Uttorkning av betongprover

Transkript

1 Uttorkning av betongprover För betong med fokus på lågt vct, samt avjämningsmassans påverkan av uttorkningen Drying of concrete For concrete with focus on low water-cement ratio & the drying process impact of screed Henrik Frifelt, Wille Larsson Fakulteten för hälsa-, natur, och teknikvetenskap Byggingenjörsprogrammet Examensarbete 22,5 hp Handledare: Asaad Almssad Examinator: Asaad Almssad VT 2016

2 Sammanfattning: Fuktrelaterade skador motsvarar idag mer än 80 % av alla byggnationsskador. En del av dessa fuktskador kan uppstå vid för tidig applicering av ytskikt på betongkonstruktioner, så som för platta på mark eller mellanbjälklag. Nygjuten betong innehåller en stor mängd byggfukt vilken måste tillåtas att torka ut för att undvika att skador uppstår. Till vilken relativ fuktighet beror på vilket material som kombineras med betongen. Tiden tills att denna relativa fuktighet uppnås är ofta lång och är huvudsakligen beroende av betongens sammansättning och torkklimat. Den långa uttorkningstiden är ett problem i dagens byggindustri där prefabricerade konstruktionsdelar och effektivare arbetsrutiner har lett till att byggtiden minskats. Innan ett ytskikt appliceras på betongen beläggs den ofta med ett lager avjämningsmassa, överlag finns få källor om hur stor inverkan det har för betongens uttorkning. Ytterligare problem för betong grundar sig i osäkerheter kring mät- och beräkningsmetoder. Det saknas idag tillförlitliga beräkningsprogram för beräkning av uttorkningstiden av betong, och felaktiga utfärda fuktmätningar leder ofta till att ett för lågt RF-värde utläses. Målet med studien är att genom en experimentell undersökning se hur uttorkningen hos betong med tre olika vattencementtal skiljer sig i jämförelse med beräkningsprogrammen TorkaS 3.2 samt 2.0. Målet är även att se om ett lager avjämningsmassa ger ett fukttillskott till betongen och hämmar dess uttorkningshastighet. Resultatet visar en markant skillnad mellan uppmätt RF vid borrhålsmätning och beräkningsprogrammen TorkaS. Störst felmarginal påvisas för betong med vct 0,50 och 0,38. För 0,50 har TorkaS 3.2 och 2.0 en felmarginal på cirka 4 procentenheter respektive 6 procentenheter mot uppmätta värden. Slutsatsen är att programmen TorkaS 3.2 & 2.0 har efter utförda beräkningar i alla tre fallen underskattat uttorkningstiden hos betongen. Dock påvisas en stor skillnad mellan programmen. TorkaS 3.2 har med sin korrigeringsfaktor en betydligt lägre differens än TorkaS 2.0 har gentemot laborationstesterna. Slutsatsen är att programmen ej är tillförlitliga vid exakta beräkningar av uttorkningen hos betong utan bör mer användas som en vägledning. Vidare har studien påvisat att ett lager avjämningsmassa påverkar betongens uttorkning. Detta genom att mätningarna visat att en viss uppbromsning av betongens uttorkning sker för de högre kvalitéerna, 0,38 & 0,50. Gällande den lägre betongkvalitén sker det en direkt uppfuktning vid applicering av avjämningsmassa.

3 Abstract: Moist-related damages correspond with 80 % of all damage in construction. A part of this moistrelated damage occurs when the surface is applied to prematurely on concrete, such as with shallow foundations and intermediate floors. New cast concrete contains a lot of construction water, which must be allowed to dry out in order to avoid damage. In which case the level of relative humidity, RH, depends on the material combined with the concrete. The time until it reaches correct level of relative humidity is often long and is mainly dependent on the composition of the concrete and the climate. The length of drying time is a problem in today s construction industry where prefabricated structural components and more efficient working practices have led to a reduced construction time. Nowadays the concrete is often coated with a layer of screed before the coating is applied. Overall, there are few measuring guides for how much impact the screed has on the concrete s dehydration. Specifically, the problems are based surrounding the measurement and calculation methods for dehydration of concrete. There is currently no reliable calculation program for determining the drying time of the concrete. Also, wrongly performed relative humidity measurements often lead to an excessively low RH value. The goal of this work is that, through an experimental study, we can discover how the drying of concrete with three different water-cement ratios differs in comparison with the programs TorkaS 3.2 and 2.0. The aim is also to see if a layer of screed provides moisture to the concrete and thus inhibiting its drying speed. The result shows that there is a marked difference between the measured RH from borehole measurement and calculation programs TorkaS. The greatest error is detected on concrete with water-cement ratio 0, 50 and 0, 38. For 0, 50 has TorkaS 3.2 and 2.0 a margin of error around 4 % and 6 % against the measured values. The conclusion is that the programs TorkaS 3.2 & 2.0 have underperformed with calculations in all three cases and have underestimated the drying time of the concrete. However, the results have shown a big difference between the two programs. TorkaS 3.2 with the correction factor has a significantly lower differential than TorkaS 2.0 has towards the experimental results. The conclusion is that the programs are not reliable for precise estimation in the drying process of the concrete, but should be considered more as guidance. Furthermore, the study revealed that a layer of screed could extend the drying process of a concrete foundation with water-cement ratio of 0, 38 & 0, 50. Regarding the concrete with the water-cement ratio of 0,34, the layer of screed developed a higher level of moisture. This leads to a longer time before the concrete dries out.

4 Förord Föreliggande examensarbete utgör den avslutande delen på högskolingenjörsprogrammet i byggteknik, inriktning husbyggnad på Karlstads Universitet. Examensarbetet är utfört i samarbete med Skanska Asfalt och Betong, Skanska, Region Hus Väst i Trollhättan samt Hans Hedlund på Skanska Teknik AB. För oss har examensarbetet varit det mest spännande och givande under hela vår studietid. Betong som byggnadsmaterial är något vi båda alltid haft ett stort intresse av och som aldrig slutar förvåna oss. Därför är vi otroligt tacksamma över privilegiet att ha arbetat med så många kompetenta personer inom området. Först och främst vill vi tacka Malin Dahlstedt på Region Hus Väst Skanska, som bidrog till samordning utav arbetet. Vidare vill vi tacka Hans Hedlund för sin expertis inom ämnet, vår handledare Asaad Almssad för alla goda råd och vägledning samt Christer Dahlman och personal på Skanskas Betongstation för bidragandet med all kunskap och nödvändigt material. Ett extra tack vill vi rikta till Pete Meltcafe för alla vägledning inom RBK, och hjälp med fuktmätning. Utan Pete hade inte fuktmätningar som detta examensarbete bygger på, varit genomförbara. Slutligen vill vi också tacka BBM i Karlstad AB och Karlstads universitet som bidrog med finansiering av examensarbetet. Finansiärer: Skanska Asfalt och Betong, Trollhättan. Skanska Region Hus Väst, Trollhättan. Karlstads Universitet, Karlstad. BBM i Karlstad AB, Karlstad. Personer som bidragit med kunskap och vägledning: Pete Meltcafe, Auktoriserad Fuktkontrollant Betong, Skanska Asfalt och Betong AB. Hans Hedlund, Betongspecialist, Skanska Teknik AB. Malin Dahlstedt, distriktschef, Region Hus Väst, Skanska Sverige AB. Christer Dahlman, Produktionschef, Skanska Asfalt och Betong AB. Stefan Hurtig, Områdeschef, Skanska Asfalt och Betong AB. Fredrik Werner, Produktionschef, Region Hus Väst, Skanska Sverige AB.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Målsättning Avgränsning Målgrupp Betong och fukt Betong som byggnadsmaterial Platta på mark Hållfasthetsklasser Betongens beståndsdelar Cement Byggcement Bascement Vattencementtal Ballast Tillsatsmaterial Tillsatsmedel Relativ fuktighet Betydelsen av fukt i betong Betongens uttorkning Byggfukt Härdningsmetoders påverkan av uttorkning Emissioner Fuktbetingande skador, platta på mark Avjämningsmassa på betong Avjämningsmassa enligt Hus AMA Flytspackel Weber 140 Nova Primer Mätning av fukt och temperatur Osäkerhetsfaktorer RBK-Manual AMA

6 4.4 Borrhålsmätning Mätning i Laboratorier Mätinstrument Testo 605-h Betongdatorn Beräkningsprogram TorkaS TorkaS Begränsningar Utförande Reliabilitet och validitet Formbyggnation Gjutning Härdning Mätning hållfasthet och temperatur Fuktmätning Borrning av borrhål samt applicering av mätrör Mätning med givare Testo 605-h Avjämningsmassa TorkaS Resultat Uttorkningen hos ospacklad betong i labbmiljö Uttorkningen hos spacklad betong i labbmiljö Erhållna resultat jämfört med beräknade värden i TorkaS 3.2 & Skillnad mellan spacklad och ospacklad i kontrollerad miljö Resultat från uttorkningen utomhus Resultat från provkroppar utomhus innan inflyttning till kontrollerad miljö Resultat från provkroppar utomhus efter inflyttning till kontrollerad miljö Diskussion Utvärdering av resultat Byte av metod för provkropparna utomhus Faktorer som påverkat resultatet Resultatets påverkan av Bas- och Byggcement Torkning i kontrollerad miljö Angiven ort i programmet TorkaS Upprepning av fuktmätning i ett borrhål... 49

7 7.3.6 Analys av mätmetod Varför vissa mätvärden visar en uppfuktning Faktorer för valet av betong bortsett från uttorkning Hur relateras resultatet till annan forskning inom ämnet? Hållbar utveckling Rekommendationer Slutsatser Referenser Bilagor... I Bilaga 1. Formbygge i bilder.... I Bilaga 2. Gjutning av provkroppar.... II Bilaga 3. Erhållna värden från Betongdatorn III Bilaga 4. Montage av mätrör.... V Bilaga 5. Blankett F5, Mätning av RF.... VI Bilaga 6. Blankett F3, Montage av foderrör.... XXIV Bilaga 7. Tidplan baserad på TorkaS 3.2 & TorkaS XXIX Bilaga 8. Kalibreringskurvor fuktgivare... XXXIII

8 1. Inledning 1.1 Bakgrund I Sverige har idag ca 30 % av alla byggnader antingen mögel, mögellukt eller för höga fuktnivåer. Samtidigt spenderar svenska medborgare 90 % av sin tid inomhus och andas totalt under dygnet liter luft (Genano 2016). Tidigare nämnda problem har stor inverkan på hur inomhusmiljön upplevs och påverkar brukarens hälsa negativt. Vidare bidrar det till skador på material och konstruktioner. Mögel och fuktproblematiken motsvarar ungefär 45 % av alla problem och skador som upptäcks i samband med besiktningar (Boverket 2009). Grundkonstruktioner står idag för en stor del av de bristfälliga och underkända byggnadsdelarna i Sverige. Skillnader beroende på vilken typ av byggnad det rör sig om är dock markant. Småhus tillhör störst andel skadade och bristfälliga grundkonstruktioner tätt följt av lokaler, medan flerbostadshus påvisar lägst problem. I en uppskattning gjord av Boverket år 2009, bedöms prislappen för att åtgärda fuktproblemen i grunder till ca 60 miljarder kronor (Boverket 2009). Många av de skador som inträffar gällande grundkonstruktioner har sitt ursprung i att underliggande betongplattan har en för hög relativ fuktighet, RF, (BELAB 2016). Riktvärde för betong är att materialet innehåller ca 180 liter vatten per kubikmeter. Uttorkningsprocessen kan ta flera år, detta är dock inte styrande eftersom de material som kombineras med betongen inte kräver att den har helt torkat ut, däremot till en viss relativ fukthalt, RF. Fuktproblemen uppstår inte av betongen i sig, utan hos materialen som sammanfogas med den fuktiga betongen. Sammanfogningen styrs av det kritiska RF-värdet för materialet, vilket motsvarar det maximala RF-värdet som ka uppstå utan att riskera att fuktproblem uppstår (Rapp 2011). En anledning till att det idag uppstår fuktproblem med betongplattor, grundar sig i att mät- och beräkningsmetoderna är relativt osäkra eftersom det finns flera faktorer som kan påverka. En felaktigt utförd mätning resulterar ofta i att ett för lågt RF-värde utläses, vilket i kombination med att man vill hålla byggtiden ger effekten att ytbeläggning riskerar att appliceras för tidigt. Det i sin tur leder till att fuktproblem uppstår (Fagerlund 1999). Ytterligare ett problem är saknaden av pålitliga beräkningsprogram för uttorkning av betong, vilket skapar en osäkerhet vid tidsplanering gällande applicering av ytskikt på betongplattan. På grund av osäkerheten hos beräkningsprogrammen behövs en uppföljning av fukthalten alltid genomföras i form av en godkänd fuktmätning. Vid ett projekt utfört av Svenska byggbranschens utvecklingsfond, SBUF, med namn Beräknad uttorkningsprognos för betongkonstruktioner med tillgängliga prognosverktyg visade det sig att tre olika beräkningsprogram visade betydande skillnader vid beräkning av uttorkningstiden, trots att indata var samma (Lindvall 2012). Innan ytskikt appliceras, beläggs ofta betongen med en avjämningsmassa för att erhålla en jämn yta. Överlag finns få källor om hur avjämningsmassan påverkar uttorkningen av betongen. Enligt Johanssons studie medför dock beläggning av avjämningsmassa att betongen får ett fukttillskott och att uttorkningshastigheten hämmas en aning. Denna slutsats görs dock endast för den aktuella avjämningsmassan i studien (Johansson 2005). Företaget Cementa AB introducerade för några år sedan en ny produkt vilket benämns Bascement. Bascementet är framtaget för att tillgodose dagens högt ställda krav på ett hållbart samhällsbyggande, och håller på att ersätta Byggcement. Under litteraturstudien påträffades ett fåtal studier inom ämnet Uttorkning av betong där Bascement använts i recepten. Den enda 1

