Test av sjökortsplottrar

Transkript

1 Test av sjökortsplottrar med fokus på navigationssäkerhet Bakgrund 2014 testade Alandia sjökortsplottrar och elektroniska sjökort som är vanliga bland finländska och svenska fritidsbåtägare. En anledning till testet var att antalet grundstötningar ökat. Resultatet publicerades i en rapport och i ett antal tidningar våren Testet visade att det finns ett antal grundläggande problem och en del kan bli synnerligen allvarliga om endast plottern används vid navigeringen. De allvarligaste bristerna var: Brister i presentation av sjökortsinformation i olika skalor. Flera små objekt som öar/kobbar, djupområden och vissa djupsiffror presenteras först när man zoomar djupt in i sjökortet. I flera fall handlar det om så kraftig inzoomning att man går miste om den framförhållning och översikt som krävs för navigering i skärgården. Felet är svårt att upptäcka och förstå, även av erfarna navigatörer, och innebär en stor säkerhetsrisk. Vektoriserad sjökortsinformation har bra funktionalitet men kan innehålla fel. Funktioner och effekter kan dessutom avleda användarens uppmärksamhet. I vissa system kan man inte ändra text- eller symbolstorlek. Liten textstorlek kan skapa problem om skärmen måste avläsas på längre avstånd eller om man har nedsatt syn. Ingen av de testade plottrarna kunde visa både dagbild och nattbild på ett optimalt sätt. Vissa system hade stor eftersläpning i presentation (beräkning) av position samt KÖG (Kurs Över Grund) och FÖG (Fart Över Grund). Inget system hade en lättåtkomlig Visa allt-knapp om man råkat stänga av informationslager som plötsligt behövs. Att skärmen har stor yta betyder inte att läsbarheten per automatik är bra. Resultaten både ifrågasattes och debatterades i ett antal olika forum under Några av tillverkarna tog till sig anmärkningarna och har åtgärdat en del av de brister som framkom. Test av plottrar 2017 Hur är läget tre år efter vårt först test? Har plottrar och sjökort blivit bättre? Det ville vi få svar på och genomförde därför ett nytt test i januari februari Fokus låg åter på navigationssäkerhet, eftersom det inte har skett någon minskning i antalet grundstötningar och tillbud som beror på att apparaturen hanteras fel samt brister i sjökortsplotter och elektroniska sjökort. Funktionaliteten testades inte. Den sidan har belysts väl i flera tester i båtmagasin. Merparten av testerna genomfördes i en testbänk där samtliga plottrar matades via NMEA 0183/NMEA 2000 av en simulator. Det innebar att testerna blev likvärdiga och utan påverkan av yttre faktorer. Som referens för sjökortsinformation och dess presentation har ett ECDIS (Electronic Chart Information System) med officiella sjökort ENC (Electronic Navigation Charts som uppfyller kraven enligt IHO) från Sverige och Finland använts. Kompletterande tester genomfördes till sjöss på en av Sjöräddningssällskapets båtar. Här testades plottrarna i rätt miljö och med tillverkarnas egen positionssensor GPS.

2 Följande utrustning ingick i testet: Nr Sjökortsplotter/Typ Sjökortsleverantör 1 Garmin GPS 7012 Bluechart 2 Raymarine C127 Navionics, C-MAP, Rasterkort 3 Brokes & Gatehouse Zeus Evo2 C-MAP, Navionics 4 Simrad NSS Evo2 C-MAP, Navionics 5 Lowrance HDS Carbon C-MAP 6 Furuno TZTL12F C-MAP (Navionics) 7 Buster plotter Q C-MAP 8 Raymarine C120 Navionics Digitala sjökort De digitala sjökort som används är i de flesta fall vektoriserade, några plottrar kan även använda rasterkort. Skillnaden är att man kan man ta bort och förstärka information och även generera larm i ett vektoriserat sjökort. Ett rasterkort är i princip ett digitalt foto av ett papperskort. För den som är mindre van kan rasterkortet vara väl så bra. Man känner igen sig från papperskortet och riskerar inte att tappa information vid zoomning eller på grund av fel i inställningarna.

