Rekrytering av kustfisk i Gävleborgs län

Transkript

1 Rekrytering av kustfisk i Gävleborgs län -En sammanställning av provfisken efter årsyngel Lars Ljunggren

2 Sammanfattning Länsstyrelsen i Gävleborg har inom den regionala miljöövervakningen noterat rekryteringsproblem för flera av de vanligen förekommande kustfiskarterna. Senare års inventeringar visar på mycket låg förekomst av yngel, framförallt när det gäller gädda. Denna rapport utgör en samlad utvärdering av fiskyngeldata för åren , i Gävleborgs län. Rekryteringen ser relativt god ut för abborre, vilket också nätprovfisken i Långvind tyder på. Rekryteringen av mört ser tämligen stabil ut om än något svag. Däremot så kan man konstatera att rekryteringen av gädda varit alarmerande svag de senaste tio åren. Med vissa undantag av mycket avsnörda vikar så verkar det vara ett mönster som gäller hela länet. Under samma period så har tätheterna av storspigg och skarv ökat påtagligt, båda dessa arter har potential att avsevärt påverka gäddbestånden negativt. Med beaktande av studier av storspiggens påverkan på kustfiskbestånd längs Östersjökusten så är det sannolikt att predation från storspigg även påverkat rekryteringen av gädda längs Gävleborgskusten. Bakgrund För att öka kunskapen om de grunda havsvikarna i länet har Länsstyrelsen i Gävleborg inventerat grunda vikar i länet sedan början på 2000-talet. Inventeringarna har syftat till att bidra i det regionala miljömålsarbetet genom ökad kunskap bl.a. för att identifiera skyddsvärda vikar (Länsstyrelsen 2004). Inventeringar av grunda vikar har sedermera infogats i det Regionala Miljöövervakningsprogrammet (RMÖ). Länsstyrelsen i Gävleborg har inom den regionala miljöövervakningen noterat rekryteringsproblem för flera av de varmvattenskrävande arterna under senare år. Inventeringen 2013 visar på mycket låg förekomst av yngel, framförallt när det gäller gädda men även av övriga varmvattensarter i flera av de undersökta vikarna (Länsstyrelsen 2013). Sportfiskare längs kusten har också påtalat att bestånden av gädda minskat. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund har fått i uppdrag att genomföra en utvärdering av fiskyngeldata för åren , i Gävleborgs län. Provtagning har huvudsakligen skett in inom det regionala övervakningsprogrammet Grunda vikar, där yngelprovfisken skett med små undervattensdetonationer. Provtagning har även skett i regi av andra aktörer, bl.a. Fiskeriverket och Sjöfartsverket/GävleHamn. Syftet med utvärderingen är: Sammanställning av samtliga tillgängliga data från yngelprovfisken med undervattensdetonationer i Gävleborgs län t.o.m Sammanställning av tidsserier över förekomst av abborre, gädda, storspigg och mört. Översiktlig analys av geografiska och tidsmässiga mönster/förändringar rörande förekomst av abborre, gädda, storspigg och mört. Jämförelse med referensdata från andra kustområden. Ge en rekommendation när det gäller upplägget av en fortsatt regional övervakning av fiskyngel i Gävleborgs län

3 Material & Metoder Indata Indata till undersökningen har inhämtats från SLU Aqua/Aquabiota som arbetat med att sammanställa en nationell databas för fiskyngeldata. Data från undersökningar i samband med muddringen till Gävle hamn finns dock ännu inte till fullo inlagt i ovanstående databas. Dessa indata har därför hanterats separat och under vidare bearbetning slagits samman med övriga data. I tabell 2 redovisas tillgängliga data från Gävleborgs län. Omräkning av data för att kompensera för olika metoder Under aktuell period har flera olika metoder använts. Främst varierar sprängstyrka och huruvida flytande resp flytande & sjunkande fisk samlats in. Omräkningar har därför gjorts enligt nedanstående: 1 gram sprängämne -> 10 gram sprängämne CPUE1g*2.75=CPUE10g (Vattenmyndigheten 2015) Vid vissa fall har 12,5 gram sprängämne nyttjats. Då skillnaden mellan 10g och 12,5g är relativt liten har ingen omräkning gjorts i dessa fall. Flytande -> total fångst (flytande +sjunkande) Tabell 1. Andel flytande fisk av den totala fångsten samt andel falska nollor. Abborre Mört Gädda Storspigg Andel flytande / skott 0,39 0,88 0,69 0,21 Andel falska nollor 0,35 0,05 0,21 0,56 Ovanstående omräkningsfaktorer har räknats fram baserat på 541 skott under åren längs Östersjökusten. Sprängstyrka hade en marginell effekt på andelen flytande fisk och andel falska nollor, ovanstående anger därför medeltal för 1 och 10g sprängstyrka för dessa faktorer. (Tabell 1, Fiskeriverket opublicerat) Detta betyder att omräkning från enbart flytande fisk till total fångst blir tämligen korrekt för mört och gädda, medan för abborre blir det en betydligt sämre skattning av den sanna fångsten/förekomsten. Till detta ska läggas att med enbart flytande fisk så tillkommer alltid en underskattning i form av falska nollor. Dvs. fall då ingen fisk observeras på ytan, men det finns fisk som sjunkit. Då det blir mycket svårt att kompensera för detta görs ingen ansats att ta hänsyn till detta i denna rapport.