9 studien som hittades var Cementas egna utförda undersökning, där betong innehållande Bascement inte påvisar försämrad uttorkning gentemot Byggcement (Cementa AB 2010). Skanska i Trollhättan har upplevt bekymmer där uttorkningen av deras gjutna plattor sker för långsamt gentemot den beräknade tiden. Detta leder till onödiga störningar och kostnader i produktionen. För att påskynda uttorkningen har avfuktare och byggfläktar använts, vilket är ett dyrt och opraktiskt alternativ. En valmöjlighet är att välja en snabbtorkande betong d.v.s. med lägre vattencementtal, vct, för att förkorta uttorkningsperioden. Vid beräkningen av uttorkningstiden använder sig idag Skanska av programmet TorkaS. Programmet ger uttorkningstiden för att uppnå ett visst RF-värde. TorkaS upplevs idag att ha låg tillförlitlighet, vilket gör att framtagningen av ett nytt beräkningsverktyg behövs. 1.2 Problemformulering Den långa uttorkningstiden hos grundplattor i betong är ett betydande problem i dagens byggindustri, där prefabricerade konstruktionsdelar och effektivare arbetsrutiner har lett till att byggtiden minskas. Problemet innebär i praktiken att byggfukten hos betongen tar för lång tid att torka ut. Risken med att applicera avjämningsmassa för tidigt kan leda till att fukt stängs in i konstruktionen som på sikt kan leda till fuktrelaterade skador. Svårigheterna med fuktproblematiken kring betong är idag dess torktid och beräkningen av den. Hur stor är tidsskillnaden i uttorkningen mellan betong med ett vct 0,40 kontra ett vct på 0,50? Hur tillförlitligt är beräkningsprogrammet TorkaS för olika vattencementtal? Hämmas uttorkningen av ett lager flytspackling, om så är fallet är det av betydande karaktär? 1.3 Syfte Syftet med studien, är att i samarbete med Skanska Region Hus Väst, Skanska Teknik och Skanska Asfalt & Betong Syd, studera huruvida flytspackling påverkar uttorkningen av olika underliggande betongkvalitéer samt att bedöma beräkningsprogrammet TorkaS relevans, jämfört med erhållna resultat från borrhålsmätningar. 1.4 Målsättning Målet är att genom en experimentell studie se hur uttorkningen hos betong med tre olika vattencementtal skiljer sig mot varandra. Målsättningen är vidare att se hur uttorkningen hos betong påverkas av ett lager flytspackling, samt att jämföra hur betong med dessa vattencementtal skiljer sig i jämförelse med TorkaS vid beräkning av den relativa fukthalten. 1.5 Avgränsning Studien har begränsats till tre olika vattencementtal, vilka innefattar 0,50, 0,38 och 0,34. Provkropparna har förvarats i ett varmt utrymme med temperaturen 21 C, och ett kallt utrymme som följer utomhustemperaturen under månaderna mars-maj. Vidare begränsas provkropparna till ensidig uttorkning. 1.6 Målgrupp Studien vänder sig till Skanskas produktion och projektering inom husbyggnation, samt Skanskas utveckling av nya beräkningsprogram för marknaden. 2

10 2 Betong och fukt Fuktrelaterade skador motsvarar idag mer än 80 % av alla byggnationsskador. Samtidigt har antalet fuktskador ökat under senare år. Fuktskador är inte bara kostsamt att reparera, utan kan påverka brukarnas hälsa negativt och medföra allergier. Att stå inför valet av att riva eller reparera byggnader med fuktskador som är enbart några år gamla, är ingen ovanlig företeelse (Sandin 2010). För betong har fuktförhållandena en definitiv inverkan på materialets beteende i olika miljöer samt dess processer (AB Svensk Byggtjänst 1994). Betong i sig utgör ingen fara för fuktrelaterade skador, utan det är de material som kombineras med betongen som uppvisar skador (Rapp 2011). I detta kapitel redovisas betongen som byggnadsmaterial, samt den centrala rollen fukten har för materialet och dess uttorkningsprocess. 2.1 Betong som byggnadsmaterial Betong är ett av vår tids viktigaste byggnadsmaterial och armerad betong är det vanligaste alternativet vid all byggnation. Anledningen till detta grundar sig i betongens många goda egenskaper så som dess höga tryckhållfasthet, beständighet och slitstyrka. Materialet används med fördel på grund av dess goda brand- och ljudisoleringsegenskaper, samt formbarhet i dess färska tillstånd, vilket ger obegränsade möjligheter till att skapa fantasifulla konstruktioner. (Almgren 2009) Platta på mark Platta på mark, också kallad golv på mark, är den vanligaste grundkonstruktionen för husbyggnation i Sverige och infördes runt 50-talet. Det finns ett flertal olika konstruktionslösningar för platta på mark, generellt indelas betongplattorna under namnen kall respektive varm platta på mark. En varm betonggrund har underliggande isolering, medan en kall grund har en överliggande isolering eller ingen isolering alls. Under betongplattan skall ett dränerande och kapillärbrytande skikt finnas vilket i praktiken består av makadam eller singel. Fuktproblem hos betongplattor berör framförallt byggnader uppförda runt med kall platta (Elmarsson& Nevander 1994) Hållfasthetsklasser Betong indelas i standardiserade hållfasthetsklasser beroende på tryck- samt draghållfasthet. Detta för att kunna specificera önskad hållfasthet vid dimensionering av olika konstruktioner. Hållfasthetsklasserna för den fordrade tryckhållfastheten i betong benämns C25/30, C30/37 osv. Där siffrorna d.v.s. 25/30 ger ett mått på provtryckning av cylindriska respektive kubiska betongprovkroppars tryckhållfasthet i MPa (Boverket 2004). Den äldre indelningen benämns K30, K40 osv, och anger enbart tryckhållfastheten för kuber. 2.2 Betongens beståndsdelar Betongens beståndsdelar innehåller en blandning av cement, sand, sten, vatten och eventuella tillsatsmedel/tillsatsmaterial och framgår i figur 1. Figur 1. Förenklad illustrering av betongens beståndsdelar (Almgren 2009). 3

11 2.2.1 Cement Cement är ett bindemedel som används för att framställa betong, det kan beskrivas som Cement är ett hydrauliskt bindemedel i pulverform, som tillsammans med vatten bildar en hård massa (AB Svensk Byggtjänst 1994). Hydrauliskt bindemedel innebär alltså att materialet hårdnar genom reaktion med vatten, processen kan med fördel ske i både luft och vatten. Cementet har en stor betydelse för betongens egenskaper och valet av cement påverkar alltifrån den färska betongens hanterbarhet och gjutbarhet till den färdiga betongens hållfasthet, värmeutveckling, beständighet och färg. Det finns många olika typer av cement, i denna studie beaktas standarden i Sverige enligt SS-EN där huvudtyperna innefattar: CEM I Portlandcement CEM II Portland-kompositcement CEM III Slaggcement Portlandcement, CEM I, innefattar ett rent portlandcement, vilket innehåller en finmaldblandning av portlandklinker och gips. Portland-kompositcement, CEM II, innehåller minst 65 procent portlandklinker och resterande består av tillsatsmaterial som exempelvis kalksten, granulerad masugnsslagg, silikastoft, flygaska eller en blandning av dessa. Slaggcement, CEM III, innehåller högst 65 och minst 20 procent portlandklinker och resterande masugnsslagg (Burström 2007). Portlandcementet var i särklass den vanligaste cementsorten i Sverige fram till 90-talet men ersattes av byggcement, CEM II, på grund av miljöskäl. Portlandcementet ersattes även för att med hjälp av tillsatsmaterialen kunna skräddarsy betongen för olika ändamål. Blandningen av cement och vatten definieras som cementpasta, vilket fungerar som betongens lim med uppgiften att binda samman sand och sten till en homogen massa (Almgren 2009). Bild av uppbyggnaden hos cementpastan och hur cementkornen binder sig med vatten framgår i figur 2. Figur 2. Cementpastans strukturutveckling. Där: 1 - Avser direkt efter blandning. 2 - Efter ett par minuter. 3 - Vid bindningen. 4 - Efter några månader (Almgren 2009). 4

12 Byggcement Byggcement innefattar ett Portland-kalkstenscement, CEM II, och framtogs av miljöskäl för att ersätta rent portlandcement. Byggcement har en ordinär hållfasthetsutveckling och används vid vanliga betongarbeten som exempelvis husbyggnationer. Cementtypen innehåller portlandklinker och finmald kalksten där det är av stor vikt att kalkstenen har en hög kvalitet samt renhet (AB Svensk Byggtjänst 1994). Cementa håller under skrivande stunda på att fasa ut Byggcementet för att helt övergå till Bascement enligt Dahlman Bascement Bascement innefattar ett Portland-flygaskacement, CEM II, och är i Sverige framtagen av Cementa med avsikt att ersätta Byggcementet. Framtagandet av Bascementet skall tillgodose dagens högt ställda krav på ett hållbart samhälle. Detta genom att koldioxidutsläppen minskas genom en sänkning av klinkerandelen till 80 % jämfört med Byggcement Slite som ligger på 87 %(Cementa AB 2010). Bascementet skall även bidra till en smidig och stabil betong, ha en ökad prestanda, samt minska behovet av vatten och tillsatsmedel. Vidare är skillnaden mellan Portlandcement och Portland-flygaskecement att temperaturen har en större inverkan på hydratationen för den sist nämnda (AB Svensk Byggtjänst 1994). Flygaska som material och dess påverkan av betongens egenskaper hänvisas till kapitel Tillsatsmaterial Vattencementtal Mängden vatten i förhållande till mängden cement betecknas av vattencementtalet, vct, och bestämmer till största delen betongens hållfasthet och täthet (Almgren 2009). Vattencementtalets ekvation framgår i formel 1, för att ange mängden tillsatsmaterial används beteckningen vctekv där k motsvarar effektivitetsfaktorn för tillsatsmaterialen, detta framgår i formel 2. = (2.1) ekv= ( ) Där k = effektivitetsfaktorn för tillsatsmaterialen. (2.2) Ett lågt vct är gynnsamt ur hållfasthet- och täthetssynpunkt men självklart begränsas det till att betongmassan fortfarande är gjutbar och arbetbar. Ett lägre vatteninnehåll leder till att betongen blir styvare vilket slutligen innebär att materialet inte är gjutbar. Ett lågt vattencementtal innefattar betong med vct 0,40 och innebär att avståndet mellan cementpartiklarna blir mindre, vilket resulterar i ett lägre antal stora kanaler mellan partiklarna. Ett högt vattencementtal medför däremot en stor utspädning av cementpartiklarna, vilket gör att många och stora kanaler bildas mellan partiklarna (Almgren 2009). En ytterligare fördel hos betong med lågt vct är en kortare torktid än för normalt vct, detta kan med fördel användas i projekt där uttorkningstiden är av stor vikt (Elmarsson & Nevander 1994). Som tidigare nämnts har vattencementalet alltså ett starkt samband med betongens hållfasthetsklass. När det däremot gäller uttorkning är det inte lämpligt att klassificera betongen efter hållfasthetsklass. Verkligheten är att en viss hållfasthetsklass inte per automatik ger ett 1 Christer Dahlman Produktionschef Skanska Asfalt och Betong, intervju den 25 april

