Strikt ansvar från viss verksamhet och vidare

Transkript

1 Juridiska institutionen Höstterminen 2016 Examensarbete i civilrätt, särskilt skadeståndsrätt 30 högskolepoäng Strikt ansvar från viss verksamhet och vidare Författare: Georg Naeslund Handledare: Doktorand Karolina Stenlund Juridiska institutionen Höstterminen

2 2

3 Förord Då har det blivit dags för mig att avsluta mina studier universitetsstudier i Uppsala. Vad framtiden väntar återstår att se. Jobb, och vad jag ändå måste anse som felprioriteringar, kom emellan allt för mycket av det goda som landets största universitet har att erbjuda. Jag har alltid haft svårt för klyschor. Framförallt den som säger att man inte ska ångra något. Jag ångrar väldigt mycket. Men! Man ska inte älta det man ångrar! En sak som jag inte ångrar är att jag läst juridik. Under uppsatsskrivandet har jag insett att juridik är något som blir roligare desto mer man läser, och det är en lärdom som jag kommer ta med mig för all framtid. Jag vill passa på att rikta ett stort tack till min handledare och tillika blivande gigant på den skadeståndsrättsliga himlen: Karolina Stenlund, för värdefulla synpunkter och råd. På Juridiska biblioteket den 29 september

4 4

5 Innehåll 1. Presentation av uppsatsen och frågeställning Inledning och presentation av ämnet Uppsatsens mål och frågeställning 7 2. Disposition och metod Upplägg för uppsatsen Metodanvändning Terminologi En tillbakablick på det strikta skadeståndets historia Inledning och avgränsning Strikt ansvars uppkomst Strikt ansvars uppkomst i svensk rätt Regler om strikt ansvar i svensk rätt Inledning Lagregler om strikt ansvar Lag angående ansvarighet för skada i följd av luftfart Lag om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor Sjölagen Järnvägstrafikslagen Ellagen Trafikskadelagens regler om rent strikt ansvar Miljöbalkens regler om strikt ansvar Produktansvarslagens regler om strikt ansvar Lagregler om strikt ansvar för djur Då flera subjekt har strikt ansvar Strikt ansvar utan stöd av lag Motiv för strikt ansvar 28 5

6 5.1 Inledning Billighetsöverväganden Socialistiska och socialpolitiska motiv Lyxsynpunkten Garantiutfästelser Adekvans Bevissvårigheter för culpa Reparation Prevention Verksamhetens farlighet Försäkringar Framtidsresonemang om strikt ansvar Inledning och något om framställningens avsikt a Utökat strikt ansvar för det allmänna b Utökat strikt ansvar för näringsidkare c Utökat strikt ansvar för den enskilde Sammanfattning och avslutning.45 Källförteckning..46 6

7 1. Presentation av uppsatsen och frågeställning 1.1 Inledning och presentation av ämnet Att bli skadeståndsskyldig utan att ha varit oaktsam är något som vid första anblick kan verka egendomligt. Ändå är det en ansvarsform som finns, och som är etablerad i svensk rätt. 1 Vid närmare eftertanke är det kanske inte så anmärkningsvärt, för även den allra största skeptikern mot ansvar oberoende av vållande, får nog bekymmer att hitta oaktsamhet vid exempelvis olyckor där många är inblandade och bevis för vad som orsakat händelseförloppet saknas. Innehållet i den här framställningen behandlar situationer då skadeståndsskyldighet uppkommer helt oberoende av eget vållande något som fortsättningsvis kommer att benämnas strikt ansvar. Naturligtvis är det inget uttömmande verk som skildrar varje potentiellt diskussionsämne beträffande strikt ansvar. Det som framförallt tas upp och behandlas i den här uppsatsen är hur det strikta ansvaret uppkom som ansvarsform i svensk rätt, vilka regler som idag finns, samt hypotetiska resonemang om hur det strikta ansvaret kan utsträckas till att gälla vid fler situationer än i dagsläget. Jag avser inte att tala om hur det strikta ansvaret bör slå igenom som ansvarsform i svensk rätt, men hur motiv bakom strikt ansvar kan komma att föra det vidare från dagens tillämpnings område till långt fler. Idag finns strikt ansvar vid viss verksamhet, men nu ska den vidare Uppsatsens mål och frågeställning Att komma på någonting banbrytande, något som kastar om kartan helt, eller fullständigt förändrar synen på det ämne som tas upp är förmodligen många textförfattares dröm. Att det blir svårare och svårare desto fler texter som författats om ämnet, hindrar nog inte de allra flesta från att åtminstone ha en förhoppning om att ens litterärara bidrag på något litet vis ska ta upp ett problem eller ge ett svar som av någon kan uppfattas som en aning nytänkande. Inom civilrätten har det av Vahlén 1 Se exempelvis NJA 1928 s. 316, NJA 1946 s. 758 och, 19 lagen om tillsyn över hundar och katter. 7

8 framförts att en rättsvetenskaplig framställning av ett komplicerat rättsområde inte behöver leda till definitiva lösningar av alla dithörande frågor. 2 Tvärtom menar Vahlén, finns det inte någon som helst skyldighet för en rättsvetenskapsman att komma med de lege ferenda-resonemang, och om sådana ändå framförs så bör de framföras med stor försiktighet. 3 Jag delar uppfattningen om att de lege ferendaresonemang bör framföras med stor försiktighet. Ska sådana resonemang ändå framföras så bör det framgå klart och tydligt varför rätten bör ändras. I den här framställningen kommer det inte ges något utrymme för personliga åsikter om hur strikt ansvar ska regleras i svensk rätt. Däremot är målet med den här uppsatsen att föra fram hur rätten bör utvecklas i förhållande till vad ett visst motiv syftar till att uppnå med strikt ansvar som ansvarsform. Det finns med andra ord inget bakomliggande syfte med den här texten att försöka bevisa huruvida det behövs mer eller mindre strikt ansvar i svensk rätt. Tyckandet får göras av andra. I den här framställningen kommer jag ta avstamp i olika motiv, och försöka bena ut vad dessa motiv kan leda till rent konkret för utvecklingen av strikt ansvar. De regler som idag finns om strikt ansvar är etablerade i lagtext och av praxis, men om andra motiv för strikt ansvar fick erkännande i svensk rätt hur skulle det då kunna komma att se ut? I den delen av min uppsats där de lege ferenda-resonemangen diskuteras är mitt huvudsyfte att redogöra för några alternativa möjligheter att försöka besvara den frågan. För att nå dit finns det andra frågor som jag anser värda att ställa: Vad finns det för olika motiv för strikt ansvar? Vilka regler finns det om strikt ansvar i svensk rätt? Varför uppkom ansvarsformen strikt ansvar? För att kunna prestera en framställning av åt vilket håll strikt ansvar som ansvarsform kan ta vägen, är dessa frågor i den härframställningen viktiga frågor att besvara. 2 Vahlén, Bidrag till avtalstolkningens systematik s. 389, not Vahlén, s. 389, not 10. 8

