Campusplan KI CAMPUS SOLNA. Kunskapsnavet för life science med ett grönt hjärta

Transkript

1 Campusplan KI CAMPUS SOLNA Kunskapsnavet för life science med ett grönt hjärta

2 VISION VISION Vision: CAMPUS SOLNA KUNSKAPSNAVET FÖR LIFE SCIENCE MED ETT GRÖNT HJÄRTA Sverige är en framstående kunskapsnation med starka akademiska miljöer. Det är väsentligt för universitet och högskolor och för Sverige som kunskapsnation att även den fysiska miljön och en omsorg i planeringen av den bidrar med de bästa förutsättningarna för en fortsatt stark utveckling. Denna Campusplan är resultatet av ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Akademiska Hus. Med målsättningen att KI Campus Solna ska bidra till att Karolinska Institutet kan nå sin vision att förbättra människors hälsa och att Stockholmsregionen med ett centrum i Hagastaden blir ett av världens starkaste life science-områden. Campusplanen utgör ett ramverk och en vägvisare för utveckling av den fysiska miljön inom KI Campus Solna och hur campus kan integreras och länkas in i en pågående stadsutveckling. Tidigare utvecklingsplaner för KI Campus Solna har framförallt haft utgångspunkt i Karolinska Institutets organisatoriska utveckling, att den ska omsättas i byggd struktur och att det ska finnas utrymme för expansion och samarbeten. Denna campusplan är tillkommen i ett skede då KI Campus är på väg in i en omfattande omstrukturering på lokalsidan samtidigt som det genom Hagastadsprojektet växer samman med Stockholms innerstad. Det sker samtidigt med att Karolinska Institutets samverkan med andra universitet, nationellt och interna- Vision tionellt, liksom samverkan med det omgivande samhället är starkt i fokus. I utveckling av en ny campusplan för KI Campus Solna har därför särskild vikt lagts vid hur campusområdet ska tjäna den dubbla uppgiften att vara en plats som bjuder in på ett inkluderande sätt samtidigt som det fortsätter att befästa Karolinska Institutets identitet som ett världsledande medicinskt universitet. Framtidens campus skall vara välkomnande samtidigt som Karolinska Institutets starka identitet manifesteras. KI Campus Solna ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Det har därför varit naturligt att Campusplanen tagits fram i enlighet med Förenta Nationernas (FN) globala mål för en hållbar utveckling och de miljömål som Sverige har förbundits att uppnå innan Arbetet med campusplanen har engagerat många olika intressenter. Många har deltagit i workshopar, i arbetsgrupper och har löpande informerats om hur arbetet fortskridit. Tidshorisonten för planen är 15 år, med konkreta aktiviter för genomförande inom fem år. Visionen kunskapsnavet för life science med ett grönt hjärta, innebär en tydlig ambition om ett kunskapsintensivt, levande och hållbart Campus präglat av mångfald, fortsatt inflyttning av nya verksamheter och ökat internationellt utbyte. Karin Dahlman-Wright vik. Rektor Karolinska Institutet Magnus Huss Marknadsområdesdirektör Akademiska Hus

3 Innehåll 1 Metod och mål 6 Metod 6 Mål 8 2 KI Campus Solna i Stockholmsregionen 10 3 Identitet och kulturmiljö 12 4 Projektmål 16 Socialt välbefinnande 18 Innovationsfrämjande miljöer 20 Transporter och resande 22 Markanvändning, arkitektur och stadsbyggnad 24 Ekologi och miljö 26 Resurser och energi 28 Delaktighet 30 5 Huvudstrategier 32 Välkomnande internationellt campus 34 Centralt kunskapsnav 36 Strategi för utbyggnad 38 Campus gröna hjärta 40 Innovationsfrämjande miljöer 42 Effektiv resursanvändning 44 Sammanfattning huvudstrategier 46 6 Aktiviteter 48 Aktiviteter på kort sikt inom 5 år 50 Aktiviteter på lång sikt inom 15 år 54 7 ilagor 58 FN:s globala mål som berörs 60 Källförteckning

4 METOD OCH MÅL Metod LÄSANVISNING VISION METOD MÅL OCH DELMÅL HUVUDSTRATEGIER AKTIVITETER INOM 5 ÅR AKTIVITETER INOM 15 ÅR KI SOLNA CAMPUSPLAN 2030 Campusplanen syftar till att säkerställa att den fysiska och upplevda miljön stödjer Karolinska Institutets (hädanefter förkortat till KI) långsiktiga vision och strategi på ett hållbart sätt. Det innebär att förädla och förändra såväl befintliga miljöer och byggnader som att skapa nytt, samt utveckla och stärka relationer mellan verksamheter och människor. Visionen Campus Solna kunskapsnavet för life science med ett grönt hjärta syftar till att området blir en integrerad del av Solna och Stockholm samtidigt som områdets unika karaktär behålls. efintliga och identitetsskapande kulturoch utemiljöer ska utvecklas med varsamhet. På så sätt blir Campus Solna en mer attraktiv och tillgänglig plats för möten, kommunikation och kunskapsutbyte med en förstärkt roll och identitet som kunskapsnav. Med utgångspunkt i visionen har mål och delmål formulerats utifrån en modell för hållbarhetsaspekter framtagen av Akademiska Hus. Modellen är ett verktyg för att framtidssäkra en hållbar och framgångsrik campusmiljö för framtidens forskning, lärande och näringsliv. Modellen synliggör även de olika aspekter som behöver utredas var för sig men som tillsammans utgör en gemensam plattform för de prioriteringar och målbilder kring hållbarhet som ska vara vägledande för campusområdets utformning. Utifrån målen har sedan konkreta strategier och aktiviteter formulerats för hur Campus Solna ska uppfylla visionen. Hållbarhet kan bara uppnås om ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter samverkar. Dagens utformning och användning av den fysiska miljön påverkar livsmiljön för invånare idag och i framtiden. Campusplanen har tagits fram i enlighet med Förenta Nationernas (FN) globala mål för en hållbar utveckling och de miljömål som Sverige har förbundit sig att uppnå innan Delmålen i Vision Campus Solna ska förstärka varandra och erbjuda strategier för en hållbar utveckling. 6 7