13 bestämt vattencementtal. Betongfabriker har olika tillvägagångsätt för att skapa en betong som har lika stor hållfasthet. Variationer av cementtyp, ballastens fukthalt och sammansättning, variation i vattenhalt och doseringsnoggrannhet leder till att en viss spridning sker, vilket exemplifieras i figur 3 (Rådet för ByggKompetens [RBK] 2012a) ,51-0,52 0,53-0,54 0,55-0,56 0,57-0,58 0,59-0,60 Antal fabriker 0,61-0,62 0,63-0,64 0,65-0,66 0,67-0,68 0,69-0,70 0,71-0,72 0,73-0,74 >0,74 Uppmätt vct Figur 3. Spridningen mellan uppmätt vct från ett antal olika fabriker för betong med hållfasthetsklassning C25/30 (RBK 2012a). Normal betong som används inom husbyggnationer har enligt Dahlman 1 ett vct mellan 0,45-0,55. Dock finns det möjligheter att idag framställa en arbetbar betong som sträcker sig ända ner till 0,32 med hjälp utav olika tillsatsmedel/tillsatsmaterial (AB Svensk Byggtjänst 1994). Se kapitel samt för detaljerad beskrivning av dessa Ballast Ordet ballast anger bergartsmaterial såsom grus, singel, makadam, sand och har en betydande roll för betongens egenskaper. Dess kornstorlek och gradering har bland annat inverkan på betongens vattenbehov och den färska betongens stabilitet och arbetbarhet (AB Svensk Byggtjänst 1994). Ballast kan antingen bestå av krossat eller okrossat material. Makadam anger krossat material medan singel anger okrossat bergmaterial med runda korn. Det är av stor vikt att kornstorleken är varierande för att kunna fylla ut de hålrum som uppstår runt de största kornen vilket illustreras i figur 4. Begreppet för maximal kornstorlek anges dmax och är betydande för dimensionering av armerade betongkonstruktioner, detta på grund av att minimumavståndet från fundamentets kant till armeringen styrs av kornstorleken. 1 Christer Dahlman Produktionschef Skanska Asfalt och Betong, intervju den 25 april

14 Figur 4. Ballast som fyller hålrummen optimalt (Burström 2007). I Sverige finns det god tillgång till ballastens utgångsmaterial vilket har lett till att grus, sand och filler utgörs nästan uteslutande av okrossat material (AB Svensk Byggtjänst 1994). På senare tid har dock en brist på naturgrus inom rimliga avstånd medfört en allt större övergång till krossmaterial, vilket betecknas som stenmjöl. Olämpliga ballastmaterial innefattar ballast som är förorenad av naturligt organiska material eftersom detta har verkan på betongens egenskaper, vilket innefattar fördröjning av betongs hårdnande och lägre sluthållfasthet (Burström 2007). Vidare bör porösa, lösa, glimmerrika, skiffriga eller förvittrade bergarter undvikas helt för betong (AB Svensk Byggtjänst 1994) Tillsatsmaterial Tillsatsmaterial i betong används som bindemedel för att komplettera cement, men även för att förbättra betongens egenskaper. De vanligaste tillsatsmaterialen i betong som huvudsakligen används på den svenska marknaden är silikastoft, flygaska och granulerad masugnsslagg. Flygaska: Materialet består huvudsakligen av kisel- och aluminiumoxidhaltigt glas och är en restprodukt från kolkraft- och kraftvärmeverk. Materialet används för att förbättra betongens egenskaper så som beständighet och täthet, samt för att minska cementförbrukningen och därmed koldioxidutsläpp (Miljöbetong 2014). Vidare förbättrar flygaska betongens stabilitet, arbetbarhet, samt minskar vattenseparation. Däremot blir effekten av vissa tillsatsmedel lägre vid inblandning av flygaska i betong. Det resulterar i att en ökad dosering av tillsatsmedel krävs för att erhålla önskad effekt (AB Svensk Byggtjänst 1994). Svenska regler för flygaska i betong regleras enligt SS-EN Silikastoft: Silikastoft är ett populärt tillsatsmaterial som är mycket användbart till sprutbetong och för att få en tät betong. Materialet består av finkornigt kiseldioxidpulver och är en restprodukt från exempelvis tillverkning av kiselstål, men materialet tillverkas även kommersiellt. Silikastoft används likt flygaska för att minska cementförbrukningen men också för att förbättra betongens stabilitet och minska risken för separation (Persson 2003). Enligt Burström (2007) kan silikastoft användas med fördel för att minska den totala torktiden hos betongen med upp till 50 %. Däremot har Dahlman 1 med sin långa erfarenhet inom branschen inte sett en enda riktigt undersökning som styrker Burströms teori med en så stor minskning av torktiden. Svenska regler för silikastoft i betong regleras enligt SS-EN :2005+A1: Christer Dahlman Produktionschef Skanska Asfalt och Betong, intervju den 25 april

15 Granulerad masugnsslagg: Materialet har en lika stor finhet som cement och består till huvuddel av kalcium och är en biprodukt som fås vid tillverkning av råjärn i masugn. Tillsatsmaterialet gör betongen ljusare med högre finish, samt ger en ökad beständighet och minskad värmeutveckling (Thomas Cement AB 2014). Svenska regler för granulerad masugnsslagg i betong regleras enligt SS-EN Tillsatsmedel Användningen av tillsatsmedel har som mål att modifiera eller ändra egenskaperna hos betongen i såväl färskt som hårdnat tillstånd. Tillsatsmedel för betongindustrin består av vattenlösningar av kemiska substanser, och utan tillsatsmedel skulle den avancerande byggteknik med betong som används idag ej vara genomförbar (Cementa AB 1999). Nedan listas några utav de vanligast förekommande tillsatsmedlen på den svenska marknaden. Flyttillsatsmedel: Flyttillsatsmedel används för att ge en mer lättflytande konsistens hos bibehållen betongsammansättning, och för att reducera betongens vattenhalt. Vidare kan medlet reducera krympning av betongen och ger mycket liten eller ingen retardation. Inverkan av flyttillsatsmedel hos den färska betongens egenskaper, är framförallt att det går att tillverka en betong med vct 0,32 som har god arbetbarhet (AB Svensk Byggtjänst 1994). Luftporbildande tillsatsmedel: Medlet tillsätts betong i syfte att göra den frostbeständig, detta genom att skapa en ökad lufthalt i betongen. Luftporbildande tillsatsmedel medför att vattenseparationen minskar och arbetsbarheten ökar för den färska betongen, dock sker större krympningar och försämrad tryckhållfasthet för den hårdnade betongen (AB Svensk Byggtjänst 1994). Accelererande tillsatsmedel: Medlet används för att accelerera betongens hållfasthetstillväxt eller för att påskynda tillstyvnadsförloppet. Detta används med fördel hos projekt för att förkorta påbörjandet av glättning på betonggolv efter gjutning, eller för att minska avformningstiden. Accelererande tillsatsmedel ger en kraftigare temperaturstegring hos den färska betongen och ökar krympningen för den hårdnade betongen (AB Svensk Byggtjänst 1994). Retarderande tillsatsmedel: Medlet fördröjer betongens tillstyvnande och tidpunkten när hållfasthetstillväxten börjar. Detta är lämpligt att använda vid långa transporter av betongen och gjutning vid höga temperaturer. Hållfasthetstillväxtens hastighet påverkas inte av retarderande tillsatsmedel när den väl har påbörjats, dock ökar normalt vattenseparation och den tidiga krympningen för betongen. (AB Svensk Byggtjänst 1994) 2.3 Relativ fuktighet Inom betongbranschen nämns ofta uttrycket RF, också kallad RH, vilket står för relativ fuktighet respektive relative humidity. Den aktuella fukthalten hos betong är av underordnad betydelse gentemot den relativa fuktigheten, eftersom materialet kombineras med andra material som exempelvis lim från mattor (Sandin 2010). Den relativa fuktigheten definieras som kvot av verklig ånghalt och ånghalt vid mättnad vid samma temperatur (Elmarsson & Nevander 1994). Med andra 8

16 ord är det alltså hur mycket fukt luften innehåller i relation till hur mycket luften kan maximalt innehålla. RF är dimensionslöst men i dagligt bruk anges det i procentenheter. För uträkning av den relativa fukthalten, se formel 3. = Där vs = mättnadsånghalten i [kg/m 3 ] v = ånghalten i [kg/m 3 ]. (2.3) 2.4 Betydelsen av fukt i betong Betong är ett extremt finporöst material vilket innebär att det förmår att binda fukt hygroskopiskt. Med andra ord kan betongen ta upp vatten det vill säga fukt från exempelvis luften. Fuktförhållandena i betong har en definitiv inverkan på materialets beteende i olika miljöer samt dess processer. Fuktförhållandena har även en central roll hos betongen med avseende på krympning, frostskador, sprickbildning, armeringskorrosion, men även de material som kombineras med betongen påverkas av dess fukt (AB Svensk Byggtjänst 1994) Betongens uttorkning Uttorkning av betong är en process som tar lång tid och i vissa fall även styr hela tidsplanen för ett byggprojekt. Betongens uttorkning är invecklad och det finns inga enkla eller generella samband för beräkning av uttorkningen. För att förstå komplexiteten av uttorkningen av betong beskriver Burström det enligt följande: Betongens uttorkning är ett komplicerat samspel mellan hur mycket vatten som binds kemiskt vid cementreaktionen (hydratationen), hur mycket vatten som binds fysikaliskt samt porsystemets förmåga att transportera vatten. Dessutom påverkar hydratationsutvecklingen samtliga ovan givna parametrar. Vidare är hydratationsutvecklingen temperaturberoende (Burström 2007). Generellt är ett riktvärde för mängden vatten i betong cirka 180 liter per kubikmeter. Det vatten som inte binds kemiskt respektive fysikaliskt och som skall torka ut benämns byggfukt, se kapitel för fördjupning inom byggfukt. Torktiden för betong beror på många olika faktorer vilka listas nedan (Hedenblad 1995). Huvudfaktorer som påverkar torktiden är: Byggfuktens storlek Torkhastigheten Ytterligare faktorer som påverkar betongens uttorkningsprocess är (AB Svensk Byggtjänst 2014b): Valet av vattencementtal Temperatur Nederbörd Härdningsmetod Tillsatsmaterial Tjocklek betong Dubbel- eller enkelsidig uttorkning Betong avger hela tiden fukt till sin omgivning, denna process upphör först när den relativa fuktigheten i materialet kommer i jämvikt med omgivningen, vilket innebär att materialet torkat ut. En betong kan ta flera år att torka ut, detta är dock inte styrande eftersom de material som 9

