommer februari att redovisas. Det är uppgifter om genomsnittliga tim- och månadslöner m.m. Efter tolv månader fastställs de definitiva genomsnittliga tim- och månadslönerna genom att de preliminära lönerna kompletteras med i huvudsak retroaktiva lönebelopp. Lönestrukturstatistiken Lönestrukturstatistiken för de olika sektorerna publiceras på SCB:s hemsida den 18 maj. Undersökningarna syftar till att årligen belysa löneförhållanden för olika kategorier som yrkesgrupper, näringsgrenar, åldersgrupper etc. Uppgifter för hela ekonomin kommer att publiceras den 20 juni. Då släpper också Medlingsinstitutet sin rapport om vad den officiella lönestatistiken säger om löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Samtidigt bjuder MI in till intressentmöte. Lägesrapport från Företags- och registerbaserad sysselsättningsstatistik (ES/FRS) Arbetsgivardeklaration med individuppgifter på månadsbasis. Allt tyder på att det blir ett beslut med en successiv implementering från halvårsskiftet Vi har påbörjat arbetet med att utreda konsekvenser för befintlig statistikproduktion men också vilka möjligheter det kan innebära i framtiden. Yrkesregistret (YRKE) publicerades , avseende I statistiknyheten framgick bl.a. att det var en ojämn könsfördelning bland chefer och att det var liten andel utlandsfödda i så kallade blåljusyrken m.m.. Yrkesstatistik avseende år 2016 publiceras våren LSUM (Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik) publiceras 30 november.

7 7 Om beslut tas att månatliga arbetsgivardeklarationer kommer att ersätta de årliga kontrolluppgifterna, kommer detta ev. att påverka statistikframställningen (utredning pågår). Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, (RAMS) publiceras 30 november. Om beslut tas att månatliga arbetsgivardeklarationer kommer att ersätta de årliga kontrolluppgifterna, kommer detta ev. att påverka statistikframställningen (utredning pågår). Statistik från LAPS (Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt) för 4:e kvartalet publicerades den 23 februari. Där framgick bl.a. att den totala lönesumman i Sverige var 422,6 Mdr Kr och ökade 5,7 procent jämfört med samma period föregående år. Nästa publicering sker 24 maj. Kortperiodisk Sysselsättningsstatistik (KS) och Konjunkturstatistik över vakanser (KV) publicerade kvartalsstatistik för 4:e kvartalet 2017 den 23 februari. Där framgick bl.a. att antal anställda ( ) ökade med 2,2 procent jämfört med samma period föregående år och att antalet lediga jobb fortsätter att öka (13,7 procent) Nästa publicering sker 24 maj.

8 8 Konjunkturstatistik över sjuklöner (KSju) publicerade statistik för 4:e kvartalet 2016 den 7 mars. Där framgick bl.a. att antal sjukdagar (1,76 per anställd) ökade jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Ökningen motsvarar 0,22 dagar per anställd. Nästa publicering 8 juni. Lägesrapport ES/LEDN analys Fokus på Näringsliv och arbetsmarknad publicerades den 10 februari i år och innehöll 4 artiklar. Den första artikeln handlade om hur viktiga familjeföretag är för den svenska ekonomin. Data från olika register samkörs och analysen visar att familjeföretag står för över en tredjedel av svensk sysselsättning och svensk BNP. Den andra artikeln belyser Sveriges fordonsindustri i ett historiskt och internationellt perspektiv. Artikeln visar att ökad produktion i fordonsindustrin ger spridningseffekter för Sveriges ekonomi. Författarna visar även att fordonsindustrin är mer jämställd än industrin som helhet då kvinnor tjänar nästan lika mycket som männen. Hur påverkar en period av arbetslöshet framtida inkomst? Det undersöks i den tredje artikeln genom att analysera statistik om tjänstemän som blev arbetslösa mellan åren Resultaten visar att en period av arbetslöshet brännmärker och ledde till lägre inkomster när personen väl återgick i arbete jämfört med tjänstemän som inte var arbetslösa under den studerade perioden. Den sista artikeln i detta nummer utvecklar en algoritm för att fördela statistik över sysselsatta i forskning och utvecklingsbranschen på verksamheter inom informationsteknik (IKT) och Life Science. Dessutom kartläggs antal sysselsatta inom IKT och Life Science i skånska kommuner.