5 METOD OCH MÅL METOD OCH MÅL Mål SOCIALT VÄLEFINNANDE Campus Solna ett välkomnande internationellt campus i staden med en egen karaktär, där en mångfald av verksamheter tillsammans skapar en trygg och stimulerande forsknings-, lärande- och arbetsmiljö som inbjuder till vistelse året runt. INNOVATIONSFR ÄMJANDE MILJÖER Campus Solna erbjuder mötesplatser såväl utomhus som inomhus, för kunskapsutbyte och innovation, där samverkan mellan olika discipliner och verksamheter står i fokus. TRANSPORTER OCH RESANDE Till, från och inom Campus Solna är gång-, cykel- och kollektivtrafik det självklara och enkla sättet att förflytta sig. MARKANVÄNDNING, ARKITEKTUR OCH STADSYGGNAD Akademiska Hus modell för hållbarhetsfrågor Den fysiska miljön stärker verksamheterna. yggnaderna och omgivningen utvecklas och anpassas kontinuerligt efter verksamhetens behov, genom strategisk komplettering och varsam utveckling av befintliga miljöer. EKOLOGI OCH MILJÖ FN:s Globala Hållbarhetsmål Campus Solna erbjuder gröna, rekreativa miljöer som stärker såväl de sociala sammanhangen som ekosystemen, för ökad livskvalitet och ökad ekologisk tålighet. RESURSER OCH ENERGI Campus Solnas fysiska miljö är medvetet utformad dels för att för att främja hållbara lösningar vad gäller resurs- och energieffektivitet, dels för att ge goda förutsättningar för ett hållbart beteende. DELAKTIGHET Genom fortsatt dialog och tydlig kommunikation involveras dagens och framtidens användare av Campus Solna i beslut som påverkar områdets utformning och långsiktiga utveckling. 8 9

6 KI CAMPUS SOLNA I STOCKHOLMSREGIONEN KI CAMPUS SOLNA I STOCKHOLMSREGIONEN HAGASTADEN NORRA NKS KI CAMPUS SOLNA HAGASTADEN VASASTADEN Campus Solna sett i sin kontext med omgivande städer Solna och Stockholm. Lärosäten markerade i grått. Pågående planering och påbörjad expansion med i huvudsak bostäder markerat i rött. Ursprungsillustration från Stockholm Stad 2015, tillägg färgfält och text av White Arkitekter KI Campus Solna i Stockholmsregionen del av en växande stad Karolinska Institutet, Campus Solna, utgör tillsammans med Stockholms universitet, KTH och Handelshögskolan den s.k. Vetenskapsstaden. Området är unikt på flera sätt. Koncentrationen av studenter och forskare är hög och de olika lärosätenas geografiska närhet till varandra, till innerstaden och till nationalstadsparken har stor potential för ökat utbyte. Trots de korta avstånden kan det idag vara svårt att ta sig mellan campusområdena, bland annat beroende på trafikbarriärer och underprioriterad kollektivtrafik. Ett samarbete under namnet Stärkt fysiskt samband pågår därför för att utveckla kopplingarna, främst avseende cykel- och kollektivtrafik. Stockholm satsar sedan ett tiotal år tillbaka på att bli världsledande på forskning inom life science. Tillsammans med Uppsala har regionen en av världens högsta koncentrationer av studenter och forskare inom området och medel har satsats för att utveckla gemensam forskningsinfrastruktur. Ett antal större projekt pågår i KI Campus Solnas närhet som sammantaget ställer nya krav på fysiska samband i omgivningen och öppnar upp för nya möjligheter. Hagastaden, med Nya Karolinska Solna, är under genomförande och kommer vid färdigställandet ha en hög täthet med bostäder och arbetsplatser. Under 2015 var planprogrammet för Hagastaden Norra, det hittillsvarande sjukhusområdet, ute på samråd. Ambitionen med programmet är att omvandla norra delen av Hagastaden till en variationsrik integrerad stadsdel med ytterligare ca bostäder, arbetsplatser och närservice i tät kvartersbebyggelse. Solnavägen är under omvandling till stadsgata, då vägen inte längre är huvudled för farligt gods. Det möjliggör ny blandad stadsbebyggelse längs vägen i KI Campus Solnas närhet. Kollektivtrafiken i området är under utbyggnad. Citybanan, med station vid Odenplan invigs En ny tunnelbanelinje från Odenplan till Arenastaden med station i Hagastaden och med en av uppgångarna vid KI, är beslutad och preliminärt klar Regionplanen för Stockholm, RUFS 2010, anger på en mer övergripande nivå forskning och utbildning som en viktig framgångsfaktor för att nå målet att bli Europas mest attraktiva storstadsregion land annat sägs det att bättre förutsättningar för forskning, näringsliv och kultur ökar invånarnas chanser att hitta utvecklande arbeten. Vidare anges att den högre utbildningen behöver byggas ut för att utbildningsnivån ska kunna mäta sig med andra framstående storstadsregioner i Europa. Genom campusplanen lyfts KI Campus Solnas nyckelroll i den fortsatta utvecklingen av världsledande forskning och utbildning och som strategisk pusselbit i utvecklandet av mötet mellan Stockholm och Solna

7 IDENTITET OCH KULTURMILJÖ IDENTITET OCH KULTURMILJÖ Flygbild över campus Solna taget av Oscar ladh, 1968, Solna stads bildarkiv. Mötet mellan historia, samtid och framtid är något som kännetecknar campus Solna. Foto över Gammelgården med Aula Medica i bakgrunden. Identitet och kulturmiljö Den äldre tegelarkitekturen med sina så kallade hus i park, utgör en del av campus varumärke, på samma sätt som den nya årsringen av byggnader längs Solnavägen. KI:s väl gestaltade institutionsmiljö uppmärksammades tidigt för sina kvalitéer. Arkitekt Ture Rydberg arbetade med områdets gestaltning åren och många av områdets centrala miljöer präglas fortfarande av en finstämd tegelarkitektur från förra seklet med friliggande byggnader i parkmiljö. Tegelarkitekturen har blivit ett signum för KI, en del av den gemensamma berättelsen för dem som utbildat sig och verkat inom området. Den fysiska miljön har skapat gemensamma referensramar, som överbryggar tid och generationsgränser, ett varumärke för campus. Redan på 1970-talet definierades området som kulturhistoriskt värdefull miljö och det har sedan dess funnits med som sådan i Solna Stads planeringsdokument. Det framgår bland annat i de förtätningar som utfördes under 1900-talets sista decennier, där den tillkommande bebyggelsen inordnandes efter den befintliga. Tegel och uppbrutna volymer var ett genomgående karaktärsdrag för det som uppfördes under denna period