4 Urval av data För att analysera förändringar över tid så har samtliga data från regionerna Långvind och Gävle nyttjats. Övriga områden handlar mer om enstaka undersökningar och har exkluderats från denna analys (Tabell 2). Regionerna Långvind och Gävle har visserligen undersöks med olika ansats under olika år, ofta på viknivå, ibland på regionnivå med områdestäckande upplägg. Enskilda vikar kan ha olika rekryteringsutfall som skiljer sig åt, men för en övergripande beskrivning av rekryteringsutfall över tid så bedöms regionsammanslagning lämpligt. För studera geografiska mönster har data från 2003/2005 respektive 2014 använts då det är år med god yttäckning som representerar fungerande resp. stört rekrytering i Långvind och Gävle. Referensdata/påverkansvariabler Vid analyser av rekryteringen av gädda gentemot möjliga påverkansfaktorer har medelvärden för Gävle + Långvind (exkl. Fäbodviken) illustrerats grafiskt mot tänkbara reglerande faktorer. Några statistiska analyser har inte genomförts. Data över spiggtätheter från Forsmark i Norduppland har erhållits från Forsmark Kraftgrupp AB/SLU Aqua (Adill & Heimbrand 2015). Kontroll av fiskförluster i intagsvattnet har skett under veckorna och Undersökningarna omfattar all fisk som avskiljs i silstationen under ett dygn per vecka under provtagningsperioderna. All fisk art-bestäms, räknas och vägs. Beräkningar görs av de totala förlusterna under hela provtagningsperioden. Erhållna data har korrigerats mot medelflöde under aktuell period för resp år. Data över temperatur har erhållits från Forsmark Kraftgrupp AB/SLU Aqua. Från en referenspunkt i Forsmarks innerskärgård, registreras temperaturen under den isfria perioden (Adill & Heimbrand 2015). Temperatur under maj-juni har visat sig vara en bra indikator för förutsättningar för rekrytering av arter som abborre och gös (se tex Kjellman et al. 2003). För att erhålla jämförbara data mellan samtliga år så har temperatur från 1 m djup under perioden 15 maj- 16 juni nyttjats som mått på om temperaturförutsättningarna för rekrytering varierat över tid. Skarv kan utgöra en viktig predator på kustfiskpopulationer (Östman et al., 2012; Saulamo et al., 2001). Skarv utgör idag den skilt största biomassan av kustfågel längs Gävleborgs kust (Länsstyrelsen 2015). Uppgifter på antal häckningar har tagits från Länsstyrselsen Referensdata från Blekinge, Stockholm och Södermanland har erhållits från resp. Länsstyrelse/SLU Aqua.

5 Tabell 2. Sammanställning av dataunderlag (antal provtagningsstationer) från Gävleborg Region Area Vik Gnarp Gnarp Mellanfjärden 10 Gnarp Summa 10 Gnarp Summa 10 Långvind Långvind Fågelviken Fäbodviken ingen uppgift 21 Lill-Punsen 12 6 Lång_utanför 36 Mellersta Storhamn 12 Mjölkviken Snäckenviken 12 Utskärsviken 12 Yttra Storhamn Åskärsviken 7 10 Långvind Summa Viken S Tvyfallön Viken S Tvyfallön 10 Viken S Tvyfallön Summa 10 Långvind Summa Söderhamn Granön Fransosviken 12 Viken m Bollön och Alderharen 12 Viken på SO Bollön 10 Viken S Gammelbo 10 Granön Summa 44 Kusö kalv Viken N Österhamn 11 Viken O Österhamn 12 Västerhamn 13 Kusö kalv Summa 36 Sörfjärden Sörfjärden 10 Sörfjärden Summa 10 Söderhamn Summa Gävle Harkskärsfjärden Halvfärdsrännan Harkskär 17 Näsviken Sandställsviken 10 Sundet syd Halvfärdsrännan 12 Utvalnäs 10 Valviken Viken m Råhällsholmen och Gubbuddarna 10 Viken mellan Jutter- och Alderharen 10 Viken N Hundharen 8 Viken syd S:t Olofsstenen Viken vid Storsand 12 Harkskärsfjärden Summa Hillevik Hillevik 18 Hillevik Summa 18 Gävle Inre Fjärden Limön Orarna Sikvik Yttre Fjärden Gävle Summa Gävle Summa

