Rumsklang för hifi-lyssning En sammanställning av vanliga vardagsrums akustiska egenskaper

Transkript

1 Rumsklang för hifi-lyssning En sammanställning av vanliga vardagsrums akustiska egenskaper Högskolan i Kalmar Kandidatarbete på C-nivå Författare: Filip Celander Uppdragsgivare: Magnus Fredholm, Hifi & Musik AB Handledare: Erik Loxbo Examinator: Magnus Nilsson

2 Innehåll Sammanfattning 2 1. Inledning 3 2. Bakgrund 3 3. Metodbeskrivning Efterklangstid Resonansfrekvenser 6 4. Arbetets gång 6 5. Resultat 7 6. Slutsats Sammanfattning Tack till 10 Referenser 11

3 Sammanfattning Hifi & Musik AB är ett företag som bland annat gör lyssningstester på hifi-utrustning. Man har kommit fram till att rummet där testerna görs, bör vara så akustiskt likt ett vanligt vardagsrum eller lyssningsrum som möjligt. 30 vardagsrum och lyssningsrum har undersökts ur ett akustiskt perspektiv. Resultaten från dessa rum har sedan jämförts med motsvarande resultat för Hifi & Musiks lyssningsrum. Det visade sig att volymen på Hifi & Musiks lyssningsrum (70 m 3 ) är ungefär samma som på övriga undersökta rum. Dock, hade Hifi & Musiks rum ett tydligt fladdereko. Övriga rum hade för det mesta en svag, eller ingen, metallisk klang. Hifi & Musiks fladdereko åtgärdades efter att dessa mätningar gjordes. Vanliga vardags- och lyssningsrum hade långa efterklangstider i basen och runt 2 khz. Annars låg efterklangstiderna cirka 5 % under det optimala. Hifi & Musiks lyssningsrum hade också extra lång efterklangstid i basen. Men istället för en topp runt 2 khz, så hade det en dal där. Efterklangstiderna i övrigt låg cirka 30 % under de optimala. Detta betyder att Hifi & Musiks lyssningsrum påverkar ljudet än ett vanligt vardags- eller lyssningsrum.

4 1. Inledning Hemma i en annan persons hem, reagerar man oftast inte på att rummet klingar på ett särskilt sätt. Däremot konstateras det gång på gång av kunniga inom hifi-industrin att samma ljudanläggning låter olika beroende på vilket rum den står i. Vid köp av dyr lyssningsutrustning lånar man gärna hem anläggningen, eller delar av den, före köp, för att veta precis hur den kommer att låta där den ska stå. Det blir även vanligare och vanligare, då man köper en hembio-receiver, att det följer med utrustning för att matcha inställningar på receivern med rummet som högtalarna står i. Alltså olika slags rumskorrigering för att se till att ljudet som strömmar ut passar rummet så bra som möjligt. Förutom de egna öronen litar man ofta, åtminstone delvis, på hifi-skribenter som testar de olika komponenterna i ljudanläggningar. Deras lyssningstester görs oftast i ett särskilt lyssningsrum som är av, för läsaren, okänd karaktär. Undersökningen som presenteras i denna rapport har gjorts på uppdrag från Hifi & Musik AB. Anledningen är att man vill veta hur väl deras eget lyssningsrum motsvarar ett vanligt lyssningsrum, eller vardagsrum. Om deras lyssningsrum motsvarar ett vanligt vardagsrum väl, så borde det betyda att lyssningsresultaten som fås där, gäller även ett vanligt vardagsrum. Således skulle testerna då vara konsumentanpassade och relevanta. 2. Bakgrund Hifi & Musik AB är ett företag som bland annat driver två tidningar som behandlar ämnena ljud och bild. De gör ofta lyssningstester i ett särskilt lyssningsrum, för att avgöra hur olika produkter låter. Tanken är att detta lyssningsrum skall likna ett vanligt vardagsrum eller lyssningsrum, hemma hos någon, ur akustiskt perspektiv. Huruvida det gör det eller ej är svårt, för att inte säga omöjligt, att avgöra utan att veta hur ett vanligt vardagsrum/lyssningsrum är. Därför skall vanliga vardagsrum/lyssningsrum, och lyssningsrummet på Hifi och Musik, undersökas och jämföras. 3. Metodbeskrivning Två saker skall mätas. Det första är efterklangstider, som avgör hur länge ljud, av olika frekvenser, dröjer kvar i rummet efter det att ljudkällan tystnat. Det andra är eventuella resonansfrekvenser, som förstärker ljud vid vissa specifika frekvenser. Resonansfrekvenserna har även en längre efterklangstid än kringliggande frekvenser, men det märks oftast inte vid efterklangstidsmätningar, som mäter över breda frekvensband. Därför måste resonansfrekvenserna sökas upp med andra metoder. Anledningen till att man vill hitta resonansfrekvenser är att de kan påverka hur man upplever rumsklangen. Samtidigt är de lätta att åtgärda med så kallade Helmholz-absorbenter. Mätutrustningen som används är Acoustilyzer AL1 med tillbehör. Rummens volym har också mätts upp för att kunna jämföra resultaten mellan rum av olika storlek. I referenslitteratur 2 hittar man en figur med kurvor över optimala efterklangstider; figur 1 nedan. Kurvorna gäller vid olika sammanhang. Kurvorna för de musikstilar som finns representerade, gäller livemusik. På inspelad musik, finns det nästan alltid en inspelad rumsklang. Den kan vara antingen från inspelningsrummet, eller skapad på konstgjord väg, eller både och. Därför blir kurvorna gällande livemusik irrelevanta. Kvar står tal ( Speech ). Den är intressant eftersom

