Mätningar av sot och lättflyktiga organiska kolväten (VOC) under jan-april 2003 på tre platser i Arvidsjaur

Transkript

1 U 866 Uppdragsgivare Tekniska kontoret, Arvidsjaurs kommun Mätningar av sot och lättflyktiga organiska kolväten (VOC) under jan-april 2003 på tre platser i Arvidsjaur Fridhemsskolan Teckans kiosk Stortorget Gunilla Pihl Karlsson, Karin Persson, Kjell Peterson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Göteborg, Oktober 2003

2

3 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. Adress/address Box Göteborg Telefonnr/Telephone RAPPORTSAMMANFATTNING Report Summary Projekttitel/Project title Anslagsgivare för projektet/ Project sponsor Tekniska kontoret, Arvidsjaurs kommun Rapportförfattare/author Gunilla Pihl Karlsson, Karin Persson, Kjell Peterson Rapportens titel och undertitel/title and subtitle of the report Mätningar av sot och lättflyktiga organiska kolväten (VOC) under jan-april 2003 på tre platser i Arvidsjaur Sammanfattning/Summary IVL Svenska Miljöinstitutet AB i Göteborg har på uppdrag av och i samarbete med Tekniska kontoret i Arvidsjaurs kommun genomfört en luftmätning av sot och lättflyktiga kolväten (VOC) på tre platser i Arvidsjaur. Sotmätningar genomfördes mellan 21 januari 21 april VOCmätningar genomfördes under veckorna: 8 (17-24 feb), 11 (10-17 mars) och 15 (7 14 april). Sothalterna vid mätplatsen, Teckans kiosk, låg hela tiden högre än de båda andra mätplatserna (Fridhemsskolan och Stortorget). Om man jämför det svenska gränsvärdet för sot, 90 µg/m 3 som dygnsmedelvärde med i denna undersökning uppmätta dygnsmedelhalter visar resultaten att alla mätplatsers sothalter låg långt under gränsvärdet. När det gäller halterna av lättflyktiga organiska ämnen (VOC) visar resultaten att VOC-halterna var på samma nivå för mätplatserna vid Fridhemsskolan och Stortorget. Mätningarna vid Teckans kiosk uppvisade högre halter än de båda övriga mätplatserna vilket kan förklaras av den mer belastade miljön kring mätplatsen. Mätplatsen ligger vid en väg med relativt hög trafikbelastning. Miljökvalitetsnormen för bensen, 5 µg/m 3, är baserat på år, vilket gör att en adekvat jämförelse ej kan göras. Samtliga veckomedelvärden för bensen i Arvidsjaur låg dock under miljökvalitetsnormen. För svenska tätorter i allmänhet gäller att luftkvaliteten förbättrats under det senaste decenniet vilket bl. a. kan tillskrivas införandet av katalytisk avgasrening och andra emissionsbegränsande åtgärder, som minskar belastningen både lokalt och regionalt. Trafikomläggningar, t.ex byggandet av kringleder minskar den lokala belastningen men kan samtidigt öka den regionala belastningen något. Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren /Keywords Sothalter, lättflyktiga organiska ämnen, VOC, Arvidsjaur Bibliografiska uppgifter/bibliographic data IVL Rapport/report

4

5 Innehåll Sammanfattning 1. Bakgrund Sot och lättflyktiga organiska ämnen (VOC) ur miljö- och hälsosynpunkt Sot VOC - lättflyktiga organiska ämnen Omfattning, placering och mätutförande Omfattning samt mätplacering Utförande Meteorologi Resultat Datatillgänglighet Dygnsmätningar av sot Veckomätningar av VOC Kvotförhållanden mellan VOC-komponenter Gränsvärden och miljökvalitetsnormer för utomhusluft Jämförelser med gränsvärden för sot Jämförelser med miljökvalitetsnorm för bensen Referenser Bilagor Bilaga 1. Resultatbilaga Bilaga 2. Mätprogram