9 2. Disposition och metod 2.1 Upplägg för uppsatsen Uppsatsen är uppdelad i sju kapitel. I uppsatsens två första kapitel presenteras ämnet och hur uppsatsen är uppbyggd. Därefter kommer en historisk tillbakablick i kap. 3 där det beskrivs hur det strikta ansvaret vuxit fram som en ansvarsform i svensk rätt. I kap. 4 sammanfattas de regler som idag finns om strikt ansvar i svensk rätt, och i kap. 5 behandlas motiv bakom strikt ansvar som ansvarsform. Kap. 6 är uppdelat i tre delar, 6.a-c, där framtidsresonemang om strikt ansvar förs fram. I del 6 a behandlas frågor med utgångspunkt i att det allmänna beläggs med strikt ansvar i större utsträckning. I del 6 b redogörs det för framtidsresonemang angående där av näringsidkare bedriven verksamhet i vidare utsträckning än tidigare bedrivs med strikt ansvar, och i del 6 c beskrivs en framtida rättsutveckling där privatpersoner i vissa fall kan tänkas åläggas strikt ansvar. Slutligen följer i kap. 7 en sammanfattning och avrundning av uppsatsen. 2.2 Metodanvändning I den här texten har jag delvis använt mig av den så kallade rättsdogmatiska metoden. Mycket kan rymmas inom den rättsdogmatiska metoden, och det kan vara svårt att göra en allmän och heltäckande beskrivning om vad som innefattas i beskrivningen av den. 4 Kleineman anser att det ofta är enklare att beskriva vad man faktiskt gör när man utövar denna metod eftersom det innebär att man låter praktiska spörsmål träda i förgrunden. 5 Mer konkret handlar det mestadels om att söka svaren i de allmänt accepterade rättskällorna, så som lagstiftning, rättspraxis, förarbeten och i litteraturen. 6 I litteraturen har det framförts att den rättsdogmatiska inriktningen mot gällande rätt innebär att en rättsdogmatiker i princip bara intresserar sig för hur gällande rätt ser ut på området, och inte för hur den fysiska verkligheten är beskaffad, och därför är 4 Den rättsdogmatiska metoden må vara hända fel att kalla den, eftersom att det kan innefatta så mycket och därför kanske inte ska räknas som en metod. 5 Kleineman, Rättsdogmatisk metod, Juridisk metodlära, s A.a. s

10 rättsdogmatiken inte ett ändamålsenligt verktyg för annat än innehållet av gällande rätt. 7 Andersson konstaterar att de flesta resonemang om skadeståndsrättens ändamål förs på ett metaplan, som ger väldigt lite vägledning för problemlösning, och istället rör systemets eller reformers berättigande samt de långsiktiga verkningarna av skadeståndsreglernas upprätthållande. 8 Det är något som jag vill undvika i den här framställningen. Som tidigare nämnts är den här uppsatsens syfte 9 att visa hur rätten bör utvecklas i förhållande till vad lagstiftaren vill uppnå med regler om strikt ansvar. Därför kan det nog vara på sin plats att även framföra att den här uppsatsen också är skriven från ett slags rättspolitiskt perspektiv. 2.3 Terminologi Då jag som förhoppningsvis de allra flesta författare av en text, så till vida det inte rör sig om ett hemligt budskap, har som målsättning att läsaren ska förstå vad jag menar kommer vissa skadeståndsrättsliga begrepp att förklaras mer ingående. Jag hävdar inte att jag kommer att förklara hur dessa begrepp ska tolkas allmänt, men däremot hur begreppen kommer att användas i den här framställningen. Målsättningen med denna reservation är att läsaren ska veta vad jag syftar till när jag använder ett begrepp. När uttrycket strikt ansvar används i den här uppsatsen så avses här ansvar oberoende av någons vållande. Rätten till skadestånd uppstår utan att det frågas om den skadeståndsskyldige eller någon för vilken denne ansvarat varit vållande. 10 Att gränsen mellan strikt ansvar och culpa 11 inte är skarp är en etablerad åsikt i 7 Se exempelvis Olsen, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004 s. 117 f, och Sandgren, Om empiri och rättsvetenskap (del I) JT s. 728 ff. 8 Andersson, Skyddsändamål och adekvans, s. 319, Jfr exempelvis Agell, Samtycke och risktagande, s Se under 1.3 där det uttrycks vad målet med den här uppsatsen här. Syfte och mål ges samma innebörd i den här uppsatsen. 10 Se Hellner & Radetzki, Skadeståndsrätt s. 168, och Grönfors, Om trafikskadeansvar s. 49, där ansvar helt oberoende av vållande kallas rent strikt ansvar. 11 Med culpa avser jag här kravet på vårdslöshet. Den nuvarande användningen av begreppet culpa förstås inte så som den motsvarande romerskrättska termen, där den användes för att förklara objektiv orätt och ansågs ha religiös innebörd, se exempelvis Hägerström,, Der römische Obligationsbegriff im Lichte der allgemeinen römischen Rechtsanchauung. II, s. 90ff, 10

11 litteraturen. 12 Det finns etablerade mellanformer av culpa och strikt ansvar som exempelvis arbetsgivarens principalansvar i 3 kap. 1 skadeståndslagen (SkL) enligt vilken arbetsgivaren svarar för arbetstagares vållande i tjänsten. I den här uppsatsen kommer det inte att redogöras för diverse skillnader mellan ansvarsformerna utan lite förenklat så menas det med strikt ansvar här sådant ansvar som i litteraturen kallas rent strikt ansvar, vilket uppkommer helt oberoende av vållande. Lagstiftning som i uppsatsen kommenteras kommer därmed avse regler där strikt ansvar uppkommer oberoende av vållande. Med begreppet skadeståndets funktion avses här verkningar som ger en förklaring till att reglerna avses nyttiga och lämpliga. 13 En funktion som skadeståndet kan ha är reparation, med vilket avses att skadeståndet ska ersätta den inträffade förlusten. 14 En annan funktion som skadeståndet kan ha är att försöka förhindra att skador uppkommer, prevention. Om en handling medför skadestånd och någon känner till det, kan det eventuellt få personen att avstå från handlingen eller företa den med stor försiktighet. Det är vad som här avses med prevention. Avseende termen skadeståndets grund eller rättsgrund har det i litteraturen ansetts vara oklart vad som menas. 15 Med grund kan avses förklaringar eller försök till förklaringar av de regler som gäller, men kan också vara stöd för de beslut som bör fattas om vad som ska gälla i framtiden. 16 I den här framställningen kommer begreppet skadeståndets grund att användas när argument för ett visst rättspolitiskt motiv angående strikt ansvar läggs fram. 12 Se exempelvis Andersson, Ansvarsformernas differentiering culpa, strikt ansvar och mellanformer av ansvar, s. 1 ff, och Grönfors s. 49 ff. 13 Hellner & Radetzki, s Se Andersson, Skyddsändamål och adekvans, s. 323, där Andersson skiljer på restitution och behovstäckning. Med restitution avses återställandet av tillståndet som rådde före skadan, ett återställande som tar sikte på full täckning (ekonomisk sådan). Med behovstäckning avses vissa grundläggande behov, och inte fullt återställande. 15 Se exempelvis Hellner & Radetzki s. 43, och Grönfors, s. 77 ff. 16 Se Hellner & Radetzki s

