Bantrafik 2015 Rail traffic Statistik 2016:18

Transkript

1 Bantrafi 205 Rail traffic 205 Statisti 206:8

2

3 Bantrafi 205 Rail traffic 205 Statisti 206:8

4 Trafianalys Adress: Torsgatan Stocholm Telefon: Fax: E-post: trafianalys@trafa.se Webbadress: Ansvarig utgivare: Brita Saxton Producent: Trafiveret Publiceringsdatum:

5 Förord Sveriges bantrafi vår järnväg, spårväg och tunnelbana används allt mer för persontransporter, samtidigt som godstransporterna på järnväg minsat under senare år. Den officiella statistien om bantrafi är till för att ge objetiv och allmänt tillgänglig information om utveclingen inom hela setorn, såväl till branschens egna atörer som till utredare, forsare och allmänheten. Statistien utgör en grund för fatabaserade disussioner och beslut. Det finns en nyhet i årets rapport. Tabell D2 har lagts till och innehåller fördjupad statisti om ombitransporter. Nya uppgifter som redovisas är exempelvis antal transporterade containrar och växelfla och transportarbete exlusive viten av lastenheter. Denna förändring bör göra statistien mer relevant. Trafianalys är statistiansvarig myndighet och Trafiveret biträder Trafianalys med att samla in, valitetsgransa och sammanställa uppgifter från bland annat tågoperatörer och infrastruturförvaltare. Projetledare för Bantrafi 205 vid Trafiveret har varit Anders Broberg. Vid Trafianalys har Fredri Lindberg och Jan Östlund samarbetat med projetledning och srivandet av rapportens texter. Vi vill rita ett stort tac till de uppgiftslämnare som bidragit till att denna rapport unnat sammanställas. Östersund och Borlänge otober 206 Trafianalys Trafiveret Per-Åe Viman Avdelningschef Susanne Nielsen Sovgaard Avdelningschef Expertcenter 3

6 4

7 Innehåll Förord. 3 Sammanfattning 7 Summary 9 Infrastrutur. Vitiga händelser under året..2 Järnväg..3 Spårväg och tunnelbana. 4 2 Fordon Järnväg Spårväg och tunnelbana. 9 3 Trafi 2 3. Järnväg Spårväg och tunnelbana Godstransporter Godsmängd Transportarbete Persontransporter Järnväg Spårväg och tunnelbana Nordis jämförelse Godstransporter Persontransporter Tabeller/Tables Tabellförtecning/List of tables 39 8 Fata om statistien Statistiens innehåll Relevans Noggrannhet Atualitet Puntlighet Tillgänglighet och tydlighet Jämförbarhet. 69 5

8 8.8 Samstämmighet 70 9 Definitioner 7 6

9 Sammanfattning Under 205 rullade tågen sammanlagt 53 miljoner ilometer. Det var en marginell minsning jämfört med året innan som var ett reordår. Utveclingen av persontrafi och godstrafi har i några år gått åt olia håll. Under de fem åren öade persontrafien med 20 procent samtidigt som godstrafien, mätt som tågilometer, minsade med 6 procent. Sedan 990 har persontågen aldrig framförts lia långt som 205, och godstågen aldrig lia ort som 205. Ocså i användningen av personal syns det att branschen blivit mer inritad på persontransporter. Under 205 öade återigen antalet resor på järnväg i Sverige, denna gång med 3 procent till den nya toppnivån 24 miljoner resor. Det var femte året i rad som en ny toppnivå i resandet noterades. I statistien över antal resor dominerar de regionala resorna och den snabbaste öningen av resandet har uppmätts i trafi med stöd från regionala olletivtrafimyndigheter eller staten. Där öade antal resor med 23 procent mellan 200 och 205. Samtidigt minsade antal resor utan stöd med procent. Den transporterade godsmängden minsade 205 med 4 procent jämfört med 204 till 65,0 miljoner ton. Jämfört med 200, när godsmängden var som högst, var det en minsning med 5 procent. Av godsmängden återfanns 44 procent i utlandstrafien och 56 procent i inlandstrafien 205. Transportarbetet, som inom persontransporterna mäts i personilometer, öade med 5 procent under 205. Den nya nivån på 2,7 miljarder personilometer på järnväg är ocså en ny toppnotering. Den mycet snabba öningen av järnvägsresandet som pågic under åren 2005 till 2008 har avtagit, men öningstaten tilltog igen 205. Mellan 200 och 205 öade tågens totala persontransportarbete med 4 procent. Det framstår som en tydlig trend att det regionala resandet öar mest. Andelen regionalt resande minsade doc något under 205 till 48 procent av det sammanlagda transportarbetet med tåg. Transportarbetet med gods på järnväg minsade 205 med 3 procent till 20,6 miljarder tonilometer. Det är nästan samma nivå som uppmättes 2009, vilet var ett år som präglades av minsad efterfrågan på godstransporter på grund av onjunturläget. På fem år har minsningen i godstransportarbetet varit 2 procent. Det är i inries trafi som järnvägstransporterna med gods haft svagast utvecling. Under de fem åren minsade inries godstransportarbetet med 4 procent och utries med 0 procent. Inom persontrafien på järnväg öade utbudet av platsilometer och slog nytt utbudsreord för tionde året i rad. Under 205 öade utbudet med 2 procent till 34,9 miljarder platsilometer, och utbudet har öat med 26 procent sedan 200. I spårvagnstrafien öade utbudet under 205 med procent till 3,7 miljarder platsilometer. Mellan 200 och 205 öade utbudet med 7 procent, i stort sett lia mycet för sittplatser och ståplatser. För tunnelbanan öade utbudet i platsilometer under 205 med 5 procent jämfört med året före till en nivå på 5, miljarder platsilometer. Det var fjärde året i rad med en uppgång, till en nivå precis under utbudstoppen som var 998. Under 205 uppgic antalet resor med spårvagn till 47 miljoner och persontransportarbetet till 608 miljoner personilometer, öning med respetive 2 procent från

10 Antal resor med tunnelbanan öade med 2 procent till 338 miljoner under 205. De senaste fem åren har antalet resor öat med 9 procent. Transportarbetet för tunnelbanan öade ocså med 2 procent och har öat 9 procent jämfört med