5 man ofta talar med varandra i vardagsrum. Det antas, i denna rapport, att kurvan Speech är en bra utgångspunkt för efterklangstid i vardagsrum. Mätningar från vardagsrum jämförs med denna för att se om de ligger över eller under denna optimalkurva, och hur mycket. Figur 1 styrks även av referenslitteratur 1, som har en liknande figur, med så gott som samma värden. Figur 1: Optimal efterklangstid enligt referenslitteratur 2. Figur 2 nedan är en approximation av Speech -kurvan i figur 1 ovan. Figur 2 är skapad med hjälp av Matlab. Koden finns i bilaga 1. Denna figur är, med hjälp av verktyg i Matlab, enkel att jämföra med mätresultat. Den är dessutom omskalad till linjär skala på volymaxeln, för att bli lättare att läsa av visuellt.

6 Figur 2: Approximation av grafen Speech i figur Efterklangstid: Efterklangstiden definieras som tiden det tar för ljudtrycket i ett rum att falla 60 db. I testerna som genomförts i detta arbete har dock bara tiden som det tar för ljudtrycket att falla 20 db mätts. Den tiden tredubblas sedan för att få efterklangstiden. Anledningarna till denna förenkling är många. Det primära är att det är så Acoustilyzer AL1 mäter efterklangstider och andra möjligheter har helt enkelt inte funnits. En annan sak att beakta är att 60 db är väldigt mycket och ofta praktiskt omöjligt att skapa i ljudtrycksnivåskllnad mellan fullt ljudtryck och brusgolv, i frekvensspektret 88,4 Hz Hz. Anledningen till detta är att mätmikrofonen måste placeras i rummets efterklangsfält samt att de ljudanläggningar som finns hemma hos de flesta inte är särskilt kraftiga. Mätmikrofonen placeras i den halva av rummet som högtalarna inte står i. Detta för att säkerställa att den befinner sig i efterklangsfältet. Därefter görs en så kallad range, vilket innebär att man mäter ljudnivån i tyst rum. Detta görs i Acoustilyzer AL1:s RT60-läge. Därefter spelas skärt brus upp i ljudanläggningen och ljudeffekten justeras så att ljudtrycksnivån vid mikrofonen överstiger brusgolvet med minst 20 db i oktavbanden 125 Hz, 250 Hz, 500 Hz, 1 khz, 2kHz och 4 khz. Se manual till AL1. Med denna inställning på ljudanläggningen, startas testet. Hela spår 14 på test-cd:n, med 5 sekunder brus följt av 5 sekunder tystnad 32 gånger, spelas sedan. I mindre och medelstora rum kan spår 13, med 2 sekunder brus följt av 2 sekunder tystnad 32 gånger, användas. Se test-cd, som medföljer Acoustilyzer AL1. Utöver ovan nämnda oktavband har även 63 Hz och 8 khz mätts. Dock har de inte varit mätbara i alla rum, antagligen på grund av bristande kvalitet eller kraft från ljudanläggningen. 63 Hz-bandet har även överlag fått höga mätosäkerhetstal, vilket gör att resultaten där ej är helt tillförlitliga. Medan testet pågår övervakas det så att minst 30 av de 32 mätningarna får resultat. AL1:an sorterar ibland bort resultat som den anser ha blivit felaktiga. Det kan till exempel