12 3. En tillbakablick på det strikta ansvarets historia 3.1 Inledning och avgränsning I det här kapitlet avses att beskriva hur det strikta ansvaret växt fram som en ansvarsform i svensk rätt. Då den här framställningen framförallt tar sikte på svensk rätt så är det huvudsakligen svenska och nordiska rättskällor som används. Men då det precis som inom så mycket annat när det kommer till juridik, historia, och livet inte började i Norden, kommer det även att uppmärksammas hur och var det började. Eftersom att reglerna om strikt ansvar i de nordiska rättsordningarna härstammar från den tyska rätten, så är det dennes spridning till den nordiska som skiljas, trots det faktum att den rättsvetenskapliga diskussionen om strikt ansvar började tidigare på andra ställen än i Norden. 17 Utifrån ett brett perspektiv skulle det vara möjligt att påstå att allt som någonsin hänt tillhör historien. Om en text författades igår så tillhör den lika mycket historien som något som skrevs på 1800-talet. Det som kommer att tas upp här är några av de tidiga, viktiga framställningar som ledde fram till det strikta ansvarets etablering i svensk rätt. Många av de tidiga skadeståndsteoretikernas arbeten var av rättspolitisk karaktär, och att bara slentrianmässigt nämna namn på vetenskapsmän och deras arbeten tjänar inte mycket till. Därför kommer det även i det här kapitelet att redogöras övergripande för vissa motiveringar bakom strikt ansvar. När det kommer till rättsfall, vilket också givetvis går att förklara som historiska händelser, kommer dessa att skildras i kap 4, som genomgående behandlar regler om strikt ansvar i svensk rätt. 17 För en skildring av strikt ansvar i Frankrike, se exempelvis Grönfors, s. 69 f. 12

13 3.2 Strikt ansvars uppkomst I skadeståndsrättsliga framställningar har traditionsenligt culpaprincipen, som hänförts till romersk rätt, och det strikta ansvaret som vanligt förekommit i den gamla germanska rätten, ställts mot varandra. 18 Grönfors anser att en sådan sammanställning kan vara upplysande och pedagogisk motiverad, men framhåller att det blotta förorsakandet av en skadegörande effekt ska leda till ersättningsplikt eller motsvarande, inte är något som enbart framkommit ur den germanska rätten, utan betydligt äldre än så. 19 Culpaprincipen hade till en början större framgång i sin spridning och hade under 1800-talets första hälft slagit igenom på europeiska kontinenten. 20 Det fanns redan vid culpaprincipens stora genomslag kritiker mot denna och strikt ansvar uppmärksammades och förordades, vilket skedde i samband med byggandet och drivandet av de första järnvägarna. 21 Att rättsutveckligen mot strikt ansvar uppstod berodde bland annat på ändrade samhällsförhållanden, med vilket avses den tekniska utvecklingen, befolkningsökningen, det stigande antalet farliga ämnen och riskfyllda processer samt ett förtätat relationsnät mellan medborgare i samhället. 22 Utvecklingen av en social rätts-och välfärdsstat krävde att vissa humanitära behov sågs efter, och i de fall den då härskande skuldprincipen stod i vägen, blev den tvungen att modifieras för att uppfylla de krav som ställdes. 23 I övrigt var det den vanligaste orsaken till strikt ansvar de olycksrisker som sammakopplades till den nya tekniken. De nya tekniska uppfinningarna ansågs vara speciellt stora farekällor. 24 De varaktiga momenten framhölls specifikt, vilket innebar att risken inte kunde ses som obetydlig, även om risken i ett enskilt fall skulle komma att anses vara det. 25 En skillnad mot skuldfallen var att farokällorna framförallt i ett inledande 18 Grönfors, s. 60 f. 19 Grönfors, s Grönfors, not 1, s Jfr t.ex. Hedemann, Die Fortschritte des Zivilrechts im XIX Jahrhundert I, s. 88; och Müller-Erzbach, Gefährdungshaftung und Gefahrtragung, s. 333 och Prop. 1972:5 s Se exempelvis Andersson, Skyddsändamål och adekvans, s Se exempelvis Ussing, Skyld og skade, s. 122 ff. 25 Saxén, Skadeståndsrätt, s