11 Summary In 205, train traffic in Sweden totalled 53 million train-ilometres, just below 204 when the traffic reached all-time high. For some years, passenger and freight traffic have developed in opposite directions: over the five years from 200 to 205 passenger traffic increased by 20 percent while freight traffic decreased by 6 per cent. Since 990, passenger trains have never produced so many train-ilometres and freight trains never so few as in 205. In terms of staff, it is also evident that business has shifted towards passenger transport. In 205 the number of train journeys in Sweden increased once again, this time by 3 percent to a new record of 24 million journeys. It was the fifth consecutive year with a new record. The statistics for the number of journeys are dominated by regional journeys and the rapid growth during recent years are mostly due to the increase in journeys made in traffic with subsidies from regional public transport authorities or the state. These journeys in increased by 23 percent from 200 to 205. The corresponding figure for traffic without subsidies is - percent. Total goods transported decreased by 4 percent to 65.0 million tonnes between 204 and 205. Since 200, when goods transported peaed, it s a decrease of 5 percent. Most of the goods, 56 percent, were transported within Sweden and the rest were transported abroad. Passenger transport performance, measured in passenger-ilometres, increased by 5 percent in 205 to another new record of 2.7 billion passenger-ilometres. The very rapid growth of the period has continued but at a slower pace, and in 205 the pace increased again. From 200 to 205, total railway passenger-ilometres increased by 4 percent. Regional travel appears to be growing at the fastest pace, even if it decreased to 48 percent of all railway passenger-ilometres in 205. The railway freight performance decreased by 3 percent to 20.6 billion tonne-ilometres in 205. It s almost at the same level as in 2009, which was a year characterized by reduced demand of freight transports because of the economic situation. Domestic freight transport has displayed the largest decline in the last years. Over the five years from 200 to 205, domestic railway freight traffic decreased by 4 percent while international freight decreased by 0 per cent. The supply of railway traffic increased again, reaching a new record level for the tenth consecutive year. In 205, supply increased by 2 percent to 34.9 billion seat-ilometres, and supply has increased by 26 percent since 200. For trams, supply increased by percent in 205 to 3.7 billion seat- and standing-placeilometres combined. Since 200 the tram supply has grown by 7 percent, in both seat- and standing-place-ilometres. For the metro, supply in seat- and standing-place-ilometres grew by 5 percent from 204 to 205. Looing bac a few years, 205 was the fourth year in a row with rising supply, ending up with 5. million seat- and standing-place-ilometres, right below the top notation in 998. In tram traffic, the number of passenger journeys were 47 million and passenger transport performance was 608 million passenger-ilometres in 205, after increasing by and 2 percent from 204 levels. In the metro, the number of passenger journeys increased by 2 percent to 338 million in 205. Over the last five years, the number of metro journeys 9

12 increased by 9 percent. Metro transport performance in terms of passenger-ilometres was 2 percent higher 205 than 204 and since 200 it has increased by 9 percent. 0

13 Infrastrutur I det här avsnittet ommenteras utveclingen av infrastruturen i Sverige, samt användningen av personal och energi för infrastruturarbeten och trafiledning (personal för trafi och transporter behandlas i apitel 3). Uppgifterna ommer främst från tabellerna BB7 i tabellbilagan.. Vitiga händelser under året I slutet av 205 färdigställdes järnvägstunneln genom Hallandsås som började byggas redan på 990-talet. I och med färdigställandet öppnades två parallella järnvägstunnlar för trafi, vardera 8,7 ilometer långa. Den gamla banan togs ur trafi. Under året fortsatte de ritigt stora järnvägsinfrastruturprojeten i Mälardalen utan att färdigställas, framförallt arbetet med Citybanan i Stocholm som planeras vara lar 207. Utöver pågående och slutförda järnvägsprojet har arbete med utredning och projetering av nya stora järnvägsprojet genomförts, bland annat med höghastighetsjärnväg. Efter två års arbete med att modernisera Lidingöbanan (spårväg) öppnades den åter för trafi i otober 205. Under 205 har förberedande arbete genomförts inför utbyggnaden av tunnelbanesystemet i Stocholm. Utbyggnaden planeras bestå av 2 mil nya spår och 0 nya stationer, och besrivs som den största satsningen på tunnelbanan sedan 970-talet. Vissa delar av utbyggnaden beränas starta under 206 och resterande delar senast Järnväg Infrastrutur Utbyggnaden av banor med dubbelspår och flerspår fortsatte under 205, om än i relativt långsam tat. Även enelspåren blev fler, vilet innebar att den trafierade banlängden öade med 27 ilometer till ilometer. Banor med dubbel- och flerspår öade med 4 ilometer och i slutet av 205 var 8 procent av den totala banlängden försedda med mer än ett spår. Fem år tidigare var andelen 7 procent, se Figur.. Mätt över de fem åren mellan 200 och 205 minsade den trafierade banlängden, med 2 procent, då betydligt mer enelspår tagits ur trafi än vad som byggdes ut till dubbelspår eller flerspår. Längden på banor med enelspår minsade med 4 procent och dubbel- och flerspåren öade med 5 procent. Även eletrifieringen av banor har fortsatt under 205 i en relativt långsam tat, vilet innebar en öning med 3 ilometer till totalt ilometer. Däremot minsade de eletrifierade Källa: Stocholms läns landsting, Årsberättelse 205. Tillgänglig , via:

14 enelspåren under året med ilometer. I slutet av 205 var 70 procent av all enelspårig bana eletrifierad. Ett år tidigare var den andelen ocså 70 procent och fem år tidigare, 200, var andelen 66 procent. Hela den trafierade dubbel- och flerspåriga banlängden är sedan länge eletrifierad. Figur.: Trafierad banlängd för järnvägar i Sverige fördelad på antal spår Banlängden med det nya trafistyrningssystemet ERTMS var oförändrad på 540 ilometer 2 i slutet av 205. Sedan 200 har den öat med 363 ilometer. Banlängd med linje- och fjärrblocering minsade med 5 ilometer, till 7 87 ilometer, och banlängd med automatis tågontroll öade med 44 ilometer, eller 5 procent, under 205, till ilometer. Uppdelat på län återfanns mest trafierade banor i Västra Götalands län, 65 ilometer eller procent av total banlängd 205. Länet med högst andel dubbel- och flerspår var Stocholms län, 7 procent. I fyra län, förutom Gotland där ingen trafierad järnväg finns, bestod hela banlängden av enelspår. Hela banlängden i Västmanlands län var eletrifierad, och i 9 av de 20 länen med trafierade banor var eletrifieringen åtminstone 90 procent. Spåren på alla banor med enelspår, dubbelspår och flerspår summeras till spårlängd. I Figur.2 sätts den trafierade spårlängden i relation till antal invånare i Sverige. Där framgår att den totala spårlängden per invånare minsat trendmässigt under den studerade perioden från 2002 till 205. Spår med eletrifiering har däremot byggts ut något snabbare än folmängden öat, så att spårlängden med eletrifiering per invånare öat med 3 procent. 2 Arbetet med signalsystemet ERTMS (European Rail Traffic Management System) ser enligt en plan att hela nätet sa vara inopplat Källa: lica på Planering. Läst