6 Resultat Abborre 19,1 Gävle Långvind , ,0 Figur 1. Fångst per ansträngning av abborre i Gävle och Långvind. Felstaplarna anger standardfel. 140,0 120,0 100,0 Mört Gävle Långvind 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 0, Figur 2. Fångst per ansträngning av mört i Gävle Långvind och Forsmark. Felstaplarna anger standardfel. Rekryteringen av abborre verkar vara normal och tämligen stabil över tid även om vissa årklasser är starkare än andra (figur 1). Normal varierar rekryteringen kraftigt mellan år i kustmiljöer, främst pga. variationer i temperatur. Under senare år så ser det tämligen positivt ut med normal till god rekrytering de flesta år. Mört är efter abborre den vanligaste arten i dessa miljöer. Rekryteringen av mört ter sig mer variabel. Årsyngel förekommer de flesta år, med vissa år som avviker med höga tätheter (figur 2).

7 1,00 Gädda 0,80 0,60 Gävle Långvind (exkl fäbodviken) 0,40 0, Figur 3. Fångst per ansträngning av gädda i Gävle Långvind och Forsmark. Spridningsmått anges ej pga. att det inte går att inkludera i en relevant skala (dominansen av nollor ger högt standardfel). Dataetiketter är angivet år då noll gäddor fångats. 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 Storspigg Gävle Långvind 0, Figur 4. Fångst per ansträngning av storspigg i Gävle Långvind och Forsmark. Felstaplarna anger standardfel. Rekryteringen av gädda var under perioden förhållandevis god. Från 2007 och framåt har dock rekryteringen överlag varit mycket svag (figur 3). Fångsterna av storspiggyngel uppvisar ett motsatt mönster jämfört med gädda, de observerade tätheterna har varit betydligt högre från och med 2005/2007 och framåt (figur 4).

8 Diskussion Rekryteringen av abborre verkar överlag vara tämligen god och stabil över tid även om den varierar mellan år. Liknande slutsatser har också dragits vid utvärdering av det nätprovfiske som årligen genomförs i Långvind (Länsstyrelsen 2010 & 2014). Rekryteringen av mört ter sig mer variabel. Årsyngel förekommer de flesta år, med vissa år som avviker med höga tätheter. Det ska noteras att den starka rekryteringen 2009 i Långvind beror helt på en enskild avsnörd vik (Lill-Punsen, se bilaga 2). Om man bortser från denna lokal så har rekryteringen av mört varit förhållandevis svag med undantag av Såväl abborre som gädda och mört nyttjar sötvatten som rekryteringsområden. Hur proportionen sötvattenslekande vs kustlekande ser ut för mört har inte studerats, men i vissa vattendrag sker en enorm uppvandring av mört på våren för lek. I områden som Kalmarsund där kraftiga rekryteringsstörningar påvisats för de flesta arter så ar ingen rekrytering av mört observerats i kustmiljöer (Ljunggren 2005). Observationerna från Gävleborg får med det perspektivet ses som normala. Någon jämförelse med referensmaterial har inte skett. Ansatsen var initialt att analysera cyprinider (karpfiskar) som grupp, men då omräkningar var nödvändiga mellan olika metoder så inkluderar rapporten enbart mört eftersom det inte fanns omräkningsfaktorer tillgängliga för övriga arter. Rekryteringen av gädda är alarmerande svag. Endast ett fåtal gäddyngel har observerats överhuvudtaget sedan Under åren , samt 2009 var dock rekryteringen av gädda relativt god. Den goda rekryteringen 2009 är dock i huvudsak en effekt av mycket höga tätheter i en lokal i Långvind där merparten av gäddorna fångades (Fäbodviken). Denna lokal är i det närmaste helt avsnörd från havet och kan nästan betraktas som en sjö förbunden med havet, provtagning i denna lokal initierade för att få en extrem avsnörd (och fungerande) lokal som referens till mer öppna vikar, den har därför exkluderats från bearbetningen av det samlade materialet i denna rapport. Med undantag av denna positiva avvikelse så har rekryteringen av gädda i både Långvind och Gävle varit mycket svag eller i det närmaste noll För att sätta resultaten i perspektiv så har en jämförelse gjorts med några större dataset från andra kustområden. Detta belyser tydligt hur svag rekryteringen av gädda har varit de senaste åren (figur 5). För att illustrera skillnader mellan år med en fungerande rekrytering och år med svag rekrytering har kartor producerats baserat på resultaten 2005 och 2014 för Långvind och 2003 och 2014 för Gävle(bilaga 1). Här framgår tydligt hur årsyngel av gädda påträffades i hela gradienten från skyddade vikar till mer öppna lokaler påträffades i samtliga undersökningar enbart något enstaka gäddyngel, som regel har de få gäddyngel som påträffats under senare år fångats i mycket avsnörda vikar eller i närheten av mynnande vattendrag. Täthet av yngel av storspigg är något osäkert att uttala sig om. Metodiken som sådan fungerar mindre bra på storspigg som inte påverkas på samma sätt som de flesta andra arter. Data får därför ses som kvalificerade skattningar. Dessutom migrerar spiggynglen ut från de grunda vikarna under den senare delen på sommaren, vilket också kan påverka observerade tätheter. Storspiggsyngel förekom nästan inte alls , men observeras från och med 2005 i tämligen höga tätheter.

