Noll koll. Stora brister vid butiksförsäljning av elartiklar

Transkript

1 Noll koll EIO 1

2 2 EIO

3 Johan Martinsson, EIO: Alla måste kunna förstå reglerna 4 Elsäkerheten i fara 5 Så fungerar behörighetssystemet 8 Konsumenten famlar i mörkret 10 Stora risker när informationen brister 16 Slutsatser 19 Våra rekommendationer 20 Hela undersökningen inklusive statistik på länsnivå 22 Referenser 24 EIO 3

4 Johan Martinsson EIO Alla måste kunna förstå reglerna Elektricitet är inget att leka med. Varje år orsakar felaktiga elinstallationer bränder och personskador runtom i Sverige. Händelserna bär ett högt pris, både mänskligt och ekonomiskt. Ibland är olyckorna resultatet av övermodiga hemmafixare som utöver att lägga golv och snickra på verandan också vågar sig på att installera ny el i fritidsstugan. Andra gånger beror felen på att yrkesmannen saknar de rätta kunskaperna och färdigheterna. För att förebygga skador på person och egendom till följd av bristfälliga eller felaktiga installationer behövs tydliga regler. Behörighetssystemet är, trots sina brister, vårt främsta verktyg för att idag förhindra att farliga elinstallationer utförs av obehöriga. Men det räcker inte att regelverket existerar. Kunskapen måste också komma konsumenterna till del. Trots att detta enklast görs på de platser där elartiklar säljs brister informationen i de flesta fall enligt våra medlemsföretag. För att undersöka om och i så fall hur konsumenter informeras om behörighetsreglerna bestämde vi oss för att genomföra en landsomfattande kartläggning. Vi valde ut några av landets största byggvaruhuskedjor och detaljhandelskedjor med ett stort utbud av elartiklar och åkte ut på vägarna. av vem som helst, men att installation kan kräva behörighet? Får till exempel köparen av golvvärme på 230 volt information om att han eller hon måste anlita en elinstallatör för installationen, eller lämnar personen butiken i tron att arbetet likaväl kan utföras av en lekman? Det är detta vi ska undersöka i denna rapport. Rapporten avslutas med ett resonemang om vilka slutsatser som bör dras utifrån undersökningen samt konkreta åtgärdsförslag. Utgångspunkten är given. I en tid när allt fler kommer i kontakt med elektricitet växer behovet av ett nytt behörighetssystem som kan förstås och följas av såväl yrkesutövare som lekmän. Johan Martinsson Bransch- och affärsutvecklingschef, EIO Foto: Johanna Norin Byggvaruhusen, som blivit allt fler och allt större under de senaste decennierna, säljer numera både elartiklar avsedda för professionella och elartiklar för lekmän. Vid våra butiksbesök iklädde vi oss rollen som vanliga konsumenter. Frågorna vi sökte svar på var flera. Informeras den enskilde konsumenten om att delar av utbudet visserligen får köpas 4 EIO

5 Elsäkerheten i fara Elsäkerheten i fara Marknaden för byggvaruhus har vuxit kraftigt under de senaste decennierna. I slutet av 1980-talet tog Beijer Byggmaterial, som funnits på marknaden sedan början av talet, ledningen för expansionen. Finska K-rauta etablerade sig i Sverige 1996 och året därpå öppnade schweizisk-tyska Bauhaus sitt första varuhus i landet. År 2006 fanns det cirka 620 byggvaruhus i Sverige. Idag är de betydligt fler. Branschen omsätter också allt mer pengar och under det senaste decenniet har omsättningen i bygg- och järnhandeln vuxit år för år. Mellan åren ökade omsättningen från knappt 27 miljarder kronor till drygt 32 miljarder kronor. 1 I takt med att antalet butiker blivit fler och storleken på varuhusen vuxit har också produktutbudet blivit allt bredare. Flera av de största kedjorna arbetar utifrån konceptet att samla allt under ett tak. Vid sidan av byggmateriel, trädgårdsredskap och snickarverktyg säljer de större kedjorna numera även VVSprodukter och elartiklar, alltifrån stickpropp och skarvsladd till komplicerade alternativt professionella installationsprodukter. En viktig förklaring till utvecklingen är det ökade intresset bland privatkonsumenter för att renovera sina bostäder. Hemmafixartrenden, inte sällan kopplad till de många gördet-själv-program som visats i tv de senaste åren, har gjort att byggvaruhusen numera konkurrerar med bland annat möbelvaruhus och shoppinggallerior om besökarnas lediga tid. Ett ökat renoveringsbehov av många villor och flerfamiljshus uppförda på 1970-talet har också bidragit till utvecklingen. Från att byggvaruhusen länge var hantverkarnas domän, trängs idag både yrkesmän och privatkonsumenter mellan hyllraderna. I snitt går ungefär 65 procent av bygg- och järnhandelns omsättning mot yrkesförbrukarna och 35 procent mot konsumenterna, enligt Sveriges Bygg- och järnhandlareförbund. 2 Denna utveckling ställer nya krav, både på lagstiftaren och försäljningsställena. När enkla förlängningssladdar ligger sida vid sida med elartiklar som enbart får installeras av professionella elektriker ökar risken för felaktiga elinstallationer, vilket i förlängningen hotar elsäkerheten i hela samhället. Utbredd okunskap Riskerna för elfel har ökat i takt med att allt fler svenskar på senare år vågat sig på att på egen hand renovera huset och utföra elarbeten. Våra medlemsföretag stöter i både privatbostäder och offentliga miljöer på fel aktiga elinstallationer som kan innebära skador och orsaka brand. En viktig förklaring till att det ser ut så här är okunskap. En stor del av befolkningen vet helt enkelt inte vilka regler som gäller kring elarbeten. Ännu allvarligare är att många utför elarbeten som enligt lag enbart får utföras av en elinstallatör eller av en yrkesman som arbetar under överinseende av en elinstallatör. När opinionsinstitutet Novus på uppdrag av EIO våren 2012 undersökte svenskarnas kunskaper om elinstallationer var resultatet nedslående. 3 Till exempel visade det sig att 35 procent av de svarande på egen hand hade monterat belysning och dragit sladd till en kopplingsdosa för att få el, trots att arbetet endast får utföras av en elinstallatör eller en yrkesman som arbetar under överinseende av en elinstallatör. 1. Statistiken är hämtad ur Företagens ekonomi, en årlig undersökning som SCB genomför. Siffrorna avser den totala omsättningen i Byggvaruhandel (SNI ) samt Järn- och VVS-varuhandel (47 522). Omsättningen i branschen ser av allt att döma ut att ha ökat även efter år 2010, men till följd av det tidsseriebrott som uppstod när ett stort företag år 2011 klassificerades om och fick en ny SNI-kod är det inte möjligt att följa utvecklingen över en längre period. 2. Sveriges Bygg- och järnhandlarförbund (2013a). 3. Novus (2012). EIO 5