14 skede inte alltid upplevdes som styrbara eller kontrollerbara. 26 En särskild klass för skadevållare uppkom, och likställdheten mellan skadevållare och skadelidande försvann. 27 Den rättspolitiska motiveringen för ansvar kunde hävdas genom att skadevållarens verksamhet tilläts på grund av sin övervägande nytta men att riskerna för skadelidande som inte kunde undkomma de följder som orsakades av verksamheten, krävde kompensation i form av strikt ansvar. 28 Något annat som spelade in är den faktor att bevisning för den skadelidande vid skuldansvar kan bli väldigt svår att framlägga, framförallt när den påstått vårdslösa handlingen utförts inom ett område som skadegöraren har uteslutande kontroll för. 29 Om skador uppkom på grund av de nya samlevnadssätten, och ingen person gick att hitta som brutit mot det aktsamhetskrav som fanns blev alternativet att överge det då gällande skuldkravet. 30 Den rättsvetenskapliga diskussionen om det strikta ansvarets problematik tar sin början i den tyskspråkiga litteraturen, och Loening brukar anses ha varit den första att ta upp frågan. 31 När strikt ansvar nu börjats diskuteras uppkom en mängd teorier. Grönfors delar i sin skildring av det strikta ansvaret, in teorierna i tre grupper, nämligen kausalteorierna, fareteorierna och intresseteorierna. 32 Kausalitetsteoriernas huvuddrag utformades av Binding, som i sin tes anför att den omständigheten att skadegöraren frivilligt företagit den ödesdigra handlingen bör medföra att ansvar föreligger på egen risk. 33 Fareteorierna kan summeras av Rümelins Gefährdungsprinzip, innebärande att vissa farliga handlingar ska medföra ersättningsskyldighet oberoende av culpa, vilket inte var någon åsikt som Rümelin framförde utan ett beaktande av en allmän tendens i lagstiftning och rättstillämpning. 34 Intresseteorier sammanfattar Grönfors en mängd disparata läroriktningar, för vilken 26 Grönfors, 27 Se exempelvis Lödrup, Erstatningsret, s. 118 ff och Ussing, s Se exempelvis Ussing, s. 158 och Lödrup, s. 118 ff 29 Hellner & Radetzki, s Andersson, Skyddsändamål och adekvans, s Loening, Die Haftung des Staats aus rechtswidrigen Handlungen seiner Beamten, s. 72 ff, jfr dock Grönfors, not 4, s. 64 där andra författare omnämns ha varit tidigare. 32 Grönfors, s Binding, Die Normen und ihre Ûbertretung I, s. 460, 471 f. 34 Rümelin, Schadenersatz ohne Verschulden, s. 30 ff. 14

15 det gemensamma draget är att de på ett eller annat sätt ryckt in intressebegreppet i ekvationen. 35 Med intressebegreppet avses i vilkens intresse den skadliga handlingen företagits. 3.3 Strikt ansvars uppkomst i svensk rätt Även i svensk rätt var det gnistskador orsakade av järnvägsdrift som gav upphov till den rättsvenskapliga diskussionen om införande av strikt ansvar då culparegeln ansågs otillräcklig. 36 Den första moderna lagregeln om strikt ansvar kom att bli 5 1 st i 1886 års lag angående ansvarighet för skada i följd av järnvägsdrift, vilken numer är ersatt av järnvägstrafiklagen. 37 I svensk rätt gjordes det första försöket att på ett mer djupgående sätt komma tillrätta med problemet av Nordling. 38 För Nordling var den viktigaste uppgiften att finna en för allt skadestånd gemensam grund, som denne hade ansett sig finnas i den berättigades intresse, om det genom en jämförelse framstår som mer förnuftigt än den andre inte behöva stå för skadan. Vid en avvägning mellan dessa två intressen skulle man förutom till skuld, ta hänsyn till omständigheten att den skadegörande tilldragelsen lämnar ett för skadegöraren förmånligt resultat och bildar en länk till skadegörarens drivna verksamhet, men utför ett olycksbringande utbrott av krafter, för vilka denne är rättssubjekt, eller innebär en hämsko på dylika krafter, då de voro att påräkna till gagn för annan. Som rekvisit för skadeersättning uppställde Nordling därför att den fysiska orsaken till den uppståndna skadan ligger i annans med skuld förenade handling eller i åtgörande eller tilldragelse som ehuru icke beroende av skuld hos viss annan person, dock antingen positivt eller negativt bestämts av i viss mån självständigt verksamma krafter tillhörande honom, eller och lämna ett resultat till hans förmån. 39 Grönfors anser att det av citatet framgår att Nordlings teori i ett flertal tankelinjer bryter mot varandra, samt överensstämmer med de tyska 35 Grönfors, s. 66 f. 36 Grönfors s. 24 f och s Förslag till lag angående jernvägs innehafvarets och egares ansvarighet för skada i följd av jernvägens drift, Stockholm, Nordling, Anteckningar efter prof. Nordlings föreläsningar i svensk civilrätt, Allmänna delen s. 242 ff. 39 Nordling, s

16 intresseteorierna. 40 När Nordling sen tillämpar sin lära på järnvägsdrift blir det lättare att förstå, då Nordling där fastslår att järnvägsdriften är en fara för grannskapet, och om staten på grund av järnvägars påtagliga nytta tillåter järnvägar att anläggas trots faran, kan frågan ställas om den enskilde bör drabbas, något som av Nordling besvarats nekande. 41 Sjögren tog några år senare upp frågan om det strikta ansvarets grund. 42 Även för Sjögren var den stora uppgiften att söka efter en för allt skadeståndsansvar gemensam grund. Bara genom att på ett eller annat vis anknyta skadans orsakande till skadegörarens vilja kunde man enligt Sjögren uppnå det instinktiva och av rättsmedvetandet omedelbart ställda kravet på skadeståndsansvar. Den efterforskande grunden skulle vara att finna i den skadegörande verksamhetens relation till damnifikantens vilja. Enligt Sjögrens lära skulle ersättningsansvar förutsätta antingen skadegörarens skuld eller att den verksamhet som givit upphov till skadan, företas i skadegörarens intresse. 43 För Winroth var det utslagsgivande momentet själva farligheten. Har ägaren underlåtit att förhindrande av skada för annan vidtaga det, som för ändamålet ägaren underlåtit att till förhindrande av skada för annan vidtaga det som för ändamålet anbefalles av lag och vederbörande myndighet eller i allmänhet iakttages, kommer han i ersättningsskyldighet för den inträffade skadan anförde Winroth. 44 Ett viktigt bidrag till utvecklingen för strikt ansvar i svensk rätt gjordes av dansken Ussing med den undersökning som lades fram Det var i det arbetet som Ussing kom med sin välbekanta tes att extra-ordinära handlingar vilka medför en säregen (osedvanlig) fara, bör medföra ansvar oavsett vårdslöshet. 46 Ussing framförde att strikt ansvar bör kunna åläggas vid farlig verksamhet utan stöd av lag under två förutsättningar. Förutsättningarna var att verksamheten ska vara ovanlig, och faran ska 40 Se Grönfors s. 73 och dennes hänvisning till exempelvis Merkel, Juristische Encyklopädie, s Nordling, s. 264 ff. 42 Sjögren, Om rättstridighetens former. 43 Sjögren, s. 188 ff, och sammanfattningen s. 249 f. 44 Winroth, Skadegörelse s. 25 i. f. 45 Ussing, Skyld og Skade, Vilket framförs av Ussing, på exempelvis s