9 4,0 Gädda 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Blekinge (n591) Sthlm 2011 Y (n=81) Sthlm 2011 I (n=61) Södermanland 2012 Y (n=115) Södermanland 2012 I (n=60) Gävleborg (n=658) Gävleborg (n=375) Figur 5. Jämförelse mellan rekryteringen av gädda i Gävleborg (Gävle + Långvind) och andra kustområden där omfattande provtagningar genomförts. Ambitionen med föreliggande rapport har inte varit att försöka förklara eventuella orsaker till förändringar i rekrytering. Det finns många tänkbara orsaker till vad som kan orsaka den under senare år svaga rekryteringen av gädda. Intuitivt så antyder mönstret att något markant skifte skett snarare än en långsiktigt förändring. Förändringar i ekosystem sker i viss mån kontinuerligt, men påfallande ofta även genom "systemskiften" från en jämnvikt till en annan (Casini et al. 2009). Gäddbestånden längs kusten rekryteras från såväl kustmiljöer som sötvatten (Engstedt 2010). Sannolikt blir betydelsen av sötvatten allt större desto längre norrut längs kusten man befinner sig. Resultaten från åren med god rekrytering visar dock att årsyngel av gädda under gynnsamma förutsättningar kan påträffas i exponerade miljöer (Bilaga 1). I följande analyser av rekryteringen av gädda har medelvärden för Gävle och Långvind (exkl. Fäbodviken) illustrerats grafiskt mot tänkbara reglerande faktorer. Potentiella variabler som inte beaktats i denna rapport är fisketryck och predation från skarv. Någon förändring i fisketryck som skulle ha kunnat påverka beståndet har inte analyserats eftersom fisketrycket efter gädda generellt minskat under samma tid. Effekten av sälpredation har heller inte analyserats, sälstammen har ökat, men det är svårt att bedöma dess effekt på gäddbestånden. Temperaturens variation mellan år följer ofta storskaliga mönster och styrs under vår-försommar ofta av rådande vidförhållanden som påverkar språngskiktet. En jämförelse mellan medeltemperatur har därför gjorts med data från Forsmark där temperaturen registreras årligen. Temperaturen

10 varierar mellan år men någon förändring som kan förklara den sviktande rekryteringen kan inte observeras (figur 6) ,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 medeltemp forsmark ön 15maj-15 juni Gädda (långvind & Gävle) Figur 6. Medeltemperatur 15 maj-15 juni (vänstra axeln) vs. Rekrytering av gädda i Långvind och Gävle (högra axeln) Skarv kan utgöra en viktig predator på kustfiskpopulationer (Östman et al., 2012; Saulamo et al., 2001). Skarv utgör idag den skilt största biomassan av kustfågel längs Gävleborgs kust (Länsstyrelsen 2015). Vid den senaste inventeringen 2014 uppskattades antalet bon i Gävleborg till ca 1800 st. En vuxen skarv konsumerar ca 0,5 kg fisk per dag, vilket betyder en avsevärd fiskkonsumtion för en koloni under ett år. Skarven äter som regel fisk i storleksintervallet 8-30 cm, vilka arter som utgör föda varierar mellan områden och under säsongen (Boström 2013) , ,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Skarvbon Gävleborg Gädda (långvind & Gävle) Figur 7. Antal skarvhäckningar i gävleborg (vänstra axeln) vs. Rekrytering av gädda i Långvind och Gävle (högra axeln).