7 bero på att en bil kör förbi utanför ett fönster i precis fel ögonblick. Oktavbandet 125 Hz är särskilt känsligt och det är just detta band som kräver att man övervakar mätningarna för att komma ner i mindre än 15 % mätosäkerhet. Om resultat uteblir i 125 Hz-bandet raderas hela den mätningen medan testet fortgår. Om det skulle bli fler än två sådana mätningar kan testet pausas och spår 14 startas om, för att säkerställa att mätserien består av minst 30 mätningar. 3.2 Resonansfrekvenser: För att upptäcka eventuella resonansfrekvenser, behöver man fylla rummet med ljud av just den frekvensen. Då hör man att rummet, eller något i det, tar upp den frekvensen och svänger med. När man inte vet vilka resonansfrekvenser som finns i ett rum, kan man använda vitt eller skärt brus och spela upp i en ljudanläggning. Till Acoustilyzer AL1 hör en test-cd som innehåller bland annat dessa två brusvarianter. Om man inte har konstgjort brus tillgängligt kan man göra en handklappning och lyssna på den efterklangen. Då upptäcker man samma saker som med vitt brus, men olika handklappningar låter olika. Därför bör man i jämförelse av flera olika rum använda konstgjort brus, som alltid låter i stort sett likadant. Samma sorts brus, på ungefär samma ljudintensitetsnivå, bör användas. Vitt brus är bättre för att upptäcka höga resonansfrekvenser, skärt brus för låga. I denna undersökning användes både vitt, brus, skärt brus och handklappningar. CD-spår med brus spelades upp på hög volym och stängdes abrupt av. Strax efter avstängning hörs rummets efterklang och man kan då höra om någon särskild klang uppstår. Exempel på avvikande klanger är: Metallisk klang (Låter som när man knackar på en radiator.), fladdereko (Man hör, om man klappar händerna, handklappningen igen och igen, snabbt efter varandra; klapp, klapp, klapp, klapp, klapp.) eller ringning (En särskild frekvens hörs tydligare än andra.). Om någon av dessa avvikande klanger har upptäckts, har det antecknats. Om det har varit en ringning har även den specifika frekvensen letats upp, och, i de flesta fall, också orsaken till ringningen. 4. Arbetets gång Från början var tanken att efterklangstiderna skulle mätas i oktavband från bandet kring 125 Hz till bandet kring 4 khz. En mätserie skulle bestå av minst 10 mätningar för att få tillförlitliga resultat. En fråga skulle även gå ut till den som bodde i vardagsrummet om hur bra akustiken var där. Dessa kriterier har dock frångåtts, som synes i metodbeskrivningen, för att höja kvaliteten på arbetet samt för att undvika onödigt arbete. Oktavbanden utökades, då mjukvaran i mätutrustningen uppdaterades, till att även innehålla oktavbanden kring 63 Hz och 8 khz. Dock gjordes inte redan utförda mätningar om. Detta, i kombination med att vissa rum i kombination med tillhörande ljudanläggning inte gav mätbara resultat vid dessa frekvenser, har gjort att resultaten har fokuserats kring efterklangstiderna Hz. Då frågetecken uppstod kring mätosäkerhetssiffrorna som framkom vid varje mätning konsulterades Acoustilyzerns manual. Denna sa att max 15 % mätosäkerhet är tillåtet för tillförlitliga mätningar. Tyvärr visade det sig då att en mätserie på 10 mätningar var alldeles för liten. Minst 25 mätningar visade sig vara nödvändigt för att uppnå detta resultat vid alla frekvenser; och detta i de mest gynnsamma rum. Därför sattes 30 mätningar som minsta antal mätningar per mätserie. Många mätserier fick gå så långt som till 32 mätningar, vilket är maximalt för använd mätutrustning. Frågan om hur bra akustiken ansågs vara i ett särskilt rum, visade sig snart vara onödig. De flesta tillfrågade hade inte reflekterat över detta och sa att akustiken var bra. De få