17 vara säregen, med andra ord högre och av annat slag än som förekommer genomsnittligt Regler om strikt ansvar i svensk rätt 4.1 Inledning I svensk rätt förekommer strikt ansvar både med stöd av lag och utan egentligt lagstöd. 48 I det här kapitlet av min uppsats kommer jag att redogöra för de lagregler som finns angående strikt ansvar, samt för situationer då strikt ansvar kan utgå utan direkt stöd i lag. Syftet med det här kapitlet är att påvisa hur regler om strikt ansvar ser ut i gällande rätt, vilket jag anser vara av stor vikt då de lege ferenda-resonemang senare i framställningen framförs. Utan att förklara vad som följer av gällande rätt kan de lege ferenda-resonemang bli svårmotiverade, och svårbegripliga, då läsaren av texten eventuellt själv inte är helt insatt i gällande rättsregler. Jag vill även passa på att gardera mig mot eventuella brister i att helt och hållet täcka alla de regler som finns om strikt ansvar, men jag hyser stor förhoppning om att läsaren ska finna tillräckligt många regler för att kunna se att strikt ansvar är en etablerad regel i svensk rätt. Kapitlet kan förmodligen uppfattas som en aning styltigt och möjligen torrt, då det här inte förekommer speciellt många diskussionsföremål eller analyser av undertecknad, men förhoppningsvis också kunskapsbringande och nyttigt för andra delar av den här uppsatsen. Ett annat syfte med kapitlet återknyter till uppsatsens rubrik. Det finns vissa gemensamma nämnare för flera av de regler som finns om strikt ansvar. Gemensamt 47 Se Hellner & Radetzki, s. 163 där en sammanfattning av Ussings ståndpunkt görs. 48 Se Hellner & Radetzki, s. 162 där med rent strikt ansvar avses skada som sker oberoende av någon annans vållande. S.k. principalansvar då någon svarar för annans vållande behandlas som nämnts ovan under 2.3, inte i den här uppsatsen. Däremot kommer jag att redogöra för vad som händer när flera subjekt har strikt ansvar. 17

18 för så gott som alla lagregler där strikt ansvar förekommer är att de verksamheter som reglerna avser att täcka, vid reglernas uppkomst ansågs vara särskilt riskfyllda. Med särskilt riskfyllda avses här inte att risken för att något ska inträffa är överhängande stor, men att om något händer är risken stor för att skadan också blir det. En annan gemensam nämnare för lagregler om strikt ansvar är att ansvaret endast omfattar skador som hänförs till de särskilda risker som den lagtäckande verksamheten avser. Om exempelvis en person blir misshandlad på ett kärnkraftverk så svarar inte anläggningsinnehavaren enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Verksamheten omfattar endast skador som står i samband med den för verksamheten typiska faran Lagregler om strikt ansvar Lag angående ansvarighet för skada i följd av luftfart Den äldsta av de nu gällande lagar som innehåller regler om strikt ansvar för farlig verksamhet är lagen angående ansvarighet för skada i följd av luftfart, som tillkom Det framgår av 1 1 st lagen angående ansvarighet för skada i följd av luftfart att skada, som i följd av luftfartygs begagnande i luftfart tillfogas person eller egendom, som icke befordras med luftfartyget, vare luftfartygets ägare ansvarig, ändå han ej är vållande till skadan. De skador som avses är markskador, med andra ord sådana skador som drabbar personer och egendom på marken genom att föremål faller ned från flygplanen eller genom att flygplanen störtar. Skador på passagerare eller gods som transporteras med flygplanen faller utanför lagens tillämpningsområde, men markskador som uppstår när planen startar, landar eller annars färdas på marken ersätts faller inom lagens tillämpningsområde. Som nyss nämnts tillämpas inte lagen på passagerare och resegods. Då lagen tillkom anfördes som skäl till avgränsningen av vilka som omfattades av lagen att de som färdades med luftfarkost solidariserat sig med skadan. 50 Resonemangen byggde på att en person som frivilligt väljer att transportera sig med hjälp av ett luftfartsmedel då också får vara beredd på de följder 49 Hellner & Radetzki, s Grönfors, s. 269 ff. 18

19 som följer av luftfartens risker. 51 Regleringens uteslutande av passagerare och gods fick utstå kritik i litteraturen och omfattas nu av ett eget tvingande skydd genom lagen om lufttransporter Lag om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor Tidigare reglerades det strikta ansvar som följer av olycka orsakad vid kärnkraftsverksamhet av atomansvarighetslagen. Atomansvarighetslagen byggde på Paris- och tilläggskonventionen, men redan i förarbetena till lagen ansågs det att de bakomliggande konventionsbestämmelserna var svårbegripliga och komplicerade. 53 När Paris- och tilläggskonventionen senare reviderades ansågs det nödvändigt att göra vissa ändringar för att den svenska lagen skulle stämma överens med konventionen. 54 Utgångspunkten i lagstiftningsarbetet var att genomföra konventionsändringen korrekt, samt att förbättra det ersättningsrättsliga skyddet vid radiologiska olyckor. 55 Atomansvarighetslagen ersattes därför av lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. 56 Det strikta ansvaret i lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor framgår av 15 1 st. där det stadgas att om det inträffar en radiologisk olycka i en kärnteknisk anläggning eller med kärnämne eller kärnavfall från en sådan anläggning ska anläggningshavaren ersätta de radiologiska skador som olyckan medför, samt av 27 i vilken det framgår att anläggningshavaren svarar även om den inte vållat skadan. Vissa ansvarsbegränsningar görs för skador om det är en utländsk anläggning som är ersättningsansvarig, samt för skador i ett annat land, vilket framgår av 28 och Sjölagen Oljeskada till sjöss regleras numer av 10 kap 3 1 st sjölagen, där det framgår att oljeskada ersätts av fartygets ägare, även om inte ägaren eller någon som denne varit 51 Grönfors, s Se Grönfors, s. 270 ff, samt Hellner & Radetzki s Prop. 1968:25 s Prop. 2009/10:173 s Prop. 2009/10:173 s Prop. 2009/10:173 s

