AD OLF FREDRIK LINDBLAD

Transkript

1 AD OLF FREDRIK LINDBLAD Sånger och visor III för röst och piano Songs and Ditties III for voice and piano Emenderadutgåva/Emendededition

2 Levande Musikarv och Kungl. Musikaliska akademien Syftet med LevandeMusikarv är att tillgängliggöraden dolda svenska musikskatten och göra den till en självklardel av dagens repertoar och forskning.detta sker genom notutgåvor av musik som inte längre är skyddad av upphovsrätten,samt texter om tonsättarna och deras verk.texterna publicerasi projektetsdatabas på internet, liksom fritt nedladdningsbara notutgåvor.huvudman är Kungl. Musikaliskaakademien i samarbetemed Musik- och teaterbiblioteketoch SvenskMusik. Kungl. Musikaliskaakademien grundades 1771 av Gustav III med ändamålet att främja tonkonsten och musikliveti Sverige.Numera är akademien en friståendeinstitution som förenar tradition med ett aktivt engagemang i dagens och morgondagensmusikliv. SwedishMusical Heritage and e Royal SwedishAcademyof Music e purposeof SwedishMusicalHeritageis to make accessibleforgotten treasuresof Swedishmusicand make them a natural featureof the contemporaryrepertoireand musicology.is it doesthrough editionsof sheet musicthat is no longerprotectedby copyright,and textsabout the composers and their works. is materialis availablein the project sonline database, wherethe sheetmusiccan be freelydownloaded. e projectis run under the auspicesof the RoyalSwedishAcademyof Musicin associationwith the Musicand eatre Libraryof Swedenand SvenskMusik. e RoyalSwedishAcademyof Musicwasfounded in 1771 by King GustavIII in order to promotethe compositionand performanceof musicin Sweden.Today,the academyis an autonomousinstitution that combinestradition with activeengagementin the contemporaryand future musicscene. Huvudredaktör/Editor-in-chief: Anders Wiklund Textredaktör/Text editor: Erik Wallrup Redaktör/Editor: Magnus Svensson LevandeMusikarv/SwedishMusicalHeritage Kungl. Musikaliska akademien/ e Royal SwedishAcademyof Music Utgåva nr /Edition nos Notbild/Score: Public domain. Texter/Texts: Levande Musikarv ISMN Levande Musikarv nansieras med medel från/published with nancial support from Kungl. Musikaliska akademien, Kungl. Vitterhetsakademien,Marcus och AmaliaWallenbergsStiftelse,StatensMusikverk,RiksbankensJubileumsfond, SvenskaLitteratursällskapeti Finland och Kulturdepartementet. Samarbetspartners/Partners: Musik- och teaterbiblioteket,svenskmusik och SverigesRadio.