6 Sammanfattning IVL Svenska Miljöinstitutet AB i Göteborg har på uppdrag av och i samarbete med Tekniska kontoret i Arvidsjaurs kommun genomfört en luftmätning av sot och lättflyktiga kolväten (VOC) på tre platser i Arvidsjaur. Sotmätningar genomfördes mellan 21 januari 21 april VOC-mätningar genomfördes under veckorna: 8 (17-24 feb), 11 (10-17 mars) och 15 (7 14 april). Sothalterna vid mätplatsen, Teckans kiosk, låg hela tiden högre än de båda andra mätplatserna (Fridhemsskolan och Stortorget). Om man jämför det svenska gränsvärdet för sot, 90 µg/m 3 som dygnsmedelvärde med i denna undersökning uppmätta dygnsmedelhalter visar resultaten att alla mätplatsers sothalter låg långt under gränsvärdet. När det gäller halterna av lättflyktiga organiska ämnen (VOC) visar resultaten att VOC-halterna var på samma nivå för mätplatserna vid Fridhemsskolan och Stortorget. Mätningarna vid Teckans kiosk uppvisade högre halter än de båda övriga mätplatserna vilket kan förklaras av den mer belastade miljön kring mätplatsen. Mätplatsen ligger vid en väg med relativt hög trafikbelastning. Miljökvalitetsnormen för bensen, 5 µg/m 3, är baserat på år, vilket gör att en adekvat jämförelse ej kan göras. Samtliga veckomedelvärden för bensen i Arvidsjaur låg dock under miljökvalitetsnormen. För svenska tätorter i allmänhet gäller att luftkvaliteten förbättrats under det senaste decenniet vilket bl. a. kan tillskrivas införandet av katalytisk avgasrening och andra emissionsbegränsande åtgärder, som minskar belastningen både lokalt och regionalt. Trafikomläggningar, t.ex byggandet av kringleder minskar den lokala belastningen men kan samtidigt öka den regionala belastningen något.

7 1. Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet AB i Göteborg har på uppdrag av och i samarbete med Tekniska kontoret i Arvidsjaurs kommun genomfört en luftmätning av sot och lättflyktiga kolväten (VOC) på tre platser i Arvidsjaur. Sotmätningar genomfördes mellan 21 januari 21 april VOC-mätningar genomfördes under veckorna: 8 (17-24 feb), 11 (10-17 mars) och 15 (7 14 april). Ansvariga kontaktpersoner har varit Carina Rehnström vid Tekniska kontoret i Arvidsjaur och Karin Persson vid IVL. För rapportering har Gunilla Pihl Karlsson och Karin Persson vid IVL varit ansvariga. 2. Sot och lättflyktiga organiska ämnen (VOC) ur miljö- och hälsosynpunkt Hundra år tillbaka i tiden var stadsluften långt mer ohälsosam än den är i dag. Vintertid gjorde rykande eldstäder vartenda hus till en föroreningskälla. Den ofullständiga förbränningen i öppna härdar, kaminer och kakelugnar medförde stora utsläpp av bl.a. sot, kolmonoxid och kolväteföreningar. Mitt inne i städerna fanns dessutom fabriker som släppte ut helt orenad rök strax ovan marknivå. Under efterkrigstiden ersattes de många enskilda eldstäderna i bostadshusen i allt högre grad av stora panncentraler där förbränningen var effektivare. På så sätt minskade exempelvis sot- och kolväteutsläppen. Den tunga eldningsolja som utnyttjades i de stora anläggningarna innehöll å andra sidan mycket svavel, och därför blev utsläppen av svaveldioxid allt större. En första motåtgärd mot de höga svavelhalterna blev att höja skorstenarna och därmed sprida ut föroreningarna över större områden, vilket påtagligt lindrade problemen i utsläppskällornas omedelbara närhet. Sedan 1970-talet har svavelutsläppen också reducerats kraftigt, dels genom rökgasrening vid större förbränningsanläggningar och industrier, dels genom användning av lågsvavlig olja och övergång till andra energikällor än olja och kol. I dag uppgår svaveldioxidhalterna i svenska städer bara till en bråkdel av de toppnivåer som noterades för några decennier sedan. Under senare år har tätortsluften i flera avseenden blivit bättre. Halterna av föroreningar såsom svaveldioxid, kväveoxider och sot har sjunkit markant. 2.1 Sot Utsläpp av partiklar förekommer från olika typer av förbränningsprocesser vid uppvärmning och energiproduktion, bilavgaser, industriprocesser, avfallsupplag, lagring av råmaterial etc. Partiklar kan dessutom härröra från uppvirvlat damm från vägbanor och naturligt stoft från mark och hav. Ur hälsosynpunkt betraktas de små partiklarna som farligast då de har en större benägenhet att ta sig långt ner i luftvägarna, där de kan irritera lungvävnader och orsaka långvariga besvär och sjukdom. Vid en given totalvolym (eller vikt) har många små partiklar större yta än färre större partiklar, vilket innebär att de små partiklarna kan adsorbera en större mängd skadliga ämnen (persistenta organiska miljögifter, 1