6 Felaktiga elinstallationer upptäcks ofta först när det är för sent, i samband med att det brinner eller att någon blir skadad. 6 EIO

7 Elsäkerheten i fara Stor okunskap om elarbeten Drygt en av tre svarande (35 procent) har på egen hand monterat belysning och dragit sladd till en kopplingsdosa för att få el, trots att det är ett behörighetskrävande arbete. Nästan en av fem (18 procent) har på egen hand kopplat in disk- eller tvättmaskin i en anslutningsdosa, trots att det är ett behörighetskrävande arbete. Drygt fyra av tio (45 procent) tror att en granne som är yrkesman i tjänsten får göra elinstallationer på sin fritid, trots att det inte alls är självklart. Tre av tio (30 procent) tror att vem som helst får montera belysning och dra sladd till en kopplingsdosa. Två av tio (19 procent) lever i tron att de på egen hand får koppla in diskeller tvättmaskinen, även om det är en uppgift som kräver professionell hjälp. Undersökningen genomfördes av Novus under perioden 29 mars-3 april De svarande var allmänhet i åldrarna år. Sammanlagt genomfördes intervjuer. Dolda elfel undergräver elsäkerheten Vilka faktiska konsekvenser hemmafixartrenden fått i våra bostäder är svårt att säga. Den statistik som finns tillgänglig är bristfällig och felaktiga elinstallationer upptäcks ofta först när det är för sent, i samband med att det brinner eller att någon blir skadad. Någon samlad uppfattning om hur vanligt förekommande felaktiga elinstallationer är saknas också. Kanske kan vårt grannland Danmark ge en fingervisning om de dolda farorna. Sedan det den 1 maj 2012 blev obligatoriskt att besiktiga elanläggningen i småhus som ska säljas, där säljare och köpare är överens om att teckna en försäkring mot dolda fel, har mängder av elfel upptäckts. 4 En utvärdering som den danska Sikkerhedsstyrelsen utförde i maj 2013, ett år efter att den nya lagen trädde ikraft, visade att felaktiga elinstallationer upptäcktes under de drygt besiktningar som gjordes det första året. 5 Hela av de upptäckta felaktigheterna klassificerades som K2 och K3, det vill säga fel som kan orsaka brand och personskador och som omedelbart bör åtgärdas. Danskt besiktningskrav avslöjar 920 brandrisker varje månad Elbesiktning (eleftersyn) utförs i sålda småhus där säljare och köpare är överens om att frånsäga sig sitt tioåriga ansvar för dolda fel. Under lagens första år utfördes sammanlagt besiktningar. Felen fördelades på följande sätt: K1: stycken Olagligt tillstånd som dock inte är omedelbart farligt och som inte påverkar funktionsdugligheten. K2: stycken Olagligt tillstånd som på längre sikt kan innebära risk för personskada eller brand och/eller brist på funktionsduglighet i en mindre och avgränsad del av elinstallationen. K3: stycken Olagligt tillstånd som omedelbart eller på kort sikt kan innebära risk för personskada eller brand och/eller brist på funktionsduglighet i en väsentlig eller omfattande del av elinstallationen. Undersökningen genomfördes av den danska Sikkehedsstyrelsen 1 maj maj Eftersom motsvarande besiktningskrav saknas i Sverige är det, utöver de skildringar vi får av våra medlemmar, svårt att säga något om hur vanligt det är med felaktiga elinstallationer. Men eftersom hemmafixartrenden varit stark även i Danmark och landets regler kring elinstallationer har stora likheter med de svenska finns det ingen anledning att tro att situationen skulle vara väsentligt bättre i Sverige. 4. En utförlig genomgång av det danska besiktningssystemet, dess bakgrund, syfte och innehåll finns i rapporten Dolda elfel i Danmark. Nya besiktningskrav avslöjar tusentals felaktiga elinstallationer i danska hem (EIO, 2012). 5. Møller Pedersen (2013). EIO 7

8 Så fungerar behörighetssystemet Så fungerar behörighetssystemet För att hantera de risker som är förenade med elektricitet finns i Sverige ett regelverk som anger vilka elinstallationer som får utföras av gemene man samt vilka krav som ställs på de personer som vill utföra kvalificerade elinstallationer. Det samlade regelverket går under namnet behörighetssystemet 6 och bygger på de regler om elinstallationer som i första hand finns i Elinstallatörsförordningen (1990:806), som i sin tur har sitt stöd i 9 kap 1 Ellagen (1997:857), och Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Till skillnad från många andra yrkesgrupper är elektrikern, eller yrkesmannen som personen benämns i lagstiftningen, inte nödvändigtvis samma person som har de kunskaper som krävs för uppdraget. Rätten att utföra elinstallationsarbeten, den så kallade behörig heten, är istället knuten till en enskild elinstallatör som är anställd på samma företag. Om yrkesmannen inte själv har behörighet, jobbar han eller hon under överinseende av denne elinstallatör. 7 Enligt Elinstallatörsförordningen är det elinstallatören som har ansvar för att den yrkesman som besöker kunderna har tillräckliga kunskaper och färdigheter. 8 Utgångspunkten är således att det är elinstallatören, inte yrkesmannen som gör själva installationerna, som ska se till att den utförda elinstallationen kontrolleras. Systemet, vars grund är anställningsförhållandet, innebär att den yrkesman som under arbetstid har rätt att göra alla möjliga typer av elarbeten, inte får utföra elinstallationer på sin fritid, vare sig i sitt eget hem eller hos grannen. Behörighetssystemet innehåller också flera så kallade behörighetsnivåer. Typen av behörighet bestämmer vilken typ av elinstallationer som den behöriga anses ha kompetens att utföra. Kraven på utbildning och kompetens varierar beroende på vilken typ av elinstallationer det handlar om. En person kan endast inneha en typ av behörighet. För att kunna tilldelas behörighet ska den sökande uppfylla en rad krav på utbildning och praktik. Flera olika behörighetsnivåer Allmänna behörigheter Begränsade behörigheter AB ABL BB1 BB3 Gäller för alla elinstallationsarbeten på starkströmsanläggningar. Gäller för alla elinstallationsarbeten på lågspänningsanläggningar. För att kunna tilldelas behörighet ska den sökande uppfylla en rad krav på utbildning och praktik. Gäller för följande elinstallationsarbete på lågspänningsanläggningar Uppsättning och flyttning i befintlig gruppledning av ljusarmaturer, elkopplare och uttag med tillhörande kablar, Fast anslutning och loss koppling av en anordning med tillhörande don samt förläggning och anslutning av kablar som tillhör donen. Gäller för visst slag av elinstallationsarbete på starkströmsanläggningar efter bedömning av Elsäkerhetsverket i varje särskilt fall. 8 EIO