11 Det är ingen tvekan om att nedgången i rekrytering av gädda skett samtidigt som skarvbeståndet ökat markant (figur 7). I Gävleområdet så ligger en koloni centralt belägen inom det område som fiskyngelprovtagningarna skett, från Långvindsområdet är det däremot relativt långt till närmsta koloni, även om skarv även observeras regelbundet där. Predation från skarv kan definitivt bidra till svagare gäddbestånd, uppskattningar över skarvens konsumtion på strömming i Bottenhavet ger en strömmingskonsumtion på tom per år (ICES 2015). Detta bedöms inte påverka strömmingsbestånden, men för arter som hela tiden lever inom räckhåll för skarvpredation kan des predation vara förödande för bestånden (Saulamo et al., 2001). Trots den tydliga matchningen i tid så ter det sig dock mindre sannolikt att skarven är huvudorsak eftersom Långvindsområdet inte har någon koloni i direkt närhet. Storspigg är generellt en predationskänsligt art, men i vissa lägen kan den helt ta över ett ekosystem (Ljunggren et al. 2010, Eriksson et al. 2011). Undersökningar längs många kustområden söder om Gävleborg har tidigare observerats tydliga motsatsförhållanden mellan fungerande kustekosystem, dominerande av abborre, mört, gädda m.fl och krachade kustekosystem som helt domineras av storspigg (Bergström m fl 2015). Storspiggen lever större delen av sitt liv ute till havs, men vandrar in till grunda vikar för lek under vår-försommar. Det kan då bli enormt höga tätheter av spigg i vikarna (Ljunggren et al. 2005). Den vuxna spiggen konkurrerar dels om föda med många andra arter, men kan även äta upp rom och yngel för gädda och abborre (Nilsson 2006, Byström et al. 2015). Spiggen har på senare år ökat kraftigt i antal och utgör nästan lika stor biomassa i vissa delar av Östersjön som strömming (Bergström m fl 2015, Ljunggren et al. 2010). Det mest relevanta data på spiggbiomassa över tid är från kylvattenitaget i Forsmark, vilket visar om en kraftig uppgång i antalet spiggar under samma period som gäddbeståndet minskat (figur 8) ,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Spigg formark Gädda (långvind & Gävle) Figur 8. Antal spiggar över tid är från kylvattenitaget i Forsmark vs. Rekrytering av gädda i Långvind och Gävle (högra axeln). Kategoriserar man den aktuella tidsperioden i fungerande rekrytering av gädda ( ) resp. svag/utebliven rekrytering av gädda så indikerar även data från yngelprovfisket att det dessa perioder skiljer sig åt för såväl gädda som storspigg (figur 9).

12 1,00 0,80 Gädda Gävle Långvind (exkl fäbodviken) 0,60 Medel Gävle+Långvind ,40 Medel Gävle+Långvind , ,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 Storspigg Gävle Långvind Medel Gävle+Långvind Medel Gävle+Långvind , Figur 9. Kategorisering av period med låv resp. hög täthet av spigg och gädda i yngelprovfisket i Gävle och Långvind. Sammanfattningsvis så kan man konstatera att rekryteringen av gädda varit mycket svag de senaste tio åren. Med vissa undantag av mycket avsnörda vikar så verkar det vara ett mönster som gäller hela länet. Under samma period så har tätheterna storspigg och skarv ökat påtagligt, båda dessa arter har potential att avsevärt påverka gäddbestånden negativt. Det geografiska storskaliga mönstret talar för att höga tätheter av spigg skulle kunna vara avgörande orsak till den svaga rekryteringen. En nyligen publicerad studie av Byström m.fl. (2015) som undersökt storspiggens inverkan på rekrytering av abborre i kustmiljöer i Västernorrland visar att predation från storspigga kan ha en stark negativ effekt på rekryteringen av abborre. Den negativa effekten uppstår dock bara när storspigg och små abborryngel förekommer samtidigt och fram till dess att ynglen nått en tillräckligt

13 stor storlek. Storspigg vandrade inte in i alla habitat, en tydlig koppling till närhet till öppet hav samt närvaro av vandringshinder observerades. Vissa miljöer klarar sig från invasion av spigg på våren, framförallt vikar som är svåra att hitta beroende på trånga sund eller hur inloppen är orienterade, men även en total sträcka från öppet hav bidrar till mindre tätheter av spigg (se även Ljunggren m.fl. 2005). Det korta fönster i tid som storspiggen kan utgöra en väsentlig predator för kustfiskbestånden kan påverka att olika arter drabbas olika, beroende på när leken sker. Men även val av lekhabitat avgör, lekområden i sötvatten eller extremt avsnörda vikar påverkas inte i samma omfattning av predation från spigg. Läget gör det angeläget med fortsatt övervakning av rekryteringen inom den regionala miljöövervakningen. Generellt så ger en områdestäckande undersökning en sannare bild av läget än inventering av enstaka vikar. Detta pga. att rekryteringen i de bästa vikarna kan var opåverkad av att rekryteringen i stora omgivande områden slagits ut, men även för att varma år kan en utvandring ske från vikarna innan inventeringstillfället, vilket också ger missvisande resultat. Det är samtidigt klokt att fortsätta följa några av de vikar som det finns tidsserier från, för att inte lokalval ska påverka alltför mycket över tid. En kombination mellan yttäckande undersökningar med ett antal stationer som förläggs i tidigare undersökta vikar bör vara en bra kompromiss. För fortsatt uppföljning rekommenderas att data levereras till nationell datavärd, och att data alltid tas ur den nationella databasen före analys då det ger en extra kvalitetssäkring. Ur ett kustekosystemperspektiv så vore det mycket intressant att undersöka vad som händer och inte minst varför. Vad beror den explosionsartade utvecklingen av spigg i Bottenhavet på? Vilka konekvenser får det för andra fiskarter och komponenter i ekosystemet? Kring dessa frågor vore det tacknämligt om SLU/HaV tog ett initiativ. Den negativa utvecklingen understryker även vikten av det pågående arbetet av bl.a. Länsstyrelsen och Sportfiskarna, syftande till att restaurera lekområden i kustmynnande vattendrag. Det bör också understrykas att fiskbestånden har förmåga att påverka hela kustekosystemet genom top-downeffekter. Frånvaro av rovfisk i kombination med övergödning har längs många kustavsnitt resulterat i att stora arealer grundområden helt täcks av filamentösa trådalger som kväver övrig vegetation.