8 metaller etc). Sammansättning och storlek av partiklarna varierar med ursprungskällan. Sotpartiklar (4-7 µm) uppstår vid ofullständig förbränning och består huvudsakligen av poröst kol till vilket ofta adsorberats oförbrända kolväten och metaller från bränslet. Sotpartiklar är svarta och svagt sura. 2.2 VOC - lättflyktiga organiska ämnen Behovet att klarlägga förekomsten av VOC i luft har motiverats av ämnesgruppens betydelse för bildningen av marknära ozon, och det indirekta bidraget till hälso- och miljöeffekter. Intresset för att mäta VOC, främst bensen, i tätortsmiljön har ökat under senare år eftersom bensen kan framkalla leukemi. Bensen ingår i bensin, men bildas även vid förbränning. Institutet för Miljömedicin (IMM) har rekommenderat att långtidsexponeringen som medelvärde inte skall överstiga 1,3 µg/m 3 (Fransson-Steen et al, 1994). Under 90-talet har den andel av trafikarbetet som utförs av bilar med katalytisk avgasrening stadigt ökat. Under vintern 1999 infördes miljöklass-1-bensin, där halten bensen får vara högst 1%, införts. Alla dessa faktorer har bidragit till att halterna av bensen och andra VOC i tätortsluft har minskat. 3. Omfattning, mätplacering och utförande 3.1 Omfattning samt mätplacering I föreliggande rapport redovisas resultaten från dygnsmätningarna av sot och veckomätningarna av VOC i Arvidsjaur. Sotmätningar genomfördes mellan 21 januari 21 april 2003 och VOC-mätningar genomfördes under veckorna: 8 (17-24 feb), 11 (10-17 mars) och 15 (7 14 april). Provtagningarna genomfördes vid Fridhemsskolan, Teckans kiosk samt Stortorget. Bild 1 visar en karta över mätpunkternas placering i Arvidsjaur. I rapporten jämförs mätningarna med mätningar från Lycksele kommuns URBAN-station för motsvarande period

9 Fridhemsskolan Teckans kiosk Stortorget Bild 1. Karta över mätpunkternas placering i Arvidsjaur. Nedanstående bilder visar mätutrustningens placeringar vid Fridhemsskolan, Teckans kiosk och Stortorget. Utomhus Inomhus Bild 2. Fridhemsskolan. Mätaren var placerad i ett kallställt f.d. vaktmästarboställe som fanns inne på skolgården. Instrumenten placerades i en uppvärmd toalett. 3