8 IDENTITET OCH KULTURMILJÖ IDENTITET OCH KULTURMILJÖ GAMMEL GÅRDEN yggnad som inte ingår i denna inventering pga byggår efter 1990 RYSSERGET yggnad uppförd 1990 eller senare och som ännu ej kan värderas utifrån dess kulturhistoriska kriterier. yggnad som inte går att hänföra till någon av nedanstående kategorier. yggnad av positiv betydelse för området och/eller av visst kulturhistoriskt värde. yggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. yggnader vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen. Kulturhistoriskt värdefullt område som omfattas av PL 3:12 Miljöskapande område Karaktärsområde Kärnområde Områdets centrala miljöer präglas av en finstämd tegelarkitektur från förra seklet, fritt liggande i parkmiljö. Kulturhistorisk värdering av den byggda miljön, Stockholms yggnadsantikvarier, daterad 2006 med komplettering. Kulturhistorisk värdering av den yttre miljön, utförd hösten För de som tillbringar tid på området bidrar kulturmiljön till kunskap om platsen, verksamheten och de gemensamma ansträngningarna som skapat det KI är idag. Den gemensamma berättelsen innehåller värden att ta tillvara och bygga vidare på. Över åren har institutionsbyggnaderna byggts om och till, området har förtätats. Värden har byggts bort och nya har skapats. Framför allt har zonen mot Solnavägen fått ett annat uttryck med en större skala. Idag framträder KI i annan skepnad än den som uppmärksammades på 1970-talet, men med en bibehållen karaktär i det inre av campus. Vid genomgripande förändringar, likt dem som pågår i området, blir den historiska bebyggelsen viktig. Den gör förändringen gripbar och bidrar till läsbarheten. Vidare genererar bebyggelsen en egen identitet, något som särskiljer området från andra likvärdiga områden och är en del av varumärket. Därför bör de kulturhistoriska värdena vara utgångspunkt i överväganden mellan bevarande och nödvändig eller önskvärd förnyelse och utveckling. analys av kulturmiljön som helhet där man värderar samspelet och rummen mellan byggnaderna. Därför har nu, i samband med campusplanearbetet, en översiktlig inventering och genomgång av historiskt kart- och bildmaterial genomförts under hösten 2016 för att ringa in dessa värden. Högst värde har tillskrivits delar där samspelet mellan ursprunglig tegelarkitektur och anlagd natur är tydligast. I dessa delar framstår en särskild karaktär som bedöms vara central för campusområdets kulturmiljö. Förutom dessa värderingar är Ryssberget klassat som fornminne och Gammelgården är klassad som byggnadsminne och dessa är skyddade enligt Kulturminneslagen. På kartan redovisas resultatet av inventeringen tillsammans med den tidigare framtagna värderingen av bebyggelsen. På kartan framgår var i området som de ursprungliga kvalitéerna framträder och upplevs tydligast och var de har försvagats eller byggts bort. Inom de högst värderade områdena ska kompletteringar och förändringar av både byggnader och yttre miljö ske med varsamhet och respekt för de kulturhistoriska värdena och den identitetsbärande betydelsen av helhetsmiljön. kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synvinkel. yggnader vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen. (Grön) yggnad som är särskilt värdefull ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synvinkel. (Gul) yggnad av positiv betydelse för området och/eller av visst kulturhistoriskt värde. (Grå) yggnad som inte går att hänföra till någon av ovanstående kategorier. (Skrafferad) yggnad uppförd 1990* eller senare och som ännu ej kan värderas utifrån dess kulturhistoriska kriterier. * På denna punkt skiljer sig beteckningen från den Klassificering gjord över Stockholms innerstad där gränsen är (Vit) yggnad som inte ingår i denna inventering pga byggår efter (Lila) Karaktärsområde - Områden med bevarad struktur där tegelarkitekturen framträder tydligt, ofta i om- eller tillbyggd form. Terränganpassning och anlagd naturmark förekommer, men är mindre framträdande. (Turkos) Kärnområde Välbevarat område där de ursprungliga karaktärsdragen, bestående av tegel, terränganpassning och anlagd naturmark, är påtagliga. Kopplingar mellan byggnaderna och vägnätet har bibehållen utbredning och form. ebyggelsen, som utgör den rumsliga avgränsningen, är i huvudsak oförändrad. Centralt är krönet på Nobels väg. Inom det markerade området ska kompletteringar och förändringar av både byggnader och yttre miljö ske med varsamhet och respekt för de befintliga kulturhistoriska värdena och den identitetsbärande betydelsen av helhetsmiljön. KULTURHISTORISK VÄRDERING AV DEN YTTRE MILJÖN För att tydliggöra vilka delar som är viktiga både för områdets identitet och kulturhistoria har en inventering och värdering av campusområdet gjorts. Den kulturhistoriska värderingen från 2006 slår fast byggnadernas värde. Däremot saknas en (Grön, streckad linje) Kulturhistoriskt värdefullt område som omfattas av PL (Plan- och ygglagen). yggnader (Mörkblå) yggnad som är särskilt värdefull ur historisk, Yttre miljö (Ljusblå) Miljöskapande område Område med närvarande tegelarkitektur, ursprunglig eller om-/tillbyggd. Ytorna har en öppen karaktär där bilen har en framträdande roll. Rummen definieras av omgivande byggnader

9 PROJEKTMÅL Projektmål Huvudmålen har brutits ned till konkreta delmål. Delmålen ska verka för att förstärka varandra och erbjuda strategier för en hållbar utveckling. För målformuleringarna är långsiktighet viktigt, där flexibilitet och hållbarhetsaspekter varit vägledande. En kombination av pågående, planerade och genomförbara projekt, samt ett visionärt idéarbete syftar till att på lång sikt uppfylla visionen: Utifrån Visionen för KI Campus Solna och en analys av nuläget har sju huvudmål formulerats. Dessa presenteras på sidorna KI CAMPUS SOLNA CAMPUSPLAN 2030 kunskapsnavet för life science med ett grönt hjärta

10 SOCIALT VÄLEFINNANDE SOCIALT VÄLEFINNANDE Socialt välbefinnande Campus Solna ett välkomnande internationellt campus i staden med en egen karaktär, där en mångfald av verksamheter tillsammans skapar en trygg och stimulerande forsknings-, lärande- och arbetsmiljö som inbjuder till vistelse året runt. DELMÅL Globala mål som berörs 1.1 Sociala kontaktytor Campus Solna ska erbjuda en stimulerande fysisk miljö med möjligheter till möten och gemenskap för att främja samarbete, trygghet och mångfald. SYFTE Säkerställa en miljö som främjar god utbildning av hög kvalitet där området präglas av öppenhet och mångfald. Utforma en trygg livsmiljö på Campus där boende, verksamma och besökare kan vistas på lika villkor. Främja god hälsa, såväl fysisk som psykisk. AKGRUND Campus Solna uppfattas idag av både forskare, studenter och besökare som delvis slutet och svårorienterat. Det monofunktionella utbudet av verksamheter gör att området inte används mer än under kontorstid. Detta medför att delar av området uppfattas som otryggt och att serviceutbudet inte är tillfredställande. Ett behov av bättre balans mellan offentliga, lättillgängliga delar av campus och mer privata, interna miljöer för forskning och utbildning finns och behöver tas om hand. 1.2 Hälsa Campus ska erbjuda parkytor och rekreationsområden samt goda möjligheter till idrott och motion för avkoppling och förbättrad hälsa. 1.3 Trygghet och boende Det ska finnas bostäder och annan verksamhet på Campus som bidrar till tryggheten genom ökad användning och befolkning av området, även under kvällar och helger. En inkluderande miljö ska säkerställas, med goda bostadsmiljöer, gårdar och lägenheter för forskare och studenter. 1.4 Service och handel Campus ska ha ett tillfredställande utbud av service som stöd för ett fungerande vardagsliv, såsom kiosker, restauranger, caféer, matbutik och förskola