9 9 Lägesrapport från Prognosinstitutet (BV/PI) År 2017 är ett år med stor produktion av Trender och prognoser och alla de ingående olika delarna. Det behövs bland annat befolkningsprognos (som publiceras 12 april), sysselsättningsprognos, yrkesprognos, arbetskraftsprognos, näringsgrensprognos m.fl. och en mängd avvägningar och antaganden som ska smältas samman. Publicering blir den 11 december. Arbetet med årets Arbetskraftsbarometer är i uppstartsfas. Även den kommer att publiceras i december, den 8/12. Tillsammans med Arbetsförmedlingen planerar vi en Prognosdag som blir den 14 december. Resultat från Trender och prognoser, Arbetskraftsbarometern och AF:s Arbetsmarknadsutsikter, som publiceras dagen innan, kommer att presenteras tillsammans med en hel del annat spännande. Rubriken är inte spikad än med kommer naturligtvis att handla om våra gemensamma nämnare - framtidens utmaningar, utbildning, jobb och arbetslöshet. Vi har fått klart med deltagande av gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. De regionala matchningsindikatorerna i de statistiska databaserna (SSD), uppdateras löpande, senast i februari. 4ab3-a407-1d1ba14a3326 De ligger sist i listan under ämnesområdet Arbetsmarknad. Nästa rapport i serien Integration analys kommer att handla om utrikes föddas utbildning och matchningen mot arbetsmarknaden. Publicering blir den 2 juni. Vi arbetar även med en ny lärarprognos åt Skolverket som ska leverera slutrapport till Utbildningsdepartementet strax före jul. Lägesrapport från Finansdepartementet Prognoserna till Vårpropositionen är färdiga och nu pågår det sista textarbetet, publicering sker 18 april. En nyhet är att arbetsmarknadsprognosen även görs könsuppdelad på kortsiktsprognosen. Det har skett en del personalförändringar, Susanna Aggeborn är föräldraledig och har ersatts av Gabrielle Larsson. Arbetsmarknadsprognosen tillhör sedan en tid tillbaka makroprognosenheten. Avdelningen har även fått en ny avdelningschef, Jesper Hansson som tidigare var prognoschef på Konjunkturinstitutet. Vad som blir allt mer aktuellt är migrationens effekt på arbetsmarknadsstatistiken och således för prognosarbetet.

10 10 Lägesrapport från Arbetsmarknadsdepartementet Ett antal rekryteringar har ägt rum och under mars månad har tre nya medarbetare börjat vid Analysfunktionen. Arbete pågår med vårpropositionen och vårändringsbudgeten. Snart drar arbetet med texterna till budgetpropositionen igång. Fokus på Analysfunktionen ligger på att följa upp etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden. Särskilt fokus ligger på etableringen av nyanlända kvinnor och på insatser som gör att personer med kort utbildning utbildar sig vidare. Lägesrapport från Riksbanken Riksbankens företagsundersökning publicerades nyligen och nu pågår den penningpolitiska processen för fullt. Den penningpolitiska rapporten publiceras den 27/4. På arbetsmarknadsområdet är det fokus på den starka utvecklingen på arbetsmarknaden, resursutnyttjandet i ekonomin och sambandet med löneutvecklingen. Den sista juni blir de gamla 1-, 2- och 5-kronorna ogiltiga, och på Riksbanken i stort är det många som arbetar med det pågående myntutbytet. En parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över det penningpolitiska ramverket och Riksbankslagen tillsattes i slutet av fjolåret. Lägesrapport från Arbetsförmedlingen Publicerat Arbetsmarknadsutsikterna hösten publikationer/prognoser/prognoser/riket/ fler-an nya-jobb.html Var finns jobben? Bedömning för Ett flertal återrapporter, working papers m.m. Ett urval: Imputeringsmodell för saknad sysselsättningsstatus i arbetslöshetsdata Perspektiv på långtidsarbetslösheten Perspektiv på arbetslösheten i olika grupper Integration på svensk arbetsmarknad i ett internationellt perspektiv