15 Figur.2: Trafierad spårlängd för järnvägar i Sverige per miljon invånare och antal invånare Källa för invånare: SCB:s statistidatabas avläst Antalet orsningar mellan väg och järnväg (planorsningar och plansilda orsningar) har fortsatt att minsa, om än långsamt, se Figur.3. Totalt minsade antalet med 89, till orsningar 205 en minsning med procent. Antalet planorsningar minsade under 205 med 90 till stycen. Samtidigt tillom plansild orsning. Antalet plansilda orsningar har öat med 30 stycen eller procent sedan 200. Många planorsningar helt utan syddsanordningar stängs, om de inte uppgraderas till orsningar med bommar, ljud/ljus eller enla sydd. Antalet planorsningar utan syddsanordningar minsade under 205 med 66, eller 3 procent. På fem år har deras antal minsat med 3 procent till Under samma period har andelen planorsningar utan sydd gått från 37 till 35 procent. Figur.3: Antal järnvägsorsningar i Sverige

16 Investeringar och underhåll 3 De sammanlagda utgifterna för investeringar, reinvesteringar och underhåll i Sveriges järnvägar var 2,5 miljarder ronor under 205. På grund av förändrad anslagsstrutur inom Trafiveret redovisas investeringar enligt nya principer från och med 205. Detta medför att statistien om investeringar inte är helt jämförbar med tidigare år. Fördelningen av medlen mellan investeringar, reinvesteringar och underhåll varierar mycet år från år. Under 205 var investeringarna 3,0 miljarder eller 60 procent av de totala utgifterna. Reinvesteringarna låg på 2,3 miljarder, vilet är 5 procent lägre än året innan. Utgifterna för underhåll steg med procent till 6,3 miljarder ronor, som ocså är den högsta nivån som uppmätts sedan starten på mätningen Sedan 200 har underhållsutgifterna stigit med 3 procent och motsvarar 29 procent av de totala utgifterna 205. På fem års sit framgår att det sett en försjutning av medel från investeringar till underhåll. 200 lades 66 procent av utgifterna på investeringar och 23 procent på underhåll. Anställda Statistien över anställda mäter i detta avsnitt personal sysselsatt med infrastruturarbeten och trafiledning. Sedan 200 ingår inte personal i Trafiverets infrastruturförvaltning eftersom Trafiveret arbetar trafislagsövergripande och inte an uppge hur personalen fördelar sig på järnväg och väg. Personalen för infrastruturarbeten minsade 205 med 32 årsarbetsrafter, eller 7 procent, jämfört med året innan. Av de 789 årsarbetsrafter som rapporterats som personal inom infrastruturen var 76 män och 73 vinnor. Andelen vinnor var därmed 4 procent. Fem år tidigare, 200, var antalet årsarbetsrafter 3 00, alltså har det sett en minsning med 40 procent på dessa år. Då var andelen vinnor 4 procentenheter högre än 205. Att notera är att nivån år för år påveras av hur mycet infrastruturarbetena som utförs av privata entreprenörer och onsulter som inte är inränade i siffrorna. Antalet anställda som arbetade med trafiledning öade med 35, eller 3 procent. Av de 20 årsarbetsrafter som arbetade med trafiledning 205 var 388 vinnor, en öning med 7. Andelen vinnor inom trafiledningen var därmed 35 procent, fem år tidigare var andelen 32 procent..3 Spårväg och tunnelbana Infrastrutur Banlängden på spårvägarna öade under 205 med 2 ilometer, eller med 9 procent. Infrastruturarbeten som stängde Lidingöbanan 203 slutfördes under året och banan öppnades åter för trafi. Den sammanlagda banlängden var vid årssiftet 40 ilometer. Fem år före var banlängden 29 ilometer. Nästan hela banlängden utgjordes av dubbelspår eller flerspår 205. Endast 7 ilometer av banans längd var enelspårig och återfinns på Lindingöbanan. 3 Investeringar och underhåll anges i löpande priser. 4

17 Inom tunnelbanan har inga förändringar av längden på trafierade banor sett sedan Den totala länden under alla dessa år har varit 09 ilometer. Hela tunnelbanan består av dubbelspår och flerspår. Summeras längden på varje ensilt spår blir det 276 ilometer. Investeringar och underhåll 4 Totalt satsades,4 miljarder ronor på inventeringar, reinvesteringar och underhåll av spårvägarna i Sverige 205. Bara investeringarna i spårvägar uppgic till, miljarder ronor, vilet var 46 procent lägre än året innan då det satsades mer än någonsin förut. Underhållsostnader för spårvägarna var något över nivån de närmaste åren före. Reinvesteringar öade från en förhållandevis låg nivå med 97 procent till 86 miljoner. I jämförelse med 200 var utgifterna för investeringar, reinvesteringar och underhåll 8 procent lägre 205. Investeringarna i tunnelbanans infrastrutur uppgic till,3 miljarder ronor 205, vilet var 39 procent mindre än 204 men ändå sju gånger så mycet som 200. Även utgifter för underhåll minsade under 205, från 753 miljoner till 428 miljoner ronor eller 43 procent. Reinvesteringsostnaderna å andra sidan var 548 procent högre än 205, nämligen 88 miljoner jämfört med 29 miljoner 204. Sett över en längre tid sticer doc 204 ut som ett år med extremt låga reinvesteringsostnader. För 205 summerar investeringar, reinvesteringar och underhåll ihop till,9 miljarder ronor vilet är 34 procent lägre än 204 men 24 procent högre än 200. Anställda Spårvägarnas personalstyra för infrastruturarbeten minsade med 2 mellan 204 och 205 till totalt 24 årsarbetsrafter, därav 4 vinnor. Könsfördelningen utjämnades något genom att arbetsraften tillöades med 2 vinnor och minsades med 4 män. Andelen vinnor blev därmed 7 procent. Inom trafiledningen öade personalen med 2 årsarbetsrafter, från 02 till 04, varav 30 procent var vinnor. Totalt fanns för infrastrutur och trafiledning 28 årsarbetsrafter under året, varav 35 vinnor och 93 män. Totalt för tunnelbanans banarbeten och trafiledning var personalen 27 årsarbetsrafter, varav 27 vinnor och 00 män, exat som 204. Personalstyran för banarbeten i tunnelbanan var 3 vinnor och 27 män 205, uttryct i årsarbetsrafter, vilet det var samma som 204. Personalen för tunnelbanans trafiledning bestod i medeltal av 97 årsarbetsrafter, varav 24 vinnor och 73 män, ocså det samma som året före. 4 Investeringar och underhåll anges i löpande priser. 5