11 INNOVATIONSFRÄMJANDE MILJÖER INNOVATIONSFRÄMJANDE MILJÖER Innovationsfrämjande miljöer Campus Solna erbjuder mötesplatser såväl utomhus som inomhus, för kunskapsutbyte och innovation där samverkan mellan olika discipliner och verksamheter står i fokus. DELMÅL Globala mål som berörs 2.1 Samverkan genom bättre förbindelser Utveckla och tillgängliggör de fysiska kopplingarna till SU, Albano, KTH och Kista genom väl utformade gång- och cykelvägar mellan lärosätena samt med strategisk kollektivtrafik. SYFTE Ett hållbart campus som erbjuder platser där forskning, lärande och företagande samsas. Interaktion mellan olika discipliner skapar möjligheter till innovation. Kunskap kring framtidens lärandemiljöer spelar därför en viktig roll, där digitaliseringens möjligheter och utmaningar tas i beaktande. AKGRUND KI, NKS och life science-verksamheterna inom och i närheten av Hagastaden bildar tillsammans ett världsledande kunskapskluster inom life science. Närheten till de andra stora lärosätena i Stockholm, KTH, Handelshögskolan och Stockholms universitet är betydande. Kista och ICT-klustret erbjuder också potentiella samarbetsmöjligheter i KI:s geografiska närhet. Den fysiska miljön på Campus Solna har emellertid brister för att kunna ta tillvara och förstärka klustereffekten till sin fulla potential. Naturliga mötesplatser för social interaktion är idag få och utspridda. Verksamheten är delvis sluten och en kontaktyta mellan den högspecialiserade forskningen och omvärlden är efterfrågad. 2.2 Kunskapsdelning med staden och näringslivet Campus ska innehålla olika typer av attraktiva och naturliga mötesplatser där universitet, näringsliv och medborgare kan interagera för att främja tvärvetenskapligt utbyte, mångfald och öppenhet. 2.3 Kunskapsmiljöer för utbildning, forskning och innovation Campus Solna ska erbjuda kvalitativa lärande- och arbetsmiljöer för att främja alla former av kunskapsproduktion och kunskapsutbyten, inom KI och mellan KI och omvärlden. 2.4 Öppenhet och kunskapsspridning KI:s verksamhet ska synliggöras i den offentliga miljön och verka för att hälsa, innovation och hållbarhet i samhället utvecklas. Digitaliseringens möjligheter tillvaratas

12 TRANSPORTER OCH RESANDE TRANSPORTER OCH RESANDE Transporter och resande Till, från och inom Campus Solna är gång-, cykel- och kollektivtrafik det självklara och enkla sättet att förflytta sig. Globala mål som berörs SYFTE ra möjligheter till hållbara resor och transporter för människor och varor ska säkerställas. Gång och cykel prioriteras inom området för att uppmuntra till och underlätta för hållbara val. AKGRUND Campus Solna är idag svårorienterat för den som inte är en van brukare av området. Det finns en otydlighet i vilka trafikslag som är prioriterade längs viktiga stråk i området. Stora markytor i områdets inre upptas idag av bilparkering, ytor som har potential att användas på ett mer effektivt, socialt och ekologiskt kreativt sätt. Ett parkeringshus är färdigställt och ytterligare ett är möjligt att uppföra mot järnvägsspåren i väster, vilket medför att behovet av markparkering inom campus minskar framöver. Via Tomtebodavägen nås campus från söder. Tomtebodavägen är en av de vägar i området som kommer att få en mer offentlig karaktär i och med områdets och Hagastadens utveckling. Vägens utformning idag är dessvärre undermålig för gångoch cykeltrafikanter då gångbanan bitvis är för smal och kantas av parkering. Vid viadukten saknas cykelbana helt. Inne på campus ökar otydligheten då gångbanan närmast institutionsbyggnaderna stundtals försvinner eller viker av, bort från Tomtebodavägen och in i campusområdet. Solnavägen kommer inom en snar framtid inte längre vara huvudled för farligt gods, vilket öppnar upp möjligheter för omgestaltning av gatan och gatukorsningar samt ökat underlag för kollektivtrafik. Ny bostadsbebyggelse längs med Solnavägen är under planering, och gatans nya status bör också påverka framtida utformning av bebyggelsen i gatuplan. En ny pendeltågsstation vid Odenplan, med uppgång vid Vanadisvägen öppnar 2017, en station som kommer bidra till en enklare access till KI jämfört med dagens pendeltågsstation vid Karlberg. En ny tunnelbanelinje från Odenplan till Solna, med station vid KI, är under planering, vilken kommer att öka Campus Solnas koppling till övriga staden. Satsningarna på kollektivtrafik kommer att ha en positiv inverkan på Campus Solna. Områdets västra och norra delar kommer dock att ha fortsatt sämre närhet till spårbunden kollektivtrafik och försörjas främst genom bussförbindelse. DELMÅL 3.1 Gång och cykel Områdets centrala delar är endast tillgängliga för fotgängare, cyklister, tillgänglighetsparkering och servicetrafik. Campus ska erbjuda bra parkeringsmöjligheter för cyklar nära målpunkter samt service för cyklister. Genom att prioritera framkomlighet för fotgängare och cyklister minskar risken för allvarligare trafikolyckor och främjar både trygghet och hälsa. 3.2 Kollektivtrafik Campus ska vara lättillgängligt via pålitlig kollektivtrafik. Genom hållbara transportlösningar kan ett effektivt resursnyttjande uppnås samtidigt som restiden mellan regionens olika delar och campus minskar. 3.3 iltrafik ilparkering hänvisas till områdets yttre delar för en trevligare miljö och ett mer effektivt markutnyttjande. 3.4 Transporter Fossilfria transporter är prioriterade. Infrastrukturen i området möjliggör hållbar varuförsörjning och enkel användning av elbil och elcykel

13 MARKANVÄNDNING, ARKITEKTUR OCH STADSYGGNAD MARKANVÄNDNING, ARKITEKTUR OCH STADSYGGNAD Markanvändning, arkitektur och stadsbyggnad Den fysiska miljön stärker verksamheterna. yggnaderna och omgivningen utvecklas och anpassas kontinuerligt efter verksamhetens behov, genom strategisk komplettering och varsam utveckling av befintliga miljöer. DELMÅL Globala mål som berörs SYFTE En karaktäristisk och tilltalande gestaltning inom campus är viktig för att stärka lärosätets identitet och uppnå en god campusmiljö. En väl gestaltad, upplevelserik miljö med bra förbindelser med omgivande stad ger möjligheter till nya kreativa möten. AKGRUND Campus Solnas historiska byggnadsstruktur utgörs av fritt liggande institutionsbyggnader i park. Arkitekt Ture Rydberg arbetade med områdets gestaltning åren och många av områdets centrala miljöer präglas fortfarande av en finstämd tegelarkitektur från förra seklet. Under åren har nya behov och verksamheter tillkommit, vilket resulterat i nyoch tillbyggnader som delvis försvagat områdets karaktär av hus i park. De fritt ställda byggnadsvolymerna har också genom den förtätning som skett medfört en svårorienterad miljö och begränsningar avseende framtida markutnyttjande. Under 2010-talet har en stor expansion med nya byggnader mot Solnavägen genomförts, med Aula Medica, iomedicum, Widerströmska huset och KI Science Park. I områdets norra delar uppförs forskarbostäder och markreserver finns dessutom för nya kontor och lab. Möjligheten till ytterligare utveckling och expansion måste säkerställas. 4.1 Stark identitet Campus Solna präglas av balansen mellan bevarande av kulturhistoriskt viktiga miljöer som är betydelsefulla för områdets identitet, och nödvändig och önskvärd utveckling av området. Attraktivt möte ska eftersträvas mellan de äldre, lägre byggnaderna i campus gröna inre och de nya, högre byggnaderna i områdets yttre delar. 4.2 Framtidens växande campus Expansion av campus ska ske genom strategisk komplettering i de centrala delarna samt nybyggnad i områdets yttre delar, där mötet med den omgivande staden kräver omsorgsfull gestaltning. efintliga styrkor som de gröna gårds- och gaturummen samt närheten till Vasastaden, Karolinska Universitetssjukhuset och Hagastaden ska vårdas och utvecklas. 4.3 Förbättrad orienterbarhet Kopplingen mellan den omgivande staden och campus förstärks. Campus Solna ska vara orienterbart med tydliga, väldefinierade och attraktiva gröna uterum. Campus ska vara tillgängligt med tydliga stråk och fler tvärförbindelser som binder samman campusområdet till en helhet. 4.4 Samlande stråk Hälsa och sociala värden ska synliggöras i den byggda miljön. Campus integreras med staden genom nya och förbättrade stråk. Ökad rörelse och puls på campus ger förutsättning för fler kontaktytor mellan människor och ett bättre serviceunderlag för väl fungerande vardagsliv