8 som tyckte något annat om sitt rum var inte sena att påpeka detta och det syns även i kommentarerna för det enskilda mätobjektet i så fall. Restriktionen att bara mäta i vardagsrum har även den frångåtts och utvidgats till att vara vardagsrum eller lyssningsrum. Med lyssningsrum menas ett rum där man spelar och lyssnar på musik eller bioljud genom en ljudanläggning. 5. Resultat Sammanlagt har 30 rum uppmätts, plus Hifi & Musiks lyssningsrum. 17 av rummen har legat i villor, och resterande 13 i lägenheter eller radhus. I denna resultatframställning görs inte skillnad på lägenhet och villa, men sådana data, samt all annan insamlad data från mätobjekten finns i bilaga 2. Ett enkelt sätt att framställa resultaten på är att helt enkelt bara ta ett genomsnitt på rummen. Detta syns i figur 3 nedan. Genomsnittsrum; 75 kubikmeter Efterklangstid 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Genomsnitt 0,58 0,49 0,44 0,47 0,50 0,51 0,47 0,41 Frekvens Figur 3: Ett genomsnittligt vardagsrum. Variationerna mellan de olika frekvensbanden syns tydligt, men värdena på efterklangstiderna är bara intressanta för ett rum på 75 m 3. Därför är det intressant att jämföra varje enskilt rum med de önskade efterklangstiderna i figur 2. Avvikelsen från den optimala efterklangstiden anges i procent och syns i figur 4 nedan.

9 3 25% 2 15% 1 5% -5% -1-15% Genomsnitt 26% 1% -1-4% 3% 5% -3% -13% Figur 4: Genomsnittlig avvikelse från optimal efterklangstid. Jämför sedan figur 4 med figur 5, som är optimal efterklangstidsvariation i konsertlokal enligt referenslitteratur 1. Figur 5: Optimal efterklangstidsvariation. Det kan även vara intressant att titta på distributionen av avvikelserna från figur 4. Dessa avvikelser visas i figur 6 nedan.

10 outliers1 161% 85% 48% 95% 106% 92% 7 4 outliers2 119% 4 Max(ej outliers) 79% 33% 21% 15% 37% 39% 29% 6% Övre kvartil 33% 9% -4% 2% 11% 11% 12% -1% Medianvärden 14% -1% -12% -9% -5% -2% -1-19% Nedre kvartil -1-14% -24% -17% -11% -11% -16% -23% Min -22% -46% -33% -4-28% -22% -3-38% Figur 6: Avvikelsedistribution. Slutligen bör såklart dessa diagram jämföras med Hifi & Musiks lyssningsrum, som kan ses i figur 7 och 8 nedan. Hifi & Musik; 70 kubikmeter 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Serie1 0 0,5 0,35 0,34 0,37 0,26 0,33 0 Figur 7: Efterklangstid i Hifi & Musiks lyssningsrum.

11 Serie1 2% -29% -31% -25% -47% -33% Figur 8: Avvikelse från optimal efterklangstid i Hifi & Musiks lyssningsrum. 6. Slutsats Tydligen är Hifi & Musiks lyssningsrum ungefär lika stort som ett vanligt vardagsrum, men ovanligt dämpat. Det motsvarar alltså inte ett vanligt vardagsrum. Däremot bör denna dämpning inte vara ett problem för lyssningstesterna, utan snarare gör att rummet inverkar mindre på lyssningstesten. Det andra mätkriteriet, som var mer subjektivt, kan dock inverka på testen. Hifi & Musiks lyssningsrum var det enda rum där så kallat fladdereko noterades. Dessutom var det ett av få rum där adjektivet tydlig fanns med i de subjektiva mätkommentarerna. Det ska dock tilläggas att Hifi & Musik redan har börjat jobba med detta problem, med målet att helt ta bort denna otrevliga klang. När det gäller vanliga vardagsrum kan man dra slutsatsen att de generellt sett har en trevlig klang, men att de antagligen påverkar lyssningsupplevelsen en hel del. Om man tittar på figur 4, ser man att det är stora svängningar i grafen. De lägsta frekvenserna har en efterklangstid som ligger 25 % över optimallinjen, vilket får anses som bra, med tanke på att det är bra med något längre efterklang i basen (se figur 5). Att efterklangstiden för 250 Hz-bandet ligger 10 % under optimalnivån är inget problem i sig. Däremot blir det ett problem eftersom efterklangstiden sedan stiger mot de högre frekvenserna och ligger 5 % över optimalnivån vid 2 khz. Att efterklangstiden sedan dyker ner till -13 % för 8 khz-bandet gör att helhetsintrycket av det genomsnittliga vardagsrummet är att det har en ojämn frekvensgång. 7. Tack till Ann-Britt Jonsson, Malin Petterson, Ingegerd Nilsson, Jennie och Jakob Claesson, Britt-Marie och Claes Claesson, Marianne och Evert Eriksson, Carina och Bo Andersson, Johan Lundquist, Ann-Sofi Claesson, Ulrika och Mikael Petersson, Anneli och Stig Claesson, Martina och Mattias Lundquist, Maeve Kennedy, Emma och Jens Nilsson, Ulla-Britha och