11 11 Kommande publiceringar Perspektiv på etableringsuppdraget Publiceras Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 Publiceras Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2018 Publiceras Lägesrapport från Konjunkturinstitutet Konjunkturläget mars Prognosen publicerades den 29/3. Kort sammanfattning av prognosen: Robust återhämtning i OECD-länderna gynnar svensk export Högkonjunkturen i Sverige förstärks 2017 och 2018 Sysselsättningen ökar snabbt för framför allt utrikes födda och arbetslösheten minskar 2017 och 2018 Dämpade löneökningar bidrar till att inflationen inte varaktigt når 2 procent förrän 2020 Riksbanken avvaktar med att höja reporäntan till tredje kvartalet 2018 De offentliga finanserna är starka och det nya överskottsmålet uppnåddes redan i fjol Fördjupningar, KL mars Effekten på svensk BNP av ekonomisk-politisk osäkerhet Könsskillnader på arbetsmarknaden Ny lägre bedömning av realräntor på längre sikt Bedömning av de offentliga finansernas hållbarhet Nästa Konjunkturläget kommer i juni. Övrigt Miljöekonomiska rapporten publicerades i december. Mellan prognosomgångar pågår bland annat arbetet med 2017 års lönebildningsrapport. Personal Relativt många nya chefer. Ny prognoschef, Ylva Heden Westerdahl (tidigare NR, SCB) med på deltid under marsprognosen, kommer vara på plats fullt ut till nästa prognos. Rekrytering av forskningschef pågår. Göran Hjelm är tjänstledig för Riksbanksutredning som skall se över det penningpolitiska ramverket. Rekrytering av ny chef för Miljöekonomiska avdelningen, Eva Samakovlis går till Skatteverket.

12 12 Lägesrapport från IFAU Kommande konferens Gender in the labour market september Keynote speaker: Prof. Claudia Goldin Call for papers på IFAU:s hemsida (sista datum 15:e maj). Sammanfattningar av forskning (länkar på hemsidan) Sammanfattning av IFAU:s forskning 2016 Kvinnors arbetsmarknad Om ungdomsarbetslöshet Aktuella publikationer För 2016 finns två IFAU-uppsatser med på listan över mest lästa artiklar i Journal of Labor Economics: Parenthood and the Gender Gap av Nikolay Angelov, Per Johansson och Erica Lindahl (plats 1) och Social Networks, Employee Selection, and Labor Market Outcomes av Lena Hensvik och Oskar Nordström Skans. Rapport 2017:2 EU-rätten och en öppnare arbetsmarknad arbetssökande EU-medborgares rätt till åtgärder och stöd inom jobbgarantierna av Örjan Edström, Staffan Ingmanson och Ruth Mannelqvist. Rapport 2017:1 Kontakterna och konjunkturen: jobb under skoltiden och inträdet på arbetsmarknaden av Lena Hensvik, Oskar Nordström Skans och Dagmar Müller. Working Paper 2017:1 The role of sickness in the evaluation of job search assistance and sanctions av Gerard van den Berg, Barbara Hofman och Arne Uhlenforff. Lägesrapport från SOFI Det kommer ett betänkande där ett förslag är att det ska inrättas ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Det är högst troligt att något sådant kommer att inrättas, det är dock inte klart ännu om det blir i egen regi, som en ny myndighet eller om det kommer att ligga inom Stockholms universitet som en egen inrättning. Oavsett organisationsform så kan det vara av vikt att en representant därifrån finns som ledamot i användarrådet för arbetsmarknadsstatistik.