14 EKOLOGI OCH MILJÖ EKOLOGI OCH MILJÖ Ekologi och miljö Campus Solna erbjuder gröna, rekreativa miljöer som stärker såväl de sociala sammanhangen som ekosystemen, för ökad livskvalitet och ökad ekologisk tålighet. 5.1 En grön struktur Karaktären av hus i park med ett högt socialt och kulturhistoriskt värde ska bevaras och utvecklas. efintliga grönområden ska utvecklas till hälsofrämjande miljöer baserat på områdets naturliga förutsättningar. Globala mål som berörs SYFTE För att skapa ett hållbart campus behöver vi identifiera, skydda och förstärka viktiga ekosystem, det vill säga allt levande och deras livsmiljö, och de socialt värdefulla grönytorna. 5.2 Ekologiskt värdeskapande Den stora artrikedomen inom Campus Solna ska tydliggöras. I balans med verksamheternas behov av utveckling ska det planeras för ekologiskt värdeskapande miljöer. Här skapas värdefulla tillflyktsorter och samband för stadens växter såväl som djur. Detta ger förutsättning för staden och ekosystemtjänster till nytta för människorna som vistas i området och staden som helhet, t ex renare vatten och luft. AKGRUND Arkitekt Ture Rydberg arbetade med områdets gestaltning åren och många av Campus Solnas byggnader är fortfarande fritt liggande i omgivande grönstruktur, en karaktär benämnd hus i park. Utveckling av Campus ska leda till bättre användande av de gröna rummen. 5.3 Klimatanpassat Campus Solna ska vara ett föredöme i fråga om att minimera påverkan på klimatet. För stora delar av denna klimatanpassning utgör grönytorna en viktig och naturlig resurs. Avseende de klimatförändringar som ändå kan förväntas ske, ska området gestaltas med beredskap för att kunna hantera större regnmängder, starkare vindar och värmeböljor. DELMÅL 26 27

15 RESURSER OCH ENERGI RESURSER OCH ENERGI Resurser och energi Campus Solnas fysiska miljö är medvetet utformad dels för att främja hållbara lösningar vad gäller resurs- och energieffektivitet, dels för att ge goda förutsättningar för ett hållbart beteende. DELMÅL Globala mål som berörs 6.1 Generalitet Målsättningen vid om- och nybyggnad ska vara att lokalerna är generella, flexibla, har hög användningsgrad och ger förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande beteende. SYFTE För att säkra ett hållbart campus krävs inte bara hållbara byggnader utan även en fysisk miljö som uppmuntrar till hållbart beteende. En nyckelaktivitet för att minska negativ miljöpåverkan är därför att identifiera och stödja projekt som minimerar energiförbrukning, minskar användningen av material och produkter samt minskar koldioxidavtrycket från verksamheten. AKGRUND Campus Solna har, liksom resten av den byggda miljön i städer, inbyggda strukturer som hindrar eller begränsar att resurser och energi utnyttjas och utvecklas hållbart. För att uppnå målet att minska energianvändningen med 25 % från 2010 till 2025 behöver äldre byggnader på campus anpassas för en effektivare resurs- och energianvändning. All bebyggelse och infrastruktur ska också planeras för att vara tålig för framtidens utmaningar med avseende på resursutnyttjande, dagvattenhantering, klimatförändringar och energiprisökningar. 6.2 Energianvändning Inom området ska samverkan och samutnyttjande av energisystem öka mellan olika verksamheter. yggnader och verksamheter ska vara energieffektiva och den energi som tillförs ska komma från förnyelsebara källor. Möjligheter till lokal energiproduktion ska övervägas. 6.3 Livscykelperspektiv Det är viktigt att resurser utnyttjas effektivt. Såväl byggnader som utemiljö gestaltas och planeras med ett kretsloppsperspektiv. Genom att t ex utforma byggnader så att de kan plockas isär och återanvändas samt genom att källsortera och återvinna uttjänta material kan resursförbrukning reduceras, samtidigt som miljöpåverkan från det avfall som uppkommer minimeras. Logistik och avfallshantering ska samordnas mellan verksamheterna för minskade transporter och ökat återbruk

16 DELAKTIGHET DELAKTIGHET Delaktighet Genom fortsatt dialog och tydlig kommunikation involveras dagens och framtidens användare av Campus Solna i beslut som påverkar områdets utformning och långsiktiga utveckling. Genom att planera för både fysiska och digitala mötesplatser i en kunskapsmiljö är målet fortsatta deltagandeprocesser, där berörda brukare och intressenter inbjuds till dialog om planeringen och utvecklingen av Campus Solna. Globala mål som berörs SYFTE Inom ramen för utvecklingen av campus eftersträvas delaktighet för dem som arbetar, forskar och studerar på campus för att identifiera förväntningar och behov för nutida och framtida generationer. AKGRUND Campusplanen utgör startpunkten av en långsiktig utveckling och kommer att ligga till grund för samverkan mellan KI, tillkommande hyresgäster och användare, Solna Stad och Akademiska Hus. Arbetet påbörjades genom två workshops i maj 2016 med deltagare från KI, Solna Stad samt intressenter och näringslivsrepresentanter från närområdet. Vid workshopstillfällena i maj och uppföljningen i september senare samma år kom värdefull kunskap om områdets styrkor och brister fram och många idéer för områdets utveckling genererades. Resultatet från dessa möten har legat till grund för innehållet i campusplanen. DELMÅL 7.1 Aktualitet Campusplanen uppdateras vart 5:e år i samverkan med KI och andra berörda parter. 7.2 Uppföljning Gemensam utvärdering av hur gällande mål och strategier har uppfyllts sker vid uppdatering av Campusplanen. 7.3 Samverkan För att uppfylla Campusplanens vision och målsättningar ska Akademiska Hus, KI och andra berörda parter sträva efter en fortsatt samverkan. 7.4 Campusutveckling i dialog Dialog ska föras med de som vistas på eller berörs av utveckling av området