9 Så fungerar behörighetssystemet Behörighet AB AB Utbildnings- och praktikkrav Civilingenjörsexamen med elkraftteknisk inriktning, eller Högskoleexamen om minst 120 högskolepoäng med elkraftteknisk inriktning, eller Genomförd treårig gymnasieutbildning inom elprogrammet med godkända betyg i elkrafttekniska ämnen och ellära, samt påbyggnadsutbildning i form av nationellt fastställd kurs för allmän behörighet som elinstallatör med godkända betyg, eller Yrkeshögskoleexamen eller kvalificerad yrkeshögskoleexamen med elkraftteknisk inriktning. Behörighet BB1 BB1 Utbildnings- och praktikkrav Examen enligt eller 8 1 2, eller Utbildning eller examen enligt eller eller Specialkurs för behörigheten innefattande elkrafttekniska ämnen samt ellära och som ges av en utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda betyg. För behörigheten BB1 krävs att sökanden förvärvat praktik på lågspänningsanläggningar under sammanlagt två år, varav en sammanhängande period om minst ett år. För behörigheten AB krävs praktik under sammanlagt fyra år, varav en sammanhängande period om minst tre år. Under dessa tre år ska minst ett år ha omfattat praktik på högspänningsanläggningar och minst två års praktik på lågspänningsanläggningar. ABL Behörighet ABL Utbildnings- och praktikkrav Civilingenjörsexamen med elkraftteknisk inriktning, eller Högskoleexamen om minst 120 högskolepoäng med elkraftteknisk inriktning, eller Genomförd treårig gymnasieutbildning inom elprogrammet med godkända betyg i elkrafttekniska ämnen och ellära, samt påbyggnadsutbildning i form av nationellt fastställd kurs för allmän behörighet för elinstallatörer med godkända betyg, eller Yrkeshögskoleexamen eller kvalificerad yrkeshögskoleexamen med elkraftteknisk inriktning. För behörigheten ABL krävs praktik under sammanlagt fyra år på lågspänningsanläggningar, varav en sammanhängande period om minst tre år. 6. För en fullständig överblick av behörighetsregelverket bör även skrivningar om utbildning och anställningsförhållande i kollektivavtal, separata avtal mellan elteknikbranschens parter och den omfattande tolkning och praxis som under årens lopp vuxit fram i nära samarbete mellan Elsäkerhetsverket och branschaktörerna beaktas. 7. Elinstallatörsfördordningen, Elinstallatörsfördordningen, 6. EIO 9

10 Konsumenten famlar i mörkret Konsumenten famlar i mörkret Det är inte vem som helst som får installera el. Behörighetssystemet ställer, som framgår i föregående kapitel, omfattande krav på bland annat utbildning och erfarenhet på den som ska installera alltifrån diskmaskiner till utomhusbelysning. Reglerna är viktiga och finns till för att skydda enskilda från att råka illa ut och i värsta fall skadas. Ett regelverk blir dock inte automatiskt effektivt. Det behöver också finnas en kännedom om vilka elinstallationer som kräver behörighet och vilka elarbeten som även en noggrann lekman får utföra. Ur ett konsumentperspektiv är det uppenbart att byggvaruhusen och detaljhandels kedjorna, som säljer elartiklar både till professionella och till lekmän, bär ett stort ansvar för att informera om vilka regler som gäller. Dessvärre tyder den information EIO får via sina lokala representanter och medlemsföretag på att man som kund i butikerna enbart i undantagsfall får någon information om behörighetsreglerna. Vi bestämde oss därför för att undersöka saken närmare. Under perioden maj juli 2013 genomförde vi oannonserade besök 10 EIO

11 Illustration: illli.se på 60 byggvaruhus i 25 orter i sammanlagt 17 län. Butikerna, från Malmö i söder till Luleå i norr tillhör några av landets största bygg varukedjor med ett brett produktsortiment av elartiklar: Bauhaus, K rauta, Jula och Clas Ohlsson. Så gick undersökningen till Under butiksbesöken studerade vi om och i så fall hur kunderna i största allmänhet informerades om att vissa elarbeten kräver behörighet. Finns det till exempel i butiken väl synlig information som berättar vilka regler som gäller? På förhand valde vi ut fem elartiklar som är vanligt förekommande och vars installation kräver behörighet. De utvalda produkterna fanns dock inte till försäljning i samtliga butiker, vilket framgår i summeringen. Under butiksbesöken undersökte vi om det på produktförpackningarna eller vid försäljningsstället, till exempel hyllkanten, fanns information om behörighetssystemet. Butiksbesöken avslutades med att vi letade upp golvvärme för 230 volt och tog kontakt med närmaste säljare för att därigenom ta reda på vilken muntlig information om behörighetsreglerna som man som kund fick Resultatet av undersökningen i sin helhet finns som bilaga. På fråga 8, Uppmanade butikssäljaren dig att anlita en elinstallatör eller motsvarande?, hände det i ett fåtal fall att försäljarna svar inte enkelt kunde definieras som ja eller nej. Vi har otydligheten till trots valt att i dessa fall registrera svaret som ja. EIO 11