17 kombineras med betongen inte kräver att den helt torkat ut (Rapp 2011). Däremot måste betongen torka ut till kritiskt RF, för att undvika att fuktskador och emissioner uppstår. Problemen uppstår alltså inte i betongen i sig, utan för de material som kombineras med den. Exempelvis har mattlim ofta ett kritiskt RF på 85 %, om limmet kommer i kontakt med fuktig alkalisk betong med ett högre RF-värde kommer betongen bryta ner limmet. Detta leder till att limmet släpper samt avger gaser till omgivningen, så kallade sekundära emissioner (Cementa AB 2001). Se avsnitt för grundläggande beskrivning om emissioner. Uttorkningen för mellanbjälklag sker med dubbelsidig uttorkning vilket inte kommer beröras i denna studie. För platta på mark sker en enkelsidig uttorkning vilket innebär att materialet enbart har en riktning där uttorkningen kan ske (RBK 2012a). Enkelsidig uttorkning ger en längre torktid för betongen än en dubbelsidig uttorkning (AB Svensk Byggtjänst 2014b). Fuktprofilen över platta på mark visas i figur 5. Figur 5. Enkelsidig uttorkning för platta på mark med isolering. Där: a - Fuktprofil innan uttorkning. b - Fuktprofil efter uttorkning. c - Fuktprofil efter golvläggning. H - Betongens höjd. RF - Relativa fuktigheten (RBK 2012a) Byggfukt Byggfukt är fukt i konstruktionen och definieras som den mängd vatten som måste avges för att materialet eller byggnadsdelen skall komma i fuktjämvikt med sin omgivning (Elmarsson & Nevander 1994). För materialet betong är det således byggfuktens storlek som är av vikt för hur snabbt en betong torkar ut. Byggfukt innefattar enbart överskottsvatten i materialet. Vatten och fukt som binds kemiskt vid hårdnandet samt det som binds fysikaliskt skall således inte räknas som byggfukt. Generellt minskar byggfukten för betong med lågt vct, vilket huvudsakligen överensstämmer med att betongen är av en högre kvalitet (AB Svensk Byggtjänst 1994), detta illustreras i figur 6. 10

18 Figur 6. Illustrering av mängden byggfukt för olika typer av betongkvalitet (Elmarsson & Nevander 1994). Viktigt att ha i åtanke är att betong med lägre vct har en långsammare uttorkning än en med högre. Däremot blir ofta torktiden kortare eftersom byggfukten hos betong med lågt vct är mindre (Hedenblad 1995). För betong med extremt lågt vattencementtal kan byggfukten i vissa fall bli noll utan att någon fukt torkas ur betongen. Anledningen till detta är att mängden vatten som binds fysikaliskt samt kemiskt är så stor att ren självuttorkning sker (AB Svensk Byggtjänst 1994). Mängden byggfukt innefattar begynnelsefukthalen samt omgivningens påverkan. Även tillsatsmedel så som flyttillsatsmedel, silika-tillsatser och dylikt kan påverka mängden byggfukt. Begynnelsefukthalten är olika beroende på vilket material det rör sig om. För betong bestäms begynnelsefukthalten av hydratationsgrad, betongkvalitet och fukttillförsel i samband med härdning. Omgivningens påverkan beror på hur stor den relativa fukthalten är för omgivningen. Om exempelvis RF för omgivningen ligger på 90 %, blir mängden byggfukt som skall torka ut i betongen således lägre för att uppnå jämviktstillståndet, än för en omgivning med 60 %. Jämviktstillståndet innebär som tidigare nämnts att RF för betongen är lika stor som RF för omgivningen (Elmarsson & Nevander 1994). Fukt kan tillföras i samband med tillverkning, lagring, transport och byggnadsproduktion. För att minska byggfukten, d.v.s. fukthalten i materialet, skall det skyddas mot nederbörd samt markfukt under både transport och lagring. Vidare är det av stor vikt att materialet skyddas mot skador som läckage från installationer, och annat vatten som används under produktionen (Elmarsson & Nevander 1994) Härdningsmetoders påverkan på uttorkning För att skydda den nygjutna betongen från sprickbildning härdas betongen antingen med eller utan vattentillförsel. Vid härdning utan vattentillförsel förhindras avdunstning genom att en tät, icke sugande form sitter kvar, eller att en täckning av den fria betongytan sker med ett diffusionstätt material. Vid härdning med vattentillskott förhindras avdunstning genom metoden våttäckning med genomdränkta mattor som vid behov skyddas av något diffusionstätt material. Ytterligare metoder är att kontinuerligt spruta fritt vatten på betongytan, samt att vattenhärda betongen alltså sänka ner materialet i vatten. All härdning som sker genom tillskott av vatten påverkar betongens uttorkning och kan försena den totala torktiden (AB Svensk Byggtjänst 2014b). Det är således av stor vikt att bestämma vilken härdningsmetod som skall utföras i produktionen, för att kunna räkna med dess påverkan av betongens torktid vid projekteringen. 11

19 2.4.4 Emissioner Emissioner är ett samlingsnamn för de ämnen ett material avger till omgivningen, och flertalet av dessa är kraftigt fuktberoende. Emissioner kan både skada angränsande material, ge upphov till otrevlig lukt och påverka människors hälsa negativt (Hedenblad 1995). Det är därför av stor vikt att dessa ämnen är så låga som möjligt. Emissioner indelas i egenemission och sekundär emission. De ämnen som avges från ett material av sig självt betecknas egenemissioner. Sekundär emission är de ämnen som avges när ett material kommer i kontakt med ett annat och de påverkar varandra. Emissioner mäts vanligen som TVOC vilket står för Total Volatile Organic Compounds och innebär den totala halten flyktiga organiska ämnen. För betong är egenemissionerna mycket låga och knappt mätbara. Det är när material kombineras med betongen sekundära emissioner uppstår, exempelvis när mattlim kommer i kontakt med fuktig betong, vilket ger upphov till höga halter av TVOC (Cementa AB 2001). 2.5 Fuktbetingande skador,, platta på mark Som nämnts i tidigare avsnitt kan material som kommer i kontakt med fuktig betong skadas. Beroende på typ av material kan olika skador uppstå som exempelvis mögel, röta, golvmattor släpper, höga emissioner till omgivningen. Ju högre relativ fuktighet betongen har, desto större risk för skada av kombinerande material (Malmgren 1995). Nedan listas skador som kan uppkomma för material som kommer i kontakt med fuktig betong. Biologiska material Innefattar trä och andra material med biologiskt ursprung. Kontakt med fuktig betong kan utveckla mögelbildning och mögelpåväxt. Mögel ger ifrån sig skadlig lukt och kan i vissa fall även ge ifrån sig allergiframkallande sporer. Vidare sväller trägolv om den kombineras med fuktigt underlag, och röta kan bildas vilket bryter ned materialet (Malmgren 1995). Golvmattor och lim Innefattar PVC-mattor, linoleummattor samt vattenbaserande lim. Vidhäftningshållfastheten d.v.s. kombinationen matta-lim-betong påverkas kraftigt av den relativa fukthalten i betongen och framförallt då RF överstiger %. Procentsatsen är generell och hållfastheten beror på vilken matta, betong och lim som kombineras. Skadorna utmynnar i att mattan släpper eftersom vidhäftningshållfastheten är för låg (Malmgren 1995). Ytterligare en skada som kan uppstå är rörelser hos golvmattor. Det är framförallt alkalinivån i betongen samt kombinationen av alkali och lim som orsakar fuktrörelse av mattor (Malmgren 1995). Hos linoleummattor kan mikrobiell påväxt uppstå i mattans undre jutevävskikt om denna limmas direkt mot fuktig betong. För lim är det generellt det vattenbaserade limmet som ger upphov till skador, då det ofta har ett kritiskt RF på 85 %. Äldre lim som kontaktlim påvisar inga skador, detta eftersom limmet har en mycket hög kritisk RF-nivå, i vissa fall uppemot 100 % (Hulander 2010). Emissioner Material som kommer i kontakt med fuktig betong kan avge emissioner till sin omgivning vilket vissa kan bestå av skadliga ämnen. Beskrivning gällande emissioner görs i kapitel Skador som uppstår av emissioner är bland annat missfärgning av ekparkett och korkplattor. Skadan uppstår från vissa avjämningsmassor som ger ifrån sig ämnet ammoniak. Vidare ger nedbrytning av mjukgörare i vissa PVC-mattor ifrån sig illaluktande gaser till sin 12

20 omgivning (Malmberg 1995). Slutligen ger nedbrytning av mattlim att vissa gaser bildas, gaserna ger upphov till en dålig lukt och hälsobesvär (Hulander 2010). Skadorna som nämnts innan är kostsamma att åtgärda och ofta svåra att upptäcka. Det är därför viktigt att säkerställa att konstruktionen utförs på rätt sätt genom att kontrollera materialen samt att arbetsutförandet sker fackmannamässigt. Fuktmätning av betongplattor bör alltid genomföras innan beläggning utav ytskikt för att säkerställa att byggfukten har torkat ut (Betongföreningen 2013). 13

21 3 Avjämningsmassa på betong Avjämningsmassa används för att skapa jämna golv ovanpå gjutna grunder och bjälklag eller för att skapa ett fall i exempelvis badrum (Cementa AB 2001; Kakelplattan 2016). Vid användandet av avjämningsmassa där syftet är att lägga ett ytskikt ovanpå, rekommenderas att avjämningsmassan når ett RF på 85 %. Gränsen på 85 % kan dock skilja beroende på vilken tillverkare av avjämningsmassa som produkten köps från. Dagens problem vid beläggning av ytskikt på ett golv med avjämningsmassa är att om avjämningsmassan inte är tillräckligt uttorkad kan det leda till liknande fuktskador som vid fukt i betong, se kapitel 2.6. Vid en studie gjord av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut visade det sig att uttorkningen av avjämningsmassa i de flesta fall tar längre tid än vad tillverkaren anger. Resultatet visar att felmarginalen är större vid ett tjockare lager, vid spackling av ett lager på 30-40mm kan uttorkning ta så lång tid som dygn. Enligt studien visar även resultatet att problemen med emissioner endast har registrerats vid limning på avjämningsmassa med en fukthalt på >95% (SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut u.å.). Golvbranschens riksorganisation, GBR, har tillsammans med flera aktörer på marknaden sammanställt rekommendationer för hur beläggning av avjämningsmassa på undergolv av betong, lättbetong m.m. ska genomföras. Rekommendationerna grundas på tillverkarnas rekommendationer samt på de krav som Hus AMA 14 föreskriver i kapitel M. Anledningen till sammanställningen av rekommendationerna är att säkerställa låga emissioner, god vidhäftning samt ytdraghållfasthet. Detta ska resultera i att en god golvkonstruktion uppnås, vilket i sin tur motverkar sjuka och skadade byggnader. Rekommendationerna har baserats på vilket typ av undergolv avjämningsmassan ska appliceras på, vilken RF-nivå som kan uppnås, samt anges beläggningstjocklek i mm. GBR ställer som krav att mätningen på den underliggande betongen måste utföras av en godkänd RBK-kontrollant. Det är viktigt att tänka på att avjämningsmassan måste vara anpassad till underlag, beläggningsmaterial och ytans tilltänkta användningsområde. Krav på ytdraghållfasthet finns i GBRs limrekommendationer, även där är det viktigt att veta tilltänkta användningsområdet då kraven varierar (Golvbranschen riksorganisation 2015). 3.1 Avjämningsmassa enligt Hus AMA 14 De krav Hus AMA 14 ställer på avjämningsmassan som används av branschen idag grundar sig på tidigare problem, för mer info se kapitel 3.2. Kravs ställs på beläggningen av avjämningsmassan genom att den skall uppfylla klassificeringsegenskaperna enligt SS-EN Ytterligare krav som ställs är att avjämningsmassan ska vara fri från proteinet Kasein, uppfylla kraven under rubriken Provtagning av avjämningsmassor som finns i Hus AMA 14, samt att den ska tåla en fuktbelastning av 95 % RF vid läggning. Det är viktigt att avjämningsmassan är anpassad till underlaget där den ska appliceras så att det inte uppstår missfärgningar på den färdiga betongen. Det är även viktigt att den uttorkade massan har god vidhäftning till underlaget samt tål vatten och byggfukt. I AMA-14 under rubriken Provtagning av avjämningsmassor står det att vidhäftning hos siktet av avjämningsmassa får vid draghållfasthetsprov, vinkelrätt mot provytan, inte understiga 0,5 MPa (AB Svensk Byggtjänst a). Vid kontroll av den relativa fukthalten hos en avjämningsmassa har Golvbranschens riksorganisation utvecklat en metod. Kontroller genomförs genom att en provbit borras ut med ett kärnborr på minst 50 mm i diameter. Provbiten måste vara minst 15 mm tjock och om den spacklade massan är tunnare borras flera provbitar så att den sammanlagda mängden blir tillräcklig. Den utvunna massan 14