12 Karl-Gustav Kyrk, Mattias Björnler, Karin och Erik Karlsson, Fredrik Löfstrand, JennyAnn Och Fredrik Iversen, Mikael Solinger, Marita och Clas Celander, Niclas Nilsson, Ingmar Jacobsson, Daniel Jonsson, Sara Bylund, Erik Loxbo, Wlodek Kulesza för att ni har ställt upp och låtit mig göra dessa mätningar hos er. Referenser 1. Music Acoustics second edition, Donald E. Hall, Brooks/Cole Publishing Company The Science of Sound, Thomas D. Rossing, F. Richard Moore & Paul A. Wheeler, Pearson Education Inc Sannolikhetslära och statistik för lärare, Tom Britton och Hans Garmo, Författarna och studentlitteratur NTI Acoustilyzer User Manual, Release 1.12e, Juli 2005.

13 k=( )/( ); m=0.4-k*27; xaxis=logspace(log10(27),3,974); linus=linspace(27,1000,974); RT=k*linus+m; plot(xaxis,rt); Bilaga 1 Matlab-kod Ovanstående matlab-kod användes för att skapa grafen i figur 2 i rapporten. K-värdet och m- värdet beräknades utifrån punkter i figur 1 i rapporten och en rät linje på logaritmisk x-skala skapades. Sedan plottades grafen på linjär skala för att se mer begriplig ut.

14 Bilaga 2 Mättabell Nedanstående tabell är alla insamlade data från mätobjekten. Volym (m3) 63 Hz 125 Hz 250 Hz Frekvens Hz khz 2 khz 4 khz 8 khz Kommentarer Lgh eller villa x 0,5 0,46 0,47 0,45 0,44 0,41 x s Efterklangstid Lgh 50 x 13,1 9,9 5,9 4,2 2,9 2,2 x % Mätosäkerhet Tydlig metallisk klang Rum nr 1 x 0,68 0,45 0,59 0,63 0,57 0,49 x s Efterklangstid Villa 86 x 15 9,8 6 4,1 3,1 2,3 x % Mätosäkerhet Piano som klingar svagt Rum nr 2 0,55 0,49 0,41 0,47 0,53 0,56 0,56 0,5 s Efterklangstid Lgh 63 21,1 14,4 10,8 7,1 3,6 3,3 2,3 1,7 % Mätosäkerhet Svag metallisk efterklang Rum nr 3 x 0,46 0,45 0,5 0,45 0,44 0,39 x s Efterklangstid Piano som klingar svagt samt tydlig Villa 53 x 15 12,5 5,5 4,2 2,8 2,6 x % Mätosäkerhet ringning vid 450 Hz (lampskärm) Rum nr 4 x 0,89 0,45 0,5 0,46 0,47 0,43 x s Efterklangstid Lgh 63 x 10,4 10,7 5,7 4 2,8 2,1 x % Mätosäkerhet Piano som klingar svagt. Rum nr 5 x 0,24 0,31 0,38 0,35 0,35 0,39 x s Efterklangstid Villa 44 x 14,5 13,2 6,6 4,8 3,5 2,4 x % Mätosäkerhet Tydlig ringning av glasskål 1500 Hz. Rum nr 6 0,4 0,35 0,37 0,43 0,48 0,5 0,44 0,4 s Efterklangstid Villa 87 34,1 16,8 11,4 7, ,6 1,9 % Mätosäkerhet Rum nr 7 0,4 0,5 0,35 0,4 0,42 0,52 0,54 0,45 s Efterklangstid Villa 59 29,3 13,9 11,8 8 5,4 3,4 2,4 1,8 % Mätosäkerhet Svag metallisk klang Rum nr 8