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62 AdolfFredrik Lindblads sånger En sångens klassiker AdolfFredrikLindbladsomkring 230 sångerär centralainte bara i hans egenproduktion utan ocksåi 1800-taletssvenskaromanstradition.Lindbladsungdomsambitionvar att bli en svenskbeethoven,och han skrevunder 1830-talet en stor symfoni,en opera och åtskilligakammarmusikverk.men genom den bristandeförståelsenför de större formernai dåtidenssverigekom han att ägna sigalltmer åt sångkomponerandeoch framstodsnart som den ledandesångtonsättarenoch redan under sin livstidsom en klassikeri genren. De första sångerna och studierna för C.F. Zelter Lindbladsdebut som sångkomponistskeddei häftet Musik försångochförfortepiano, som han utgavtillsammansmed Erik Gustaf Geijeri Uppsala1824. Samlingeninnehållerfem solosångerav Geijeroch sju av Lindblad.Tonsättningenav J.W.von Goethes ErsterVerlust visarlindbladsom en färdigromanskomponist,och i Sångaren / DerSänger,också Goethe, har han osökt funnit en lyriskballadstil.än mer intressantaär dock tonsättningarna av dikter ur P.D.A.AtterbomsLycksalighetens ö, där en nordisk ton färgaratmosfären och äventillåteren stark intensitet som präglarsärskiltden harmoniskt känsliga Svanhvits sång. Genom MallaSilfverstolpesförmedling ck Lindbladåret därpå möjlighetatt studera kompositioni Berlinför Carl FriedrichZelter,där han blevstudiekamratmed bland andra FelixMendelssohn.I Berlinkunde han ge ut ett häfte med svenskafolkvisor,dernorden- Saal, i sättningarsom är avsevärtfriareän i tidigaresamlingar;för textöversättningarnasvarade Amaliavon Helvig.Lindbladfängsladesi Berlindessutomav Johann BernhardLogiers pedagogiskametod som han introduceradei den musikskolasom han efter hemkomsten startadei Stockholm1827 och drev till Diktarkomponisten Lindblad Sitt förstaegna sånghäftepubliceradelindblad1836, och fram till och med 1872 skulle han ge ut 20 samlingar;efter hans död 1878 utkom en omfångsriksamlingunder titeln Efterlämnadesånger. Redan förstahäftet rymmer era av hans mest populära sångersom En ung ickas morgonbetraktelse, Nära, Sotargossen och En sommarmorgon,alla till egna texter och ett slagsrollsångersom enkelt och direkt framställermänskliga situationer. Också i de närmast följandehäftena skulleegnatexter dominera och sammanlagtskrev Lindbladett 80-tal sångertill egna texter,några från 1840-talet ännu ej publicerade.därmed fortsattehan den Geijerskadiktarmusikerlinjenoch förde den vidaretill JacobAxel Josephson,Gunnar Wennerberg,Carl Rupert Nyblom och många er. Också hos Lindblad bidrar denna föreningav text och musik till att sångernaägeren välgörandedirekthet och fräschör,ävenom det ofta tycks nns en medveten konstfullhet bakom hans texter, särskiltdå han ofta återkommertill vissateman och på ett slagsfolkvisemanergärna blandar in en liten förälskelsei både berättande och beskrivandedikter.en påfallandeegenhetär att han mycketsensibeltfördelardagraroch skuggoroch ofta återgerljusatexteri moll och allvarligai dur. Positivaoch tacksammastämningarkarakteriserarde omtyckta Skjutsgossenpå hemvägen och En vårdag,och den långaraden av rollsångerinnefattar så skildaporträtt som Dalkullevisa och Slåttervisa och de närmast drastiska Gubben vid vägen och Invaliden ;det nns rentaven Dödgräfvarsång.Mer direkta men välbehärskadekärlekssånger är I dalen, För evigt och Obesvaradkärlek.Varmaoch balanseradestämningsbilder är Om natten och Om aftonen,och en med rätta prisad naturstämningär den nordiskt svala En sommardag.en godmodighumor slårigenom i Frieriet.Att Lindbladäven behärskadeen folktonspåverkadballadformvittnar Bröllopsfärden och Den skeppsbrutne om.