3 exempelbilder vektor-/rastersjökort Vektorsjökort. Rastersjökort. Äldre versioner av vektorkorten är digitaliserade kopior på papperssjökorten, oftast i skalorna 1:10 000, 1: (Gauss projektion), och 1: (Mercators projektion). De sistnämnda har större positionsavvikelser i förhållande till GPS. Sjöfartsverket tillhandahåller sedan några år digitala data i ENC-format, det vill säga samma format som används inom yrkessjöfarten. Dessa har sedan sjökortstillverkarna använt i senare versioner av de digitala sjökorten. Här är skalorna oftast 1: och 1: Ett sjökort i skala 1: innehåller mer detaljer än ett sjökort i skala 1: I plottern ligger sjökorten i olika skalor ovanpå varandra. Vilket sjökort som presenteras för stunden beror på vilken skala eller zoomningsnivå man valt. Informationen i sjökortet som djupsiffror, bojar och text är placerade i olika lager. De olika lagren presenteras inom vissa definierade skalområden. Detta för att bilden inte ska bli full med information och därmed oläsbar när man zoomar ut. Detta är ett av de största problemen med i stort sett alla plottrar vi testat vid zoomning och när plottern byter sjökort försvinner ibland väsentlig information. Hur bra är de digitala sjökorten? Var ligger skillnaden mellan olika tillverkare? Elektroniska sjökort, som baseras på information från Sjöfartsverket och deras landkurva tillsammans med en väl fungerande GPS-position, ger en bra noggrannhet i förhållande till land. Sjöfartsverket har korrigerat sjökortens landkurvor med hjälp av moderna flyg- och satellitfoton och de stämmer generellt bra idag. Problemen med noggrannheten i sjökorten ligger under havsytan. Fortfarande finns det stora havs- och skärgårds-

4 områden i Sverige som enbart sjömätts med handlod före Större områden har förvisso sjömätts efter 1940, men med varierande teknik och kvalitet. Enbart begränsade områden och huvudfarleder har sjömätts enligt moderna, höga och standardiserade krav på noggrannhet. I många områden och särskilt utanför de allmänna farlederna kan sjömätningen därför uppvisa stora brister och avvikelser från verkligheten. Det är viktigt att beakta om man navigerar i grunda vatten. Exempel på felfaktorer i sjökorten och information om när de svenska sjömätningarna har gjorts, hur de har genomförts, information om pågående och kommande sjömätning i svenska vatten: Felkällor för sjökort: Svensk sjökortskvalitet och sjömätningsplan Våren 2016 inleddes ett projekt där stora delar av Stockholms skärgård ska sjömätas med moderna metoder som ska ge säkrare sjökort. Projektet, ADAPT (Assuring Depth of fairways for Archipelago Public Transportation), är ett samarbete mellan Sjöfartsverket, Stockholms läns landsting och Ålands landskapsregering och har beviljats EU-finansiering genom EU:s regionala utvecklingsfond Interreg Central Baltic. Läs mer om ADAPT här: Elektroniska sjökort kan ha flera källor/grunddata. Rasterkort är en fotografisk avbildning av ett papperssjökort och därmed enklare att förstå. Källan till vektoriserade sjökort är däremot svårare att se och förstå. Olika leverantörer har dessutom olika utseende (symbolik och färgsättning) på sina vektoriserade sjökort. Det finns flera tillverkare och metoder för vektoriserade sjökort. Den primära för Sverige är Sjöfartsverket, som förutom papperssjökort också tillverkar och levererar vektoriserade sjökortsdata som kallas S57 eller ENC-data (officiella elektroniska sjökort). S57/ENC används framför allt professionellt, men också i allt större omfattning för fritidsbruk. Sjöfartsverkets sjökort i S57-format är samma sjökortsdata som idag används som standard inom den professionella sjöfarten världen över i så kallade ECDIS (Electronic Chart Display Information System) och som tillåter navigering helt utan papperssjökort. Men det finns också flera tillverkare av vektoriserade sjökort som använder befintliga papperssjökort som underlag. Papperssjökorten kan komma från olika tillverkare som Sjöfartsverket, British Admiralty, USA eller Ryssland. Leverantörerna av vektoriserade sjökort använder ofta en blandning av källor det vill säga färdiga S57-data direkt från ett lands sjökarteverk och/eller vektoriserade papperssjökort. Vissa länder, som Norge, tillåter inte andra leverantörer att distribuera vektoriserade papperssjökort över norska vatten utan tillåter bara att man använder data från norska S57 (ENC). I testet har vi använt och jämfört sjökort från följande tillverkare: C-MAP, Garmin, Navionics och Sjöfartsverket. Sjökorten har olika härkomst och utseende/presentation. De testade sjökorten (svenska och finska) har följande källor: 1. Sjökort som vektoriserats från befintliga papperssjökort, t.ex. C-MAP, Navionics. 2. Sjöfartsverkets i S57(ENC) format, t.ex. Garmin/Bluechart, Navionics och C-MAP. 3. Rasterkort från Solteknik (Sjöfartsverket). Presentation av sjökortsinformation Även om informationen stämmer i det vektoriserade sjökortet kan en del information försvinna i plotterhanteringen. Det beror på hur den så kallade kartmotorn i en plotter hanterar och presenterar de olika informationslagren i olika skalor. Här ser vi fortfarande stora skillnader mellan tillverkarna och det finns några generella brister som till exempel:

5 Information och funktion avseende sjökortens originalskala, det vill säga den presentationsskala som originalet (papperssjökort eller ENC) är tillverkat och där o information saknas om vad som är kortets originalskala o man inte kan se om man är i ett sjökorts originalskala o man inte kan gå till originalskala med en knapptryckning. Zoomning och skalbyten o information saknas om vilken presentationsskala som är vald. Oftast anges zoomnivå med ett skalstreck samt en angivelse hur långt exempelvis 200 meter är o man tappar information när man zoomar in eller ut o det saknas varning till användaren när man använder en skala där man förlorat sjökortsinformation. Om man skalar ut/in i ett elektroniskt sjökort mer än dess originalskala så växer/ökar alla fel i kortet i motsvarande grad som skalan ändras. Det saknas snabbval som med ett knapptryck o visar väsentlig och kritisk navigationsinformation o presenterar sjökortet i dess originalskala. Samtliga plottrar har möjligheter att justera sjökortsinformationen och vi har granskat detta ur ett navigationssäkerhetsperspektiv. Användarvänligheten skiljer sig mellan plottrarna. Vissa är enkla och intuitiva medan andra kräver att man använder manualen för att hitta rätt. Vilka krav kan man ställa? Inställningar för säker navigering bör vara samlade i en meny som man kan nå utan att behöva lämna sjökortspresentationen. Det ska vara enkelt att o slå på alla sjökortslager o ändra orientering av sjökortsbilden mellan Nord-Upp, Stäv-Upp eller Rutt-Upp o ändra mellan Relativ och Sann rörelse (om funktionen finns) o välja Max vy, det vill säga att båtsymbolen placeras i kortets ytterkant så att man ser så mycket sjökortsbild som möjligt. Några plottrar saknar möjlighet att ändra presentationen till nattbild. Ett minimikrav är att man kan se informationen i sjökortet i mörker, men ljuset får inte vara så starkt att det påverkar mörkerseendet för mycket. Hur fungerade sjökortsplottrarna ur ett navigationssäkerhetsperspektiv? Flera av de fel och brister som upptäcktes vid förra testet har rättats till, men fortfarande har samtliga tillverkare brister som kan förbättras för att uppnå säkrare navigering. Kan vi lita på plottern och det digitala sjökortet? Antalet grundstötningar där plottern använts som huvudhjälpmedel vid navigering har inte minskat. Å andra sidan finns inget facit över hur många grundstötningar som undvikits för att man använt plotter. Vi ser fem huvudsakliga orsaker till grundstötningar: 1. Information saknas i vissa skallägen (zoomnivån) 2. Felaktiga inställningar i plottern 3. Brister i underlaget (sjömätningen) 4. Sjökort som inte uppdateras 5. Rena fel i sjökortet

6 På bilden nedan ser vi hur farledslinjen är dragen på fel sida om pricken, vilket ledde till en allvarlig grundstötning. I Navionics sjökort från 2016 är farledssträckningen på fel sida om den gröna pricken. Felet fanns även kvar i januari I Navionics sjökort under perioden 2012 till 2015 är farledssträckningen i förhållande till pricken rätt. Efter påtalande av Alandia i februari 2017 har felet rättats. C-MAP:s sjökort från september 2016 med farledssträckningen på rätt sida av den gröna pricken. Navionics sjökort rättat i februari 2017.

7 vikten av att uppdatera sjökort Sjöfartsverkets rasterkort. Uppdaterat efter UFS-meddelande augusti Navionics sjökort från Kortet är inte rättat. Korrekt presentation efter rättelse av sjökortsdata. Information om grundet meddelades av Sjöfartsverket i UFS augusti 2014.