15 0,49 0,31 0,42 0,37 0,45 0,44 0,42 x s Efterklangstid Villa 70 19,8 17,4 10,7 8,2 5,2 3,2 2,7 x % Mätosäkerhet Svag ringning av lampa 1105 Hz Rum nr 9 0,79 0,46 0,44 0,43 0,52 0,59 0,57 0,39 s Efterklangstid Villa 83 43,9 14,9 10,6 7,5 4,8 3,2 2,3 2 % Mätosäkerhet Rum nr 10 0,43 0,38 0,39 0,49 0,61 0,67 0,62 0,51 s Efterklangstid Villa 62 22,1 16,1 11,1 7,2 4,5 3 2,2 1,7 % Mätosäkerhet Rum nr 11 x 0,43 0,44 0,49 0,51 0,53 0,52 0,45 s Efterklangstid Villa 73 x 15,1 10,5 7 4,9 3,4 2,4 1,9 % Mätosäkerhet Rum nr 12 0,59 0,5 0,45 0,33 0,42 0,5 0,46 0,41 s Efterklangstid Villa 82 38,4 14,5 10,7 9,2 5,5 3,6 2,6 2 % Mätosäkerhet Piano som klingar svagt. Rum nr 13 0,56 0,52 0,39 0,43 0,46 0,55 0,51 0,48 s Efterklangstid Villa 88 19,8 13,6 11,1 7,5 5,1 3,3 2,4 1,8 % Mätosäkerhet Rum nr 14 0,34 0,36 0,36 0,31 0,34 0,31 0,27 x s Efterklangstid Lgh 22 31,6 16,2 11,6 8,9 5,9 4,5 3,3 x % Mätosäkerhet Gitarr som klingar svagt Rum nr 15 0,45 0,47 0,43 0,47 0,57 0,58 0,54 0,47 s Efterklangstid Villa 44 20,9 14,3 10,8 7,2 4,6 3,2 2,4 1,8 % Mätosäkerhet Rum nr 16 0,62 0,79 0,95 1,25 1,32 1,23 1,09 0,9 s Efterklangstid Villa ,2 12 7,5 4,6 3,2 2,3 1,7 1,4 % Mätosäkerhet För mycket efterklang upplevs Rum nr 17 0,69 0,57 0,47 0,48 0,55 0,58 0,59 0,49 s Efterklangstid Villa ,2 13,1 10,3 7,1 4,7 3,2 2,3 1,7 % Mätosäkerhet Rum nr 18 1,2 0,73 0,52 0,44 0,52 0,45 0,41 0,37 s Efterklangstid Lgh 50 19,8 14,1 11,9 9,1 5,9 4,5 3,3 2,7 % Mätosäkerhet Rum nr 19