17 HUVUDSTRATEGIER Huvudstrategier 1. VÄLKOMNANDE INTERNATIONELLT CAMPUS en inbjudande arbets-, lärande- och vistelsemiljö 2. CENTRALT KUNSKAPSNAV främja ökat utbyte med omgivningen 3. STRATEGI FÖR UTYGGNAD identitet, täthet, potential och prioriteringar För att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling av Campus Solna krävs strategier i både den lilla skalan och den stora med genomförande såväl i närtid som på lång sikt. För att kunna ta rätt beslut i rätt tid mot en tydlig målbild måste en helhet tydliggöras. Utifrån vision, mål och delmål har därför sex huvudstrategier för campus framtida utveckling formulerats. Dessa beskriver på ett övergripande plan hur målsättningen ska uppnås genom förändring och utveckling av den fysiska miljön. Huvudstrategierna sammanfattar ambitionen för genomförandet av campusplanen. 4. CAMPUS GRÖNA HJÄRTA hälsofrämjande närmiljö med möjlighet till aktivitet och rekreation 5. INNOVATIONSFRÄMJANDE MILJÖER uppmuntrar till möten och ökat idéutbyte mellan människor 6. EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING för ett hållbart campus 32 33

18 HUVUDSTRATEGIER VÄLKOMNANDE INTERNATIONELLT CAMPUS HUVUDSTRATEGIER VÄLKOMNANDE INTERNATIONELLT CAMPUS 1. Välkomnande internationellt campus en inbjudande arbets-, lärande- och vistelsemiljö T Tydliggör entréerna in till campus Skapa attraktiva platser i anslutning till entréerna Utveckla publika vistelsemiljöer längs de tre huvudstråken Möjliggör för fler avskilda lärande- och arbetsmiljöer där det är önskvärt Öka orienterbarheten genom tydliga stråk och skyltning Utveckla restaurangkluster längs med Akademiska stråket 34 35

19 HUVUDSTRATEGIER CENTRALT KUNSKAPSNAV HUVUDSTRATEGIER CENTRALT KUNSKAPSNAV 2. Centralt kunskapsnav främja ökat utbyte med omgivningen KS SU KTH HANDELS T Skapa fler ansikten mot omgivningen, med en medvetet utformad insida och utsida Tydliga och fler kopplingar till staden Förbättra möjligheterna för gång-, cykel- och kollektivtrafikresande lokalt och regionalt Underlätta kommunikationerna mellan KI och andra lärosäten Visionsbild cykel- och gångförbindelse mellan Albano, Hagastaden och KI

20 HUVUVDSTRATEGIER STRATEGI FÖR UTYGGNAD HUVUDSTRATEGIER STRATEGI FÖR UTYGGNAD 3. Strategi för utbyggnad identitet, täthet, potential och prioriteringar Värna Campus Solnas identitetsbärande karaktär Komplettera kulturhistoriska delar med varsamhet Identifiera och säkerställ markreserver för framtida expansion Möjliggör forskar- och studentbostäder på campus för mer liv och ökad trygghet 38 39

21 HUVUDSTRATEGIER CAMPUS GRÖNA HJÄRTA HUVUDSTRATEGIER CAMPUS GRÖNA HJÄRTA 4. Campus gröna hjärta hälsofrämjande närmiljö med möjlighet till aktivitet och rekreation Gång- och cykeltrafik prioriteras i centrala campus Socialt och ekologiskt värdeskapande gröna miljöer säkerställs Skapa hälsostig för promenader, löpturer och kreativa gåmöten, som kantas av utomhusgym och andra aktivitetsmöjligheter Klimathänsyn vid förädling och gestaltning av parker med sina gröna och hårdgjorda ytor Ryssberget görs tillgängligt och attraktivt 40 41

22 HUVUDSTRATEGIER INNOVATIONSFRÄMJANDE MILJÖER HUVUDSTRATEGIER INNOVATIONSFRÄMJANDE MILJÖER 5. Innovationsfrämjande miljöer uppmuntrar till möten och ökat idéutbyte mellan människor Skapa en innovationsarena öppen för verksamma inom campus med omnejd Gestalta träffpunkter för kreativitet längs huvudstråken Utforma en uthyrningsstrategi som stärker forskningsmiljön Skapa möjligheter för mat och möten även efter arbetstid Skapa lägen för lokaler med service som underlättar för verksamma och boende inom området 42 43

23 HUVUDSTRATEGIER EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING HUVUDSTRATEGIER EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING 6. Effektiv resursanvändning för ett hållbart campus T P P yggnader ska utformas långsiktigt med hög generalitet och flexibilitet som medför ett effektivare nyttjande över tid Använd befintlig vägstruktur mer effektivt. Komplettera med bebyggelse längs befintliga vägar och stråk eakta klimatpåverkan vid utformning av den byggda miljön. Minska antalet bilparkeringsplatser inom campus, hänvisa parkering till ytterområdena Verka för lokal energiproduktion inom campus Dagvattendike som gestaltningselement, ett exempel på klimatberedskap i den byggda miljön. Referens från Parc Martin Luther King, Paris. Utveckla logistiken inom campus för samordning av transporter 44 45

24 HUVUDSTRATEGIER SAMMANFATTNING HUVUDSTRATEGIER SAMMANFATTNING Sammanfattning huvudstrategier KS SU KTH HANDELS T P P usshållplats Tydliga entréer Ansikten utåt Värdeskapande gröna miljöer Förslag byggrätt bostäder T Ny tunnelbanestation Attraktivt entrétorg efintliga kopplingar Hälso- och rekreationsstig Förslag byggrätt verksamheter Nobels stråk Tomtebodavägen Akademiska stråket Koppling till andra lärosäten och sjukhuset efintlig träffpunkt Ny träffpunkt P Solceller på tak efintligt p-hus P Planerat p-hus Huvudstrategier 1. VÄLKOMNANDE INTERNATIONELLT CAMPUS - en inbjudande arbets-, lärande-, och vistelsemiljö 2. CENTRALT KUNSKAPSNAV - främja ökat utbyte med omgivningen 3. STRATEGI FÖR UTYGGNAD - identitet, täthet, potential och prioriteringar 4. CAMPUS GRÖNA HJÄRTA - hälsofrämjande närmiljö med möjlighet till aktivitet och rekreation 5. INNOVATIONSFRÄMJANDE MILJÖER - uppmuntrar till möten och ökat idéutbyte mellan människor 6. EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING - för ett hållbart campus 46 47