18 6

19 2 Fordon I det här avsnittet ommenteras statistien över fordon som återfinns i tabell CC6 i tabellbilagan. 2. Järnväg Dragfordon Antalet dragfordon i järnvägstrafi öade med 4 till under 205. Sedan 200 har antalet öat med 23 procent. På persontrafiområdet pågår sedan länge ett tenisifte, där äldre lo och lodragna vagnar ersätts av nya motorvagnssätt med dragapacitet i sittvagnarna. Antalet dragfordon i motorvagnar och motorvagnssätt öade under 205 med 2 procent till 800 och har öat med 44 procent på fem år. Antalet lo och loomotorer för persontrafi var 205 oförändrat jämfört med året innan på 05, samtidigt som antalet lo för godstrafi minsade med 5 procent till 535. Se Figur 2.. Figur 2.: Dragfordon i person- och godstrafi på järnväg i Sverige Antalet ello var 435 i slutet av 205, 6 färre än året innan. Även dieselloen minsade, med 0 procent till 87. Det gjorde att elloens andel av alla lo och loomotorer var 68 procent. Fem år tidigare var andelen 62 procent. Bland motorvagnarna och motorvagnssätten öade antalet eldrivna dragfordon 205 från 687 till 79, medan antalet dieseldrivna dragfordon var oförändrat på 8. Det gjorde att andelen med eldrift var 96 procent 205. Fem år tidigare, 200, var motsvarande andel 92 procent. 7

20 Transportfordon godstrafi Statistien över godsvagnar lider från och med 20 av att det varit svårt för vissa tågoperatörer att få fram antalet privatägda vagnar i sitt tågsystem, det vill säga vagnar som ägs av andra än tågoperatören själv. I denna upplaga av statistien har vi utelämnat dessa uppgifter från och med 20. Varen de privatägda vagnarna eller det totala antalet godsvagnar ommenteras därför i texten nedan. Tågoperatörernas vagnar minsade 205 i antal från till 6 82, vilet motsvarar 2 procents nedgång. Vagnarnas lastförmåga minsade ocså med 2 procent. Minsningen i operatörernas slutna vagnar bidrog till hela nedgången en minsning med 4 procent. Alla andra vagnstyper öade eller var var på samma nivå som året innan. Lådvagnarna öade mest, med 24 procent, från 82 till 226. På fem år har antalet vagnar hos operatörerna minsat från till 6 82, eller med 8 procent. Det är troligt att många av dessa ersatts av vagnar som tågoperatörerna inte äger själva, men det an inte statistien svara på nu. Jämfört med 200 har alla vagntyper utom ategorin övriga vagnar minsat bland vagnar ägda av operatörerna. Kategorin övriga vagnar öade med 22 procent under de fem åren. Transportfordon persontrafi Det totala antalet persontransportfordon öade under 205 med 2 procent till Ingen av fordonsategorierna som statistien fördelas på minsade i antal. De lodragna vagnarna öade tillsammans med 2 procent till 5. Traditionella lodragna sittvagnar öade med 0 vagnar eller 3 procent. En mindre återhämtning efter den raftiga nedgången i antalet restaurangvagnar 202 har observerats. Antalet lodragna restaurangvagnar var relativt stabilt runt 30 i många år innan nedgången. Under 205 steg antalet från 8 till 9. Vagnar i motorvagnar och motorvagnssätt öade med 40 vagnar eller 2 procent till Av dessa hade 603 snabbtågsapacitet, en öning med 30 vagnar eller 5 procent. Under fem år har antalet personvagnar totalt öat med 20 procent. De lodragna vagnarna har minsat och vagnar i motorvagnar och motorvagnssätt har öat snabbt, se Figur 2.2. Figur 2.2: Transportfordon i persontrafi på järnväg i Sverige

21 Antalet sittplatser öade med procent 205. Ränat i antal stod motorvagnar och motorvagnssätt för största delen av öningen. Både liggplatser och sovplatser har varit oförändrade till antal sedan Spårväg och tunnelbana Inom spårvägarna öade antalet fordon under 205, för elfte året i rad. Transportfordonen öade med 30 till 783, en öning med 4 procent. Jämfört med fem år tidigare har transportfordonen öat med 22 procent, se Figur 2.3. I spårvägarna är dragfordonen samtidigt transportfordon och det framgår att antalet dragfordon ocså öade med 30 under 205. I samband med att antalet fordon har öat har även totala antalet sitt- och ståplatser i fordonsparen öat, vardera med 4 procent. I genomsnitt hade vagnarna sittplatser och 48 ståplatser. Fem år tidigare, 200, var snittet 30 sittplatser och 50 ståplatser. Figur 2.3: Transportfordon i spårvägstrafi Inom tunnelbanan var antalet transportfordon under 205 oförändrat jämför med året innan. Även inom tunnelbanan är dragfordonen samtidigt transportfordon. Inte heller någon sillnad i antalet dragfordonen har noterats under 205. Tunnelbanans transportfordon hade 205 i genomsnitt 43 sittplatser och 99 ståplatser, vilet var samma som fem år tidigare. 9

22 20

23 3 Trafi Här finns uppgifter om trafien och persontrafiutbudet, samt användningen av personal och energi för trafi och transporter (personal och energi för infrastrutur och trafiledning behandlas i avsnitt ). Uppgifterna ommer främst från tabell DD9 i tabellbilagan, men även från tabell A. 3. Järnväg Trafiarbete Under 205 rullade tågen i sammanlagt 53 miljoner ilometer. Det var en marginell minsning jämfört med året innan som var ett reordår. På fem år har antalet tågilometer öat med 9 procent. Tågilometer är ett mått som används för både godstrafi och persontrafi. I Figur 3. framgår att det särsilt är trafien med persontåg som visat en uppåtgående trend. Trafien med godståg minsade 4 procent mellan 204 och 205 och med 6 procent mellan 200 och 205. Sedan 990 har persontågen aldrig framförts lia långt som 205, och godstågen aldrig lia ort som 205. Sedan godstrafien var som högst 2008 har minsningen varit en fjärdedel. Figur 3.: Järnvägens trafi i Sverige Utbud Inom olletivtrafien mäts utbudet med platsilometer. För järnvägstrafien ingår sitt-, liggoch sovplatser i begreppet platsilometer, men inte ståplatser. Järnvägstrafien öade 205 utbudet av platsilometer och slog nytt utbudsreord för tionde året i rad. Under året öade 2