13 13 Lägesrapport från Medlingsinstitutet Löneökningar 2016 Preliminära mätningar under år 2016 visar på löneökningar för den svenska ekonomin som helhet på i genomsnitt 2,3 procent. Motsvarande siffra för näringslivet var 2,2 procent. Det visar Medlingsinstitutets bearbetning av konjunkturlönestatistiken. Löneökningstakten i konjunkturlönestatistiken revideras fortlöpande. Det beror på att retroaktiva löneutbetalningar periodiseras tillbaka till den månad lönen tjänades in. Månadsutfallen blir definitiva först efter 12 månader. Under stora avtalsår som 2016 brukar lokala förhandlingar bli klara jämförelsevis sent på året. Revideringarna av statistiken blir då vanligen större och påverkar dessutom statistiken under en längre tid jämfört med andra år. Utifrån bland annat information från kollektivavtal och storleken på tidigare revideringar beräknar Medlingsinstitutet hur mycket statistiken kommer att revideras ytterligare innan den blir definitiv. Medlingsinstitutet räknar med att löneutvecklingen för helåret 2016 landar på 2,4 procent i ekonomin som helhet, när siffrorna väl blir definitiva. De återstående revideringarna väntas främst påverka siffrorna för staten, där nya avtal gäller från första oktober förra året. Modellberäkningar av detta slag är dock alltid behäftade med viss osäkerhet. Löneökningarna 2015 var 2,3 procent i näringslivet och 2,4 procent i ekonomin som helhet. Kommentar till industrins avtal Under år 2017 ska cirka 470 kollektivavtal förhandlas. På fredagen (31/3) enades parterna inom industrin om ett treårigt avtal med ett avtalsvärde på 6,5 procent inklusive avsättningar till delpensioner. Detta avtal kommer att bli normerande för fortsättningen av avtalsrörelsen. På lördagen (1/4) enades parterna inom handeln om nya avtal. Avtalen höjs med totalt kronor fördelat på tre år. Löneökningarna ryms enligt parterna inom normen. Årsrapport Medlingsinstitutets senaste årsrapport, presenterades den 20/2 Länk: År 2016 var ett stort avtalsår. Arbetsmarknadens parter träffade 498 avtal som omfattade cirka 2,7 miljoner löntagare. Det lades varsel om stridsåtgärder i samband med 25 avtalsförhandlingar och arbetsdagar gick förlorade på grund av att varsel utlöstes. I knappt hälften av tvisterna lades sympativarsel. Det framgår av Medlingsinstitutets årsrapport för år 2016.

14 14 Ingen ny uppdelning av den officiella lönestatistiken LO har i en skrivelse begärt att lönestatistiken i offentlig sektor delas upp så att den redovisar arbetare och tjänstemän separat. Efter att ha utrett förutsättningarna för detta har Medlingsinstitutet kommit fram till att det inte kommer att göras en sådan uppdelning i den officiella lönestatistiken Lägesrapport från Tillväxtanalys Sonja Daltung har utnämnts till ny generaldirektör för Tillväxtanalys. Hon kommer närmast från Expertgruppen för Biståndsanalys där hon varit kanslichef. Hon har tidigare bland annat varit huvudsekreterare i Finanskriskommittén, enhetschef vid Finansdepartementets Finansmarknadsavdelning och verksam vid Riksbanken. Nytt vetenskapligt råd Martin Andersson, Blekinge Tekniska högskola Karin Hellerstedt, Jönköping University Lars Hultkrantz, Örebro universitet Kristina Nyström, KTH Hans Westlund, KTH Nyligen publicerat Näringslivsdynamik, städer och agglomerationsekonomier forskningsöversikt och agenda (WP 2017:08) Rapporten sammanfattar forskning kring agglomerationsekonomier, det vill säga ekonomiska fördelar av täta miljöer. Ett särskilt fokus riktas mot hur värdet av agglomerationsekonomier skiljer sig åt mellan olika grupper av aktörer. Tillväxtfakta 2016: Perspektiv på kapitalförsörjning en antologi om företagens finansiering och statens roll Hur ser företagens kapitalförsörjning ut? Vilka är de stora svårigheterna? Hur kan staten motverka eller åtminstone reducera dessa problem? Kommande publiceringar Statistik Uppföljning av nystartade företag år 2012 (publiceras ) Forskning och utveckling i internationella företag år 2015 (publiceras ) Nystartade företag år 2016 (publiceras ) Utländska företag år 2016 (publiceras ) Svenska koncerner med dotterbolag i utlandet år 2015 (publiceras )