8 presentationsfel i plotterns kartmotor Bild 1 Bild 1 bilder visar Sjöfartsverkets rasterkort. Bild 2 har delvis tappat sjökortsinformationen. Bild 3 har tappat all information om prickarna efter zoomning. Bild 4 har delvis tappat sjökortsinformation. Bild 5 har en extra grön prick som inte ska vara där. Bild1. Rasterkort från Solteknik/Sjöfartsverket. Bild 2. Har delvis tappat sjökortsinformation. Bild 3. Har tappat all information om prickarna efter zoomning.

9 Sjökortsinformationen i C-MAP:s sjökort försvinner helt eller delvis i vissa skalor i B&G, Simrad och Lowrance. Detta gäller även Buster Q med C-MAP. Bild 4. Information saknas delvis i Navionics sjökort från Bild 5. Navionics sjökort från januari 2017 visar ett sjömärke som inte ska vara där. Felet har rättats i mars För att undvika grundstötningar och TillBud rekommenderar vi Följande: Lär dig hur din plotter hanterar sjökortsinformationen på olika zoomnivåer. Är du osäker byt skala med jämna mellanrum för att vara säker på att du inte förlorar information. Jämför med papperssjökortet. Håll ordentliga marginaler till grund och andra hinder och anpassa farten. Planera rutten, särskilt vid gång i nedsatt sikt och mörker. Dela upp arbetet! Är ni två kan en styra och den andra navigera. Titta dig omkring, följ med i verkligheten. sjökortspresentation i närområdet Om man är väl inzoomad ger flertalet plottrar en bra bild och presentation av båtens närområde i sjökort från hösten Det finns dock en risk att man invaggas i falsk trygghet och tror att tillförlitligheten är lika bra också i normalt zoomläge, där man kan ha en rimlig framförhållning i sin navigering. Summan av felet är beroende av zoomningsgraden och kan ge en osäkerhet på meter eller mer.

10 För plottrar finns ingen standard för hur all information på ett sjökort ska anges. En del tillverkare försöker följa standarden för ECDIS, andra har skapat egna symboler, med bättre eller sämre resultat. Ett exempel är broar. Ibland framgår de tydligt, i andra fall kan bron förväxlas med kartlinjer. Det är inte heller alltid lätt att hitta information om seglingsfri höjd. Tillverkarna borde satsa på den information som behövs för säker navigering och göra den enkel och tydlig. Dessutom bör det vara enkelt att dölja/visa annan information som inte behöver vara dominerande ur ett säkerhetsperspektiv, exempelvis markering av kablar. Framförhållning är viktig vid navigering. Vad händer längs rutten om ett par nautiska mil? Under testet förlorar flera av plottrarna viktig information som prickar, grund och djupinformation i vissa skallägen och det oavsett vilka inställningar som gjorts för säkerhetsdjup. Problemet beror på en kombination av plotterns kartmotor och sjökortet. Här såg vi skillnader i samma plotter när vi använde exempelvis C-MAP eller Navionics. Vid grundstötningar, som anses bero på plottern, är det här den vanligaste orsaken. Man tycker sig ha en bra skala och ser 1,5 till 2 NM framåt, men inser inte att man kanske saknar väsentlig information om grynnor och djup. Positions- och sjökortsuppdatering Under testerna har vi stressat plottrarna i simulatorn med farter upp till 50 knop och i sjötester upp till 34 knop. Uppdateringen av sjökortet fungerade förvånansvärt bra på så väl rak kurs som under gir. Eftersläpningen var i de flesta fall acceptabel, det vill säga något över en sekund men sällan över 2 sekunder. Flera av systemen uppdaterar positionen upp till 10 gånger per sekund vilket ger ett fint flyt i bilden. Eftersläpningen är däremot högre när det gäller positionsuppdatering från äldre plottrar. Det är inget större problem i låg hastighet. Vid farter över 25 knop bör man vara extra noggrann både vad gäller val av GPS och plotter. Man bör också anpassa farten efter utrustning och yttre omständigheter. Skalbyte och zoomning Ingen av plottrarna uppgav vilken zoomnivå/skalnivå som är vald. Zoomfunktionen skiljer sig åt och fyra olika metoder används: Analog zoom med ratt. Fysiska knappar för zoom in/ut. Symboler på pekskärmen för zoom in/ut. Pekskärmszoom med två fingrar. Den analoga zoomratten fungerar klart bäst och är lättast att manövrera på en gungande båt. En ändring av skalläget i sjökortet fungerar bra om man väljer endast ett eller två steg upp eller ner. Men om man gör kraftigare zoomningar tar många plottrar tid på sig innan bilden är färdigritad. Det är direkt olämpligt om man kör i högre fart. Generell bedömning av de olika plottrarna Det är svårt att göra en enhetlig och genomgripande bedömning av samtliga plottrar. Vi väljer därför att redovisa våra viktigaste iakttagelser utgående från att plottern används för säker navigering. Det har skett förbättringar när det gäller kvaliteten på sjökorten, men många av de brister vi påpekade 2014 kvarstår när det gäller presentationen. Det krävs att alla användare uppdaterar sina sjökort för att få del av de rättelser som sjöfartsverket gjort i sina kort. Många låter dessvärre bli att göra det, vilket kan få mer eller mindre allvarliga konsekvenser. Det händer nämligen mycket som påverkar navigationssäkerheten, till exempel nyupptäckta grund, installation av vindkraftverk eller konstgjorda grund skapats som lekplatser för fisk och skaldjur. Problem med kompabilitet mellan de uppdaterade sjökorten och programvaran i några av plottrarna har konstaterats. Därför är det viktigt att även uppdatera programvaran så att den harmonierar med de uppdaterade sjökorten.