24 utbudet med 2 procent till 34,9 miljarder platsilometer, och sedan 200 var öningen 26 procent. Under perioden öade utbudet med 70 procent, se Figur 3.2. Figur 3.2: Järnvägens persontrafiutbud i Sverige Anställda Med anställda avses här all personal opplad till trafi eller fordon, exempelvis personal ombord på tågen, bangårdspersonal, städare och administratörer. Däremot ingår inte trafiledningspersonal, övriga entreprenörer och onsulter för infrastruturen. Den största delen av personalstyran arbetar med persontrafien. Under 205 sysselsattes 8 09 årsarbetsrafter med persontrafi, varav 3 65 vinnor och män. Det var en sammanlagd minsning med procent sedan föregående år och en öning med 6 procent sedan 200. Inom godstrafien var årsarbetsrafter i tjänst 205, varav 43 vinnor och 866 män, vilet var en minsning med 5 procent jämfört med föregående år. Mellan 200 och 205 minsade personalen inom godstrafien med 7 procent. Totalt utfördes årsarbetsrafter inom person- och godstrafi 205, vilet var 234 årsarbetsrafter färre än året före, en minsning med 2 procent. Mellan 200 och 205 var personalstyran för person- och godstrafi tillsammans nästintill oförändrad (svagt negativ). Under samma period öade trafiarbetet med 9 procent. Andelen vinnor av alla som arbetade med järnvägstrafi var 34 procent 205, vilet var högre än året innan och 3 procentenheter högre än 200. Energianvändning Användningen av el öade 205 med procent jämfört med 204. Persontrafiens elanvändning öade med 4 procent till 482 gigawattimmar. Däremot minsade godstrafiens elanvändning med 5 procent till 83 gigawattimmar. Under åren öade elanvändningen med 9 procent. Det var resultatet av en samtidig öning av elanvändningen för persontrafi med 22 procent och en minsning av elanvändningen för godstrafi med 8 procent. 22

25 Dieselanvändningen för järnvägstrafi minsade för sjunde året i rad, denna gång med 2 procent. Både persontrafien och godstrafien bidrog till minsningen. Dieselanvändningen har trendmässigt minsat under en lång tid, sedan 200 med 24 procent och sedan år 2000 med 39 procent. Godstrafien har haft en snabbare utfasning än persontrafien, men står fortfarande för merparten av dieselanvändningen. Proportionerna mellan el- och dieselanvändning an mätas i procent via variabeln bruttotonilometer, som motsvarar framförd sträca gånger viten på vagnar och gods, och finns redovisad i tabell D med fördelning över typ av energi. Under 205 användes eldrift till 99 procent för persontransporterna och till 97 procent för godstransporterna. Under året minsade dieselanvändningen både för persontrafien och godstrafien mätt på detta sätt. 3.2 Spårväg och tunnelbana Trafiarbete Inom spårvägen öade trafiarbetet mätt i tågilometer med 2 procent under 205, i jämförelse med 204, till 7,7 miljoner tågilometer. I en femårsjämförelse var det en öning med 8 procent. Lidingöbanan stängdes för trafi i juni 203 och öppnades igen under otober 205, vilet minsade uppmätta tågilometer den perioden. Trafiarbetet i tunnelbanan gic upp för fjärde året i rad till en ny högstanotering 205, genom en öning med procent till 3, miljoner tågilometer. Jämfört med 200 var trafiarbetet 4 procent högre 205. Att trafien öat trots att infrastruturen inte byggts ut tyder på att apaciteten i tunnelbanan utnyttjats i större utsträcning. Utbud För spårvagn och tunnelbana ränas utbudet av trafi i stå- och sittplatsilometer. För spårvagnstrafien öade utbudet under 205 med procent till 3,7 miljarder platsilometer. Mellan 200 och 205 öade utbudet med 7 procent, i stort sett lia mycet för sittplatser och ståplatser, se Figur 3.3. Fördelningen mellan stå- och sittplatser har i drygt tio års tid varit nästintill densamma med två femtedelar av utbudet som sittplatser. Figur 3.3: Spårvägens persontrafiutbud i Sverige

26 För tunnelbanan öade utbudet i platsilometer under 205 med 5 procent jämfört med året före till en nivå på 5, miljarder platsilometer. Det var fjärde året i rad med en uppgång, till en nivå precis under utbudstoppen som var 998, se Figur 3.4. Både utbudet av ståplatsilometer och sittplatsilometer öade under 205, med 6 respetive 2 procent. Sett till de fem senaste åren har utbudet av sittplatser öat med 8 procent medan ståplatserna öat med 2 procent vilet gav en total öning på procent. Över tid är trenden att en större andel av utbudet utgörs av ståplatser. För 205 bestod utbudet i 3 procent sittplatser och 69 procent ståplatser. Tio år före var motsvarande andelar 33 respetive 67 procent. Figur 3.4: Tunnelbanans persontrafiutbud i Sverige Anställda Trafipersonalen för spårväg, inlusive personal för administration, öade 205 med 2 procent eller 27 årsarbetsrafter till 474 årsarbetsrafter. Av dessa var 369 vinnor och 05 män. Andelen vinnor var 25 procent, procentenhet mindre än året före. Personalstyran öade med 20 procent mellan 200 och 205, vilet an jämföras med utbudet som öade med 7 procent mätt i platsilometer. Trafipersonalen för tunnelbanan, inlusive administration, öade med 2 årsarbetsrafter till årsarbetsrafter under 205. Av dessa var 767 vinnor och 87 män. Andelen vinnor var 30 procent, precis som året före. Jämfört med 200 var personalstyran 5 årsarbetsrafter mindre under 205. Under den perioden har utbudet av platsilometer i tunnelbanan samtidigt öat med procent. 24