15 15 Analys Effekter av utländska uppköp på företagens sysselsättning och genomsnittslöner (WP maj 2017). Vad kännetecknar de företag som köps upp av utländska företag? ( cherries or lemons ). Vilken effekt har utländska uppköp på sysselsättning, arbetskraftssammansättning och löner i de uppköpta företagen? (WP maj 2017) är en fortsättning på studien Effects of foreign acquisitions on R&D and high-skill activities, publicerad i Small Business Economics, 2017). 5 Offentliga mikrodata för övningsändamål (Jörgen Brewitz, SCB) Offentliga mikrodata, eng. public use files, är data på individnivå som görs allmänt tillgängliga. Eurostat har ställt frågan om hur SCB ställer sig till deras önskan om att ge ut offentliga mikrodata för EU-SILC och EU-LFS på deras webbplats CROS. Det skulle då vara ett komplement till scientific-use files och secure-use files, som lämnas ut efter prövning via Eurostat. Det finns även en nationell efterfrågan från svenska universitet på offentliga mikrodata för användning i undervisningen. Offentliga mikrodata är data som avser enskilda men inte kan hänföras till enskilda. Data behöver därför avidentifieras och anonymiseras. Avidentifiering görs genom att ta bort personnummer, namn, adress e.d. Anonymisering görs genom att ta bort andra data eller minska detaljeringsgraden i data, eller i någon grad ändra data. Om alla dessa åtgärder vidtas på ett fullgott sätt, är materialet inte längre vare sig personuppgifter eller sekretessbelagt. Därmed finns det inga juridiska hinder att ge ut materialet. Öppna mikrodata kan bidra till ökad samhällsnytta, då det går att göra skräddarsydda tabeller och sambandsanalyser helt kostnadsfritt. På grund av de åtgärder som behöver göras för att anonymisera data så minskar dock användbarheten. Utredningen som SCB gjort, föreslår att man bör byta namn på offentliga mikrodata, till demonstrationsdata (demodata) eller övningsdata, för att särskilja materialet från mikrodata som inte skyddats fullt ut mot röjande. Internationellt används offentliga mikrodata frekvent. USA började då man la ut ett bearbetat urvalsmaterial från Population Census 1970 publikt. Traditionen i Norden är dock annorlunda, med utlämnande av mikrodata till bland annat forskare efter prövning med avseende på sekretess. Internationellt har det såvitt känt inte inträffat några skandaler med offentliga mikrodata som lämnats ut från myndigheter. Risken för