16 x 0,58 0,51 0,47 0,53 0,49 0,4 0,36 s Efterklangstid Glasföremål som klingar svagt 1 Lgh 59 x 13 9,8 7,1 4,8 3,5 2,8 2 % Mätosäkerhet khz-4 khz Rum nr 20 x 0,49 0,4 0,44 0,42 0,45 0,43 0,39 s Efterklangstid Lgh 49 x 14,1 11,1 7,6 5,5 3,7 2,7 2 % Mätosäkerhet Rum nr 21 0,58 0,44 0,44 0,42 0,37 0,44 0,44 0,39 s Efterklangstid Svaga resonanser av piano samt Villa 83 19,8 14,7 10,4 7,8 5,7 3,7 2,6 2 % Mätosäkerhet vitrinskåp med innehåll 1 khz-4 khz Rum nr 22 0,79 0,44 0,42 0,41 0,41 0,41 0,43 0,36 s Efterklangstid Lgh 50 17,3 14,7 10,8 7,8 5,4 3,8 2,6 2 % Mätosäkerhet Svag metallisk klang Rum nr 23 x 0,36 0,32 0,32 0,38 0,42 0,33 0,3 s Efterklangstid Lgh 48 x 16,3 12,3 12,3 5,6 3,8 3 2,2 % Mätosäkerhet Svag metallisk klang Rum nr 24 0,85 0,59 0,5 0,67 0,65 0,65 0,53 0,48 s Efterklangstid Lgh 59 16,7 12,7 9,8 6,1 4,3 3,1 2,4 1,8 % Mätosäkerhet Tydlig metallisk klang Rum nr 25 0,49 0,27 0,28 0,25 0,3 0,34 0,3 0,26 s Efterklangstid Lgh 33 25, ,1 9,8 6,3 4,2 3,2 2,4 % Mätosäkerhet Rum nr 26 0,49 0,47 0,47 0,49 0,47 0,47 0,4 x s Efterklangstid Villa ,5 14,3 10, ,6 2,7 x % Mätosäkerhet Rum nr 27 0,49 0,4 0,38 0,41 0,47 0,45 0,39 0,36 s Efterklangstid Villa 98 20,4 15,4 11,2 7,6 5,1 3,7 2,8 2,1 % Mätosäkerhet Piano som klingar svagt Rum nr 28 0,56 0,39 0,31 0,31 0,4 0,38 0,34 0,3 s Efterklangstid Lgh 33 18,8 15,6 12,5 8,9 5, ,2 % Mätosäkerhet Svag metallisk klang Rum nr 29 1,03 0,59 0,57 0,66 0,63 0,59 0,55 x s Efterklangstid Lgh 56 18,2 12,8 9,2 6,1 4,4 3,2 2,4 x % Mätosäkerhet Rum nr 30

17 x 0,5 0,35 0,34 0,37 0,26 0,33 x s Efterklangstid Hifi & Musik 70 x 10 11,8 6,9 5,7 5,6 2,2 x % Mätosäkerhet Tydligt fladdereko

18 Bilaga 3 Avvikelser från önskad efterklangstid Nedanstående diagram visar varje enskilt rums avvikelse från den önskade efterklangstiden från figur 2 i rapporten. Rummens ordning och numrering är densamma som i bilaga Series1 9% 2% -2% -4% -11% Rum Series1 33% -12% 15% 23% 11% -4% Rum 2

19 Series1 14% 2% -15% -2% 1 16% 16% 4% Rum Series1-1% -3% 8% -3% -5% -16% Rum 4

20 Series1 85% -7% 4% -5% -2% -11% Rum Series1-46% -31% -15% -22% -22% -13% Rum 6

21 Series1-22% -32% -28% -16% -6% -3% -14% -22% Rum Series1-16% 5% -26% -16% -12% 9% 13% -5% Rum8

22 Series1-37% -15% -25% -9% -11% -15% Rum 9 Rum Series1 55% -1-14% -16% 2% 16% 12% -23%

23 Series1-11% -21% -19% 2% 27% 39% 29% 6% Rum 11 Rum Series1-13% -11% -1% 3% 7% 5% -9%

24 Series1 16% -2% -11% -35% -17% -2% -9% -19% Rum 13 Rum Series1 9% 1% -24% -17% -11% 7% -1% -7%

25 Series1-11% -6% -6% -19% -11% -19% -3 Rum 15 Rum Series1 1% 5% -4% 5% 28% 3 21% 5%

26 Series1-3% 23% 48% 95% 106% 92% 7 4 Rum 17 Rum Series1 31% 8% -11% -9% 4% 1 12% -7%

27 Series1 161% 59% 13% -4% 13% -2% -11% -2 Rum 19 Rum Series1 22% 7% -1% 11% 3% -16% -24%

28 Series1 7% -13% -4% -8% -2% -6% -15% Rum Rum 22 Series1 14% -14% -14% -17% -27% -14% -14% -23%

29 Series1 72% -4% -9% -11% -11% -11% -7% -22% Rum 23 Rum Series1-21% % -8% -28% -34%

30 Series1 79% 24% 5% 41% 37% 37% 11% 1% Rum 25 Rum Series1 17% -36% -33% -4-28% -19% -28% -38%

31 Series1-9% -13% -13% -9% -13% -13% -26% Rum 27 Rum Series1-7% -24% -28% -22% -1-14% -26% -31%

32 Series1 34% -7% -26% -26% -5% -9% -19% -28% Rum 29 Rum Series1 119% 25% 21% 4 34% 25% 17%

33 Series1 2% -29% -31% -25% -47% -33% Hifi & Musiks lyssningsrum