25 AKTIVITETER Aktiviteter De kortsiktiga aktiviteterna utgör en handlingsplan för genomförande inom fem år, där vissa redan är pågående planerings- och byggprojekt. Andra är händelser, aktiviteter och förslag till kompletterande verksamheter som kan åstadkommas i närtid och vilka är viktiga för att utveckla området i enlighet med campusplanens intentioner. De sex huvudstrategierna är på följande sidor fördjupade och ytterligare konkretiserade i form av aktiviteter, uppdelade på kort och lång sikt. De långsiktiga aktiviteterna är åtgärder för utveckling av campus på 15 års sikt. Många av de långa strategierna är projekt i större skala som säkerställer visionen och projektmålens uppfyllande för en långsiktigt hållbar utveckling av campus. Flera av dessa aktiviteter kräver ytterligare utredningar och planering innan beslut om genomförande kan fattas

26 AKTIVITETER PÅ KORT SIKT INOM 5 ÅR AKTIVITETER PÅ KORT SIKT INOM 5 ÅR Aktiviteter på kort sikt inom 5 år SOCIALT VÄLEFINNANDE Ett centralt parktorg med plats för möten etableras i korsningen mellan Akademiska stråket och Nobels väg. Fler sittplatser i närheten av Pelousen, campus gröna och sociala samlingsplats. Utred möjligt läge för utegym i i centralt läge på campus. Etablera en hälsostig för promenader, löpturer och kreativa gåmöten. Styr nyetablering av restauranger och caféer mot Akademiska stråket för utveckling av ett samlat restaurangkluster i anslutning till etablerade matställen för att stimulera möten mellan människor under lunchtid. MARKANVÄNDNING, ARKITEKTUR OCH STADSYGGNAD Akademiska stråket, det centrala öst-västliga stråket som förbinder Karolinska Universitetssjukhuset med campus ges ny gestaltning för ökad orienterbarhet. Skyltprogram upprättas för sammanhållen skyltning och ökad orienterbarhet. efintliga konstverk inom campus lyfts fram med hjälp av effektbelysning kvällstid och eventuellt mer genomtänkt placering. Akademiska stråket, visionsbild. Skiss: LAND ARKITEKTUR september Akademiska stråket och Pelousen, visionsbild. Skiss: LAND ARKITEKTUR september INNOVATIONSFR ÄMJANDE MILJÖER EKOLOGI OCH MILJÖ Främja synliggörandet av den verksamhet som pågår på campus i den fysiska miljön. Etablera en innovationsarena med publik och öppen utformning för möten mellan verksamma inom campus med omnejd. Gestalta träffpunkter i den publika miljön för kreativitet och möten mellan områdets olika verksamheter. Värdefulla befintliga grönytor utvecklas och lyfts fram som viktig resurs för området för såväl rekreation som för utveckling av ekosystemtjänster. Värdefulla träd identifieras och skyddas. Artrikedomen inom campus ska öka, synliggöras och kommuniceras. TRANSPORTER OCH RESANDE RESURSER OCH ENERGI ilparkering hänvisas till områdets ytterkanter i parkeringshus. Öka antalet platser för lånecyklar på campus. Cykelplan ska tas fram för campus med syfte att underlätta för cyklister. Utveckla lokal energiproduktion med solceller. Hitta strategiskt läge för tillfällig byteslokal för till exempel möbler, teknik och verktyg som studenter, utbytesstudenter och nyinflyttade forskare kan ha nytta av. Nybyggnader och större ombyggnader ska miljöcertifieras

27 AKTIVITETER PÅ KORT SIKT INOM 5 ÅR SOLNA KYRKOGÅRD Karolinska vägen AKTIVITETER PÅ KORT SIKT INOM 5 ÅR KAROLINSKA SJUKHUSET Akademiska stråket SOLNAVÄGEN SciLifeLab /KISP Widerströmska KM- iomedicum Aula Medica GAMMEL- GÅRDEN Fogdevreten Verksamheter Forskarbostäder Wargentin Nobels väg Akademiska stråket Wallenberg VASASTADEN TOMTEODASKOLAN erzelius Jöns Jacob ibliotek PELOUSEN RYSSERGET Norra Stationsgatan Retzius Scheele AFL TOMTEODA SPÅROMRÅDE P-hus P-hus P-hus Tomtebodavägen Aktiviteter på kort sikt - inom 5 år Riskavstånd Järnväg och Essingeleden 30 m resp 25 m Planerade forskarbostäder usshållplats Centralt parktorg efintlig byggnad utanför campus Planlagd byggnation AH Möjlig busslinje Ny träffpunkt efintlig byggnad inom campus KI/AH Kulturhistoriskt värdefull yttre miljö Planerad byggnation privat Utveckling befintlig byggnad Gångfartsgata landtrafik Solceller på taken efintlig träffpunkt Föreslagen hälsostig Park 52 53