27 4 Godstransporter Den traditionella formen av godstransport är vagnslast, där hela vagnar lastas med gods och dras till sin destination för att lastas av. Utveclingen inom godstransporter sedan 990-talet ligger i huvudsa inom ombigodstransporter. Kombitransporter innebär att godset lastas på en container, lastbilstrailer eller annan standardiserad lastbärare, som möjliggör överflyttning av lastbäraren mellan lastbil, tåg eller fartyg på sin väg till slutdestinationen. I detta avsnitt presenteras utveclingen av båda dessa transportformer. Transporter av malm på malmbanan är en delmängd av transportformen vagnslast. Eftersom en så stor del av godset som transporteras på järnväg i Sverige utgörs av malm på malmbanan presenteras dessa indelningar frånsilda från varandra. En del av godstransporterna utgörs av systemtåg, där hela tågets transportapacitet används av en och samma avsändare och tågets vagnar inte opplas om mellan startpunt och målpunt. Systemtåg an innehålla både vagnslastgods och ombigods. Statistiuppgifterna i detta avsnitt finns främst i tabell D0D3 i tabellbilagan. Statistien bör beatas med vetsap om att 2009 var ett år som präglades av minsad efterfrågan på godstransporter på grund av onjunturläget. 4. Godsmängd Den sammanlagda transporterade godsmängden minsade 205 med 4 procent jämfört med 204 till 65,0 miljoner ton. Jämfört med 200 var det en minsning med 5 procent. Den sammanlagda godsmängden minsade raftigt 2009 men har sedan legat över 2008 års nivå varje år fram till 205, se Figur Tusentals ton Transporterad godsmängd Transportarbete Miljoner tonilometer Figur 4.: Transporterad godsmängd i tusentals ton och transportarbete i miljoner tonilometer på järnväg i Sverige Anm: Före 2009 ingår inte transit från Norge till Norge i statistien. Detta medför att total och utries godsmängd före 2009 inte är jämförbar med senare år. 25

28 Av godsmängden återfanns 44 procent i utlandstrafien och 56 procent i inlandstrafien 205. Det utlandstransporterade godset minsade mellan 204 och 205 med 7 procent, till 28,7 miljoner ton. Därav minsade vagnslastgods mest, med 9 procent. Malm på malmbanan minsade med 6 procent, så även ombigods. Jämfört med 200 har doc det totala utlandstransporterade godset öat med 3 procent. Den största öningen i den jämförelsen var inom vagnslastgods som stigit med 2 procent. Samtidigt minsade det utries ombigodset med 4 procent samma period. Även godsmängden som transporterats inom landet minsade 205 jämfört med året före, med 3 procent till 36,3 miljoner ton. Vagnlastgods och malm på malmbanan minsade även här, med 5 respetive procent. Kombigodset öade däremot med procent. Mellan 200 och 205 var den sammanlagda minsningen 0 procent. Under de fem åren har alltså godsmängden i inlandstransporterna på järnväg minsat till sillnad från utlandstransporterna som öat. Malm på malmbanan, som är den största transportformen sett till godsvit, stod 205 för 42 procent av godsmängden på järnväg och 62 procent av det utlandstransporterade godset. Närmare två tredjedelar av godsmängden malm på malmbanan gic till hamnen i Narvi och en tredjedel till hamnen i Luleå. Tidigare var den fördelningen betydligt jämnare vilet främst beror på att mängd malm som transporteras inom Sverige har minsat årligen sedan 200. Som vagnslastgods transporterades nästan lia mycet gods som malm på malmbanan, nämligen 27,4 miljoner ton 205. Sett till året innan är det en minsning med 6 procent. Däremot jämfört med 200 är det en öning med 2 procent vilet beror på att godsmängden i trafien till utlandet öade med 2 procent fram till 205. Kombigodset öade en lång följd av år men har sedan 202 minsat och uppgic till 0,2 miljoner ton 205. På ett år har ombigods minsat med 2 procent och med 0 procent mellan 200 och 205. Inries ombigods öade procent jämfört med 204, men har ändå minsat jämfört med 200 med 7 procent. Inries ombigods uppgic till 6,2 miljoner ton, och utries till 4,0 miljoner ton 205. Från och med förra årets rapport innehåller statistien om ombigods indelningar med avseende på lastenheter och från och med årets rapport ingår även antal sådana lastenheter med och utan last. Större delen, 58 procent, av ombigodset transporterades 205 i containrar eller växelfla. Den snabbaste utveclingen har däremot sett i transporter av gods med semitrailers och andra vägfordon. På 0 år öade den godsmängden från,7 miljoner ton till 4,3 miljoner ton, eller med 60 procent. Under samma period öade godsmängden transporterad i containrar och växelfla från 5,2 miljoner ton till 5,8 miljoner ton, upp 3 procent. Under de 5 åren mellan 200 och 205 gic utveclingen doc i olia ritning, genom att godsmängden transporterad med containrar och växelfla minsade och godsmängden transporterad med semitrailers och andra vägfordon på järnväg öade. Ocså med början i årets rapport finns en beräning av transporterad godsmängd med avdrag för den beränade viten på lastenheter. Detta är främst för att underlätta jämförelser med annan statisti. Godsmängden transporterad med systemtåg, exlusive malm på malmbanan, minsade för femte året i rad. Minsningen mellan 204 och 205 var 6 procent. Under de fem åren 200 till 205 minsade godsmängden i systemtåg med 44 procent, vilet delvis beror på att förändrade transportupplägg inte längre motsvarar definitionen av systemtåg. 26

29 När den transporterade godsmängden delas upp i varugrupper 5 var den största gruppen 205 återigen malm och andra produter från utvinning, med 43 procent av godsviten. Näst störst, oidentifierbart gods frånsett, var fortfarande varugruppen produter från jordbru, sogsbru och fise, vilen utgjorde 4 procent av godsmängden. Varugruppen trä samt varor av trä och or, massa, papper och pappersvaror var fortfarande den tredje största varugruppen med 9 procent av totalviten. Produter från jordbru, sogsbru och fise öade jämfört med året före med 2 procent, medan de två andra nämnda varugrupperna minsade i vit. Varugruppen metallvaror exlusive masiner och utrustning öade under 205 med 4 procent till 4,8 miljoner ton. Öade gjorde ocså varugruppen Transportutrustning, som stod för procent av den transporterade godsmängden, upp 9 procent. Varugruppen Livsmedel, drycer och toba, som steg raftigt 203 och 204, sjön med 7 procent under 205. Den förhållandevis största minsningen var inom varugruppen ol, råolja och naturgas, ner 30 procent till 0,2 miljoner ton Tusentals ton Transporterad godsmängd Transportarbete Miljoner tonilometer Figur 4.2: Transporterad mängd farligt gods i tusentals ton och transportarbete för farligt gods i miljoner tonilometer på järnväg i Sverige, Under 205 var 5 procent av den transporterade godsmängden farligt gods. Sammanlagt lassades 3,4 miljoner ton som farligt gods, vilet var en öning med 3 procent jämfört med året före. Den farliga godsmängden öade mellan 200 och 205 med 25 procent, se Figur 4.2. Detta till sillnad från den totala godsmängden som minsade med 5 procent under samma tid. 4.2 Transportarbete Transportarbetet med gods på järnväg minsade 205 med 3 procent till 20,6 miljarder tonilometer 6. Det är nästan samma nivå som uppmättes 2009, vilet var ett år som präglades av minsad efterfrågan på godstransporter på grund av onjunturläget. Jämfört med 200 var godstransportarbetet 2 procent lägre 205, se Figur Enligt varugruppsfördelningen NST En tonilometer motsvarar en förflyttning av ett ton gods i en ilometer. 27