63 Ökad intensitet: Jenny Lind Den sistnämndahör till en grupp sångersom speglarlindbladskänslorför JennyLind som hade framträtt i hans opera Frondörerna 1836 och som efter kon ikter med föräldrarna ck bo hos Lindblads och Redan Acknej, ack nej!du vet det ej!, Bekännelse och möjligenocksåden kända Mån tro? Jo, jo! i 1840 års häfte avslöjarhans situation, och den avsevärdaintensiteteni sångernai 1844 års häfte vittnar om det triangeldramasom hade hotat inom det Lindbladskahemmet. Häftet blevhäftigt angripetav de stockholmskakritikerna;som utlösandemoment angavsen harmoniskdjärvheti Runeberg-tonsättningen Den öfvergifna,men ocksåandra av sångernaanklagadesför obegriplighet och rentavråhet. Avdetta blev1845 en hetsigmusikdebattsom småningomlöstes genom ett begärtutlåtande från LouisSpohr som lovordadesångerna. Det är inte svårtatt ana ett inre tryck i sångersom Hjärtats vaggsång och Föresats, och ett återskenav krisenspårasi den behärskade Ny kärlek,den resignerade Om hösten och den nästan lättsamma Fåfängvarning.Allramest dramatiskblir tonen i den starkt koncentrerade Mitt liv (Runeberg).Som en ljus kontrast står Till Sophie,en dikt till hustrun och en motsvarighettill Geijers Min hustrus visa.i fortsättningenskullelindblad främstägna sina egna dikter åt allmännaregenrebildersom Hon skriver, Bedragen väntan och Hon varkenhör ellerser,men där nns ocksåsmått sedelärandebetraktelser som Misstanken, Ånger, Tvekan och Mognadt förstånd.en klar ton av religiositet odlar Förströstan,och i era av de senaresångdikternagår tankarna till ålderdomenoch döden. Utblickar och inblickar Insprängdaäveni de tidigaresamlingarna nns enstakasångertill andras texter,och att nämna är den enkelt talande AmAarensee (Graf von Schlippenbach)och era Atterbom-sånger,bland dem de sex Svenskavisor som Lindbladkomponerade1838 för att i vissmån trösta poeten för Geijersampra kritik. Men sammaår skrevhan ocksåen beundrande svarssångpå Geijers Pånyårsdagen med titeln Erik Gustaf Geijer,dock utgiven först Viktigasångertill främmandetexter är vidarede valörrika Aftonen (Erik Johan Stagnelius)och Nattviolen (Urban von Feilitzen)och de två vitt skildatonsättningarna av ZachariasTopelius KarinMånsdottersvaggvisaför Erik XIV. Lindbladägnadedessutomsitt intresseåt ekla Knös lätt förnumstigavardagsinteriörer som Strykningsvisa och Den itiga handen,men fann ocksådär ett djupare uttryck i Hvar är mitt hem?.han skulledärtill tonsätta en rad vistexterav EliasSehlstedti en kuplettartad stil som når sin störstaattraktion i den obetalbara Skaldekonsten, Man frågar mig hur det går till att dikta.ett än mer vågatprojekt var en serieom 17 sångerur RunebergsFänrikStålssägner, utgivna1856, där Lindbladåtergått till en visbetonadenkelhetför att melodiernaskallkunna bära de mångstro ska dikterna. SvenDufva har exempelvis 28 strofer,men där för Lindbladi nio stroferin en mollvariantav sin durmelodi för att få omväxling.verkligtkarakteriserandeär egentligenbara den tacksamma Kulne, och enda romansartadeinslagetär den folkvisenära Torp ickan. Samlingeninledsmed en hymnisk Vårtland. Verkligtbetydandeär däremot nio Heine-tonsättningarsom tillkom ungefärsamtidigt med Sehlstedt-visornavid mitten av 1860-talet;endast fyraav dem publiceradessom tidskriftsbidrag1876. Här har Lindbladlyckosamtförenatsin nordiskaton med anklanger från den tyskalieden. Resultatethar blivit helt i nivå med de bästa internationellamotsvarigheterna,och en klenod är Der Asra.Bland hans senaresånger nns ocksåanmärkningsvärdatonsättningarav dikter av BjørnstjerneBjørnson,Carl WilhelmBöttigeroch Edvard Bäckström. LennartHedwall

64 AdolfFredrik Lindblad ssongs Composer of the quintessential song AdolfFredrikLindblad scirca230 songsare centralnot only to his own production, but also within the context of the Swedishart song tradition of the 19th century (romansin Swedish). In his youth Lindblad sambition wasto become aswedishbeethoven,and in the 1830s he wrote a largesymphony,an opera and variouschambermusic pieces.however,due to the poor understandingof these more substantialmusicalformsin Swedenat the time, he cameto focusmore on song composition,and soon becameknown as the leadingcomposerof songs. Alreadyduring his lifetimehe wasconsidereda quintessentialcomposerwithin the genre. His rst songs and studies for C.F. Zelter Lindblad sdebut as a composerof songscamein the collectionmusik försångochför Forte-piano, which he publishedtogetherwith Erik Gustaf Geijerin Uppsalain e collectioncomprised ve solo songsby Geijerand sevenby Lindblad. e settingof J.W.von Goethe s ErsterVerlust showslindblad as an accomplishedart song composer,and in Sångaren / DerSänger,alsoby Goethe, he alsoe ortlessly createsa lyricballadstyle.but more interestingthan this are his settingsof poems from P.D.A.Atterbom slycksalighetens ö, in which a nordic tone coloursthe atmosphereand evenpermits a strong intensitythat pervades especiallythe harmonicallydelicate Svanhvitssång. With the help of MallaSilfverstolpe sintermediationlindbladwasgiventhe opportunity the followingyearto study compositionin Berlinwith Carl FriedrichZelter,wherehis fellowstudents included, among others, FelixMendelssohn.In Berlinhe wasable to publish a collectionof Swedishfolk songs,dernorden-saal, in settingsthat are much freerthan earlier collections;amaliavon Helvigwasresponsiblefor the translationof the texts.in Berlin, Lindbladwasalsocaptivatedby the pedagogicalmethods of Johann BernhardLogier,which he later introduced in the music schoolhe started in 1827 after his return to Stockholm,and ran until e Poet-Composer Lindblad Lindbladpublishedhis rst songbookon his own in 1836, and continued to do so up until 1872, publishinga total of 20 collections;after his death in 1878 a comprehensiveedition with the title Efterlämnadesånger(Orphaned songs)cameout. His rst songbookalready containsmany songsthat becamehis most popular,such as En ung ickas morgonbetraktelse, Nära, Sotargossen and En sommarmorgon,all to his own texts,and which werea kind of role playstylethat portray human situationsin a simpleand simultaneouslystraightforward fashion. In the song books that directlyfollowed,originaltexts alsodominated, and Lindbladwrote altogethersome80 songswith originaltexts, includingsome from the 1840s which haveyet to be published.assuch he continueson in the poet-composertradition starting with Geijer, which he then passeson to JacobAxelJosephson,Gunnar Wennerberg,Carl Rupert Nyblom and many others. Lindblad sunion of text and music contributesto the songspossessinga freshnessand a healthystraightforwardness,eventhough there often seemsto be a conscious artistry behind his texts, especiallyconsideringhe often returns to certain themes and in a sort of folk song waymixesin a bit of a lovestory in both storytellingand descriptivepoems. One strikingpeculiarityis that he dealswith lightsand shadowsin a verysensitiveway,and often setslighter texts in a minor key,and more serious,heavytextsin major. A positiveand graciousfeelingcharacterizesthe well-liked Skjutsgossenpå hemvägen and En vårdag,and his long line of role play songsincludessuch distinct portraits as Dalkullevisa and Slåttervisa as wellas the rather drastic Gubben vid vägen and Invaliden ;there is alsoa Dödgräfvarsång.More direct but well-masteredlovesongsinclude I dalen, Förevigt and Obesvaradkärlek.Warm and balancedambiencepicturesinclude Om natten and Om aftonen,and En sommardag is an exampleof a deservinglypraisedportrayalof the natural atmosphere.good-natured humour comesthrough in Frieriet.Lindblad smasteryof a folk tone-inspiredballadform is evidencedin Bröllopsfärden and Den skeppsbrutne.