20 ansvarig för varit vållande till skadan. Det finns vissa ansvarsbegränsningar i 10 kap 3 2 st. Skador orsakade av krigshandlingar eller annan force majeure, vållats i sin helhet av tredje man med avsikt att orsaka skada, eller som i sin helhet orsakats av genom fel eller försummelse av en svensk eller utländsk myndighet vid fullgörandet av skyldighet att svara för underhåll av fyrar eller andra hjälpmedel för navigering, är de ansvarsbegränsningar som gäller för fartygets ägare. Ett rättsfall som demonstrerar regeln i sjölagen om undantagen för det strikta ansvaret är NJA 1983 s I målet hade Tankarfartyget Tsesis stött på grund i en farled. Olja läckte ut vilket orsakade skador. Staten väckte talan mot rederiet som ägde Tsesis och yrkade på skadestånd. Högsta domstolen (HD) fann att sjökort utgör hjälpmedel för navigering samt att underlåtenhet av sjömätningsledningen att rapportera upptäckten av grund utgjorde fel eller försummelse vid fullgörande av sjöfartsverkets skyldigheter beträffande sådana hjälpmedel. Eftersom att en myndighet orsakat felet eller försummelsen föll inte skadan under rederiets ansvar. Enligt 10 kap 5 sjölagen kan fartygets ägare begränsa ansvarets storlek, under förutsättning att ägaren ej vållat oljeskadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle uppkomma. För att kunna begränsa sitt skadeståndsansvar enligt 10 kap 5, måste det enligt 10 kap 6 1 st, ha upprättats en begränsningsfond som uppgår till det ansvarsbelopp som gäller för ägaren och det tilläggsbelopp som fastställs enligt 12 kap 4 2 st. Ett syfte med begränsningsfond är att skadelidande snabbt ska få ersättning. När ett fartyg exempelvis sjunker, kan det vara svårt för ägaren att betala skadestånd, då dennes ägodel inte längre varken går att sälja eller kan bringa in någon ny inkomst Järnvägstrafikslagen Som tidigare nämnts kom den första moderna lagregeln om strikt ansvar att bli 5 1 st i 1886 års lag angående ansvarighet för skada i följd av järnvägsdrift. Den lagregeln är numer ersatt av järnvägstrafiklagen. Järnvägstrafiklagen innehåller flera regler om års lag om ansvarighet för olja till sjöss, som gällde vid tiden för rättsfallet är numer ersatt av 10 kap sjölagen. 20

21 strikt ansvar. I lagen har flera regler som tidigare var spridda på olika författningar samlats i en lag. 58 Med järnvägstrafik jämställs annan trafik med spårfordon såsom tunnelbanetåg och spårvagnar. Ansvaret ligger hos järnvägen, och med det menas järnvägsinnehavaren. 59 Trots att lagstiftningen nu är enhetlig gäller olika regler för olika typer av skador och skadelidande. När det kommer till ansvar för personskador är skillnaderna mer formella än reella. Ansvaret för skador som drabbar resenärer regleras i 2 kap järnvägstrafiklagen. Av 2 kap 2 1 st framgår att om en resande skadas till följd av järnvägsdriften medan denne befinner sig på ett järnvägsfordon, alternativt håller på att stiga av eller på ett järnvägsfordon, ska järnvägen ersätta skadan. Ansvaret är rent strikt i allmänhet med undantag för force majeure, viket framgår av 2 kap 2 2 st. Som resande räknas inte så kallade tjuvåkare dvs personer som färdas utan giltig biljett. I rättsfallet NJA 1981 s. 412 hade en person ombetts att kliva av tåget då denne saknade giltigt färdbevis. Efter att personen klivit av tåget tog den återigen sig tillbaka till tåget och skadades allvarligt i samband med att tåget började åka igen. Personen ansågs inte vara resande och fick därmed inget skadestånd beviljat. När personskador drabbar andra personer, t.ex. järnvägens personal, passagerare före eller efter avstigning, tjuvåkare, fotgängare eller cyklister, ersätts skadan enligt 5 kap 1 1 st. Utgången i NJA 1981 s. 412 hade blivit annorlunda idag då den skadelidande kunnat yrka på skadestånd enligt 5 kap 1 1 st istället. Ansvaret som följer av 5 kap 1 1 st är även det strikt med undantag för force majeure. 5 kap järnvägstrafiklagen är tillämpligt på personskada som drabbar förare och medföljande passagerare i bil som kolliderar med ett spårfordon men ansvaret är där inte strikt, och brukar vanligen regleras genom 19 trafikskadelagen (TSL), som hänvisar till 20 TSL. Den slutliga uppgörelsen mellan trafikförsäkringen och järnvägen är inte en regel som omfattas av strikt ansvar utan en vållandebedömning samt bedömning av bristfällighet på båda 58 För en översikt av skadeståndsansvaret, se Ds 1988:75 s Se t.ex. SOU 1980:37 s. 64 f samt prop. 1983/84:

22 sidor. 60 När sakskador uppstår vid järnvägstrafik finns ett flertal bestämmelser. Vid rent utomobligatoriska förhållanden som t.ex. gnistskador vid så kallad tjvuvbromsning är ansvaret som huvudregel strikt med undantag av force majeure, vilket framgår av 5 kap 1 1 st järnvägstrafiklagen. Den allmänna medverkansregeln i 6 kap 1 skadeståndslagen (SkL) är i allmänhet tillämplig, men det gäller en särskild medverkansbestämmelse när det gäller skador på nötkreatur eller hästar under betesgång eller på renar, vilket framgår av 5 kap 3 2 st järnvägstrafiklagen. Skadeståndsansvaret är för sakskador i utomobligatoriska fall som påvisat bara strikt i vissa situationer. För kontraktsförhållanden av olika slag finns ett antal olika regler. För det som en resande bär med sig samt handresegods är ansvaret under färden samt vid på- och avstigning, strikt med undantag av force majeure, vilket framgår av 2 kap 3 1 st järnvägstrafiklagen. För inskrivet resegods gäller 4 kap järnvägstrafiklagen som bygger på strikt ansvar, med vissa undantag uppräknade i 4 kap 8 järnvägstrafiklagen. För transporterat gods gäller enligt 3 kap järnvägstrafiklagen strikt ansvar med undantag för force majeure Ellagen Enligt 10 kap 1 ellagen ansvarar innehavare av den starkströmsanläggning från vilken elen senast kommit, för skador som någon tillfogas genom inverkan av el från en starkströmsanläggning. Skador som uppstår kan vara personskador då någon kommer i kontakt med en elektrisk ledning eller sakskador genom att en elektrisk ledning orsakar så att något fattar eld. Utöver regeln i 10 kap 1 kan nämnas att det finns ett produktansvar för den som orsakar skada genom säkerhetsbrist av elektrisk ström, vilket följer av 10 kap 2. Produktansvaret som följer av 10 kap 2 är i princip strikt. Av 10 kap 3 framgår att om en näringsidkare visar att denne inte satte elen i omlopp, gör sannolikt att det inte fanns någon säkerhetsbrist när denne satte elen i omlopp, det visas att felet görs pga. brister orsakade av tvingande myndighetsföreskrifter eller helt enkelt att det vid tiden för felets uppkomst inte gick 60 Se Hellner & Radetzki, s