30 Vagnslastgodset var alltjämt den största transportformen sett till godstransportarbetet, därefter följer ombigods och malm på malmbanan. Det var 2007 som transporter av ombigods blev större än transporter av malm på malmbanan och den ordningen har bestått sedan dess, se Figur 4.3. Malm på malmbanan är den största ategorin sett till transporterad godsmängd, men malmen transporteras förhållandevis orta sträcor på järnväg i Sverige vilet avspeglas i transportarbetet. Transporter av ombigods öade 205 med 2 procent till 5, miljarder tonilometer och utgjorde då 25 procent av det samlade transportarbetet. Delmängden transporter med containrar och växelfla minsade med 3 procent och transporter av semi-trailers och andra vägfordon öade med 8 procent. Jämfört med 200 minsade doc transporter av containrar och växelfla med 24 procent samtidigt som transporter av semitrailers och andra vägfordon öade med procent. Transportarbetet för vagnslastgods minsade under 205 med 6 procent medan transportarbetet för malm på malmbanan minsade med 2 procent, till,0 respetive 4,4 miljarder tonilometer. Fem år tidigare vara transportarbetet för dessa transportformer 2,9 respetive 4,6 miljarder tonilometer. Figur 4.3: Godstransportarbete i miljoner tonilometer på järnväg i Sverige, fördelat på transporttyp Anm: Före 2009 ingår inte transit från Norge till Norge i statistien. Detta medför att utries transportarbete före 2009 inte är jämförbart med senare år. Före 2002 inluderar uppgifterna tonilometer av tomma privatvagnar. Som för godsmängden, minsade transportarbetet med systemtåg (exlusive malm på malmbanan) för femte året i rad. Minsningen mellan 204 och 205 var 3 procent. Under de fem åren 200 till 205 minsade transportarbetet i systemtåg med 45 procent, vilet delvis beror på att förändrade transportupplägg inte längre motsvarar definitionen av systemtåg. Transportarbetet med inries gods minsade med 5 procent, och transporterna av utries gods med procent. Sett över de fem åren minsade inries godstransporter med 4 procent och utries med 0 procent. Fortfarande dominerade inries godstransporter 205 med 62 procent av transportarbetet, se Figur 4.4. Under 205 minsade transportarbetet med inries vagnslastgods raftigt, med 0,9 miljoner tonilometer eller procent. Detta till sillnad från transporterna med vagnslast till utlandet 28

31 som öade med 7 procent. Jämfört med 200 har det doc sett en minsning både i inlandsoch utlandstransporterna, med 6 respetive 0 procent. Figur 4.4: Godstransportarbete i miljoner tonilometer på järnväg i Sverige, fördelat på inland och utland Anm: Före 2009 ingår inte transit från Norge till Norge i statistien. Detta medför att utries transportarbete före 2009 inte är jämförbart med senare år. Före 2002 inluderar uppgifterna tonilometer av tomma privatvagnar. Transportarbete med inries ombigods som minsade raftigt 203 har under de två påföljande åren återhämtat nästan hela nedgången genom en öning med 9 procent 204 och 8 procent 205. För utries ombigods minsade å andra sidan transportarbetet både 204 och 205, senast med 9 procent. Jämfört med 200 var transportarbetet med inries och utries ombitransporter 6 respetive 26 procent lägre 205, se Figur 4.5. Figur 4.5: Transportarbete för ombitransporter på järnväg i Sverige, fördelat på inland och utland Mätt i transportarbete var de tre största varugrupperna 205, i fallande ordning, Malm och andra produter från utvinning, Metallvaror exlusive masiner och utrustning och Trä samt 29

32 varor av trä och or, massa, papper, pappersvaror. Tillsammans utgjorde de 49 procent av transportarbetet. Fem år tidigare var andelen 52 procent. Orsaen till minsningen ligger i att transportarbetet för samtliga av de tre varugrupperna har minsat mer under perioden än alla andra tillsammans. Den största öningen på fem års sit återfinns i gruppen Kemialier, emisa produter, onstfiber, gummi- och plastvaror vars transportarbete stigit med 5 procent, från 0,4 till 0,9 miljarder tonilometer (ategorin stycegods och samlastat gods frånsett som utgör en väldigt liten del av transportarbetet). 30

33 5 Persontransporter Antalet resor med persontransporter inom bantrafi domineras lart av de ortväga resorna. De långväga resorna utgör med sin längd merparten av persontransportarbetet med järnväg, men andelen minsar. Statistiuppgifterna i detta avsnitt har hämtats ur tabell D4D6 i tabellbilagan. 5. Järnväg Under 205 öade återigen antalet resor på järnväg i Sverige, denna gång med 3 procent till den nya toppnivån 24 miljoner resor. I statistien över antal resor dominerar de regionala resorna. Det var ocså dessa som bidrog till i stort sett hela den totala öningen under 205, från 86 till 93 miljoner resor i regional trafi. Transportarbetet, som inom persontransporterna mäts i personilometer 7, öade med 5 procent under 205. Mellan 200 och 205 öade järnvägens totala persontransportarbete med 4 procent. Den nya nivån på 2,7 miljarder personilometer är ocså en ny toppnotering, se Figur 5.. Den mycet snabba öningen av järnvägsresandet som pågic under åren 2005 till 2008 har avtagit, men öningstaten tilltog 205. Figur 5.: Persontransportarbete på järnväg i Sverige, fördelat på regional trafi och fjärrtrafi, I Figur 5.2 visas även resandet i personilometer uppdelat på trafi med olia former av stöd. Den snabbaste öningen av resandet har uppmätts i trafi med stöd från regionala olletivtrafimyndigheter. Om man bara ser på utveclingen de senaste fem åren, alltså från 200 till 205, uppvisar resandet i järnvägstrafi med stöd från regionala olletivtrafimyndigheter en tillväxt på 26 procent. Resandet i trafi med statligt stöd öade samtidigt med 7 En personilometer motsvarar transport av en person i en ilometer. 3