11 Garmin 7012 (Garmin Blue Chart) Lätt att använda, tydliga och enkla menyer. Stor lättläst display. Tydlig markering av farligt djup (säkerhetsdjup). Förlorar inte information när sjökortsskalan ändras. Visning med framförhållning endast vid kurs upp. Viktig sjökortsinformation kan stängas av. Tar tid att läsa in sjökort vid stora skalbyten. Utspridd information, placerad i hörnen. Kan ändras i nyare plottrar. Information om segelfri höjd visas först efter knapptryckning. Liten färgskillnad mellan grundkurvan för 3 och 6 meters djup. Raymarine C127 (Navionics) Bra sjökortsbild. Zoomratt. Användarvänlig, enkla menyer. Tydlig presentation av kurs, fart m.m. i bildens överkant. Tydlig presentation av säkerhetsdjupkurva. Saknar inställning för nattbild. Viktig sjökortsinformation kan stängas av. Funktion för att förtydliga farliga grund och djupsiffror saknas. Sjökortsymboler och text kan upplevas som små även vid inzoomning. Med C-MAP:s sjökort kan djupangivelser, symboler och text ökas i storlek. B&G Zeus12 Evo2 (C-MAP), vänder sig till seglare Bra och tydlig sjökortsbild. Zoomratt. Möjlighet att markera farliga grund. Bra och tydlig presentation av kurs och fart. Tydlig information om segelfri höjd. Menyerna är inte helt logiska, det tar tid att få till relevanta inställningar för säker navigering. Förlorar sjökortsinformation vid zoomning. Dålig nattbild. Med Navionics sjökort kan plottern visa nattbild med inverterade färger, vilket ger bra läsbarhet av symboler och sjömärken.

12 Simrad NSS Evo2 (C-MAP) Bra och tydlig sjökortsbild. Zoomratt. Möjlighet att markera farliga grund. Bra och tydlig presentation av kurs och fart m.m. Menyerna är inte helt logiska, det tar tid att få till relevanta inställningar för säker navigering. Tappar sjökortsinformation vid zoomning. Dålig nattbild. Med Navionics sjökort kan plottern visa nattbild med inverterade färger, vilket ger bra läsbarhet av symboler och sjömärken. Lowrance HDS Carbon (C-MAP) Bra och tydlig sjökortsbild. Möjlighet att markera farliga grund. Bra och tydlig presentation av kurs, fart m.m. Menyerna är inte helt logiska, det tar tid att få till korrekta inställningar för säker navigering. Dålig nattbild. Med Navionics sjökort kan plottern visa nattbild med inverterade färger och ger bra läsbarhet av symboler och sjömärken. Furuno TZTL12F (C-MAP) Bästa displayen, hög upplösning. Farliga grund presenteras tydligt. Pekskärm med bra pekfunktion, information nås via kontextuella menyer. Förlorar inte information vid skalbyte. Bra och tydlig nattbild. Kurs, fart m.m. presenteras med för liten textstorlek. För många inställningsmöjligheter för den ovana användaren. Buster Q (C-MAP) Bra skärm med hög upplösning. Bra och överskådliga menyer. Saknar djupkurvor i form av linje.