23 att förutse med dåvarande vetskap om hur tekniken och vetskapen fungerade, undgår den ansvar Trafikskadelagens regler om rent strikt ansvar Innan TSL trädde i kraft gällde i Sverige ett system för ersättning av skador genom biltrafik som motsvarade ett regelverk som fortfarande finns i flera länder. Ett sådant system utgörs av en kombination av en sträng ansvarsregel och en obligatorisk försäkring som täcker ansvaret. 61 Systemet kritiserades bland annat pga. att rätten till skadestånd vid bilskador egentligen var en rätt till ersättning ur en särskild försäkring, men utformad som att skadestånd skulle betalas av skadevållaren personligen. 62 Vid bilolyckor framhölls det att föraren hade ett dåligt skydd. Vid en singelolycka gick det inte att få skadestånd eftersom att den enda som kunde ha vållat skadan var föraren och den inte kunde bli skadeståndsskyldig mot sig själv. 63 Vid kollision mellan bilar gick det att erhålla skadestånd av den andra bilens förare, men det byggde på vållande av skada. 64 När det kommer till det strikta ansvaret i TSL kan först nämnas att förare och passagerare alltid erhåller ersättning uteslutande ur försäkringen till det fordon som det färdas i vilket framgår av 10 1 st TSL. Det strikta ansvaret bärs därmed av fordonets trafikförsäkring. Vid kollision med ett annat fordon kan förare och passagerare därmed inte vända sig mot det andra fordonets trafikförsäkring. Efter att ersättning erhållits kan fördelning av det slutliga ansvaret ske mellan de kolliderande fordonen, och där tas hänsyn till vårdslöshet och bristfällighet i bilarna. Ersättning till annan än förare och passagerare i fordon kan utkrävas av vilket fordon som helst som orsakat skadan, vilket följer av 11. Om det finns fler fordon inblandade till skadan går det därför att kräva ersättning av valfritt fordon, eftersom att trafikskadeersättning utgår strikt från fordonet. Jämkning av ersättning på grund av medvållande till personskada kan förekomma genom uppsåt eller grov vårdslöshet, vilket framgår av 12 1 st. Det strikta ansvaret från fordonets trafikförsäkring begränsas därmed. 61 Hellner & Radetzki s Hellner & Radetzki s. 264, jfr SOU 1950: Hellner & Radetzki, s Hellner & Radetzki, s

24 Beträffande ersättning för sakskada är grundprinciperna att vid kollision mellan motordrivna fordon eller mellan ett motordrivet fordon och spårfordon gäller ett culpaansvar, kompletterat med ett ansvar för bristfällighet på fordonet. Vid annan typ av sakskada följer strikt ansvar för fordonets trafikförsäkring. 65 Hellner och Radetzki skiljer mellan skador på det egna fordonet och egendom som färdas med det, skador på annat motordrivet fordon och egendom som färdas med det, samt skador på annan egendom än eget och annans fordon samt det som färdas med eget eller annans fordon. 66 För skador på annan egendom än ens fordon, annans fordon eller på medföljande egendom i egen eller annans fordon utgår i princip alltid ersättning genom rent strikt ansvar från ens fordons försäkring. Att ansvaret är rent strikt framgår av 11 1 st. När en trafikolycka inträffar kan det vara värt att poängtera, (även om det förhoppningsvis framgått av texten) att det strikta ansvar som förekommer i TSL inte blir avgörande för hur kostnaderna för olyckan slutligen kommer att delas upp. De flesta reglerna i TSL bygger på ett culpaansvar kompletterat med ett ansvar för bristfällighet och efter att försäkring utgått från ett motordrivet fordon, fortsätter oftast processen genom att fastsälla vem som bär ansvar för skadan genom vårdslöshet eller bristfällighet Miljöbalkens regler om strikt ansvar 32 kap Miljöbalken (MB) reglerar skadestånd för vissa miljöskador och andra enskilda anspråk, och där finns flera regler om strikt ansvar. I 32 kap 3 MB nämns ett antal typer av skadeförlopp som utgör störningar enligt reglerna i MB. 67 Förorening av vattenområden, förorening av grundvatten, ändring av grundvattennivån, luftförorening, markförorening, buller, skakning samt annan liknande störning är de skadeförlopp som utgör störningar enligt 32 kap 3. För de störningar som nämns i 32 kap 3 1 st p. 1-3, gäller inte skador som har orsakats av 65 Hellner & Radetzki, s Hellner & Radetzki, s När begreppet störningar använts i 32 kap 1 3 st menas samtliga skadeförlopp som täcks av 32 kap MB, men i 32 kap 3 syftar lagtexten på en särskild skadetyp. 24

25 verksamhet som bedrivs i enlighet med tillstånd till vattenverksamhet. För de skadorna tillämpas 31 kap. Av 32 kap 1 3 st framgår att skada som inte orsakats av uppsåt eller vårdslöshet ersätts om den störning som orsakat skadan inte skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena på orten, eller till dess allmänna förekomst under jämförbara förhållanden. Det som här avses är de rekvisit för skadeståndsskyldighet vid immissioner att störningen inte får vara ortsvanlig eller allmänvanligt. 68 Av motiven framgår att även alldagliga skador ska ersättas om de beror på ovanliga störningar, vilket i litteraturen tolkats så att betydande sak- och förmögenhetsskador får tålas om de beror på orts- eller allmänvanliga störningar. 69 Ansvaret för störningar som nämns i 32 kap 3 som övertiger orts- och allmänvanlighetströskeln är strikt. Det framhålls inte särskilt i lagtexten men följer av orden orsakat i 32 kap 1 1 st, av uttrycket den som bedriver eller låter bedriva den skadegörande verksamheten i 32 kap 6 1 st samt motsatsvis av 32 kap 6 2 st. Force majeure som annars är en vanlig begränsning för skador där strikt ansvar annars förekommer, är inget undantag i 32 kap 3. Av 32 kap 4 framgår att skadestånd utges för skador genom sprängsten eller andra lössprängda föremål, om skadan orsakats av sprängningsarbete eller annan verksamhet som medför särskild fara för explosion. Skadeståndsansvaret är liksom ansvaret för störningar i 32 kap 3 strikt, med undantag för vissa subjekt som enbart ansvarar för vållande. De som åsyftas där framgår av 32 kap 6 2 st. En begränsning beträffande ansvaret för sprängningar är att skadan ska ha orsakats av sprängsten eller andra lössprängda föremål. Om en sprängning medför buller och vibrationer som leder till skador faller det in under 32 kap kap 5 avser grävning eller liknande arbete. 32 kap 5 1 st gäller grävning i allmänhet. Ansvaret är här inte strikt utan ett ansvar för vållande av anlitad företagare, som av Hellner och Radetzki beskrivs som en särskild hybrid mellan culpaansvar och principalansvar kap 5 2 st avser där arbetet är särskilt ingripande eller av annan anledning medför särskild risk. Med att arbetet är särskilt ingripande brukar avses att 68 Se exempelvis Bengtsson, Skadestånd för miljöskada, s. 57 ff. samt Hellner & Radetzki, s Se prop. 1985/86:83 s Hellner & Radetzki, s