10 Utomhus Utomhus Inomhus Bild 3. Teckans kiosk. Instrumenten placerades i en uppställd barack. Baracken stod inne på gården vid kiosken. Tvärs över gatan finns en bensinstation. I närheten finns hyreshus och villor. Tekniska kontoret bedömer att flertalet av dessa eldades med ved. Närheten till Storgatan och Fjällströmsvägen gör att trafiken där är ganska omfattande. Utomhus Inomhus Bild 4. Stortorget. Instrumenten var placerade i ett fläktrum på Stortorgets förskola vilket är ett allergidagis. Platsen är placerad ett kvarter från Storgatan och trafiken bedöms som liten. Förskolan ligger beläget i närheten av hyreshus samt ett villaområde. 4

11 3.2 Utförande Installation av mätutrustningen har ombesörjts av IVL. Allt övrigt arbete på plats vad gäller val av provställe, provbyten och apparattillsyn har utförts genom Tekniska kontorets försorg. Provtagnings- och analysmetoderna som använts vid mätningarna, se bilaga 1, är ackrediterade, av SWEDAC (Styrelsen för Teknisk Ackreditering) registreringsnummer 1213, Dygnsprovtagning av sot Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Avskiljning av sot sker på ett filter. Vid sotbestämning bestäms svärtningsgraden som sedan omvandlas till massa med hjälp av en standardkurva Veckoprovtagning av lättflyktiga kolväten (VOC) Provtagningen av VOC genomförs med diffusionsprovtagare från Perkin Elmer i rostfritt stål (Mower, et al., 1996) vidareutvecklad vid IVL. Provtagningen sker på veckobasis. 4. Meteorologi Året inleddes i norra Sverige med kallt väder samt relativt mycket nederbörd i januari. Februari och mars kännetecknades av mycket milt och torrt väder i Norrland. I Figur 1 och 2 presenteras temperatur samt vindhastighet för Arvidsjaur under perioden januari april I figurerna finns mätperioderna markerade. Temperatur, o C jan 15-jan 29-jan 12-feb 26-feb 12-mar 26-mar 09-apr 23-apr Temperatur Mätperiod VOC Mätperiod sot Figur 1. Dygnsmedelhalter av temperatur i ºC för perioden jan april 2003 i Arvidsjaur. Blå linje motsvarar mätperioden för sot och röd markering motsvarar mätperioderna för VOC. Data från SMHI. 5

12 Vindhastighet, m s jan 15-jan 29-jan 12-feb 26-feb 12-mar 26-mar 09-apr 23-apr Vindhastighet Mätperiod sot Mätperiod VOC Figur 2. Dygnsmedelhalter av vindhastighet i m/s för perioden jan april 2003 i Arvidsjaur. Blå linje motsvarar mätperioden för sot och röd markering motsvarar mätperioderna för VOC. Data från SMHI. Under perioden var den förhärskande vindriktningen NordVäst ca 1/3-del av all vind kom från NV, Figur 3. N 35% 30% NW 25% 20% 15% 10% 5% NE W 0% E SW SE Arvidsjaur jan-april 2003 S Figur 3. Vindros för januari april 2003 i Arvidsjaur. Grunddata från SMHI. Samtliga dygnsmedelhalter av temperatur, vindhastighet samt vindriktning finns presenterade i bilaga Resultat Tabeller med mätresultat finns i bilaga 1. Nedan presenteras resultaten i figurform. 6