22 krossas och läggs i ett provrör som sedan försluts. Mätningen sker sedan i laboratoriemiljö, metoden påminner mycket om den metod som inte längre är godkänd för fuktmätning i betong. Vid beläggning av avjämningsmassa på betong innebär det att betongen får ett fukttillskott, vilket medför att betongens fuktfördelning ändrar sig jämfört med hur den hade varit vid kontinuerlig uttorkning. Under dessa förhållanden blir inte ett mätvärde på ekvivalent djup rättvisande utan en mätning bör ske i skiktet närmast avjämningsmassan, där fukttillskottet från avjämningsmassan blir som störst. Efter att mätvärden på det ekvivalenta mätdjupet och på det översta skiktet erhållits jämförs dessa mot det högsta godkända RF-värdet för konstruktionen. I vissa fall kan denna bedömning behöva kompletteras med ytterligare beräkningar eller mätningar. Golvkonstruktioner som består av tät betong, vilket är betong med vct 0,40 eller vakuum behandlad betong. Den fukt som tillförs genom limning kan vara tillräcklig för att tillsammans med alkali från betongen starta en nedbrytning av limmet. De tekniker som finns för att förebygga att limmet släpper är antingen att använda sig av ett annat lim, limningsteknik eller att lägga ett skikt lågalkalisk betong mellan betongen och limmet (AB Svensk Byggtjänst 2014c). 3.2 Flytspackel Flytspackel är en variant av avjämningsmassa och introducerades på marknaden 1977 för att underlätta arbetet med att skapa jämna golv. Tidigare användes en metod som kalas stålslipning, vid den tekniken applicerades ett 40-50mm tjockt lager av cementbruk eller finbetong uppe på plattan eller bjälklaget. Det största problemet med den tekniken var att få vidhäftning till underliggande betong men även att arbetstekniken var otillfredsställande. När flytspackel introducerades på marknaden ledde det till betydligt bättre arbetsmiljö och stora tidsbesparingar. I samband med att kraven på jämnhet hos den underliggande betongen ändrades fick flyttspackling en snabb tillväxt på marknaden. Mellan åren 1977 och 1983 användes flytspackling i 90 % av alla bostäder och lokaler som byggdes. Flytspacklet får sin lättarbetade egenskap genom att flyttillsatsmedel blandas i cementbaserat spackel, förr i tiden var det vanligaste tillsatsmedlet kaseinhaltiga proteiner. De problem som senare visade sig efter användandet av tillsatsmedlen från de tidiga åren var främst missfärgningar på ekparkett, korkmattor och i vissa fall även en dålig lukt. All byggnation från denna tid är dock inte skadad, utan i vissa fall har inga problem påträffats (Elmarsson & Nevander 1994). Problemen med missfärgningar och dålig lukt från denna tid beror på att när fuktig betong med en relativ fukthalt på mer än 75 % reagerar med proteinerna ger det upphov till ammoniak. Mjukgörare som används i mattor, lim, betong eller flytspackel påverkas av en hög RF och det kan resultera i en kemisk nedbrytning. Den kemiska nedbrytningen leder till att mjukgöraren sönderdelas och ger upphov till en söt och stickande lukt (Bornehag 1994) Weber 140 Nova Webers avjämningsmassa 140 Nova, som ersatt 4310 fibre flow, är en normaltorkande golvavjämningsmassa som används på underlag av betong, trä, sten/keramik samt flytande konstruktioner. Weber 140 Nova är rekommenderad vid användningsområden som bostäder, kontor eller offentliga anläggningar. Produkten levereras som torrprodukt och blandas på plats, den är pumpbar men kan även appliceras för hand. Innan flytspackling är det viktigt att försäkra sig om att underlaget är tillräckligt torrt, vilket ska motsvara rekommendationerna i Hus AMA 14. När avjämningsmassan har applicerats är den mattläggningsbar efter 1-9 veckor, torktiden blir kortare om bästa tänkbara uttorkningsklimat upprätthålls. Innan beläggning av Webers avjämningsmassa är 15

23 det viktigt att underlaget städas ordentligt för att primern ska få bästa möjliga vidhäftning (Weber 2016a, 2016b) Primer Primer används för att den har fyra egenskaper som är viktiga innan läggning av avjämningsmassa. Den första är att även fast städning av underlaget utförs mycket noggrant kommer det alltid finnas rester kvar, dessa rester binder primern upp genom en filmbildning. Den andra egenskapen som primern besitter är att den film som bildas hindrar att fukt från flytspacklet tränger ner i underliggande konstruktion. Tredje egenskapen är att primern hindrar luft att stiga upp till ytan och på så sätt ge upphov till blåsor och luftkratrar (Kakelplattan 2014). Fjärde egenskapen är att den skapar en bättre vidhäftning mellan underlaget och flytspacklet, vilket är viktigt för draghållfastheten. Primern bör appliceras 24 timmar innan tilltänkt flytspackling för att ge den bästa vidhäftningen. I studien har Finjas primer använts i utspädningen 1:3. Primern är en vattenspädbar styrakrylatdispersion med hög vidfästning som används vid förberedelser inför påläggning av avjämningsmassa på betong, trä och lättbetong. Doseringen anges olika beroende på vilket underlag applicering sker på (Finja 2010). 16

24 4 Mätning av fukt och temperatur Idag är det som krav vid uppförandet av offentliga lokaler d.v.s. skolor, sjukhus och äldreboende att ett ytskikt inte får påföras en platta eller bjälklag av betong innan den har torkat ut till en relativ fukthalt på 85 %. Det medför att entreprenören måste säkerställa att betongen i fråga uppfyller dessa krav, vilket sker genom att entreprenören kontaktar en fuktkontrollant som är godkänd av Rådet för Byggkompetens. Kontrollanten genomför fuktkontroller tills denne kan säkerställa att betongen i fråga inte har en för hög relativ fukthalt 2. På samma sätt som en fuktkontrollant genomför sina kontroller i praktiken, har mätningarna av den relativa fukthalten i studien genomförts. Genom kapitel 4 kommer teorin kring denna form av mätningar behandlas, samt belyses en del av de verktyg som används för bedömning av uttorkning samt hållfasthetstillväxt. 4.1 Osäkerhetsfaktorer Vid mätning av fukt finns det ett antal faktorer som kan påverka hur tillförlitligt resultatet är. En viss osäkerhet kan uppstå när nedanstående faktorer ej kontrolleras (Fagerlund 2010): Mättiden underskattas, vilket resulterar i att en för låg relativ fukthalt erhålls. Betongens temperatur vid mätningen kan ge upphov till att resultatet visar en för låg relativ fukthalt. Fuktgivarna påverkas av den yttre temperaturen, vilket kan resultera i olika felintervall beroende på givartyp. Stora skillnader i betongens temperatur kan ge upphov till felvärden. Vissa givare är mer känsliga, det beror på tillverkare. Mätningarna genomförs på ett felaktigt mätdjup. Ett för kort mätdjup ger en lägre RF än konstruktionen har. Att givarna är felmonterade eller felkalibrerade. Givaren är defekt och fungerar inkorrekt. Tätning av provrör vid borrhålsmätning inte är genomförd ordentligt, vilket kan resultera i ett för lågt RF. 4.2 RBK-Manual RBK står för Rådet för ByggKompetens, vilket är ett samarbete inom branschen som verkar för en hög kompetensnivå inom byggandet och att det finns tillgång till relevant och aktuella utbildningar. Rådets huvuduppgifter är att (RBK u.å.b): Påverka olika förändringar som sker i bygglagstiftningen avseende kompetens och behörighetskrav. Förtydliga mål och föreslå riktlinjer för utbildningar som ska tillgodose de krav som finns lagstiftade. Tillhandahålla utbildningar enligt dessa riktlinjer. Se till att det finns kompetenta lärare att tillgå och även se till att det finns aktuell kunskapsprövning. RBK har upprättat en manual gällande fuktmätning i betong. Manualen innehåller huruvida en fuktmätning skall genomföras för att ge ett rättvist och korrekt värde. Manualen bestod ursprungligen av 31 flikar men flera av dessa har sedan den senaste revideringen utgått. Idag består 2 Pete Meltcafe Auktoriserad Fuktkontrollant Betong Skanska Asfalt och Betong AB, intervju den 14 april

25 manualen av 24 flikar vilka innefattar syfte, allmänt om uttorkning och fuktmätning, förberedelser, rapportering, blanketter och ett flertal olika rutiner (RBK 2010a). En fuktkontrollant som är RBK-auktoriserad har bundit sig till att genomföra sina mätuppdrag enligt RBK:s kvalitetssystem. Vilket innebär att en fuktkontrollant från RBK utför sina fuktmätningar enligt vad deras manual föreskriver. En regelmässigt utförd fuktmätning tar minst fyra dygn, om en mätning genomförs under kortare tid finns det stor anledning till att fundera över ifall resultatet är tillförlitligt (RBK u.å.a). 4.3 AMA 14 1 Vid mätning av fukttillståndet för underliggande golv av betong skall kalibrering av mätutrustning, korrigering av mätvärden och annan viktig dokumentation utföras enligt gällande manual utgiven av Sveriges Byggindustrier eller liknande kvalitetssäkrat system. För golv som beläggs med avjämningsmassa skall fuktmätningen ske i betongskiktet under avjämningsmassan. Enligt AMA genomförs fuktmätningar främst för att kontrollera den relativa fukthalten i underlaget före läggning av ytskikt. Det för att säkerställa att byggfukten i framtiden inte kommer orsaka skador på beläggningen. En annan anledning till att en fuktmätning utförs är för att kunna bedöma hur framtida fukttillstånd kommer att utveckla sig (AB Svensk Byggtjänst 2014c). En fuktmätning skall enligt AMA genomföras på samma sätt som RBK:s manual förskriver. Mätmetoden uttaget prov, som RBK har visat inte ger ett korrekt värde se kapitel 4.6, har i AMA:s föreskrifter klassats som en ej godkänd metod och bör därför inte användas för bestämning av fukthalt i betong. En fuktmätningsrapport som genomförs enligt AMA:s angivelser skall innehålla följande punkter (AB Svensk Byggtjänst 2014c): Namn och adress på den ansvarige för mätningen Dokumenterad kompetens som kan påverkan fuktmätningen Rapportnummer Namn och adress på beställaren av mätningen Ändamålet för mätningen Utvalda mätpunkter med motivering Allmän beskrivning av objektet: Adress, våningsplan, rumsbeteckning m.m. Konstruktionsuppgifter som är av värde för mätningen som tjocklek på bjälklag eller platta, samt om det förekommer ingjutna värmerör. Vilka de ingående materialen är. Vid vilken tidpunkt och datum som provningshål borras. Tidpunkt då givare monteras samt vid vilken tidpunkt avläsning sker. Vilket fabrikat givarna är och när senaste kalibrering genomfördes. Vilken mätmetod som använts och om det förekommit avvikelser. Erhållna mätvärden. Temperatur på betongen som mätningen utförs i. Registrering av lufttemperatur under mätning. Eventuell osäkerhet i fuktmätningars mätvärden. Mätresultat. Rapporten skall signeras och datum skall anges. 4.4 Borrhålsmätning Borrhållsmätning används främst idag eftersom tekniken ger de mest rättvisande värdena när det gäller fukt i en betongkonstruktion (Fuktcentrum 2015). Mätning genom borrhål kan utföras på två 18