14 Referenser Adill, A., Heimbrand, Y. (2015). Biologisk recipientkontroll vid Forsmarks kärnkraftverk - Årsrapport för Aqua reports 2015:7. Sveriges lantbruksuniversitet, Öregrund. 52 s. Byström, P., Bergström, U., Hjälten, A., Ståhl, S., Jonsson, D., & Olsson, J. (2015). Declining coastal piscivore populations in the Baltic Sea: Where and when do sticklebacks matter?. AMBIO, 44(3), Casini, M., Hjelm, J., Molinero, J. C., Lövgren, J., Cardinale, M., Bartolino, V.,... & Kornilovs, G. (2009). Trophic cascades promote threshold-like shifts in pelagic marine ecosystems. Proceedings of the National Academy of Sciences, 106(1), Bergström, U., Olsson, J., Casini, M., Eriksson, B. K., Fredriksson, R., Wennhage, H., & Appelberg, M. (2015). Stickleback increase in the Baltic Sea A thorny issue for coastal predatory fish. Estuarine, Coastal and Shelf Science, 163, Boström, M. (2013). Fish Predation by the Great Cormorant (Phalacrocorax carbo sinensis). Licentiate Thesis Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2013 Engstedt, O., Stenroth, P., Larsson, P., Ljunggren, L., Elfman, M. (2010). Assessment of natal origin of pike (Esox lucius) in the Baltic Sea using Sr:Ca in otoliths. Environmental Biology of Fishes Eriksson, B. K., Sieben, K., Eklöf, J., Ljunggren, L., Olsson, J., Casini, M., & Bergström, U. (2011). Effects of altered offshore food webs on coastal ecosystems emphasize the need for cross-ecosystem management. Ambio, 40(7), ICES (2015). Report of the Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS). WGBFAS REPORT 2015 Kjellman, J., Lappalainen, J., Urho, L., & Hudd, R. (2003). Early determination of perch and pikeperch recruitment in the northern Baltic Sea. Hydrobiologia, 495(1-3), Ljunggren L., Sandström A., Johansson G., Sundblad G. och Karås P. (2005). Rekryteringsproblem hos Östersjöns kustfiskbestånd. FINFO 2005:5. Ljunggren, L., Sandström, A., Bergström, U., Mattila, J., Lappalainen, A., Johansson, G., Sundblad, G., Casini, M., Kaljuste, O., & Eriksson, B. K. (2010). Recruitment failure of coastal predatory fish in the Baltic Sea coincident with an offshore ecosystem regime shift. ICES Journal of Marine Science, 67: Länsstyrelsen Gävleborg (2004). Fiskyngel och undervattensvegetation i Långvind, Gävleborgs län. Rapport 2004:6. Länsstyrelsen Västernorrland (2010). Utvärdering av den samordnade kustfisk-övervakningen i Bottniska viken. Rapport 2010:24- Länsstyrelsen Gävleborg (2013). Yngelinventering i Långvinds- och Harkskärsområdet - Gävleborgs län Rapport 2013:25. Länsstyrelsen Gävleborg (2014). Kustfiskövervakning i Bottniska viken 2013, Långvindsfjärden Rapport 2014:1. Länsstyrelsen Gävleborg (2015). Förvaltningsplan för skarv i Gävleborgs län. Rapport 2015:8. Nilsson, J. (2006). Predation of northern pike (Esox lucius L.) eggs: a possible cause of regionally poor recruitment in the Baltic Sea. Hydrobiologia, 553(1),

15 Saulamo, K., Andersson, J. & Thoresson, G. (2001). Skarv och fisk vid svenska Östersjökusten. Finfo Fiskeriverket Informerar 7, 21 pp. Vattenmyndigheten Yngelprovfiske med undervattensdetonationer, handledning för miljöövervakning. Version (prel. version) Östman, Ö., Bergenius, M., Boström, Maria K. & Lunneryd, S.-G. (2012). Do cormorant colonies affect local fish communities in the Baltic Sea? Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences 69(6),

16 Bilaga 1. Exempel på skillnader i geografisk utbredning av årsyngel av gädda. Resultat från provtagningar i Långvind Kryss anger provtagningsstationer, symbolernas storlek är proportionell mot antal fångade gäddor.

17 Resultat från provtagningar i Långvind Kryss anger provtagningsstationer, symbolernas storlek är proportionell mot antal fångade gäddor.