13 5.1 Datatillgänglighet Datatillgängligheten var god för mätperioden. Under mätperioden bortföll endast två dygnsvärde för sot (den 29 januari 2003 vid Teckans kiosk samt den 3 mars 2003 vid Fridhemsskolan). Datatillgängligheten för sotmätningarna var 99%. För VOCmätningarna var datatillgängligheten 100 %. 5.2 Dygnsmätningar av sot Figur 4 visar dygnsmedelhalter av sot för de tre platserna i Arvidsjaur 2003 samt även för Lycksele URBAN-station. Resultaten visar att under den tidsperiod mätningarna pågick 2003 låg dygnsmedelhalten för sot hela tiden långt under det svenska gränsvärdet. Den högsta halt som uppmättes i Arvidsjaur var 54 µg/m 3. Periodmedelvärdet för Teckans kiosk var 9.2 µg/m 3 vid Fridhemsskolan 6.1 µg/m 3 samt vid Stortorget 5.3 µg/m 3. Halterna vid Teckans kiosk var högre än halterna vid de båda andra platserna och halterna vid Stortorget tenderade att ligga lite lägre än vid Fridhemsskolan. Sothalterna i Lycksele var på samma nivå som halterna vid platserna i Arvidsjaur. Medelhalten i Lycksele var 4.2 µg/m 3, dock mättes inte halterna i Lycksele under hela Arvidsjaurs mätperiod (För den i Arvidsjaur aktuella mätperioden saknas 49 dagars sotmätning vid Lycksele) Sot, µg/m Fridhemsskolan Stortorget Teckans kiosk Svenskt gränsvärd Lycksele (URBAN jan jan jan feb mar mar apr apr m Figur 4. Mätresultat av dygnshalter av sot från tre platser i Arvidsjaur, Fridhemsskolan, Teckans kiosk samt Stortorget. Mätningarna pågick mellan 21 januari och 21 april Den röda linjen motsvarar gränsvärdet för sot som ej får överskridas som dygnsmedelvärde. Även sothalter för Lycksele URBAN-station är inlagda i figuren. Halterna ligger långt under gränsvärdet under mätperioden. Sothalter uppvisar generellt stora mellanårsvariationer och meteorologin har stor betydelse. Figur 5 visar att sothalterna tenderar att vara högre då temperaturen är lägst. 7

14 Sot, µg m Temperatur, o C Fridhemsskolan Stortorget Teckans kiosk Temperatur Figur 5. Dygnshalterna för sot vid de tre lokalerna i Arvidsjaur samt dygnsmedeltemperatur från SMHI för Arvidsjaur. 5.3 Veckomätningar av VOC De olika kolvätens som analyserats är: bensen, toluen, oktan, butylacetat, etylbensen, (meta+para)-xylen, orto-xylen och nonan. Figur 6 visar VOC-halterna för de tre platserna i Arvidsjaur samt URBAN-stationen i Lycksele. Lycksele mätte ej under vecka 15 därav saknas resultat för den perioden. Resultaten visar att VOC-halterna var på samma nivå för mätplatserna vid Fridhemsskolan och Stortorget. Halterna vid Teckans kiosk var dock högre än vid de båda andra platserna. Detta kan bl.a. förklaras av den relativt täta trafiken. Resultaten visar på en variation i VOC-halter mellan veckorna. Vecka 8 var halterna cirka tre gånger så höga i Lycksele som vid den högsta platsen i Arvidsjaur, Teckans kiosk, medan skillnaden de båda andra veckorna var nästan obefintlig, Figur 6. 8

15 VOC, µg m NONAN O_XYLEN MP_XYLEN ETYLBENSEN BUTYLACETAT OKTAN TOLUEN BENSEN 0 A B C D A B C D A B C A= Fridhemsskolan B= Stortorget C= Teckans kiosk D= Lycksele URBAN-station Figur 6. Veckomedelvärden, för mätplatserna i Arvidsjaur under veckorna 8, 11 och 15, 2003 och URBAN-stationen i Lycksele för vecka 8 och 11, 2003, av 8 flyktiga organiska ämnen (VOC) i µg/m 3. Varje segment av staplarna motsvarar värdet för ett enskilt ämne. Vid en jämförelse av bensenhalterna, Figur 7, vid de olika mätplatserna framgår samma mönster som för summan VOC, se figur Bensen, µg/m Fridhemsskolan Stortorget Teckans kiosk Lycksele URBAN-station Figur 7. Jämförelse mellan bensenhalter i µg/m 3 vid de olika mätpunkterna, Fridhemsskolan, Teckans kiosk, Stortorget samt Lycksele URBAN-station under mätperioderna. Generellt för VOC halterna var att de var högre då temperaturen var lägre vilket visas för bensen i Figur 8. Detta kan bl.a. förklaras av den lägre omblandning av luften som vanligen sker vid låga temperaturer samt det ökade behovet av uppvärmning. 9