12 Undersökning del 1: Genomgång av den skriftliga information som finns i varuhusen. 1 Finns det i butiken väl synlig skriftlig uppmaning om att man alltid bör anlita elektriker om man är osäker på elarbete? Finns det i butiken väl synlig skriftlig uppmaning om att man alltid bör anlita elektriker om man är osäker på elarbete? 2 Ja 0 st (0 %) (Totalt 60 butiker) Nej 60 st (100 %) Ja 0 st (0 %) (Totalt 60 butiker) Nej 60 st (100 %) Finns det på förpackningen information om att inkoppling kräver behörighet? 3a Golvvärme för 230 volt 3b Bastuaggregat Belysningsarmatur för fast anslutning utomhus Ja 9 st (18,3 %) (Totalt 49 butiker) Nej 40 st (81,7 %) Ja 1 st (1,7 %) (Totalt 59 butiker) Nej 58 st (98,3 %) 3c Elradiator för fast anslutning 3d 3e Ventilationskanalfläkt Ja 0 st (0 %) (Totalt 47 butiker) Nej 47 st (100 %) Ja 0 st (0 %) (Totalt 59 butiker) Nej 59 st (100 %) Ja 0 st (0 %) (Totalt 26 butiker) Nej 26 st (100 %) Finns det vid för säljningsplatsen, t ex hyllkanten, information om att inkoppling kräver behörighet? 4a Golvvärme för 230 volt 4b Belysningsarmatur för fast anslutning utomhus Ja 13 st (27 %) (Totalt 48 butiker) Nej 35 st (73 %) Ja 1 st (1,7 %) (Totalt 59 butiker) Nej 58 st (98,3 %) 4c 4d 4e Elradiator för fast anslutning Ventilationskanalfläkt Bastuaggregat Ja 0 st (0 %) (Totalt 48 butiker) Nej 48 st (100 %) Ja 0 st (0 %) (Totalt 59 butiker) Nej 59 st (100 %) Ja 2 st (7,4 %) (Totalt 27 butiker) Nej 25 st (92,6 %) 12 EIO

13 Undersökning del 2: Samtal med butikssäljare om pro dukten golvvärme 230 volt 5 Golvvärme 230 volt: Blev du i samtalet med butikssäljaren informerad om behörighetsreglerna? Om ja, berättade butikssäljaren på eget initiativ om behörighetsreglerna? 6 Ja 2 st (3,8 %) (Totalt 52 butiker) Nej 50 st (96,2 %) Ja 1 st (50 %) (Totalt 2 butiker) Nej 1 st (50 %) 7 Gav butikssäljaren dig skriftlig information om vilka regler som gäller vid installation av elartiklar? Uppmanade butikssäljaren dig att anlita en elinstallatör eller motsvarande? 8 Ja 1 st (2 %) (Totalt 52 butiker) Nej 51 st (98 %) Ja 17 st (33 %) (Totalt 52 butiker) Nej 35 st (67 %) Stora brister i informationen Trots att vi hade fått indikationer på att informationen var knapphändig överraskades vi av resultatet från varuhusbesöken. Inte i ett enda fall fanns tydligt skyltad information om behörighetssystemet eller uppmaningar om att anlita en elektriker om man som konsument är osäker på elarbetet. På de undersökta produkterna, som samtliga kräver behörighet för att installera, fanns det endast i undantagsfall information om behörighetsreglerna. Inte heller förekom i de flesta fall någon skriftlig information vid försäljnings stället, till exempel på hyllkanten. De flesta mötena med butikspersonal gav dessvärre inte mycket mer kunskap. I 52 av 60 besökta varuhus lyckades vi prata med personal. Bara i 33 procent av samtalen uppmanade butikssäljaren oss att anlita en elinstallatör. I samtalet om golvvärme för 230 volt fick vi enbart vid två tillfällen information om behörighetssystemet. Bara i ett av dessa fall berättade personen ifråga på eget initiativ om reglerna. Enbart i ett fall gav butikssäljaren oss skriftlig information om installationsreglerna. Bara i 33 procent av samtalen uppmanade butikssäljaren oss att anlita en elinstallatör. EIO 13

14 Konsumenten famlar i mörkret Känner du någon elektriker så be honom komma och kolla anslutningarna eller be honom att koppla in kabeln. Förlägga kabeln kan du göra själv, se bara anvisningarna. Du kan även klippa av kabeln om den blir för lång. Direkt missvisande råd från säljarna Men inte nog med att samtalen med enskilda butikssäljare om golvvärme för 230 volt avslöjade en utbredd okunskap om vilka regler som gäller. Vi fick vid upprepade tillfällen också direkt felaktiga instruktioner. På Jula i Örebro meddelade butikssäljaren att ingen i butiken kunde svara på några frågor om golvvärme för 230 volt. På K-rauta i Växjö fick vi på frågan om det var någon särskilt vi borde tänka på när man installerar golvvärme svaret: Nej, inte vad jag vet. Det är bara att köra. På Bauhaus i Sundsvall gick butikssäljaren ett steg längre och uppmuntrade oss att göra installationen på egen hand: Inga problem att koppla in själv. Det finns anvisningar i förpackningen om hur du förlägger värmekabeln och sedan kopplar in kabel och termostat. En liten bit bort, på K-rauta i Sundsvall, tyckte säljaren att vi kunde se oss om i bekantskapskretsen om vi behövde hjälp: Känner du någon elektriker så be honom komma och kolla anslutningarna eller be honom att koppla in kabeln. Förlägga kabeln kan du göra själv, se bara anvisningarna. Du kan även klippa av kabeln om den blir för lång. På Bauhaus i Norrköping var butikssäljaren lite försiktigare och meddelade att inkopplingen antagligen behöver göras av en elektriker. På Bauhaus i Uppsala uppmanade säljaren oss att anlita elinstallatör, men inte på grund av behörighetsregelverket utan försäkringsbolagens regler. Butikssäljaren på Jula i Sollentuna sade sig inte kunna ge några råd om elartiklarna vi undersökte. Jag kan inte varorna, som han förklarade. Istället uppmanade han oss att kontakta en VVS-installatör, eftersom det rörde sig om golvvärme till badrum. En liten bit bort, på K-rauta i Sollentuna, förklarade säljaren för oss med anledning av golvvärme för 230 volt att det inte var något speciellt att tänka på alls. På Bauhaus i Bromma var råden inte lika definitiva. Jag tror inte att du får installera golvvärmen på egen hand, men jag är osäker. Däremot fick vi råd om vilket tätskick vi borde köpa. I Järfälla på K-rauta gav säljaren lika tydliga som felaktiga råd, Ja, man ska få koppla in golvvärmen själv. På Jula-butiken i Järfälla blev vi i kundservicedisken uppmanade att googla fram informationen men samtidigt upplysta om att butiken inte bar något ansvar för om något skulle gå fel under installationen. På Bauhaus i Barkarby strax utanför Stockholm fick vi av en säljare först veta att det var helt i sin ordning om vi på egen hand ville koppla in golvvärmen. Hans kollega bad oss däremot att anlita en elektriker. Även om vi själva var elektriker gick det bra att koppla in elartikeln, ett råd som står i direkt strid med lagstiftningen och kravet på arbete under överinseende av elinstallatör. På Jula i Luleå svarade säljaren ja på frågan om vi på egen hand fick lägga golvvärmen. 14 EIO