16 16 identifiering eller att man snedvrider materialet är dock påtaglig om man använder en felaktig metod för röjandekontroll av datamaterialet. Från användningssynpunkt är det viktigt med information om begränsningar i datamaterialet, utan att producenten för den skull berättar exakt vilken metod som använts för röjandekontroll. SCB:s beslut i frågan är att ställa sig positivt då den formella frågan från Eurostat kommer om att ge ut offentliga mikrodata för EU-SILC och EU-LFS. SCB kommer även att ställa sig positivt om frågan om utlämnande av andra data kommer från Eurostat. Det kan komma att handla om strukturlönestatistiken, Hushållens utgifter och Innovationsundersökningen. Man ska dock utreda varje enskilt fall för att finna lämpliga metoder för att säkerställa att inte röjande kan ske. SCB behöver samla erfarenheter och kunskap från utgivning av offentliga mikrodata avseende EU-SILC och EU-LFS. I EU-SILC tillämpas bland annat multinomiala regressionsmodeller för att skapa syntetiska data, medan det i EU-LFS tillämpas flera olika metoder som främst bygger på aggregeringar av data. I dag används itverktygen µ-argus och sdcmicro, som bygger på µ-argus, av Eurostat. Verktygen är fritt tillgängliga för andra producenter. Presentation Jörgen Brewitz Microsoft PowerPoint Presentation 6 Den svenska lönestrukturen ur ett könsperspektiv (John Ekberg, MI) Medlingsinstitutet har tre ansvarsområden. 1. Verka för en väl fungerande lönebildning 2. Medla i arbetsrelaterade konflikter 3. Officiell statistik om löner Lönestatistiken är årlig, individbaserad och täcker alla i offentlig sektor och ungefär hälften av löntagarna i privat sektor. Man mäter i princip månadslön plus fasta och rörliga tillägg. Rapporten har publicerats i sin nuvarande form sedan 2009 och består av två delar, dels en mer eller mindre fast del som beskriver löneskillnaderna, dels en temadel som belyser olika fenomen olika år. En av anledningarna till att rapporten behövs är för att verka som en bench mark för hela arbetsmarknaden. Detta behövs då löneskillnaden, beroende på vilken population man undersöker, varierar mellan 24 och 0,9 procent. Rapporten släpps av Medlingsinstitutet samma dag som statistiken släpps på SCB:s hemsida.

17 17 Löneskillnaden är totalt sett 12,5 procent, men varierar stort mellan sektorerna. Från 18,3 bland tjänstemän i privat sektor till 4,6 i kommunal sektor. Könssegrationen är stor bland yrkena i Sverige. I manligt dominerade yrken finns yrken i ett stort spann på medellön och det är större lönespridning ju högre lönen är. I de flesta yrken har männen högre lön än kvinnorna. I kvinnligt dominerade yrken är det tvärtom. De flesta yrken ligger med en medellön på mellan och kronor och man kan inte se samma effekt på lönespridningen. I vissa yrken har dock kvinnor högre lön än männen, t.ex. bland förskollärare och barnskötare. Detta beror till viss del på att man inte tagit hänsyn till åldersfördelningen på löntagarna. I könsbalanserade yrken syns den negativa korrelationen, att löneskillnaden ökar i takt med att lönerna blir högre, tydligt. Totalt sett har löneskillnaden minskat med 4 procentenheter sedan Den har minskat mest i staten, med 7 procentenheter. Samtidigt är det också en sektor som har gått från att vara mansdominerad till att bli kvinnodominerad. Det finns också en löneökningseffekt i och med att kvinnor har haft större löneökningar (över industrinormen) än män vilket också är en förklaring till att löneskillnaderna har minskat. Man räknar med att procent av löneskillnaden beror på den strukturella effekten att kvinnor kommer in i manligt dominerade yrken och tvärtom. Medan resterande procent beror på löneeffekten. Genom att studera percentilkvoter för olika år kan man se om löneskillnaderna ändras både i nivå och in förhållande till lönenivån. För samtliga studerade år mellan 2000 och 2015 kan man se att löneskillnaden är högre ju högre lönen är, men förutom en nivåskiftning nedåt för samtliga percentiler år 2006 kan man inte se några större förändringar i löneskillnaden för de med lägst löner. Däremot har löneskillnaden minskat mest över åren blad de med högst löner. Totalt sett var löneskillnaden 12,5 procent, men om hänsyn tas till faktorer som yrke, ålder och utbildning blir den standardvägda löneskillnaden 4,6 procent. I en temastudie specialstuderades löneskillnader mellan nyexaminerade kvinnor och män som visade på att det fanns en löneskillnad på 7,9 procent sedan från början. Om hänsyn tagits till utbildning, lärosäte, ålder och yrke fanns det fortfarande en löneskillnad på 1,7 procent. För att få en förklaring på vad det kunde bero på användes en studie som gjorts av Universeum där man på lärosätesnivå kunde finna studenternas förväntningar på lönenivå och jämföra det med det faktiska utfallet två år senare. Man studerade Ekonomstudenter och kunde se att män generellt