34 6 procent. Resandet utan stöd från samhället som är den största delen växte under samma period med 8 procent. Figur 5.2: Persontransportarbete fördelat på form av stöd till trafien, I transportarbetesstatistien dominerar inte det regionala resandet på samma sätt som i statistien över antal resor. Däremot framstår det som en tydlig trend att det regionala resandet öar mest, se Figur 5.3. Andelen regionalt resande minsade doc något under 205 till 48 procent av det sammanlagda transportarbetet med tåg. Fem år tidigare var andelen 45 procent. Det regionala resandet an inom något år vara större än det långväga resandet. Figur 5.3: Persontransportarbete i regional trafi och fjärrtrafi på järnväg i Sverige, Med snabbtåg menas här att tågen an framföras i över 200 m/h. Resandet med snabbtåg i fjärrtrafi har under en lång tid öat. På fem år, mellan 2009 och 204, steg antalet personilometer med 6 procent och från 2000 med 58 procent. Från och med 205 redovisas inga uppgifter på grund av röjanderis. 32

35 Med hänsyn tagen till folmängden i slutet av 205 reste varje invånare i genomsnitt 293 ilometer med järnväg under 205, fördelat på i genomsnitt 22 resor. 8 Sett över en längre tidsperiod, från år 2000, är trenden tydlig svensarna reser både oftare och längre med järnväg. Den utnyttjade transportförmågan an beränas som voten mellan personilometer och platsilometer. En tidsserie av den variabeln finns i den historisa översiten, tabell A, olumn 28. Där framgår att den utnyttjade transportförmågan de senaste tio åren legat mellan 35 och 42 procent. Som högst var den 2008 och sedan minsade den efterföljande år. Under 205 var nivån 37 procent att jämföra med 35 procent Spårväg och tunnelbana Antalet resor med spårvagn öade varje år mellan 2000 och 20. Därefter har resandet gått både upp och ner. Under 205 uppgic antalet resor till 47 miljoner, en öning med procent från 204. Persontransportarbetet med spårvagn öade till 608 miljoner personilometer, upp 2 procent, se Figur 5.4. Att förändringstalen inte följer varandra beror på att medelreslängden öat något. På grund av ändrade beräningsmetoder hos en uppgiftslämnarna till undersöningen är uppgifterna från och med 202 inte jämförbara med tidigare år, varför utveclingen under fem år inte ommenteras här. Figur 5.4: Persontransportarbete på spårväg i Sverige Anm: På grund av ändrade beräningsmetoder hos Västtrafi AB är uppgifter från och med 202 inte jämförbara med tidigare år. Antal resor med tunnelbanan öade med 2 procent till 338 miljoner under 205. De senaste fem åren har antalet resor öat med 9 procent. Transportarbetet för tunnelbanan öade ocså med 2 procent och har öat 9 procent jämfört med 200, se Figur Statistien över antal järnvägsresor siljer inte på om resenärerna är svensar eller turister vilet gör att måttet resor per invånare inte exat speglar verligheten. 33

36 Figur 5.5: Persontransportarbete i tunnelbanan i Sverige,

37 6 Nordis jämförelse I detta avsnitt jämförs uppgifter om Sveriges järnvägstransporter med motsvarande uppgifter från de nordisa länderna (utom Island som inte har järnväg). Underlagen från de andra länderna följer så långt det är möjligt samma definitioner som används i Sverige, eftersom undersöningarna om järnvägstransporter är harmoniserade och regleras av EUförordningar. 9 Källan till det statistisa materialet från de nordisa länderna är Eurostats databas Godstransporter Av de nordisa länderna är godstransportarbetet på järnväg störst i Sverige, till och med större än i övriga länder tillsammans. I Sverige, Norge och Finland är det framförallt nationella transporter som utgör en stor del av transportarbetet. I Danmar utgör istället transittransporter genom landet huvuddelen av transportarbetet. Omfattningen av godstransporter påveras delvis av onjunturläget och under 2009 går det att observera en nedgång i transportarbetet för alla nordisa länder i samband med nedgången i eonomin. Nedgången var störst i Finland med 8 procent och minst i Norge med 3 procent. Återhämtningen därefter har sett olia ut. Under har godstransportarbetet minsat i Sverige med 2 procent och i Finland med 3 procent. Norge är det land som uppvisar lägst variation mellan åren och under hänvisad period har transportarbetet i stort sett varit oförändrat (svagt positiv). Danmar har inte data för 205 när detta srivs. Se Figur 6.. Figur 6.: Godstransportarbete i nordis jämförelse Anm: Danmars uppgift sanas för EU-parlamentets och rådets förordning nr 9/2003 och ommissionens förordning nr 92/ Hämtat från 35

38 6.2 Persontransporter Danmar är det land i Norden som har flest järnvägsresor med 20 miljoner 204, vilet an jämföras med Sveriges 207 miljoner. Sverige ligger lart i topp vad gäller personilometer. Här spelar förstås storleen på respetive landområde en roll vid tolningen. I Finland och Norge är järnvägsresandet ungefär lia omfattande, både med avseende på antal resor och personilometer, men lågt jämfört med Sverige och Danmar, se Figur 6.2 och Figur 6.3. Sett till antalet resor per invånare framstår Danmar än tydligare som det nordisa land med högst järnvägsresande 204. I Danmar var snittet 37 resor per invånare och i Sverige 2. För Norges del var siffran 4 och i Finland 2. Under perioden har persontransporterna på järnväg öat i nästan alla nordisa länder. Starast var utveclingen i Norge där persontransportarbetet stigit med 2 procent, vilet till viss del är tac vare en öning av antal resor med 2 procent. I Sverige, Danmar och Finland var motsvarande utvecling av persontransportarbetet 7, 0 respetive 0 procent (svagt negativ). Figur 6.2: Antal passagerare i nordis jämförelse Anm: Vissa uppgifter sanas. För 205 är Norges uppgifter preliminära. Utveclingen ommenteras bara till 204 på grund av datatillgången. 36