18 Resultat från provtagningar i Gävle Kryss anger provtagningsstationer, symbolernas storlek är proportionell mot antal fångade gäddor. Det provtagna området i Harkskär är inzoomat.

19 Resultat från provtagningar i Gävle Kryss anger provtagningsstationer, symbolernas storlek är proportionell mot antal fångade gäddor.

20

21 Bilaga 2. Detaljerade tabeller över fångst av abborre, mört, gädda och storspigg i de undersökta områdena.

22 Tabell 1. Fångst per ansträngning av abborre, medeltal per region & vik År Region/area/vik Gnarp 0,0 Gnarp Mellanfjärden 0,0 Långvind 7,7 7,2 5,6 7,5 0,3 17,7 0,6 14,5 9,4 1,9 10,0 Långvind Fågelviken 11,4 4,5 3,8 13,2 0,9 0,0 0,0 1,1 0,0 0,0 4,3 Fäbodviken 42,6 3,3 98,7 56,5 ingen uppgift 7,6 Lill-Punsen 31,7 1,5 Lång_utanför 0,0 Mellersta Storhamn 4,1 Mjölkviken 10,8 11,9 0,9 2,8 0,0 1,3 1,6 1,9 1,4 3,7 0,7 Snäckenviken 0,0 Utskärsviken 2,4 Yttra Storhamn 17,0 4,0 11,9 6,6 0,0 0,0 0,0 4,6 0,0 0,9 13,9 Åskärsviken 2,9 15,0 Viken S Tvyfallön Viken S Tvyfallön 12,9 Söderhamn 0,0 0,8 Granön Fransosviken 0,0 Viken m Bollön och Alderharen 0,0 Viken på SO Bollön 0,0 Viken S Gammelbo 0,0 Kusö kalv Viken N Österhamn 0,0 Viken O Österhamn 0,0 Västerhamn 0,0 Sörfjärden Sörfjärden 0,8 Gävle 5,2 4,4 0,0 0,0 8,7 2,4 19,1 2,6 7,8 Gävle Inre Fjärden 6,6 34,9 11,4 17,0 Limön 0,0 9,0 1,1 5,7 Orarna 0,6 40,1 0,0 0,0 Sikvik 1,9 24,1 2,1 5,6 Yttre Fjärden 0,0 12,1 0,7 0,0 Harkskärsfjärden Halvfärdsrännan 0,0 0,0 Harkskär 17,9 Näsviken 0,5 4,1 0,0 0,0 0,3 0,0 Sandställsviken 0,0 Sundet syd Halvfärdsrännan 0,6 Utvalnäs 0,0 Valviken 10,6 0,0 0,0 Viken m Råhällsholmen och 31,7 Viken mellan Jutter- och Ald 2,1 Viken N Hundharen 0,0 Viken syd S:t Olofsstenen 0,0 8,7 0,0 0,0 1,4 0,0 Viken vid Storsand 0,6 Hillevik Hillevik 0,1

23 Tabell 2. Fångst per ansträngning av mört, medeltal per region & vik År Region/area/vik Gnarp 0,8 Gnarp Mellanfjärden 0,8 Långvind 100,1 2,7 0,0 12,3 2,0 79,9 7,3 9,6 10,8 1,8 2,1 Långvind Fågelviken 22,8 0,2 0,0 9,6 0,0 0,0 0,0 27,6 0,0 0,0 0,0 Fäbodviken 129,9 14,4 12,0 62,8 ingen uppgift 0,6 Lill-Punsen 281,8 57,7 Lång_utanför 0,0 Mellersta Storhamn 132,0 Mjölkviken 204,3 2,3 0,0 24,4 0,4 0,0 9,1 0,3 2,9 5,3 0,0 Snäckenviken 1,0 Utskärsviken 66,9 Yttra Storhamn 171,4 8,5 0,0 2,9 6,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Åskärsviken 1,7 8,6 Viken S Tvyfallön Viken S Tvyfallön 0,0 Söderhamn 0,0 3,0 Granön Fransosviken 0,3 Viken m Bollön och Alderharen 0,0 Viken på SO Bollön 0,0 Viken S Gammelbo 0,0 Kusö kalv Viken N Österhamn 0,0 Viken O Österhamn 0,0 Västerhamn 0,0 Sörfjärden Sörfjärden 3,0 Gävle 16,6 0,1 28,7 0,1 9,4 7,8 25,9 25,0 8,2 Gävle Inre Fjärden 23,7 99,0 129,3 24,9 Limön 0,0 0,2 0,0 0,0 Orarna 0,0 0,0 0,0 0,0 Sikvik 0,0 0,0 0,0 0,7 Yttre Fjärden 0,0 0,0 0,0 0,0 Harkskärsfjärden Halvfärdsrännan 24,5 40,9 Harkskär 19,3 Näsviken 35,6 0,0 50,6 0,2 0,0 0,0 Sandställsviken 0,0 Sundet syd Halvfärdsrännan 20,3 Utvalnäs 0,0 Valviken 0,5 0,3 0,0 Viken m Råhällsholmen och 0,9 Viken mellan Jutter- och Ald 0,0 Viken N Hundharen 0,0 Viken syd S:t Olofsstenen 1,2 0,0 14,3 0,0 0,0 0,2 Viken vid Storsand 44,3 Hillevik Hillevik 0,0