16 Bensen, µg m Temperatur, o C 0 v 8 v 11 v Fridhemsskolan Teckans kiosk Stortorget Temperatur Figur 8. Medeltemperatur för v 8, 11, 15 för Arvidsjaur samt bensenhalt under samma period för de tre platserna i Arvidsjaur 5.4 Kvotförhållanden mellan VOC-komponenter För de VOC som ingår i mätningarna kan man utgå från att utsläppen företrädesvis är lokala och med undantag för butylacetat, domineras av trafik och småskalig vedeldning. Kvoterna mellan toluen/bensen samt xylen/bensen ger en viss indikation om källorna till de uppmätta halterna av VOC. Biltrafiken är den klart dominerande källan till VOC - halter i tätorter. Kvoterna varierar mellan olika tätorter och beror främst på fordonsparkens sammansättning, bränsletyp, körsätt, frekvensen kallstarter, andelen katalysatorbilar och deras effektivitet. Kvoterna är högre i gaturummet än i den urbana bakgrunden. I den urbana bakgrunden sker en större inblandning av bakgrundsluft med högre andel bensen till följd av dess högre stabilitet i atmosfären jämfört med toluen och xylen. I figur 9 presenteras kvoterna mellan toluen/bensen för de tre mätplatserna i Arvidsjaur samt Lycksele URBAN-station. I figur 10 presenteras kvoterna mellan xylen/bensen för de tre mätplatserna i Arvidsjaur samt Lycksele URBAN-station. De högsta kvoterna erhölls vid Teckans kiosk samt i Lycksele, vilket gör att en trolig källa till dessa utsläpp är trafik, dock kan vedeldning ej uteslutas. 10

17 Toluen/bensen Fridhemsskolan Stortorget Teckans kiosk Lycksele URBAN-station Xylen/bensen Fridhemsskolan Stortorget Teckans kiosk Lycksele URBAN-station Figur 9. Kvoten toluen/bensen vid lokalerna i Arvidsjaur under veckorna, 8, 11 och samt Lycksele URBAN-station under under veckorna, 8 och Figur 10. Kvoten xylen/bensen vid lokalerna i Arvidsjaur under veckorna, 8, 11 och samt Lycksele URBAN-station under under veckorna, 8 och Gränsvärden och miljökvalitetsnormer för utomhusluft 6.1 Jämförelser med gränsvärden för sot I Sverige föreligger gränsvärden för bland annat sot (Boström och Annerberg, 1993). Gränsvärdena beskrivs i Tabell 1. Utformningen av gränsvärden som 98%-iler innebär att de uppmätta värdena tillåts överskrida de angivna nivåerna i upp till 2 % av mätperioden (för ett år motsvarar det 7 dygn). Tabell 1. Svenska gränsvärden för luftkvalitet i tätorter för sot. Medelvärdestid Gränsvärde Anmärkning 1 dygn 90 µg/m 3 98-percentil för vinterhalvår vinterhalvår 40 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde Resultaten visar att dygnsmedelhalterna för sot i Arvidsjaur under mätperioden låg långt under nu gällande gränsvärde. Totalt uppmättes endast 2 dygnsvärden av sot > 40 µg/m 3 under mätperioden, (40 µg/m 3 är nu gällande gränsvärde för sot vad gäller vinterhalvårsmedelvärde) varav båda uppmättes vid Teckans kiosk. 6.2 Jämförelser med miljökvalitetsnorm för bensen Sedan juni 2003 inbegrips bensen av regeringens förordning och miljökvalitetsnormer för luft (MKN), Tabell 2. Förordningen slår fast att varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen. Detta innebär ett krav på kommunerna att, i förekommande fall, vidta åtgärder under mellantiden fram till 1 januari 2010 för att uppfylla MKN för bensen. 11