18 18 förväntade sig högre lön än kvinnor och oftast fick det utfallet. På lärosätesnivå kunde man också finna att studenter från HHS både förväntade sig och fick högre lön än studenter från andra lärosäten. Presentation John Ekberg Microsoft PowerPoint Presentation 7 AGI Arbetsgivaredeklarationer med individuppgifter, vad innebär det? (Zennie Sjölund, SRF Konsult) Frågan om ifall företagen ska rapportera in deklarationsuppgifter månadsvis har varit uppe till diskussion vid minst tre tidigare tillfällen, dels i SOU 2008:74 (FUT-utredningen), dels i månadsuppgiftsutredningen SOU 2012:47, samt i socialförsäkringsutredningen som kom Skatteverket tog i en PM fram förslag på vad en månadsuppgift kan innehålla och Finansdepartementet sände ut SKV:s förslag på remiss. En proposition lämnades till riksdagen i december Beslut fattas av regeringen i maj Därefter kan Skatteverket utfärda föreskrifter. Förslaget innebär inte några större lagändringar, dock väntas ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m. I förslaget ligger att utbetald ersättning för arbete ska redovisas på individnivå i arbetsgivardeklarationen, dvs. per betalningsmottagare varje månad. Det är bara vissa uppgifter som föreslås ska lämnas månadsvis och det kommer inte till några nya uppgifter. AGI ersätter KU Övriga kontrolluppgifter redovisas årligen. Det innebär att arbetsgivarnas uppgiftslämnande kan effektiviseras genom att uppgifterna tas direkt från lönesystemen och bara lämnas en gång till en myndighet samt att de myndigheterna som har direkt tillgång till kontrolluppgifterna får en effektivare handläggning och att deras kontrollmöjligheter förbättras. Det innebär också att den anställde får tillgång till uppgifterna direkt via en sida hos Skatteverket. En fördel Skatteverket hoppas på är att differensen mellan inlämnade arbetsgivardeklarationer och kontrolluppgifterna ska minska. I dag finns det differenser i 10 procent av fallen, vilket kostar Skatteverket mycket att granska. Liknande system finns i flera länder, bland annat Danmark, Storbritannien, Tyskland och Norge. I Norge är systemet intimt kopplat till trygghetssystemen. Finland börjar från och med AGI införs succesivt från 1 juli 2018 och de flesta företagen går över från 1 januari De första företagen i Sverige som börjar lämna in arbetsgivaredeklarationer varje månad är företag med

19 19 personalliggare, d.v.s. bygg-, tvätteri-, restaurang- och frisörbranschen samt företag med över 15 anställda. Kontantprincipen gäller och det är den månad då utbetalningen skedde som blir den registrerade månaden för den anställde, inte vilken månad som ersättningen intjänades. En persons sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ska i framtiden beräknas på dessa aktuella inkomster istället för på tidigare intjänade inkomster som görs i dagsläget. Presentation Zennie Sjölund y&rc=ex0share 8 Övriga frågor Inga övriga frågor inkom. Nästa möte bestämdes till oktober Exakt datum meddelas via Doodle. 10 Summering Ordföranden summerade mötet genom att konstatera att mötet genomförts i en positiv anda och varit mycket informativt gällande aktuella frågor.