UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram för språk, litteratur och historia, 120 högskolepoäng

Transkript

1 Dnr: 933/ Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Masterprogram för språk, litteratur och historia, 120 högskolepoäng Master Programme in Language, Literature and History, 120 Higher Education Credits Ansvarig institution Institutionen för humaniora Nivå på programmet Avancerad nivå Fastställande av utbildningsplan Universitetsstyrelsen inrättade programmet Institutionsstyrelsen godkände utbildningsplanen Fakultetsnämnden fastställde utbildningsplanen Giltighet Utbildningsplanen gäller från Förkunskaper För till träde till programmet krävs grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå samt särskild behörighet: Svenska B Engelska A Minst 90 högskolepoäng i något av huvudområdena engelska, franska, historia, litteraturvetenskap, nordiska språk eller tyska. I huvudområdet skall finnas ett examensarbete/självständigt arbete omfattande minst 15 högskolepoäng. Syfte Utbildningsprogrammet erbjuder studerande med en humanistiskt inriktad kandidatexamen fördjupning inom sina huvudämnen och inom angränsande kunskapsområden. Programmet erbjuder en tvärvetenskaplig specialisering över ämnesgränserna med en klar fokusering på aktuell forskning inom humanistiska vetenskaper. De studerande kan efter examen tillämpa de förvärvade kunskaperna inom de delar av samhällslivet där fördjupade insikter om språk, litteratur och historia är av vitalt intresse. Kompetenta språkvetare, litteraturvetare och historiker spelar en viktig roll för att: - utveckla kulturförvaltande och kulturförmedlande organ och medier på lokalt, regionalt och nationellt plan. - medverka i kulturell utveckling så att regionala centra blir attraktiva - öka intresset för svensk och utländsk kultur - stimulera företag och myndigheter att använda sig av kulturkompetensen och språkkunskaper som ett medel att höja kvaliteten, särskilt i sin internationella verksamhet. 1 (6)

2 Mål Kunskap och förståelse För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För masterexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål Studenterna skall efter avslutad utbildning ha fördjupade ämneskunskaper och ökade insikter om kunskapsområdets samhälleliga aspekter, om dess forskningstraditioner och om det aktuella forskningsläget inom ett specifikt område. Studenterna skall ha stor förtrogenhet med de metodiska och etiska krav som ställs vid produktionen av vetenskapligt orienterade texter. Studenten skall efter avslutad utbildning visa - förmåga att söka och behandla information - förmåga att hantera, analysera, tolka och sammanfatta stora textmängder - förmåga att kritiskt granska texter - förmåga att relatera texter till deras historiska och sociala sammanhang - förmåga att producera välstrukturerade texter - förmåga att analysera och kritiskt betrakta komplexa historiska och kulturella skeenden - retorisk och språklig skicklighet I språkämnena engelska, franska och tyska tillkommer förmågan att göra allt detta på dessa främmande språk samt, i vissa inriktningar, att översätta texter. Programmet ger viss möjlighet till ämnesdidaktisk profilering. 2 (6)

3 Programmets organisation och uppläggning Masterprogrammet för språk, litteratur och historia, 120 högskolepoäng, består av sex kursblock om vardera 15 högskolepoäng och ett kursblock om 30 högskolepoäng. Studenterna läser två kursblock per termin. År 1 Det första kursblocket består av en gemensam obligatorisk kurs. Under den andra halvan av höstterminen ges ett antal valbara kurser. Under vårterminen läser studenterna en obligatorisk kurs inom huvudområdet och ytterligare en valbar kurs. År 2 Höstterminen år 2 inleds också med en gemensam obligatorisk kurs. Under den andra halvan av terminen läser studenterna en valbar kurs. Under vårterminen gör studenterna sitt examensarbete som omfattar 30 högskolepoäng. Samtliga valbara kurser ges under andra halvan av terminerna och samläses av studenterna i år 1 och år 2. Antalet valbara kurser som erbjuds under en viss termin kan variera. Utlandsstudier Studenter som så önskar kan förlägga en del av sina studier utomlands efter samråd med examinator. Modell över programmet Termin 1 Termin 2 Kursblock 1 Obligatorisk kurs: Människan i samhället: Genus, klass, etnicitet och generation, 15 hp Kursblock 2 Valbar kurs, 15 hp Se under Innehåll. Kursblock 5 Obligatorisk kurs: Termin 3 Kursblock 3 Obligatoriska kurser i huvudområdet om sammanlagt 15 hp Kursblock 4 Valbar kurs, 15 hp Se under Innehåll. Kursblock 7 Examensarbete, 30 hp Termin 4 Humanistisk vetenskapsfilosofi och vetenskapsteori, 15 hp Kursblock 6 Valbar kurs, 15 hp Se under Innehåll. Studenterna läser 60 högskolepoäng i huvudområdet enligt följande: en obligatorisk ämneskurs i kursblock 3, 15 högskolepoäng, examensarbete i kursblock 7, 30 högskolepoäng samt 3 (6)