26 olika sätt, antingen genom kvarsittande givare eller genom portabel givare. Montage av båda typerna av givare sker på samma sätt, genom att ett borrhål borras till 40 % av plattans tjocklek. Hålet blåses rent och ett foderrör monteras och tätas ordentligt. Efter detta steg skiljer sig metoderna på så vis att den kvarsittande givaren monteras i röret och är efter fyra dygn redo att läsas av medan den portabla givaren inte monteras direkt utan provröret pluggas med en provrörsplugg. Efter tre dygn är den portabla givaren redo att monteras i hålet och efter angiven väntetid kan första mätningen läsas av (RBK 2012a). 4.5 Mätning i Laboratorier Vid fuktmätning i laboratorier utförs provtagningen genom att ett hål borras med 90mm i diameter. Hålet ska ha ett ekvivalent mätdjup som uppgår till 40 % av plattans tjocklek, den mängd betong som bilas bort bör uppgå till minst 15cm 3 och läggs i ett provrör omedelbart för transport till labb (RBK 2012a). Innan mätning påbörjas inväntas fuktjämnvikt mellan provet, innesluten luftvolym samt RFgivare. Luftvolymen i provet får max vara tio gånger så stor som provmassan, men ju större mängd luft ju längre blir mättiden (AB Svensk Byggtjänst 1994). Om kondens skulle uppstå i provröret anses provet ogiltigt och måste kasseras. Vid laborationstest är det viktigt att den omgivande temperaturen kontrolleras och får maximalt ha variationer på någon tiondels grad. För att säkerställa att temperaturen inte överstigit de hårt kontrollerade gränsvärdena bör loggning utföras (RBK 2012a). Det har under senaste året visat sig att mätning med uttaget prov ger en väsentlig underskattning av betongens RF, vilket beror på ett antal felkällor under provtagningsmomentet. Felet som upptäckts har en tendens att öka ju lägre vct mätningen utförs på, med detta som bakgrund bör beräkningar på lägre vct med TorkaS 3.2 användas med försiktighet. För att programmet skall kunna användas i bedömning av uttorkningstiden har en korregionsfaktor arbetats fram, där en viss procent läggs på det erhållna resultatet. Från branschens sida är idag metoden mätning i laboratorier utdömd, i alla fall så som den utförs idag (Fuktcentrum 2015). 4.6 Mätinstrument Vid mätningar av fukt i betong finns det många instrument att ta hjälp av på marknaden. Vissa av instrumenten är enkla i sitt utförande och vissa mer avancerade. De simpla mätinstrumenten bygger på att givaren hålls eller monteras mot betongen och där utför en mätning. Denna metod är dock inte att rekommendera då endast ett värde på hur fuktig betongen är på ytan erhålls. Exempel på givare som enbart mäter vid ytan är Tramex CME4. Ett annat alternativ för fuktmätning i betong är att instrumentet bygger på borrhållsteknik, vilket idag är en godkänd metod att mäta RF i en betongplatta. Vid borrhållsmätning borras ett hål och ett provrör monteras innan givaren påbörjar mätningen. Exempel på givare som använder sig av denna teknik är Testo 605-h1, Tramex CMEXpert II med flera (Proffsmagasinet u.å.). Denna studie har genomförts via användandet av fuktgivaren Testo 605-h1. Valet baseras på att givaren är godkänd enligt RBK och för att Skanska idag använder sig av denna typ. För att mäta hur länge vattenhärdning av betongen ska genomföras behövs data över hur hållfasthetstillväxten ter sig i betongen. För att få fram värden på tillväxten finns det olika dataprogram på marknaden som bygger på att slingor gjuts in i betongen, vilka i sin tur är kopplade till datalagraren. Programmet Skanska använder sig av heter Betongdatorn 5.0, men andra program som är vanliga är t.ex. MXL, BetongLogger 75 och Mitec AT40g (Skanska AB 2000; Metodia 2011a, 2011b; Mitec u.å,). I studien har Betongdatorn 5.0 använts eftersom det är en beprövad produkt av Skanska, för att avgöra hur länge provkropparna bör härdas och vilken temperatur betongen har. 19

27 Testo 605-h1 Testo 605-h1 är en fuktgivare som framtagits av företaget Testo Limited och är godkänd av RBK. Testo 605-h1 används genom metoden borrhållsmätning, vilket är en godkänd metod vid mätning av byggfukt i betongkonstruktioner. Mätintervallet är mellan % RF med en noggrannhet på ±3 % vid fukt i betong och -20 C till +70 C som intervall vid temperaturmätning med en noggrannhet på ±0,5 C. Givarens maximala mätdjup uppgår till 100mm. Den drivs av 3st AAA batterier vilket gör det möjligt att utföra mätningar där det inte finns tillgång till ström (Nordtec 2015). Kalibrering Kalibrering av fuktgivaren Testo 605-h1 ska utföras minst varje år för att mätvärdena ska vara aktuella. Kalibreringen utförs genom att mätvärdet hos givaren jämförs mot en referens under strikt kontrollerade förhållanden, vilket innebär att givaren placeras i en miljö med känd relativ fukthalt och med konstant temperatur. Efter kalibreringen ska en kalibreringskurva med tillhörande dokumentation gällande mätosäkerhet, spårbarhet och temperatur vid kalibrering bifogas. Kalibreringskurvan är unik för varje specifik givare. En givare kalibreras i intervallet % RF, vid RF-värdena 75, 85, 90 och 95 %. Kalibreringskurvan blir enbart aktuell för de värden som ligger inom det beprövade intervallet. Efter kalibreringen markeras varje värde i ett diagram och en linje dras mellan de testade värdena, se figur 7. Figur 7. Typisk kalibreringskurva för fuktgivare (RBK 2012a). När en givare är kalibrerad och kalibreringskurvan är upprättad så är den godkänd att användas för fuktmätning. Efter att givaren monterats och ett godkänt mätvärde har erhållits så används kalibreringskurvan på så sätt att det avlästa RF prickas in på axeln Avläst RF %, sedan dras en horisontell linje in i diagrammet tills kalibreringskurvan påträffas. Från den punkten dras en lodrät linje ner mot axeln Verkligt RF % och på så vis erhålls den verkliga relativa fukthalten i betongen (RBK 2012a). Montering Montering av fuktgivaren Testo 605-h1 genomförs genom att ett hål borras i betongen på utvald punkt. Diametern på borrhålet ska vara 16mm och borras med ett djup som uppgår till 40 % av plattans totala tjocklek. Den tillåtna marginalen är ±2mm. Därefter kapas ett foderrör så att längden är samma som hålets djup plus 40mm. Foderröret monteras därefter i borrhålet och för att röret ska 20

28 hållas tätt appliceras en tätningsmassa mellan flänsarna och längst ner på mätröret. Tätheten hos foderröret kontrolleras noga innan det försluts med en provrörsgummipropp. Innan mätningarna påbörjas kontrolleras givarens filter så att det inte är nedsmutsat eller skadat, om så är fallet bör det göras rent eller bytas ut. Efter kontroll av utrustningen tas tätningspluggen bort och mätröret kontrolleras så att det fortfarande tätar mot betongen, genom användning av täthetsprovaren. Givaren monteras i mätröret och givaren förs ner tills den nuddar betongen, det är viktigt att givaren vid montage inte är kallare än vad betongen är då det ger upphov till kondensutfällning på givaren. Vidare skall givaren tätas mot mätröret i överkant med tätningsmassa. Mätkonen monteras nu över givaren för att ge skydd under mätningen och för att minska temperaturvariationerna under mätning. Se figur 8 för montering av givare Testo 605-H1. Figur 8. Montering av givare Testo 605-h1 (RBK 2010b). För att loggning av temperaturen ska ske aktiveras datalagraren och monteras inuti mätkonen. Avläsningen av fuktgivaren sker tidigast efter 12 timmar när det gäller betong med ett högre vct än 0.40 och 48 timmar för en betong med ett lägre vct än Det är viktigt att notera tidpunkt för de utförda avläsningarna, så det finns aktuell dokumentation (RBK 2010b) Betongdatorn 5.0 Programmet Betongdatorn 5.0 är ett dataprogram som är framtaget av Skanska AB och används för att mäta temperatur och hållfasthetstillväxt i den gjutna betongen. Betongdatorn 5.0 ger användaren möjlighet att se vilket hållfasthet betongen uppnått vid en viss tidpunkt, samt se temperaturen i konstruktionen. Dessa data behövs för att veta när det är dags att riva formen, avsluta eventuell vattenhärdning och för att under vintertid se till att betongtemperaturen inte understiger fryspunkten. Betongdatorn 5.0 mäter temperatur och hållfasthet genom att givare antingen gjuts in vid gjuttillfället eller monteras i efterhand genom ett borrhål. Värdena registreras med en timmes intervall och sparas i datalagraren. För att läsa av de registrerade värdena ansluts en dator på sidan av datalagraren och Betongdatorn 5.0 startas för att få värdena i både tabell och graf (Skanska AB 2000; Tilfors & Arya 2011). 21

29 4.7 Beräkningsprogram för uttorkning av betong Det vanligaste programmet som Skanska använder sig av idag för beräkning av uttorkningen hos betong är TorkaS Programmet har tidigare getts ut i flera versioner, TorkaS 2.0 och TorkaS 1.0, dessa har kommit i flera uppdaterade versioner. I studien har beräkningar för uttorkningen hos betong har utförts genom TorkaS versionerna 3.2 och 2.0. Båda programmen är baserade på byggcement jämfört med den tidigare versionen 1.0 som var baserad på standardcement från Slite. Anledningen till att beräkningar har gjorts med båda versionerna är för att TorkaS 3.2 är baserad på en mätmetod där ett prov lyftes ut ur konstruktionen och transporteras till ett laboratorium där fukten sen mäts, vilket idag inte är godkänt eftersom den metoden kan ge en väsentlig underskattning av betongens RF. Problemet med underskattning av uttorkningen tenderar att öka ju lägre vct-tal betongen har. För att korrigera felet har en korrektionstabell tagits fram, där en viss procent läggs på det beräknade värdet, se figur 9. TorkaS 2.0 är baserad på provtagning genom borrhållsmetoden, vilket enligt RBK är en godkänd mätmetod vid rätt utförande (Fuktcentrum 2015). Figur 9. Diagram framtaget av Fuktcentrum (2015) för uppskattning av korrektionsterm i programmet TorkaS TorkaS 3.2 Programmets uppbyggnad och beräkningsgång förklaras i nedanstående text vilket ursprungligen är hämtad från Arfvidssons et.al. (2010) rapport. Först delas plattans tjocklek upp i ett visst antal beräkningsceller samt att det stabila tidssteget beräknas. För varje cell och tidssteg beräknas: Hydratationsutveckling. Jämviktsfuktkurva. Fukttransportegenskaper. Kemiskt bundet vatten. Fuktflöde till och från cellen under tidssteget. 3 Fredrik Werner Produktionschef Region Hus Väst Skanska Sverige AB, intervju den 15 april

30 Inverkan av alkali på RF och därmed på jämviktsfuktkurvan. Indata har hämtats från Fuktcentrums hemsida, och följer enligt nedan: Typ av konstruktion, det finns sex olika att välja mellan. I vilken ort beräkningen ska genomföras. Gjutdatum Vilket datum tätt hus uppnås, när betongen inte längre utsätts för yttre påverkan. Datum då uttorkningen påbörjas. Datum då uttorkningen ska vara avslutad. Uttorkningsklimat, vilken RF och temperatur som kommer påverka betongen utifrån. Betongkvalité, i form av vilket vct gjutningen kommer genomföras med. Vattenhalt per m 3 betong. Det finns ytterligare inställningar vilket tillåter användaren att kontrollera och eventuellt justera härdnings- och torkklimatet. Dessa aktiveras under fliken Torkklimat i menyn. Under fliken redovisas: Temperaturer. RF som omger konstruktionen. Regn (anges som R). Membranhärdning (anges som M). I programmet finns ett visst antal förprogrammerade orter. Vid val av ort ska den som anses ligga närmast och ha det mest liknande klimatet användas. Klimatdata som används i programmet är representativ för perioden Väderdata är baserat på ett normalt år, utan perioder av varken extrem värme, kyla, fuktighet eller torka. Vid markering av rutan fler inställningar under fliken förutsättningar kommer ytterligare en flik upp Temperatur påverkan och under denna finns fem nya inställningsmöjligheter: Gjuttemperatur. Typ av form. Eventuell formisolering. Eventuell täckning. Vind. Utdata som erhålls efter programmet genomfört beräkningarna är: RF på normalt mätdjup. RF-utvecklingen i hela konstruktionen. Beräknad temperatur i betongen TorkaS 2.0 Programmet TorkaS är baserat på en tidigare version, TorkaS 1.0. Skillnaden mellan de två versionerna är att 1.0 är framtaget för Slite Std cement och 2.0 är baserad på Byggcement. Att programmen är baserade på olika cement leder till att torkegenskaperna ter sig annorlunda. Syftet med att ta fram uttorkningsprogrammet TorkaS var att förebygga risken för fuktskador på angränsande material efter att konstruktionen i fråga är färdigställd. Data som uppdaterats mellan versionen 1.0 och 2.0 är cementtyp, torkklimat, utskriftsfunktioner och layout, vattenhalt har ersatts 23