28 AKTIVITETER PÅ LÅNG SIKT INOM 15 ÅR AKTIVITETER PÅ LÅNG SIKT INOM 15 ÅR Aktiviteter på lång sikt inom 15 år SOCIALT VÄLEFINNANDE Träffpunkter för vistelse etableras och förstärks i strategiska lägen längs huvudstråken: En välkomnande entré till området utvecklas vid den planerade tunnelbaneuppgången. usstorget vid Tomtebodavägen och erzelius väg, utvecklas till lokal träffpunkt och viktig entré. Korsningen mellan Scheeles väg och Tomtebodavägen utvecklas till en lokal träffpunkt som är viktig för orienterbarheten. Tomtebodavägen ökar i betydelse med möjlig framtida ny bebyggelse och i mötet med Retziusväg utvecklas en lokal träffpunkt. Vid korsningen Tomtebodavägen och Fogdevreten finns potential att utveckla en träffpunkt med bra läge för lokal service. Student- och forskarbostäder möjliggörs för en levande campusmiljö i områdets norra del samt i strategiska lägen i områdets centrala delar. Det ger förutsättningar för ett levande campus även efter kontorstid. Placering av bostäder längs med befintlig infrastruktur bidrar till att stärka gatan som socialt och tryggt rum. ostadsbebyggelsen bidrar till en gatuutformning för hållbara resor och tillgängliggör delar av campus som har låg nyttjandegrad i dagsläget: Utred bostäder längs med Fogdevretens västra sida. ostäder längs med Tomtebodavägen bör möjliggöras. Centralt i området föreslås nuvarande restaurang Jöns Jakob byggas på med bostäder alternativt undervisningslokaler. ostäder längs med Ryssbergets norra sida utreds. Lägenhetshotell planeras i campus södra del. INNOVATIONSFR ÄMJANDE MILJÖER En mångfald av företagande inom life science välkomnas vid nya uthyrningar, för att stärka klustereffekten och forskningsmiljön. Verksamheten ska synliggöras i den offentliga miljön genom välkomnande entréer och ökad transparens i bottenvåningarna. Vid ny- och ombyggnad ska bebyggelsen utformas med inbjudande entréer riktade mot huvudstråk, med plats för möjliga publika eller kommersiella verksamheter. Ökade kommunikationer till andra lärosäten, genom bland annat utvecklad gång och cykelväg längs Värtabanans sträckning. Lokalisera de olika verksamheterna så att de gynnas av sitt läge: Undervisning samlas kring den centrala Pelousen. Företagande gynnas av att placeras centralt och nära kollektivtrafik. Större nyetablering av laboratorie- och kontorsverksamheter lokaliseras till områdets ytterkanter. TRANSPORTER OCH RESANDE Hårdgjorda parkeringsytor centralt i området omvandlas succesivt till annan användning såsom cykelparkeringar, sittplatser m.m., utformade med permeabla material med hög vattengenomsläpplighet. Nobels väg etableras som gångfartsgata och utreds för ny sträckning i södra delen. Södra entrén, i Karlbergsvägens förlängning, ska utredas för tryggare utformning för gång- och cykeltrafikanter. Viadukten är idag överdimensionerad. Parkeringsytan tas bort till förmån för cykelbanor och breddade gångbanor. En förlängning av Fogdevreten norr ut och möjlig koppling till Solnavägen ska utredas. MARKANVÄNDNING, ARKITEKTUR OCH STADSYGGNAD De tre viktiga huvudstråken tydliggörs och utvecklas: Tomtebodavägens offentliga karaktär stärks som det viktigaste nord-sydliga stråket inom området, med stor potential för ökad orienterbarhet och rumslig integration med omgivande stadsdelar. Förslag till att Tomtebodavägen byter namn till Karlbergsvägen för att understryka kopplingen till Vasastaden finns. Akademiska stråket utvecklas vidare för stärkt koppling till Karolinska Sjukhuset och Hagastaden. Nobels väg utvecklas som grönt stråk med mer intern campuskaraktär i nord-sydlig riktning. Den historiskt värdefulla och identitetsskapande bebyggelsen längs Nobels väg och kring Pelousen skall bevaras. Komplettering kan ske genom strategisk och varsam förtätning. Fornminnet Ryssberget förädlas och tillgängliggörs som park genom gallring av växtlighet och möjlig bulleravskärmande bebyggelse mot Norra Länken. Den historiska berättelsen om Ryssberget ska tydliggöras. Utred möjligheten till en delvis ny dragning av Tomtebodavägen. Vägen föreslås flyttas österut, närmare befintliga fastigheter, vilket säkerställer markreserver och möjlig expansion i områdets västra del mot spårområdet. Utred om expansionsmöjligheter för undervisning och forskning finns längs erzelius väg i söder, mot Norra Länken. Undersök möjligt markförvärv norr om campus för framtida expansion och ny entré till området i norr. Områdets entréer ges en mer välkomnande utformning som stärker samverkan med staden: Campus Solnas viktigaste entré i sydöst är vid Solnavägen med planerad tunnelbaneuppgång. Platsen bör utformas för stora flöden av gående från tunnelbanan. Trädgården vid Gammelgården är en resurs för platsen som ska hanteras med varsamhet. iltrafik ska nedprioriteras. Korsningen Karolinskavägen/ Solnavägen/ Tomtebodavägen vid KI Science Park ska utformas för att stärka kopplingen mot Hagastaden Norra. Platsen bör gestaltas som gångfartsgata med integrerade trafikytor med lägre hastighet och stärks som entré där gående och cyklande har prioritet. En förlängning av Fogdevreten till Solnavägen skall utredas för att kunna åstadkomma en entré till området från norr. EKOLOGI OCH MILJÖ Klimathänsyn vid gestaltning av byggnader och utemiljöer genom exempelvis översvämningsbara ytor, permeabla material, passiv kylning, gröna tak och dagvattenhantering som kan leda bort vatten. En utredning för hela området görs med syfte att identifiera viktiga ekologiska spridningsvägar inom campus för att skydda dessa samt för att utveckla de befintliga grönytorna till multifunktionella parker med så många sociala och ekologiska funktioner som möjligt. RESURSER OCH ENERGI Större satsning med solceller på befintliga byggnader. Samordna avfallshanteringen inom campus och studera lämpliga lägen för källsortering. Visualisera energianvändningen och lokal energiproduktion. ygglogistik och byggavfallshantering i samband med ny- och ombyggnation ska ske på ett resurseffektivt sätt

29 AKTIVITETER PÅ LÅNG SIKT INOM 15 ÅR SOLNA KYRKOGÅRD Karolinska vägen AKTIVITETER PÅ LÅNG SIKT INOM 15 ÅR KAROLINSKA SJUKHUSET Akademiska stråket SciLifeLab /KISP SOLNAVÄGEN Widerströmska KM- iomedicum Aula Medica GAMMEL GÅRDEN T Fogdevreten Verksamheter Forskarbostäder Wargentin Nobels väg Akademiska stråket Wallenberg VASASTADEN TOMTEODASKOLAN erzelius lab Jöns Jacob ibliotek PELOUSEN RYSSERGET Norra Stationsgatan Retzius Scheele AFL TOMTEODA SPÅROMRÅDE P-hus P-hus P-hus Tomtebodavägen Aktiviteter på lång sikt - inom 15 år Riskavstånd Järnväg och Essingeleden 30 m resp 25 m efintlig byggnad utanför campus efintlig byggnad inom campus KI/AH Kulturhistoriskt värdefull yttre miljö Riskavstånd Planlagd byggnation Järnväg och Essingeleden AH 30 m resp 25 m efintlig Planerad byggnad byggnation utanför privat campus efintlig Utveckling byggnad befintlig inom byggnad campus KI/AH Kulturhistoriskt Expansion värdefull yttre verksamheter miljö Expansion Planlagd student byggnation - och AH forskarbostäder Möjligt Planerad byggnation expansionsområde privat Utredningsområde Utveckling befintlig för expansion byggnadav verksamheter Ny Expansion träffpunkt verksamheter Expansion Centralt student parktorg - och forskarbostäder Möjligt Nytt entréläge expansionsområde Utredningsområde Entrétorg för expansion av verksamheter Ny träffpunkt Park Föreslagen Centralt hälsostig parktorg Gångfartsgata Nytt entréläge Gångväg Entrétorg Cykelbana landtrafik Park T Ny Föreslagen tunnelbanestation hälsostig Gångfartsgata usshållplats Gångväg Möjlig busslinje Cykelbana Alternativ dragning busslinje landtrafik T Ny tunnelbanestation usshållplats Möjlig busslinje Alternativ dragning busslinje efintlig träffpunkt efintlig träffpunkt 56 57

30 ILAGOR ilagor Visionen Campus Solna kunskapsnavet för life science med ett grönt hjärta ska uppnås genom att främja och skapa förut- sättningar för en hållbar utveckling. Campusplanens mål och strategier har stämts av i enlighet med FN:s globala mål för en hållbar utveckling för att säkerställa aspekter som välbefinnande i kunskapsmiljö, god hälsa och effektiv resursanvändning. Campusplanen tar inte upp alla områden som de globala hållbarhetsmålen rör, men de mål och delmål som berörs är listade på följande uppslag (sid 60-61). Delmålen kan vara förkortade för att tydliggöra campusplanens ändamål. Alla länder i hela världen har skrivit under på att de globala målen ska uppnås innan år I en internationell miljö som campus Solna är hållbarhetsmål som är giltiga för samtliga länder en stor fördel för att campusplanens mål och strategier ska vara övergripande och lättillgängliga