26 det går ovanligt långt ner i marken och därmed orsakar risker för närliggande hus, eller att marken på platsen för grävningen medför en högre risk. 71 Om ett närliggande hus skadas vid grävningen och skälet beror på att huset har dålig grund ersätts inte skadan enligt 32 kap 5 2 st. 72 I 32 kap 5 a återfinns regler om ansvar för skador som orsakas vid byggnadsarbete när det sker då fastighetsindelningen är tredimensionell. Om en åtgärd är särskilt ingripande eller av annan anledning medför en särskild risk, föreligger strikt ansvar Produktansvarslagens regler om strikt ansvar Produktansvarslagen (PAL) bygger på EU:s produktansvarsdirektiv från 25 juli PAL:s regler är invecklade, och inte heltäckande, men huvudregeln angående produktansvar är att tillverkaren ska svara för defekter som medför person- eller sakskador för konsumenter. En allmän princip inom kontraktsrätten är att skadeståndskrav inte kan riktas mot medkontrahent. 75 Reglerna om tillverkares ansvar gör ett avsteg från denna princip. Det är inte tillverkare i sig som har det strikta ansvaret utan produkten som har en säkerhetsbrist. 76 Går det inte att hitta tillverkaren så har ändå den skadelidande rätten till ansvar enligt 1 PAL. Vem som då blir ansvarig följer av reglerna i 6-7 PAL. 77 För att undkomma det strikta skadeståndsansvar som följer av 6-7 PAL krävs att den skadeståndsskyldiga påvisar någon av de ansvarfrigrunder som följer av 8 PAL Lagregler om strikt ansvar för djur Som huvudregel har en djurägare endast ansvar för culpa, men det finns några bestämmelser om rent strikt ansvar för djur. 71 Hellner & Radetzki, s Se prop. 1985/86:83 s Se prop. 2002/03:116 s. 134 f. 74 Rådets direktiv 85/374/EEG. 75 Se Hellner, Hager & Persson, Special avtalsrätt II, s. 130 ff. 76 Se 1 PAL. 77 Jfr Bengtsson & Ullman, Produktansvaret, s. 26 ff. 78 Grunderna för ansvarsfrihet är konstruerade på samma sätt som de möjligheter som finns att undkomma rent strikt ansvar enligt 10 kap 3 ellagen, se ovan

27 22 kap 7 Byggningsbalk (BB) innehåller en regel om när fä dräper eller sargar annans fä. Ägaren till djuret har rent strikt ansvar men ersättningsskyldigheten är begränsad. 22 kap 8 BB handlar om ansvaret för vilda djur. 47 och 48 lagen om ägofred ålägger ett ansvar för hemdjur som kommer in på annans egendom och gör skada. Av 19 lagen om tillsyn över hundar och katter framgår att skada som orsakas av hund ska ersättas av ägare oavsett vållande till skadan. Trots att lagen även gäller tillsyn över katter, ålägger den inte strikt ansvar för skador som katter orsakar. Ägaren av hunden har rätt att få tillbaka ersättningen av den som vållat skadan. 79 Enligt 90 rennäringslagen har en sameby strikt ansvar för skada som ren orsakar Då flera subjekt har strikt ansvar Om en verksamhet drabbar en annan verksamhet av samma typ, görs i vissa fall avstånd från regler om strikt ansvar och ett culpaansvar inträder istället. Exempel på sådana situationer är 10 kap 1 2 st ellagen och 2 2 st lagen angående ansvarighet för skada i följd av luftfart Strikt ansvar utan stöd av lag Strikt ansvar utan stöd av lag, som förespråkades redan av Ussing, har ålagts i några situationer men få. Vid en typ av situationer får strikt ansvar anses etablerat i svensk rätt, nämligen vid farliga militärövningar. 80 På senare tid har HD utdömt strikt ansvar för innehavare av olika typer av anläggningar som inte direkt går att hänföra till farlig verksamhet. I NJA 1991 s. 720 blev innehavaren av en fjärrvärmeanläggning skadeståndsskyldig då det släppts ut hett vatten från anläggningen och därmed orsakat ett brott på en ledning. 81 I NJA 1997 s. 468 utdömdes strikt ansvar för skada genom utsläpp av vatten från renvattenanläggning. I ett bidrag till att tolka hur rättstillämparen resonerat i svensk rätt har Andersson jämfört NJA 1991 s. 720 med kriterier som hämtats från norsk rätt. Andersson finner 79 Hellner och Radetzki s Se NJA 1946 s. 734 I och II och NJA 1946 s och II. 27

28 den norska modellen mer enhetlig, och att fördelen med den är att man få teoretisk stadga, samt vinna övergripande motiveringar utifrån ett konsistent skadeståndssystem, men att nackdelen kan vara den bristande förutsebarheten avseende om ett fall hamnar under strikt ansvar. 82 I norsk rätt är praxis inte lika bunden, utan där måste i varje enskilt fall avgöras om skadan är att hänföra till saker, verksamhet eller liknande där risken är stadigvarande typisk och extraordinär. 83 Beträffande de kriterier som använts i svensk rätt, anser Andersson att det kan finnas fördelar med att utforma reglerna efter specifika situationer för olika konkreta behov, och att därigenom uttunna en abstrakt princip, men att det samtidigt blir svårt att få en jämn rättsutveckling som täcker alla områden. 84 Hellner och Radetzki har kritiserat det faktum att det inte finns några tydliga särdrag utanför området för farlig verksamhet angående vad som ska vara bärare av strikt ansvar, och att det blir extra påtagligt när det trots oklarheter tillämpas av domstolar. 85 Jag drar därför slutsatsen att en friare bedömning som den norska och som bitvis hyllats av Andersson, inte efterfrågas av alla Motiv för strikt ansvar 5.1 Inledning. Det är som förut uttryckts i den här texten, inte någon förhoppning från min sida att något speciellt motiv ska stiga fram som ett ledande grund bakom strikt ansvar i svensk rätt. I det här kapitlet avser jag att redogöra för olika ståndpunkter och 82 Andersson, Strikt ansvar olika problemformuleringar och argumentationssätt s Lödrup, Laerebok i erstatningsrett, s. 152 ff. 84 Andersson, Strikt ansvar olika problemformuleringar och argumentationssätt s Hellner & Radetzki, s Andersson, Strikt ansvar olika problemformuleringar och argumentationssätt s