18 Miljökvalitetsnorm för bensen: Tabell 2. Miljökvalitetsnorm för bensen i utomhusluft, värden som inte får överskridas efter den 31 december Medelvärdestid Gränsvärde Anmärkning Toleransmarginal 1 år 5 µg/m 3 Aritmetiskt 10 µg/m 3 år för att medelvärde sedan reduceras från den 1/ med lika årlig andel fram till 5 µg/m 3 den 1/ Av förordningen framgår att kommunerna ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och att kontrollen kan ske genom mätningar, beräkningar eller annan uppföljning. Kontrollen ska ske genom mätning så snart det kan antas att en miljökvalitetsnorm överskrids. Det gäller även om halten överskrider den övre utvärderingströskeln (ÖUT), se Tabell 3. Tabell 3. Utvärderingströsklar Period Nedre Övre Bensen 1 år 40% (2 µg/m 3 ) 70% (3.5 µg/m 3 ) Miljökvalitetsnormen för bensen är 5 µg/m 3 som årsmedelvärde och ska gälla i alla miljöer, således även i de mest belastade områdena. Samtliga mätningar av bensen i Arvidsjaur under mätperioden låg under 5 µg/m 3. Eftersom trafiken i många fall är den dominerande källan till bensen i tätorter, återfinns sannolikt den mest belastade miljön i ett gaturum. Man kan utgå från att haltvariationen är stor såväl mellan olika gaturum som mellan gaturum och urban bakgrund. 7. Referenser: Boström, C-E., Annerberg, R. Kungörelse med föreskrifter om högsta tillåtna halt i luft av kvävedioxid; beslut 6 december 1993.Statens naturvårdsverks författningssamling, SNFS 1993:12, MS: 67 (1993). Fransson-Steen, R., Ljungquist, S., Victorin, K. Uppdaterad hälsoriskbedömning av bensen, IMM-rapport 3/94 (1994). Mowrer, J., Svanberg, P-A, Potter, A. and Lindskog, A. Diffusive monitoring of C6-C9 hydrocarbons in urban air in Sweden. Analyst, 121, pp (1996). 12

19

20 Resultatbilaga Bilaga 1. Tabell 1. Dygnshalter av sot, µg/m 3 vid tre platser i Arvidsjaur. Då mätvärdena var under detektionsgränsen anges halva detektionsgränsen, kursiverat. Datum Fridhemsskolan Stortorget Teckans kiosk Forts. nästa sida

21 Forts. Tabell 1. Dygnshalter av sot, µg/m3 vid tre platser i Arvidsjaur Datum Fridhemsskolan Stortorget Teckans kiosk Tabell 2. Veckomedelvärden av VOC i µg/m 3 vid de tre mätpplatserna i Arvidsjaur, jan april Då mätvärdena var under detektionsgränsen anges halva detektionsgränsen, kursiverat. Lokal Vecka Bensen µg/m 3 Touluen µg/m 3 Oktan µg/m 3 Butylacetat µg/m 3 Etylbensen µg/m 3 MP_xylen µg/m 3 O_xylen µg/m 3 Nonan µg/m 3 Fridhemsskolan Fridhemsskolan Fridhemsskolan Stortorget Stortorget Stortorget Teckans kiosk Teckans kiosk Teckans kiosk

22 Tabell 3. Dygnsmedelvärden av temperatur, vindhastighet och vindriktning för Arvidsjaur 1 jan april Data från SMHI. Tid Temperatur Vindhastighet, Vindriktning, Mätperiod Mätperiod VOC m/s grader sot sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning VOC-mätning sotmätning VOC-mätning sotmätning VOC-mätning sotmätning VOC-mätning sotmätning VOC-mätning sotmätning VOC-mätning sotmätning VOC-mätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning forts. nästa sida