65 Increased intensity: Jenny Lind e latter is part of a group of songsthat re ect Lindblad sfeelingsfor JennyLind, who had performedin his opera Frondörerna in 1836, and who, after con icts with her parents,lived with the Lindbladfamilyfrom and Acknej, ack nej!du vet det ej!, Bekännelse and possiblyalsothe well-known Mån tro? Jo, jo! revealhis situation already in the songbookfrom 1840, and the substantialintensityin the songsin the 1844 songbook bear witnessto the triangledrama that threatened the Lindbladhome. e songbook wassharplyattackedby Stockholmcritics;the precipitatingfactorwassaidto be the harmonic audaciousnessin the Runebergsetting Den öfvergifna,but other songswereaccused of being unintelligibleand simplycrude. is led to a heated music debate in 1845 that graduallywasresolvedviaa petition for the expertopinion of LouisSpohr who commended the songs. It is not di cult to sensean internal con ict in songssuch as Hjärtatsvaggsång and Föresats,and a re ection of the crisiscan be traced in the restrained Nykärlek,the resigned Om hösten and the nearlycarefree Fåfängvarning. e tone is most dramatic in the starklyfocused Mitt liv (Runeberg).A light contrast to this is TillSophie,a poem to his wifeand the analogto Geijer s Min hustrus visa.from here on Lindblad spoems mainly dealt with more generalgenreportraits such as Hon skriver, Bedragenväntan and Hon varkenhör ellerser,but there are alsosmallmoral observationssuch as Misstanken, Ånger, Tvekan and Mognadtförstånd.A cleartone of religiositypervades Förströstan,and in many of the later song-poemsthe themes shift to agingand death. External and internal vistas Scatteredthroughout eventhe earliercollectionsare songscomposedto others texts,noteworthyof which are the simplytelling AmAarensee (Graf von Schlippenbach)and many Atterbomsongs,including the six Svenskavisor that Lindbladcomposedin 1838 in order to comfort the poet, at leastto someextent, for Geijer sscathingcritique.but the sameyear he alsowrote a rebuttal song to Geijer s Pånyårsdagen with the title ErikGustaf Geijer,which waspublished rst in Important songscomposedto texts by others than Lindbladhimselfinclude the valourous Aftonen (Erik Johan Stagnelius)and Nattviolen (Urban von Feilitzen)and the two completelydistinct settingsof ZachariasTopelius Karin Månsdottersvaggvisaför Erik XIV. Lindbladalsodevotedhis interest to ekla Knös light and astute portrayalsof day-today taskssuch as Strykningsvisa and Den itiga handen,but alsofound a deeperimpression in Hvarär mitt hem?.he then composedsettingsto a seriesof balladtextsby Elias Sehlstedtin a couplet-likestyle,whosemost attractivemember wasthe priceless Skaldekonsten, Man frågarmig hur det går till att dikta.a more daring project wasa seriesof 17 songsfrom Runeberg sfänrikstålssägner, publishedin 1856, wherelindbladreturns to a ballad-emphasizedsimplicityso that the melodiescould carrythe many-strophicpoems. SvenDufva has, for example,28 strophes,but here Lindbladsets9 of them in a minor variantof his melodyin major to add a bit of variety. e realtypicalpieceis Kulne, and the only featurereminiscentof art song is the folk song-esque Torp ickan. e collection is led o with the hymn-like Vårtland. Of greatsigni cance, however,are the nine Heine-settingsthat came into being at about the sametime as the Sehlstedt-songsin the mid-1860s;only four of them werepublishedas a contribution to a magazinein Here Lindbladhas successfullyfusedhis nordic tone with reminiscencesof the German Lied. e result is comparableto the best international equivalent,and a jewelamong these is Der Asra.Amonghis later songsthere are remarkable settingsof poems by BjørnstjerneBjørnson,Carl Wilhelm Böttigerand EdvardBäckström. LennartHedwall Trans.NicoleVickers