4 ytterligare minst en av de valbara kurser som klassificerats som ämneskurs i kursblock 2, 4 eller 6 om 15 högskolepoäng. Programansvarig Programmet har en programansvarig, liksom kursansvariga för respektive kursblock. Innehåll Obligatoriska kurser Människan i samhället: genus, klass, etnicitet och generation, 15 högskolepoäng Människan blir människa först i samspel med andra människor, och det är humanvetenskapens uppgift att studera dessa sociala relationer. I denna kurs fokuseras fyra grundläggande principer för hur sociala relationer i olika samhällen strukturera(t)s. Såväl begreppens teoretiska innebörder som olika försök att operationalisera dem i humanvetenskaplig forskning behandlas. Särskild vikt läggs vid interaktionen mellan de olika perspektiven. Humanistisk vetenskapsfilosofi och vetenskapsteori, 15 högskolepoäng Kursen belyser humanioras gemensamma arv från antiken, de humanistiska ämnenas historiska utveckling och deras ställning i dagens akademiska värld. Humanistisk vetenskapsteori relateras till allmän vetenskapsteori och centrala begrepp som forskningsparadigm, relativism, förståelse och textkritik behandlas. Vidare uppmärksammas en rad teoretiska traditioner och skolbildningar som går över humanioras ämnesgränser. Obligatoriska huvudområdeskurser Obligatoriska huvudområdeskurser om sammanlagt 15 högskolepoäng vardera ges i engelska, franska, historia, litteraturvetenskap, nordiska språk och tyska. Valbara kurser Internationell migration och etniska relationer (International Migration and Ethnic Relations), 15 högskolepoäng Internationell migration ingår som en av de mest grundläggande beståndsdelarna i en alltmer globaliserad värld. Kursen behandlar massmigrationens uppkomst och utveckling i ett globalt perspektiv, men fokus ligger på den stora Amerikautvandringen från Europa och på Sveriges och Västeuropas omvandling från utvandringssamhällen till invandringssamhällen. Ett långsiktigt perspektiv anläggs på såväl migrationens orsaker som dess konsekvenser för individ och samhälle, och såväl arbetskraftsmigration som flyktingskap behandlas. Etniska relationer behandlas utifrån begreppen diskriminering och integration. Kursen ges på engelska. Välfärdssamhällens framväxt (Development of Welfare States), 15 högskolepoäng Kursen behandlar olika vägar till och utveckling av några välfärdssamhällen under 1900-talet och det påbörjade 2000-talet. Välfärdssamhällena problematiseras utifrån de sociala, ekonomiska och politiska förutsättningar som förelegat i Sverige och i andra länder efter det demokratiska genombrottet och den ökande globaliseringen. Utformningen av grundläggande trygghetssystem, i första hand i Sverige, behandlas utifrån innebörden i att vara medborgare, och de olika trygghetssystemen problematiseras utifrån några grundläggande perspektiv som klass, genus, etnicitet och generation. Kursen ges på engelska. Introduktion i översättningsteori och översättningspraktik, 15 högskolepoäng Kursen behandlar översättningsteoretiska problem med tonvikt på kontrastiv analys. Skillnader mellan allmänspråk och fackspråk belyses. Särskild uppmärksamhet ägnas åt terminologifrågor. Inom kursens ram ryms praktiska övningar och en introduktion i användandet av datorbaserade översättningshjälpmedel. 4 (6)