13 Förlorar sjökortsinformation vid skalbyte. Saknar vektorlinje. Ingen inställning av farliga djup. Bristfällig nattbild. Raymarine C120 med Navionics, äldre modell Bra sjökortsbild. Bra presentationen av kurs och fart. Saknar nattbild. Storleken på sjömärken och symboler är små och kan inte ändras. Långsam vid uppdatering av sjökortsbild. Kan endast användas med Navionics sjökort. Sammanfattning av testet Generellt visar sjökorten och plottrarna en bra bild av närområdet. Vid utzoomning däremot saknas i flera fall en bra översiktsbild som visar farledssträckningen och enskilda öar. Logiken att förstå och att ändra inställningar kan bli komplicerad för den som bara använder plottern under en kort sommarperiod. Här ser vi fram emot ett förenklat användningssätt som bara kräver några få knapptryckningar för att man ska kunna navigera båten säkert. Hur och när sjökortsdata visas på skärmen bestäms av plotterns kartmotor. Vi ser skillnader i visningen inte bara mellan de olika plotterfabrikaten utan även inom samma familj av plottrar (Simrad, Lowrance och B&G), beroende på vilken version av kartmotorn som installerats. En stor skärm behöver inte betyda att man ser mer. Man kan lätt invaggas i tron att man har all information synlig på en större skärm, men så är det inte. Det kan fortfarande vara så att det finns mer information att hämta i underliggande kartlager som inte träder fram förrän man har zoomat in. I en del plottrar går det att ta bort visning av djupet fullständigt, likaså färgen på grundkurvan för 3 meters djup. Möjligheten att ändra den här informationen borde tas bort, eftersom man ska undvika att färdas innanför grundkurvan för 3 meter då djupinformationen är mer bristfällig där. I några av plottrarna kan säkerhetsdjup ställas in och tydligt markera de grund som utgör en fara. En bra funktion som underlättar navigeringen. Ingen av plottrarna har någon symbol eller text som varnar att det finns ytterligare information om det aktuella området. Vi saknar information om skalan på det visade kortet samt en funktion för att omedelbart visa sjökortet i originalskala med all tillgänglig information. Dessutom borde det finnas information om båtens position oavsett markörens position. Vi noterar även att Raymarines plottrar numera kan hantera sjökort från C-MAP, Navionics och rasterkort. En klar förbättring sedan förra testet. Följande plottrar lämpar sig bra för navigering efter mörkrets inbrott: Garmin med BlueChart, Furuno med C-MAP:s sjökort, B&G, Simrad och Lowrance med Navionics sjökort. Övriga saknar helt möjlighet att ställa om sjökortsbilden till nattbild eller har bristfällig bild. Information om seglingsfri höjd saknas i vissa av sjökorten. Samtliga plottrar ger en bra positionsnoggrannhet.

14 Navionics Sjökorten från 2016 har förbättrats sedan det förra testet Sjökortsdata från Sjöfartsverket används i större utsträckning än tidigare. Däremot har en utprickning som tidigare varit korrekt nu blivit fel. I ett fall har en farledssträckning placerats på fel sida om en prick, vilket lett till åtminstone en grundkänning för en större båt. Det ger anledning att befara att Navionics inte använder Sjöfartsverkets sjökortsdata fullt ut eller att informationen inte konverterats korrekt. Båtägare rekommenderas ändå att uppdatera sina sjökort eftersom de från 2016 generellt håller en betydligt högre kvalitet än tidigare. C-MAP Korten håller en hög kvalitet, men i kombination med plottrar från Lowrance, Simrad och B&G är det problem med visning av sjökortsdata. Prickar och grund försvinner i vissa zoomningslägen. Graden av visningsfel varierar beroende på vilken programvaruversion som är installerad. Felet med prickar som inte visas förekommer även i Busters plotter Q. I övriga plottrar har inte motsvarande fel noterats. C-MAP och företaget Navico (som har varumärkena Lowrance, Simrad och B&G) har efter vårt påtalande åtgärdat presentationsfelet och en uppdatering av programvaran kommer att finnas tillgänglig under våren. Rasterkort från Solteknik Korten är skannade bilder från papperssjökort och kan inte ändras. Information i det aktuella sjökortet visas alltid oavsett inställning i plottern. Korten blir vid över- eller underskalning pixliga och svårtolkade men är tillförlitliga. Korten vi testat innehåller information från Hydrographica som ger betydligt bättre sjökortsinformation för de platser där de är tillgängliga. Testet har utförts av Lars Littke och Anders Rydlinger. Testansvarig: Denniz Corsman.