31 med cementhalt och att betongtjockleken ligger mellan 7 och 35cm (SBUF u.å.). I programmet under fliken förutsättningar anges följande: Den typ av konstruktion som beräkningar skall utföras för. De två alternativen som finns är mellanbjälklag samt platta på mark. Vid valet av väderdata finns det tio orter att välja på, och vid val av ort används den som ligger närmast och antas ha liknande klimat som den aktuella platsen. Tätt hus anger det datum då konstruktionen är så pass tät att den inte kommer utsättas för ytterligare nederbörd i någon form. Under styrd torkning anges det datum då konstruktionen är helt tät och det finns möjligheten att styra inomhusklimatet. Slut, den dagen då betongen förutspås vara tillräckligt torr för att golvavjämning eller spackling kan göras. Vilket vct-tal som gjutningen kommer genomföras med. Vattenhalt anges i liter/m 3. Beräknade resultat erhålls under fliken resultat och kan väljas att skrivas ut eller sparas ned. 4.8 Begränsningar För att studien skall var av genomförbar omfattning har ett antal begränsningar upprättats. Mätning av fukt och temperatur har i studien begränsats till: mätmetod, mätutrustning och mätintervall. Enbart borrhålsmätning utföras eftersom att mätning via uttaget prov inte är godkänt enligt RBK. Mätutrustningen i studien består av fuktgivaren Testo 605-h1. Motivet till val av mätutrustningen baseras på att Skanska betong har mätare till förfogande under studien och att de har kompetens gällande det fabrikatet. Mätningar av Hållfasthetstillväxt har genomförts med Betongdatorn 5.0, vilket även det beror på att Skanska betong har tillgång till utrustningen och kunskap. Mätintervallet har satts till att under betongens första månad ske utifrån tillgång till givare. Efter första månaden sker mätning av fukt en gång per vecka, per betongkvalité. Provkropparna som förvaras kallt kommer mätas samtidigt som kropparna som förvaras varmt, för att få en så rättvis jämförelse som möjligt. Valet av antal provkroppar begränsas till sex lastpallar, vilket ger upphov till tolv provkroppar, se kapitel 5. Anledningen till att studien genomförs med tolv provkroppar beror på tillgången av utrymme. 24

32 5 Utförande Studien har utförts experimentellt där mätning av den relativa fukthalten hos betong med och utan avjämningsmassa har utförts. Laborationen genomfördes via gjutning av 12 provkroppar med dimensionerna 750x535x150 mm. Betong med tre olika vct har använts vid gjutningen varav fyra provkroppar har samma kvalité samt vct. Hälften av provkropparna förvaras inomhus i ett kontrollerat utrymme som håller ca 21 grader, andra hälften i ett okontrollerat utrymme som följer utomhustemperaturen för området. För varje lastpall appliceras avjämningsmassa på en av provkropparna, medan den andra behålls ej spacklad som referens. Provkropparna skall motsvara mitten hos en betongplatta på mark, vilket innebär att uttorkningen enbart sker uppåt, så kallad enkelsidig uttorkning. Betonglaborationen tog plats hos Skanska Asfalt & Betong AB i Trollhättan under perioden mars-maj. Gjutningen ägde rum andra mars 2016, slutdatum för mätningarna sattes till 29 maj Vid tidsbedömning gällande vattenhärdning för att motverka krympsprickor användes programmet Betongdatorn 5.0. När betongen uppnådde 35 % av sin hållfasthet avslutades härdningen. Mätning av den relativa fukthalten hos betongen pågick under två månader med fuktgivare. Vidare har en analys gentemot datorprogrammet TorkaS genomförts. 5.1 Reliabilitet och validitet Examensarbetet har haft som grund att ha en så hög reliabel vetenskaplig metod som möjligt, vilket verkställs genom att gjutning och mätningar utförs i enlighet med branschens arbetsmodell. Däremot finns ett flertal svagheter i tillförlitligheten som grundar sig i osäkerheterna kring själva mätmetoden, och all mätteknik. För alla typer av mätteknik är det i princip omöjligt att inte påverka objektet som mäts, vilket innebär att ett resultat aldrig kan vara 100 % tillförlitligt. Även själva mätmetoden har en stor känslighet och kan påverkas av ett flertal faktorer, vilket innebär att de erhållna värdena representerar enbart detta individuella fall. Det är således ej tillförlitligt att exakt erhållna resultat fås om denna laboration skulle utföras igen. Däremot bör tendenserna av fuktmätningar överensstämma med denna studie och därav anses tillförlitliga. Validiteten över examensarbetet bedöms vara relativt hög, eftersom mätning har skett av det som avsetts mäta. Validiteten begränsas dock av hur stor reliabiliteten är, vilket i detta fall innebär att validiteten är lika stor som reliabiliteten. 5.2 Formbyggnation Konstruktionen av formarna har designats för att lätt kunna transporteras samt vara stabila för att motverka kalvning vid gjutningen. Vidare har formarna designats för att ge upphov till 12 provkroppar vilka ska simulera en grundplatta med enkelsidig uttorkning. Detta genom användandet av sex lastpallar med mått 800x1200 mm, som kläs med pallkragar. Detaljerad ritning av formen hänvisas till figur

33 Figur 10. Formens inre mått angett i millimeter, mm. En 100 mm isolering av cellplast placeras på pallen för att motverka att betong rinner mellan gliporna. Isoleringens funktion är även att säkerställa att enkelsidig uttorkning sker genom att temperaturen under pallen inte ska kunna påverka uttorkningen, se figur 11. Varje lastpall avdelas på mitten med tvärgående formskivor som skruvas i reglar, vilket ger upphov till två provkroppar per pall. En provkropp har innermåtten 750x535 mm och gjuts med 150 mm betong. Insidan av alla provkropparna bekläs med diffusionstät plast för att säkerställa att enkelsidig uttorkning sker. Plasten har även som syfte att täta formen så att betongen inte rinner ut. Ytterligare stöttande brädor skruvade fast i pallkragarna och pallen på kortsidan för att stabilisera formen, vilket framgår i den färdiga formen hos figur 12 Figur 11. Sektionsritning över provkropparna angett i millimeter, mm. Figur 12. Färdigställd form. Ingen armering användes i formarna. Valet gjordes på grund av att armeringen enbart bidrar till att betongen får en högre draghållfasthet, och påverkar således inte betongens uttorkningsprocess. Armering valdes även bort på grund av praktiska skäl, så som lättare borrning av betongen och att förhindra hål i den diffusionstäta plasten. Märkning av gjuthöjden utfördes med svart permanent penna på alla sidor för att säkerställa rätt höjd vid gjutning. Slutligen sågades armeringsrutor till med 26

34 en vinkelslip för att nedföras i betongen, och skapa möjligheten att kunna lyfta ur betongen från formen. Hela byggnadsprocessen av formen, bild för bild, hänvisas till bilaga Gjutning Gjutningen utfördes i ett kallförråd på Skanska Betongstation i Trollhättan med startdatum , klockan 10:03. Utomhustemperatur under gjutningen var 1-2 grader Celsius. Betongen levererades från fabriken med en betongbil. Lossningen gjordes med hjälp av ränna till formarna, se figur 13. Tiden från att betongen levererades från fabriken, till lossning i formarna uppskattas till 2-4 minuter. Vattencementalet märktes på varje pall, och pallarna ställdes i grupper av tre på rad för att underlätta lossningen, se figur 14. Figur 13. Gjutning med ränna. Figur 14. Pallar förberedda för gjutning. Tre betongrecept användes under gjutningen, vilka innefattar vct 0,50, 0,38 samt 0,34. Blandning av vct 0,50 skedde först och vct 0,34 sist. Betong som hade dålig konsistens, det vill säga för mycket grus eller för lös, dumpades bredvid formarna. Recepten enligt följesedeln för respektive betongkvalitet framgår i tabellerna 1,2 & 3 nedan. Varje recept blandades med den minsta mängden på 2,3 m 3, detta för att säkerställa att respektive pall får samma sammansättning av betong och vattencementtal. 27

35 Tabell 1. Recept 1. Tabell 2. Recept 2. Tabell 3. Recept 3. Recept 1 Vct 0,5 Hållf.klass C35/45 Cement CEM2/A-V 52.5N D-max 16 Tillsatsreceptnamn S4 Material Mängd BAS CEM X 1948 DYNA SX-A 7,9 0-8 X 1112 VV 322 Blandad mängd 2,3 Recept 2 Vct 0,38 Hållf.klass C50/60 CEM2/A-V Cement 52.5N D-max 16 Tillsatsreceptnamn S4 Material Mängd BAS CEM X 1970 DYNA SX-A 13, X 806 VV 297 Blandad mängd 2,3 Recept 3 Vct 0,34 Hållf.klass C55/67 Cement CEM2/A-V 52.5N D-max 16 Tillsatsreceptnamn S4 SIKA Material Mängd BAS CEM X 2034 SIKA , X 1054 VV 350 Blandad mängd 2,4 Gjuthöjden för varje provkropp uppgick till 150 millimeter, detta säkerställdes genom mätning med tumstock samt markering med svart tuschpenna på formen. Med hjälp av en stavvibrator bearbetades betongen vid gjutningen och komprimerades till en homogen produkt. Vibreringen skedde systematiskt från kant till mitt, med snabba nedtryckningar och långsamma uppdragningar. Stavvibratorn nedfördes i betongen med en vinkel på 90 grader. Lättflytande betong komprimerades måttligt för att undvika separation, medan den styvare betongen komprimerades mer. I detta fall var vct 0,38 styv, medan vct 0,50 och 0,34 var lättflytande. Någon eftervibrering utfördes ej. Avjämning av ytan utfördes med ett svärd av stål, för att få en sådan fin yta som möjligt. Armeringsrutor med fasttejpade kablar till Betongdatorn 5.0 trycktes ned i betongen. Efter betongen härdat ett par timmar så att den fått en hård yta, flyttades hälften av formarna till ett varmgarage och resterande hälft flyttades till ett kallförråd, se figur 15, respektive figur 16. Detta för att härda en uppsättning av betong med vct 0,34, 0,38 och 0,50 i kontrollerad miljö och den andra i okontrollerad miljö. Anledningen till att pallarna inte flyttades direkt efter gjutning var för att motverka separation av betongen. Hela gjutningsprocessen, bild för bild, hänvisas till bilaga 2. Figur 15. Pallar förvaras kallt. Figur 16. Pallar förvaras varmt i labbmiljö. 28