5 Didaktik och kunskapsförmedling, 15 högskolepoäng Kursen berör olika aspekter av undervisning och lärande med relevans för kunskapsförmedlingen i de studerandes olika huvudämnen. Främst behandlas lärande i institutionell miljö: skola, högre utbildning, annan bildningsverksamhet. Olika sätt att se på kunskapsbildningen belyses. Dessa olika synsätt sätts i samband dels med olika didaktiska praktiker, dels med olika forskningsinriktningar inom det didaktiska fältet. Intermedialitet, 15 högskolepoäng Kursen behandlar relationer och interaktioner mellan text, ljud och bild inom olika konstarter och medier. En historisk belysning ges av de tekniska förutsättningarna för skilda mediatyper och samspelet dem emellan. Nyare konstformer relateras till framväxten av moderna medier och multimedialitet. Vidare uppmärksammas teoretiska frågeställningar och problem som rör exempelvis tolkning, förståelse och betydelsebildning, och hur allt detta är knutet till människans olika sinnen. Postkoloniala perspektiv (Introduction to Postcolonial Studies), 15 högskolepoäng Kursen ger en introduktion till postkoloniala teoribildningar med särskild relevans för historia och litteraturvetenskap. I kursen behandlas klassiska koloniala och postkoloniala texter från olika språkområden. I centrum står analys av skönlitterära texter och historiskt källmaterial. Möjligheter ges till specialisering inom ett visst ämne eller en särskild inriktning, till exempel genusteoretiska frågeställningar, kulturell identitet, begreppet Den Andre och frågan om hur kunskap produceras. Kursen ges vid behov på engelska. Akademiskt skrivande och publicering, 15 högskolepoäng Kursen syftar till att utveckla studenternas förmåga att producera och analysera vetenskapliga texter. Kursen berör textstruktur, språkliga aspekter, informationshantering, publicering och etik. Kursen innefattar också moment som användande av IKT-verktyg och presentation av figurer, tabeller och bilder. Språklig betydelse (Meaning in Language), 15 högskolepoäng Kursen sätter fokus på språklig betydelse och hur språk interagerar med allmänna kognitiva funktioner som perception, förståelse och minne. Den behandlar den semantiska frågan om vad språklig betydelse är, hur vi lär oss språk och hur språk förändras. Kursen ges på engelska. Examensarbete, 30 högskolepoäng Inom ramen för denna kurs ska den studerande genomföra ett examensarbete i form av ett självständigt forskningsarbete som presenteras i en uppsats. Kursen ges inom huvudämnet, eventuellt i samarbete med motsvarande inriktningar i närliggande ämnen. Handledning och examination sker i seminarieform. Omvärldskontakter Utbildningen samverkar aktivt med liknande utbildningar inom landet och i internationella nätverk. Inbjudna gästföreläsare medverkar i utbildningen. Examensarbeten kan utformas som rapporter, utredningar eller liknande efter samråd med externa intressenter. Undervisning och examinationsformer Undervisningsformerna varierar mellan olika kurser. Seminarieformen förekommer i större utsträckning än traditionella föreläsningar och studenterna examineras kontinuerligt genom ett aktivt seminariedeltagande. Viss undervisning kan komma att vara webbaserad. Examinationen består i huvudsak av muntliga presentationer och skriftliga arbeten medan vissa kurser kan innehålla laborativa moment och workshops, se respektive kursplan. Syftet är att variera examinationsformerna och anpassa dem till kursernas innehåll. 5 (6)

6 Utvärdering, studentinflytande, kvalitetsutveckling Programansvarig ansvarar för att kursutvärderingar genomförs. Utbildningen utvärderas kontinuerligt av studenternas kursombud. Kursombud träffar kursansvarig lärare efter varje termin och diskuterar utvärderingarnas resultat. En kontinuerlig dialog mellan kursansvarig lärare och studenter uppmuntras, liksom ett aktivt studentengagemang i programmets utveckling. Kvalitetssäkring sker genom att utbildningen aktivt samverkar med liknande utbildningar inom landet och i internationella nätverk bestående av experter inom respektive område. Undervisande lärare utvecklar kursinnehållet i nära anknytning till sina aktuella forskningsprojekt. I huvudsak undervisas studenterna av lärare med minst docentkompetens. Sammanställningar av kurs- och programutvärderingar arkiveras av institutionen. Examensbevis Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas eller skickas till: Växjö universitet, Studentcentrum/Examen, Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten eller på hemsidan De som fullföljt Masterprogram för språk, litteratur och historia, kan erhålla följande examen: Filosofie masterexamen (Huvudområde: Engelska eller Franska eller Historia eller Litteraturvetenskap eller Nordiska språk eller Tyska) Master (Two Years) of Arts (Major subject: English or French or History or Comparative Literature or Scandinavian Language or German) Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). 6 (6)