15 Konsumenten famlar i mörkret Det ska utföras av behörig elektriker. Förlägga kabeln kan du göra själv, se bara anvisningarna. Ja, man ska få koppla in golvvärmen själv. Jag tror inte att du får installera golvvärmen på egen hand, men jag är osäker. Nej, inte vad jag vet. Det är bara att köra. Illustration: illli.se Men hur var det med inkopplingen? Säljaren tittade i sin dator, men någon särskild information om produkten med koppling till behörighetsreglerna hittade han inte. Inte heller instruktionsboken innehöll någon information. Då får du göra det själv, konstaterade säljaren. Men det förekom också givande samtal med kunnig personal. I samtliga varuhuskedjor, om än inte i varje butik, har vi mötts av tillmötesgående säljare som har varit tydliga med att vi ska anlita en elektriker för att få golvvärmen monterad och installerad. På Jula i Umeå var butikssäljaren tydlig om vem som får installera golvvärme för 230 volt. Det ska utföras av behörig elektriker. Tyvärr visar sammanställningen av varuhusbesöken att det långt ifrån är regel. Vid en majoritet av besöken fick vi som konsumenter ingen information, vare sig muntlig eller skriftlig, om att produkten vi höll i vår hand krävde behörighet för att installera. EIO 15

16 Stora risker när informationen brister Stora risker när informationen brister Vår undersökning visar att man som konsument vid några av landets större byggvaruhus och detaljhandelskedjor sällan får information om gällande behörighetsregler. Endast i undantagsfall hände det att säljaren på direkt fråga berättade för oss att vi var tvungna att anlita professionell hjälp vid installation. I flera fall fick vi direkt felaktiga råd. Bristen på information, både skriftlig och muntlig, är mycket allvarlig. Den konsument som planerar att på egen hand lägga in golvvärme i sitt badrum kan, enligt vår undersökning, i många fall vandra igenom varuhuset utan att få någon som helst information om att arbetet kräver behörighet. Lagstiftningen på området sätter dessvärre inte någon press på den som säljer elmateriel att informera konsumenterna om behörighetskraven. Trots att all butiksförsäljning i Sverige är reglerad i lag och det ställs krav på den information som ska ges till konsumenten finns det alltså för närvarande inget uttalat krav på att informationsplikten ska omfatta behörighetsregelverket. Så ser lagstiftningen ut Produktsäkerhetslagen Utgångspunkten i Produktsäkerhetslagen (2004:451) är att varor som säljs till konsumenter av företag ska vara säkra. 10 Kravet för att en vara ska betraktas som säker är att den vid normal eller som det heter rimligen förutsebar användning och livslängd inte för med sig någon risk för människors hälsa och säkerhet eller bara låg risk. 11 För att lagen ska gälla ska varan endera vara avsedd för konsumenter eller antas kunna komma att användas av konsumenter. 12 Enligt lagen ska tillverkaren tillhandahålla konsumenten säkerhetsinformation om produkten. Den ska vara utformad på ett sätt som gör det möjligt för en konsument bedöma riskerna med varan och skydda sig mot dessa. 13 Produktsäkerhetsförordningen I Produktsäkerhetsförordningen (2004:469) görs ett förtydligande angående skyldigheten att lämna information om en varas säkerhet till konsumenten. Av förordningen framgår att säkerhetsinformation ska lämnas: Genom märkning på varan eller i den bruksanvisning som följer med varan. I annan form på säljstället. I till exempel annonser som näringsidkaren som säljer varan använder vid marknadsföring. I viss form till konsumenter som begär det. 14 Informationsskyldigheten gäller alltså inte enbart tillverkaren av produkten utan även den som säljer varan. 10. Produktsäkerhetslagen, Produktsäkerhetslagen, Produktsäkerhetslagen, Produktsäkerhetslagen, Produktsäkerhetsförordningen, EIO

17 Förordning om elektrisk materiel Men det finns även speciallagstiftning skriven uteslutande för elartiklar. I förordningen (1993:1068) om elektrisk materiel framgår att den som säljer elmateriel 15 ansvarar för att materielen uppfyller gällande säkerhetskrav. 16 Ett av kraven gäller märkning. Det framgår att elektrisk materiel antingen genom märkning på själva produkten eller i en medföljande bruksanvisning ska vara försedd med sådan information som behövs från säkerhetssynpunkt för att säkerställa att den används på ett säkert sätt och för avsett ändamål. 17 Elsäkerhetsverkets föreskrifter I Elsäkerhetsverkets föreskrifter står att elektrisk materiel endast får släppas ut på marknaden om de uppfyller säkerhetskraven i förordningen om elektrisk materiel. 18 Det handlar till exempel om att produkten ska vara CE-märkt. Hur apparaten ska installeras och användas ska också framgå av den dokumentation som medföljer produkten Med elektrisk materiel avses 1) en anordning som är avsedd att anslutas till en elektrisk starkströmsanläggning, 2) en anordning som har en egen elektrisk kraftkälla, 3) komponenter i en sådan anordning som avses i 1 eller 2, 4) komponenter i en elektrisk starkströmsanläggning, samt 5) elektrisk utrustning som är avsedd att användas i eller vid en elektrisk starkströmsanläggning. 16. Förordningen om elektrisk materiel, Förordningen om elektrisk materiel, ELSÄK-FS 2000:1, ELSÄK-FS 2000:1, 3. EIO 17