24 Tabell 3. Fångst per ansträngning av gädda medeltal per region & vik År Region/area/vik Gnarp 0,0 Gnarp Mellanfjärden 0,0 Långvind 0,2 0,8 0,3 0,0 0,0 1,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 Långvind Fågelviken 0,0 0,3 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Fäbodviken 3,2 0,9 0,7 0,0 ingen uppgift 0,3 Lill-Punsen 0,7 0,0 Lång_utanför 0,0 Mellersta Storhamn 0,7 Mjölkviken 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Snäckenviken 0,3 Utskärsviken 0,0 Yttra Storhamn 0,3 2,8 0,5 0,0 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 Åskärsviken 0,3 0,2 Viken S Tvyfallön Viken S Tvyfallön 0,0 Söderhamn 0,0 0,1 Granön Fransosviken 0,0 Viken m Bollön och Alderharen 0,0 Viken på SO Bollön 0,0 Viken S Gammelbo 0,0 Kusö kalv Viken N Österhamn 0,0 Viken O Österhamn 0,0 Västerhamn 0,0 Sörfjärden Sörfjärden 0,1 Gävle 0,4 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Gävle Inre Fjärden 0,1 0,1 0,0 0,0 Limön 0,0 0,0 0,0 0,0 Orarna 0,0 0,0 0,0 0,0 Sikvik 0,0 0,0 0,0 0,0 Yttre Fjärden 0,0 0,0 0,0 0,2 Harkskärsfjärden Halvfärdsrännan 0,7 0,0 Harkskär 0,2 Näsviken 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Sandställsviken 0,0 Sundet syd Halvfärdsrännan 0,7 Utvalnäs 0,0 Valviken 1,0 0,0 0,0 Viken m Råhällsholmen och 0,0 Viken mellan Jutter- och Ald 0,0 Viken N Hundharen 0,0 Viken syd S:t Olofsstenen 0,3 0,3 0,0 0,0 0,0 0,2 Viken vid Storsand 0,0 Hillevik Hillevik 0,0

25 Tabell 4. Fångst per ansträngning av storspigg medeltal per region & vik År Region/area/vik Gnarp 30,1 Gnarp Mellanfjärden 30,1 Långvind 3,5 36,0 9,8 144,6 74,8 0,0 10,4 0,8 11,4 33,0 19,1 Långvind Fågelviken 2,0 0,0 0,9 18,3 131,0 0,0 1,1 0,0 0,0 8,6 3,6 Fäbodviken 0,0 0,4 0,0 0,0 ingen uppgift 89,0 Lill-Punsen 0,0 0,0 Lång_utanför 18,0 Mellersta Storhamn 7,6 Mjölkviken 9,1 15,6 0,0 346,6 7,4 0,0 0,0 2,9 14,9 32,0 55,3 Snäckenviken 2,2 Utskärsviken 0,0 Yttra Storhamn 0,0 15,9 27,8 69,0 91,7 0,0 10,0 0,0 25,7 91,3 52,9 Åskärsviken 0,0 0,0 Viken S Tvyfallön Viken S Tvyfallön 0,2 Söderhamn 14,6 0,0 Granön Fransosviken 1,1 Viken m Bollön och Alderharen 1,1 Viken på SO Bollön 7,9 Viken S Gammelbo 0,0 Kusö kalv Viken N Österhamn 23,8 Viken O Österhamn 66,6 Västerhamn 0,0 Sörfjärden Sörfjärden 0,0 Gävle 0,0 10,6 5,2 0,9 39,7 44,4 7,1 3,7 9,2 Gävle Inre Fjärden 0,0 0,0 0,0 0,0 Limön 141,5 0,6 6,4 29,7 Orarna 4,8 0,6 0,0 0,0 Sikvik 0,0 0,0 0,0 0,0 Yttre Fjärden 0,0 0,0 0,0 0,0 Harkskärsfjärden Halvfärdsrännan 0,0 0,0 Harkskär 10,1 Näsviken 0,0 16,9 0,8 0,8 64,9 3,4 Sandställsviken 18,6 Sundet syd Halvfärdsrännan 0,0 Utvalnäs 2,7 Valviken 0,0 0,0 21,8 Viken m Råhällsholmen och 0,0 Viken mellan Jutter- och Ald 0,0 Viken N Hundharen 0,0 Viken syd S:t Olofsstenen 0,0 12,1 0,0 1,1 2,7 1,2 Viken vid Storsand 0,0 Hillevik Hillevik 67,6