66 AdolfFredrik Lindblad AdolfFredrik Lindbladhade en kompliceraduppväxt och en lika ombytligtid somung vuxen.född 1801i Skänningeav en ogift mor kom han vid ett års åldertill en fosterfamilj,där hustrun var modernsmoster.efter inledande skolgång i Östergötland fortsattehan från 1809 i Stockholm,där modern då bodde och var gift med en skådespelarevid Kungl. Teatern.Efter styvfadernsdöd 1813 ck AdolfFredrik Lindbladåtervändatill fosterföräldrarnasom snart yttade till Norrköping.Där ck han sin förstaskolningi musik: piano och öjt. Fosterfadernsom var handlare styrde AdolfFredrik Lindbladmot sitt eget yrke.efter några år i fosterfadernsa är ck han arbeta vid ett skeppsklareringskontori Hamburg. I denna stad ck AdolfFredrik Lindbladviktiga impulserav tysk litteratur och musik. Sommaren1822 kom han till Bleckenstadutanför Mjölbyför att undervisa gårdensdöttrar i pianospel.en av dem, SophieKernell,skullebli hans hustru. Där lärde han ocksåkänna en kusin till husets syskonskara,per Daniel Amadeus Atterbom,en livsavgörandevänskapför Lindblad. Genom Atterbomsförmedling yttade Lindbladtill Uppsala,i förstahand för studier i harmonilära för universitetetsdirectormusices, Johann Christian FriedrichHæ ner. Men han kom ocksåin i stadenskonstnärligaoch litterära kretsar.där fanns redan Atterbom,men ocksåerik Gustaf Geijersom skullebli en annan nära vän. I denna miljö blommadelindbladut som sångtonsättare. Sångkomponerandevar tidigare liktydigt med att skapasällskapsvisor.den nyromantiskadikten gavtonsättarna nya utmaningar. Lindbladssångerär texttolkande och låter melodin och pianostämman föra en dialog.från visanstid stammar dock Lindbladslänge utnyttjade praxisatt erstro ga dikter sjungs till samma ackompanjemang.adolffredrik Lindbladkomponeradeöver200 sånger,varaven del skrevsför vännen JennyLind. Med salongsvärdinnanmalla Silfverstolpeoch Erik Gustaf Geijerfor Lindblad via Köpenhamn till Berlin,där han tog lektioneri komposition för Carl FriedrichZelter och i pianospelför LudwigBerger.ViaZelter lärde han känna FelixMendelssohn.Vänskapenmed denne blevviktig och varadelivetut. Tillbaka i Sverigesloghan och hustrun Sophiesigner i Stockholm.Där startade Lindblad1827 en musikskola,vilkenunder lång tid skullebli hans huvudsakligainkomstkälla.under StockholmsårenskrevLindbladsin enda opera, Frondörerna(1835),som emellertidinte blevnågon störreframgång.han komponeradeocksåtvå symfonier(1832,1855). AdolfFredrik Lindbladtillbringadesina sistaår på Lövingsborgsgård strax söderom Linköping,där dottern Lotten bodde. Han avleddär Gunnar Ternhag