18 Elsäkerhetsverkets kontroller är en viktig del i arbetet med att säkerställa en hög säkerhetsnivå på de elartiklar som säljs och används av konsumenter. 18 EIO

19 Slutsatser Slutsatser Med viss regelbundenhet kan man i nyhetsmedier och på Elsäkerhetsverkets hemsida läsa att olika elartiklar belagts med försäljningsförbud. I enlighet med reglerna kring så kallad marknadskontroll gör myndigheten stickprov av produkter i handeln för att testa om de har brister som kan leda till personskador och äventyra elsäkerheten. 20 Om fel upptäcks kan produkten förbjudas. Elsäkerhetsverkets kontroller är en viktig del i arbetet med att säkerställa en hög säkerhetsnivå på de elartiklar som säljs och används av konsumenter. Bara under det senaste året har flera produkter, däribland plattänger 21, USBladdare 22 och LED-belysning 23, stoppats. Men om syftet är att upprätthålla en hög elsäkerhetsnivå i samhället räcker det inte med att kontrollera elartiklarnas utförande. Även den information som konsumenten får om vilka regler som gäller för installation borde givetvis kontrolleras. Som vår rapport visar finns det ett uppenbart behov av en mer omfattande kontroll. I takt med att de stora byggvaruhusen och detaljhandelskedjorna vuxit har utbudet av elartiklar också blivit större. De stora kedjorna saluför numera produkter som är avsedda för såväl professionella yrkesutövare som vanliga konsumenter. Inget av de besökta varuhusen i vår undersökning hade tydligt skyltat information om behörighetssystemet eller uppmaningar om att alltid anlita en elektriker om man är osäker. Endast i undantagsfall fanns det på produktförpackningarna eller vid försäljningsstället information om behörighetsreglerna. Bara i en tredjedel av samtalen uppmanade butikssäljaren oss att anlita en elinstallatör. Detta skapar gränsdragningsproblem. När enklare elmateriel ligger bredvid elartiklar vars installation, i enlighet med Elinstallatörsförordningen, kräver behörighet ökar betydelsen av att konsumenten får tydlig och korrekt information om vilka regler som gäller. Vår undersökning visar tyvärr att den enskilde konsumenten sällan får den information som han eller hon rimligtvis bör kunna förvänta sig. 20. Varje år kontrollerar verket ungefär 400 produkter varav cirka 30 procent får försäljningsförbud. Sammanlagt butikskontrolleras cirka produkter per år, enligt Elsäkerhetsverkets egen uppskattning. 21. Elsäkerhetsverket (2012). 22. Elsäkerhetsverket (2013a). 23. Elsäkerhetsverket (2013b). EIO 19

20 Våra rekommendationer Våra rekommendationer Reformera behörighetssystemet En möjlig förklaring till varför informationen brister är behörighetssystemets komplexitet. Regelverket, vars äldsta delar är nästan hundra år gamla, speglar i flera avseenden inte förutsättningarna i dagens samhälle. Tillkortakommandena är många och hindrar sammantaget utvecklingen av elteknikbranschen och förutsättningarna för tillkomsten av nya arbetstillfällen och tillväxt. Men behörighetssystemet brister också ur ett konsumentperspektiv. Den omfattande regelmassan är svårtydd och som enskild konsument är det inte alltid lätt att veta vilka elarbeten som får utföras av gemene man och vilka som kräver behörighet. Enligt en undersökning som Novus gjort bland EIOs medlemmar anser 63 procent att det är svårt för konsumenterna att förstå det nuvarande behörighetsregelverket. 24 Allmänhetens osäkerhet om vilka regler som egentligen gäller har vid flera tillfällen föranlett Elsäkerhetsverket att förtydliga sina föreskrifter. För att möta en samhällsutveckling där allt fler, frivilligt eller inte, kommer i kontakt med elektricitet krävs en reformering av lagstiftningen. Det måste bli tydligare vilka elarbeten som ska kräva behörighet. Det nuvarande behörighetsregelverket är inte tillräckligt tydligt i hur begreppet elinstallationsarbete ska definieras, vilket lämnar fritt spelrum för egna tolkningar och godtycke. EIO välkomnar den statliga utredning som tillsattes i slutet av augusti 2013 med uppdraget att utreda förutsättningarna för en ny elsäkerhetslagstiftning. 25 Utgångspunkten bör vara att enbart arbetsuppgifter som specifikt påverkar elsäkerheten ska kräva behörighet. EIO anser att behörighetskravet enbart ska omfatta arbeten med anläggningsdelar som ska spänningssättas, arbeten med skyddsströmbanan (felströmsavledning) samt arbeten på dold kanalisation. Det är viktigt att utredaren föreslår en tydlig definition av begreppet elinstallationsarbete. Förändra lagstiftningen Det finns ett uppenbart behov av en mer omfattande informationsplikt i lagen, vilket denna rapport visar. Lagstiftningen bör ändras så att det tydligt framgår att både till verkare och försäljare har ett ansvar för att informera konsumenten om behörighetsreglerna och huruvida installationen av enskilda elartiklar kräver behörighet eller inte. Elsäkerhetsverket bör bemyndigas att förtydliga gällande föreskrifter och tillhandahålla särskilda anvisningar för hur butikerna på bästa sätt kan informera om behörighetssystemet. I egenskap av tillsynsmyndighet enligt både Elinstallatörsförordningen och förordningen om elmateriel måste Elsäkerhetsverket också regelbundet se över hur kraven på information följs. Om nödvändigt bör riksdagen tilldela myndigheten ökade resurser för arbetet. Bygg- och järnhandlarbranschen måste informera bättre Men även ägarna av byggvaruhusen och detaljhandelskedjorna som undersökts i denna rapport måste bli bättre på att tillhandahålla information. Skriftlig information om reglerna vid elinstallation måste tillhandahållas och personalen i butikerna bör utbildas i behörighetssystemet. Branschorganisationen Sveriges Bygg- och järnhandlareförbund, som samlar cirka 750 av landets bygg- och järnhandelsföretag däribland Bauhaus och K-rauta, skriver i sina juridiska råd till medlemmarna apropå kundkontakter att råd och rekommendationer skall man vara säker på och inte gissa. I annat fall lämna över till någon som behärskar ämnet 24. Novus (2013). 25. Regeringen (2013). 20 EIO