23 forts. Tabell 3 Tid Temperatur Vindhastighet, Vindriktning, Mätperiod Mätperiod VOC m/s grader sot sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning VOC-mätning sotmätning VOC-mätning sotmätning VOC-mätning sotmätning VOC-mätning sotmätning VOC-mätning sotmätning VOC-mätning sotmätning VOC-mätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning VOC-mätning sotmätning VOC-mätning sotmätning VOC-mätning sotmätning VOC-mätning sotmätning VOC-mätning sotmätning VOC-mätning sotmätning VOC-mätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning sotmätning

24 Mätprogram Bilaga 2. 1 Veckovis bestämning av lätta kolväten (VOC) i tätort Vid provtagningen används diffusionsprovtagare i rostfritt stål från Perkin Elmer. Dessa består av ett rör innehållande en adsorbent (här Tenax-TA), som hålls på plats av stålnät i falsade skåror. Vid lagring och transport är rören förslutna i båda ändarna och provtagningen startas genom att den ena förslutningen ersätts av en diffusionstillsats. Denna tillsats ger provtagaren en fast, förutbestämd diffusionssträcka samtidigt som den har ett stålnät ytterst för att motverka problem med turbulens och fukt. Eftersom provtagaren i första hand är utvecklad för provtagning inomhus, har IVL låtit tillverka en speciell diffusionstillsats med bräm (se figur 1.1) för att förhindra att vattendroppar vandrar in i röret. Under provtagning hänger provtagarna lodrätt med öppningen nedåt. En fältblank bestående av ett adsorbentrör, vars förslutningar ej tas bort, är monterat parallellt med diffusionsprovtagaren (se figur 1.2). Provtagningen avslutas genom att röret försluts på nytt. Adsorbentrören renas före användandet genom avvärmning med heliumgasgenomströmning. Renheten kontrolleras genom att rören analyseras omedelbart innan de sänds ut till mätstationerna. Figur 1.1. Diffusiv provtagare för kolväten: 1) låsring, 2) rostfritt stålnät, 3) specialkonstruerad diffusionstillsats, 4) rostfria stålnät, 5) adsorbent, 6) provtagningsrör, 7) fasthållande fjäder och 8) förslutning. Analysen utförs med en automatinjektor, ATD-400 från Perkin Elmer, kopplad till en högupplösande gaskromatograf med flamjonisationsdetektor. Halterna beräknas utifrån de analyserade mängderna med hjälp av en för metoden given formel innehållande diffusionskonstanten för ämnet, diffusionssträckan, arean och exponeringstiden. För etylbensen saknas uppgift om diffusionskonstant varför halten beräknas med diffusionskonstanten för m,p-xylen. För kalibrering används standardrör från TNO i Holland. Dessa standardrör har i sin tur kontrollerats genom jämförelse med en certifierade referensstandard från BCR

25 (European Community Bureau of Reference), bestående av Tenax-rör innehållande 1 µg av vardera bensen, toluen och m-xylen. Vid varje analystillfälle analyseras ett oexponerat rör som instrumentblank. Figur 1.2. Montage av provtagare under exponeringstiden. De mätresultat som redovisas i denna rapport har korrigerats för blankvärden. I de fall koncentrationerna varit lägre än detektionsgränsen har denna angivits. 2. Dygnsvis bestämning av sot i tätort Provtagning sker med en halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler, vilket medför att veckotillsyn vid mätstationen är tillräcklig. I varje kanal ingår en filterhållare med filter för avskiljning av sot. Provluftsintaget sker genom en upp- och nervänd plasttratt med Ø 50 mm i trattmynningen. Alla kopplingar är gjorda så att provluften så långt som möjligt enbart kommer i kontakt med glas eller dekoronslang före filter. Provtagningen är försedd med tidsstyrning och denna är inställd så att varje kanal exponeras under 24 timmar. Mätutrustningen syns exempelvis på bild 3 och 4 i denna rapport. Vid sotbestämning bestäms svärtningsgraden som sedan omvandlas till massa med hjälp av en standardkurva.