67 Om utgåvan LevandeMusikarvsemenderadeutgåvorär redaktionelltgenomseddaoch korrigeradeutgåvorav tidigare tryck med kommentarerrörande rättelser och ändringar införda i form av fotnoter. Justeringarav bågar,förtecken, accenteroch artikulation som inte har medfört förändrad läsart har utförts utan kommentar. Förlaganär utgivenav Abr.Hirschs förlag,stockholm,nr På omslagetstår: Sångeroch Visor/ vid / Pianoforte/ af / A. F. Lindblad/ 3:dra delen/ Med förlagsrätt/ Stockholm,Abr. Hirsch. Tryckår:1879.

68 Adolf Fredrik Lindblad AdolfFredrik Lindbladhad a complicatedchildhood and likewisean unsettled period as a young adult. Born in Skänningein 1801 to an unwed mother he was taken in by a fosterfamily,of which the wifewashis mother saunt, when he was only one year old. After starting schoolin Östergötland,in 1809 he movedto Stockholmto continue studying near his mother, who wasmarried to an actor at the RoyalOpera. After his stepfather sdeath in 1813,AdolfFredrik Lindblad returned to livewith his fosterparents, who soon movedto Norrköping. ere he receivedhis rst musiclessonsin piano and ute. His fosterfather,who wasa merchant, persuadedadolffredrik Lindbladto follow in his footsteps.after severalyearsat his fosterfather sbusiness,adolffredrik workedfrom 1818to 1819at a shippingdischargeo ce in Hamburg. While workingin Hamburg, AdolfFredrik LindbladencounteredGerman literatureand music,which would proveto be an important in uence on his later careeras a composer. e summer of 1882 he arrivedin Bleckenstad,on the outskirts of Mjölby,to teach the daughtersat a country estatepiano. One of the girls,sophiekernell, would later becomehis wife.he also becameacquaintedwith a cousin to the siblingsat the estate, Per Daniel AmadeusAtterbom,who would becomean important life long friend. With Atterborn sassistance,lindbladmovedto Uppsalain order to study harmony with the university sdirectormusices, Johann Christian FriedrichHæ - ner. He alsocame in contact with the city sartistic and literarycircles.atterbom alreadylivedin Uppsala,as wellas Erik Gustaf Geijer,who would becomeanother closefriend. Lindbladthrived as an art song composerin this environment. In earliertimes, song compositionhad been equivalentto writing popular drawing-roomballads. Later,with the adventof the neo-romanticpoem, composerswereprovidedwith new challengesand opportunities. Lindblad ssongsare settingsof text to musicand providea dialoguebetweenthe vocalmelodyand the piano. For a long time Lindbladmade use of the olderballad praxisof using poems consistingof severalstanzassung to the same accompaniment.adolffredrik Lindbladcomposedover200 songs,of which severalwerewritten for his friend the singerjennylind. Togetherwith musicsalonnièremalla Silfverstolpeand Erik Gustaf Geijer, Lindbladtravelledby wayof Copenhagen to Berlin,wherehe took lessonsin compositionfrom Carl FriedrichZelter and studied piano with LudwigBerger. rough Zelter he got to know FelixMendelssohn. is wasthe beginning of an important friendshipwhich lastedfor the rest of his life. Returning to Sweden,he and his wifesophiesettled down in Stockholm.Lindblad started a musicschoolthere in 1827,which for a long time would be his main sourceof income.during his yearsin StockholmLindbladwrote his only opera, Frondörerna(1835),which wasneversuccessful.he also composedtwo symphonies (1832,1855). AdolfFredrik Lindbladspend his nal yearsat Lövingsborg smanor, just south of Linköping,wherehis daughter Lotten resided.he died there in GunnarTernhag Trans. alia unander

69 About the edition LevandeMusikarv s(swedishmusicalheritage s)emendatededitionsare editoriallyrevisedand correctedversionsof previouslyprinted material,with comments on the correctionsand amendmentsinserted as footnotes.adjustments to slurs,accidentals,accentsand articulation marks that havenot a ected the reading havebeen made without comment. Originallypublishedby Abr.Hirsch, Stockholm,no Text on the front page: Sångeroch Visor/ vid / Pianoforte/ af / A. F. Lindblad / 3:dra delen/ Med förlagsrätt/ Stockholm,Abr.Hirsch. Yearof publication:1879.