21 eller be att få återkomma. 26 Vår undersökning visar att det inte fungerar så i praktiken. Endast i ett fåtal fall under våra varuhusbesök tog säljaren vi pratade med kontakt med en kollega för att förhöra sig om behörighetsreglerna. Snarare förekom det vid upprepade tillfällen att butikssäljaren gav tvärsäkra råd som stod i strid med gällande regler. Den enskilde konsumenten har alltid ett ansvar för att ta reda på vilka regler som gäller. Men i en miljö där produktsortimentet riktar sig till såväl professionella som lekmän, utan tydlig åtskiljning dessa emellan, är det ofrånkomligen mycket svårt att få klarhet i vilka regler som gäller. Butikerna bär ett stort ansvar för att konsumenterna ska kunna göra ett genomtänkt och medvetet val. Endast i ett fåtal fall under våra varuhusbesök tog säljaren vi pratade med kontakt med en kollega för att förhöra sig om behörighetsreglerna. 26. Sveriges Bygg- och järnhandlareförbund (2013b). EIO 21

22 Hela undersökningen inklusive statistik på länsnivå Hela undersökningen inklusive statistik på länsnivå EIO varuhusbesök, 15 maj-24 juli EIO genomförde sommaren 2013 oannonserade butiksbesök på 60 platser runt om i Sverige, från Malmö i söder till Luleå i norr. Syftet var att ta reda på om och i så fall hur konsumenterna informerades om behörighetsreglerna. De besökta varuhusen tillhör några av Sveriges största byggvaruhuskedjor och detaljhandelskedjor: Bauhaus, K-rauta, Jula och Clas Ohlson. Undersökningen bestod av två delar. Den första delen var en genomgång av den skriftliga information som finns i varuhusen (frågorna 1-4). Den andra delen bygger på samtal vi förde med butikssäljare om produkten golvvärme för 230 volt (frågorna 5-8). Golvvärme av detta slag får endast installeras av en elinstallatör eller en yrkesman som arbetar under överinseende av en elinstallatör. Skriftlig information Samtal med butikssäljare Finns det i butiken väl synlig information till kunderna om behörighetssystemet? Finns det i butiken väl synlig skriftlig uppmaning om att man alltid bör anlita elektriker om man är osäker på elarbete? Finns det på förpackningen information om att inkoppling kräver behörighet? 3a Golvvärme för 230 volt 3b Belysningsarmatur för fast anslutning utomhus 3c Elradiator för fastanslutning 3d Ventilationskanalfläkt 3e Bastuaggregat Finns det vid försäljningsplatsen, t ex hyllkanten, information om att inkoppling kräver behörighet? 4a Golvvärme för 230 volt 4b Belysningsarmatur för fast anslutning utomhus 4c Elradiator för fastanslutning 4d Ventilationskanalfläkt 4e Bastuaggregat Golvvärme för 230 volt: Blev du i samtalet med butikssäljaren informerad om behörighets reglerna? Om ja, berättade butikssäljaren på eget initiativ om behörighetsreglerna? Gav butikssäljaren dig skriftlig infor mation om vilka regler som gäller vid installation av elartiklar? Uppmanade butikssäljaren dig att anlita en elinstallatör eller motsvarande? Resultat av varuhusbesöken Summering svar Ja a 9 3b 1 3c 0 3d 0 3e 0 4a 13 4b 1 4c 0 4d 0 4e Nej Ej tillämpligt EIO

23 Resultat av varuhusbesöken Dag Varuhus Adress Ort 1 2 3a 3b 3c 3d 3e 4a 4b 4c 4d 4e Skåne län 10/7 Bauhaus Nornegatan 8 Malmö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 10/7 K-rauta Nornegatan 12 Malmö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 11/7 Jula Jägersro Malmö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 11/7 Clas Ohlson Burlöv center Malmö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Hallands län 11/7 Jula Stenalyckan Halmstad Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 11/7 K-rauta Kundvägen 20 Halmstad Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 11/7 Clas Ohlson Flygstaden Halmstad Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Västra Götalands län 11/7 K-rauta Jolengatan 17 Mölndal Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 11/7 Jula Gamla Alingsåsv. 18 Partille Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 11/7 Bauhaus Transportgatan 19 Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja 11/7 Clas Ohlson Bäckebol Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Kronobergs län 10/7 Clas Ohlson Affärshuset Tegnér Växjö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 10/7 K-rauta Marketenteriv. 3 Växjö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 10/7 Jula Handelsplats I11 Växjö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Kalmar län 9/7 Bauhaus Bilbyggarvägen 5 Kalmar Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 9/7 Clas Ohlson Hansa city Kalmar Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 10/7 Jula Giraffen Köpcentrum Kalmar Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Östergötlands län 9/7 K-rauta Koppargatan 23 Norrköping Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 9/7 Clas Ohlson Ingelsta, Hageby C. Norrköping Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 9/7 Bauhaus Kromgatan 2 Norrköping Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 9/7 Jula Ingelsta Norrköping Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Stockholms län 9/7 Jula Moraberg köpc. Södertälje Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 9/7 Clas Ohlson Lunagallerian Södertälje Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 9/7 Jula Norra Malmv. 80 Sollentuna Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej 9/7 K-rauta Bagarbyvägen 61 Sollentuna Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 19/7 Clas Ohlson Ulvsundav. 185 C Bromma Nej Nej Nej Nej Nej Nej 21/7 Bauhaus Bryggeriv. 12 B Bromma Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 21/7 K-rauta Karlsbodavägen 2 Bromma Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 21/7 K-rauta Skarprättarv. 26 Järfälla Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 21/7 Jula Enköpingsvägen 31 Järfälla Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 21/7 Bauhaus Enköpingsvägen 41 Järfälla Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Uppsala län 19/7 Jula Bolandsgatan 18 Uppsala Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 19/7 Bauhaus Verkstadsgatan 16 Uppsala Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja 19/7 K-rauta Edsbrogatan 5 Uppsala Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 19/7 Clas Ohlson Edsbrogatan 5 Uppsala Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Värmlands län 15/5 Clas Ohlson Tingvallagatan 17 Karlstad Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 15/5 Jula Välsviken Karlstad Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej Ja Örebro län 16/5 Clas Ohlson Krämaren, Våghust. Örebro Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 4/6 Jula Marieberg Centrum Örebro Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 4/6 K-rauta Kundvägen 5 Örebro Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 4/6 Bauhaus Säljarevägen 7 Örebro Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Västmanlands län 12/7 Jula Hallsta Gårdsg. 7 Västerås Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 12/7 Clas Ohlson Erikslund shopping c. Västerås Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 12/7 Bauhaus Hallsta Gårdsg. 1 Västerås Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Södermanlands län 12/7 K-rauta Västerleden 34 Eskilstuna Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Gävleborgs län 20/7 Jula Ingenjörsgatan 13 Gävle Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 20/7 K-rauta Atlasgatan 42 Gävle Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Dalarnas län 20/7 Clas Ohlson Falugatan 2 Falun Nej Nej Nej Nej Nej Nej 20/7 Jula Kupolen 3 Borlänge Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Västernorrlands län 17/6 Bauhaus Gesällvägen 13 Sundsvall Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 17/6 Clas Ohlson Birsta Sundsvall Nej Nej Nej Nej Nej Nej 17/6 Jula Birsta Sundsvall Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja 17/6 K-rauta Förmansvägen 6 Sundsvall Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Västerbottens län 24/7 K-rauta Lagervägen 5 Umeå Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 24/7 Clas Ohlson Nygatan 50 Skellefteå Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 24/7 Jula Gräddvägen 1 Umeå Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja 24/7 Clas Ohlson Kungsgatan 54 Umeå Nej Nej Nej Nej Nej Nej Norrbottens län 24/7 Jula Betongvägen 1K Luleå Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 24/7 Clas Ohlson Storgatan 41 Piteå Nej Nej Nej Nej Nej Nej 24/7 Clas Ohlson Storhedsvägen 3 Luleå Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej EIO 23

24 Referenser Referenser EIO (2012) Dolda elfel i Danmark Nya besiktningskrav avslöjar tusentals felaktiga elinstallationer i danska hem EIO_Rapport_Dolda_Elfel_i_Danmark.pdf Elinstallatörsfördordningen SFS 1990:806 Lagar/Svenskforfattningssamling/ Elinstallatorsforordning-1990_ sfs / Ellagen SFS 1997:857 Lagar/Svenskforfattningssamling/ Ellag _sfs / Elsäkerhetsverket (2013a) Elsäkerhetsverket förtydligar försäljningsförbud för USB-laddare Nyheter/Elsakerhetsverket-fortydligarforsaljningsforbud-av-USB-laddare/ Elsäkerhetsverket (2013b) LED-lysrör kan ge elchock och återkallas från konsumenter Pressmeddelanden1/LED-lysror-kan-geelchock-och-aterkallas-fran-konsumenter/ Elsäkerhetsverket (2012) Sladd lossnar på locktång Nyheter/Sladd-lossnar-pa-locktang/ Elsäkerhetsverket (2000) Förskrifter om viss elektrisk materiel samt allmänna råd om dessa föreskrifters tillämpning (ELSÄK-FS 2000:1) Föreskrifter/ pdf Förordningen om elektrisk materiel SFS 1993:1068, 3 Lagar/Svenskforfattningssamling/ Forordning om-elek_ sfs / Møller Pedersen, Trine (2013) Eftersyn afslører 920 gennemsnit brandfælder om måneden Electras, juni-juli Novus (2013) Webbenkät till EIOs medlemmar på uppdrag av EIO Novus (2012) Webbaserade intervjuer i Novus Sverigepanel på uppdrag av EIO. Produktsäkerhetsförordningen SFS 2004:469 Lagar/Svenskforfattningssamling/ Produktsakerhetsforordning-20_ sfs / Produktsäkerhetslagen SFS 2004:451 Lagar/Svenskforfattningssamling/ Produktsakerhetslag _ sfs / Regeringen (2013) Regeringen tillsätter utredning för att förbättra elsäkerheten Sveriges Bygg- och järnhandlarförbund (2013a) Branschen Sveriges Bygg- och järnhandlareförbund (2013b) Juridikskolan byggjarnhandlarna.se/jurpdf/ Juridikskola_sid5.pdf (s. 5) 24 EIO

25 Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen EIO är en opolitisk och oberoende bransch- och arbets givarorganisation för Sveriges el- och teleteknik företag. Vi har medlemsföretag med sammanlagt anställda som omsätter 28 miljarder kronor. 95 procent av EIO-företagen har färre än 25 anställda. Våra medlemsföretag jobbar inom hela näringslivet, till exempel med industri, byggverksamhet och tele, data och säkerhet. Konsumentmarknaden är ett annat intressant område. Bravida, Caverion, Imtech och Midroc Electro är några av de största medlemsföretagen. EIO:s huvudkontor finns i Stockholm. Vi har dessutom elva distriktskontor uppdelade i fyra regioner på tio orter runt om i Sverige. Sedan 1906 alltså i över hundra år har vi på EIO arbetat med att stärka medlemsföretagens och elteknikbranschens konkurrenskraft. Det gör vi genom att driva frågor där EIO och medlemsföretagen gemensamt kan nå längre än vad en enskild medlem kan. EIO är remissinstans i viktiga frågor som rör branschen. Vår vision En attraktiv, stark och kompetent elteknikbransch. Vår verksamhetsidé EIOs uppdrag är att stärka medlemmarnas förut sättningar för framgångsrikt företagande och med aktivt samhälls ansvar utveckla elteknikbranschen. EIO 25

26 Elförlaget, Art nr Oktober 2013 EIO. Idé och produktion PauesÅberg Vill du vara säker? Gör EIO Elkontroll! Elektriska Installatörsorganisationen EIO Medlemsservice AB, Box 17537, Stockholm Telefon Fax E-post Webb 28 EIO