36 5.4 Härdning Efter att betongen flyttats till kallt respektive varmt utrymme härdades betongen med vattentillskott för att motverka sprickbildning i enlighet med AMA Hus 14. Detta genom bevattning av betongens yta, samt påförande av en diffusionstät plastfilm för att förhindra avdunstning, se figur 17. För betong med lägre vct, det vill säga högre hållfasthet, påfördes mer vatten för att undvika sprickbildning på grund av de höga temperaturerna som uppstår vid härdningsprocessen. Betong som förvarades kallt vattnades mindre än de som förvarades i varmt utrymme. När betongen uppnådde 35 % av sin hållfasthet avslutades härdningen. Figur 17. Härdning av betong. 5.5 Mätning, hållfasthet och temperatur Mätning av hållfastheten samt temperaturen för samtliga betongklasser utfördes med hjälp av programmet Betongdatorn 5.0. Data som erhållits från loggning har i studien använts för att säkerställa att temperaturen inte har en differens på mer än 2 C, det för att mätningarna ska vara godkända enligt RBK. Provkropparna som förvarats utomhus har redan i studiens inledning bedömts vara utanför temperaturintervallet för en godkänd RBK-mätning men temperaturen har ändå registrerats och redovisas i kapitel 6, Resultat. I studien har Betongdatorn 5.0 även använts för att i inledningsskedet avgöra hur länge härdningen skulle utföras för provkropparna som förvarades varmt respektive kallt. Härdningstiden uppgick till tre dygn för de varma och sex dygn för de som förvarades kallt. Montage av Betongdatorn 5.0 genomfördes genom att kablar kapades i olika längder, för att med smidighet kunna nå datalagraren från varje provkropp. Varje kabel avskalades i ändarna, den ände som fördes ner i betongen tejpades med eltejp för att motverka kortslutning. Med hjälp av buntband fastklämdes kabeln med armeringsrutan, hela rutan trycktes sedan ner i betongen till ett ungefärligt djup på ca 70 mm, se figur 18. Den fria änden av kabeln kopplades sedan in i en port på datalagraren, se figur 19. Efter att kablarna monterades genomförde datalagraren en registrering av betongtemperaturen varje timme, dygnet runt. För mer teknisk information se kapitel En dator kopplades sedan till datalagraren, programmet Betongdatorn 5.0 öppnades och värden på temperaturen i betongen och det uppnådda hållfasthetsvärde erhölls i både tabell och graf, se bilaga 3. 29

37 Figur 18. Nedsänkning av mätslinga. Figur 19. Datalagrare med anslutande slingor. 5.6 Fuktmätning Fuktmätningarna i studien har genomförts enligt RBK:s fuktmätningsmanual med givarna Testo 605- h1 som enligt RBK är godkända. All dokumentation har skett i enlighet med deras krav och regler, dock har RBK:s företagsmärkning tagits bort på avläsningsdokumenten eftersom mätningar har genomförts av personer som inte är utbildade hos RBK. Givarna Testo 605-h1 används genom borrhålsmätning och är flyttbara genom pluggning av provhålet. Under studiens genomförande har tillgången på givare varit varierande, beroende på om de givare som Skanska betong disponerar har varit ute hos kund eller inte. Den första månaden under studie har tre givare varit tillgängliga under helger men från början av april har ytterligare sex givare tillhandahållits. Alla givare har kalibrerats och efter mätvärden erhållits har korrigering utförts med hjälp av korrigeringskurvan för respektive givare, temperaturkurva samt påläggning av osäkerhetskonstanter för att få ut den verkliga relativa fukthalten. I studien har mätningar genomförts på provkroppar i både kontrollerad inomhusmiljö och okontrollerad utomhusmiljö. Vilket medför att mätningarna utomhus inte är RBK godkända eftersom temperaturen skiljer sig mer än 2 C under mättiden och inte befinner sig inom intervallet C. Vid mätning av de provkroppar med vct som understiger 0,40 har mätning genomförts under minst 48 timmar och de provkropparna med vct 0,50 har mätning genomförts i minst 12 timmar (oftast 24 timmar). Den första mätningen genomfördes nio dagar efter gjutning. Borrhålen borrades tre dygn innan mätningen påbörjades. Mätningsstrategin utformades så att mätning av betongen med vct 0,34 prioriterades i början, det eftersom en betong med ett lågt vct har en kraftigare uttorkning i ett tidigare skede. Se figur 20 för monterade givare. Figur 20. Monterade givare under mätning. 30

38 Borrning av borrhål samt applicering av mätrör Innan borrning av mätpunkter påbörjades, märktes punkterna ut på betongen och en kontroll utfördes så att godkända avstånd uppfylldes. Vid genomförandet av borrning i studien användes en slagborrmaskin med ett borr som har en diameter på 16 mm. Borrningen i studien har genomförts till ett djup på 60mm med en tolerans på 0-2 mm, djupet är baserat på 40 % av plattans tjocklek som är 150 mm. En bit eltejp applicerades på borret vid en höjd av 60 mm från borrspetsen, när tejpen nådde ytan av betongen var det en indikation på att borren närmade sig rätt djup. För att kontrollera att borrdjupet inte översteg den godkända toleransen användes ett digitalt skjutmått som visade borrdjupet i enheten mm, med två decimalers noggrannhet. Det är mycket viktigt vid borrningen av mäthålen att ingen smuts eller borrkax blir kvar i hålen. För att motverka detta under borrningen användes en handblåsa, en dammsugare och en cylinderformad stålborste. När hålet erhållit rätt djup och är rent är det dags att montera mätröret som kommer sitta monterat under mätningarna. Innan montering kapades rören till en höjd av 100 mm, det för att givaren bör sitta så att den träffar betong i hålets botten. Mätröret monterades genom att tätningsmassa placeras runt de flänsar som finns i ena änden av röret. Därefter trycktes röret, med flänsänden neråt, in i hålet med hjälp av ett T-format verktyg. Det är av stor vikt att röret trycks ända ner i hålet så att ingen kringliggande betong eller tätningsmassa kan påverka RF-värdet i botten, där mätningen sker. Vid säkerställandet av att mätröret nått botten och att ingen tätningsmassa kan påverka mätningen användes en ficklampa som lyste ner i hålet. För att kontrollera att mätröret är tätt efter montage användes en gummiblåsa som pressades tom på luft och om blåsan ej fylldes med luft efter montage indikerade det att röret var tätt. När täthetskontroll var genomförd pluggades hålet med en provrörsgummipropp. All information som antecknades vid borrning av mäthålen dokumenterades i blankett F3, bilaga 6. Se figur 21 för hur mätrören ser ut färdigmonterade och hela monteringsprocessen av mätrör, bild för bild, finns i bilaga 4. Figur 21. Färdigmonterade mäthål i sex provkroppar Placering av borrhål Placering utav borrhålen sker normalt där betongen antas vara fuktigast, såsom svackor i betongen, på platser med sämre uttorkningsförutsättningar, låg temperatur eller där läckage av vatten har förekommit (RBK 2012a). Placering av borrhålen i studien valdes med hänsyn till anvisningar från Nordtec (u.å.) på att hålen inte ska borras närmare formens kant, andra hål eller lyftanordningar än två gånger borrdjupet, se figur 22. För att mätningen ska vara av relevans bör minst tre mätpunkter per provkropp borras, för att minimera risken för att ett mätvärde kan vara missvisande (RBK 2012a). 31

39 Figur 22. Ritning över mätpunkter angett i millimeter, mm. Hålen döptes till en siffra mellan 1 & 6, där 1-3 förvarades varmt och 4-6 kallt, samt med en bokstav A-F där A-C motsvarar en provkropp per pall, och D-F den andra provkroppen. Bokstäverna visar sedan vilken provkropp som spacklas, inne spacklades bokstäverna D-F och ute A-C. Se figur 23 & 24. Figur 23. Ritning över mätpunkter 1A-3F. Figur 24. Ritning över mätpunkterna 4A-6F. 32

40 5.6.2 Mätning med givare Testo 605-h1 Innan mätningar av fukten hos betongen i provkropparna kunde påbörjas krävdes det att luften i mätröret uppnått balans med betongens fuktighet, vilket enligt RBK:s manual sker efter tre dygn. Mätningarna genomfördes under första månaden med tre givare och från och med första april med sex eller nio givare. När en givare monteras är det första steget att placera givaren i samma miljö som provkropparna förvaras i. Anledningen är att den ska ha samma temperatur som betongen i provkroppen vid montage. Det för att om den inte har samma temperatur utan antingen en högre eller lägre temperatur finns risk att kondens bildas och mätvärdet blir missvisande. När givaren var redo att monteras togs provrörspluggen bort och givaren fördes ner i mätröret. Det är viktigt att täta ordentligt i den springa som blir mellan mätrör och givare, det genomfördes med samma typ av tätningsmassa som användes vid montage av mätrören, se kapitel Efter att givaren var monterad avvaktades avläsning i antingen 12 eller 48 timmar beroende på om mätningen utfördes på provkroppar med ett vct mindre eller större än 0,40, se kapitel Vid avläsning av mätvärden dokumenterades dessa i blankett F5 i RBK:s manual som finns under bilaga 5, dock är det viktigt att notera att RBK:s märkning på blanketten är bortredigerad eftersom avläsning utförts av oss skribenter som inte är utbildade enligt RBK. Vid avläsning dokumenterades noga vilken mätpunkt avläsning utförts på, vilken givare som använts, datum för montage, tid för montage, datum för avläsning, tid för avläsning, avläst RF, avläst temperatur på betongen. Efter dokumentationen av de tidigare nämnda punkterna utfördes beräkningar för att erhålla den verkliga relativa fukthalten i betongen. Innan beräkningarna genomförs måste kalibrerad RF utläsas, vilket görs genom att det erhållna mätvärdet läses av från den lodräta axeln på den specifika korrigeringskurvan för varje givare, se figur 25 för exempel på korrigeringskurva. Figur 25. Exempel på kalibreringskurva. Vid bestämning av verklig RF beräknas en korrigering som benämns Temperatur vid annat än 20 C. Vid beräknandet av korrigering för temperatur annat än 20 C användes formel

41 = (20 ) (5.1) Där K = Korrigeringsfaktor t = Temperatur ΔRF/ΔT utläses ur figur 26. Figur 26. Korrigeringsfaktor vid beräkning av RF (RBK 2012b). När de korrigerade värdena erhålls efter beräkning av temperatur vid annat än 20 C multipliceras det med korrigering pga. fuktkapacitet (konstant = 0,5) & mätosäkerhet (konstant = 2), efter detta erhålls verkligt RF. Efter att de beräknade värdena erhålls adderas dessa och den sammanlagda summan divideras den med antalet mätpunkter. Detta görs för att få fram ett snitt mellan de tre punkterna som använts i studien och på det sättet minska eventuella extremvärden från en punkt. 5.7 Avjämningsmassa Avjämningsmassa applicerades med en tjocklek på 10 mm, på en av de två provkropparna på varje lastpall, den 13:e april De provkroppar som avjämningsmassan skulle appliceras på, förbehandlades dagen innan den 12:e april 2016 med primer av märket Finja. Fabrikatet på avjämningsmassan som användes var Weber floor 140 Nova. Varje 20 kilossäck av 140 nova blandades med 4,2 liter vatten enligt fabrikörens anvisningar. Den angivna vattenmängden hälldes i en hink, sedan tömdes säckens innehåll i hinken samtidigt som massan blandades med en turbinvisp, se figur 27. Detta utfördes tills avjämningsmassan blev slät och fin. Figur 27. Blandning av avjämningsmassa. 34

42 Efter att avjämningsmassan färdigblandats, utfördes ett flytprov för att säkerställa godkänd konsistens, det vill säga rätt vattenhalt, se figur 28. Flyttesten utfördes genom att en ring (50x22 mm) fylldes med avjämningsmassan på en vit platta. Därefter lyftes ringen bort och massan flöt ut på plattan. Sedan kontrollerades dess maximala diameter, vilken skall enligt tillverkaren ligga mellan mm för att vara av godkänd konsistens. Figur 28. Flytprov för avjämningsmassa. Efter att flytprovet godkänds, hälldes avjämningsmassan på betongen, se figur 29. Påföringen skedde successivt på provkroppen där varje ny våd läggs i den gamla så snabbt som möjligt. Påföringen skedde snarast efter att blandning samt flyttest genomförts, detta för att undvika att massan hårdnar och få en försämrad flytbarhet. Ytan fördelades jämnt med hjälp av en tandad spackel. Höjden på avjämningsmassan sattes till 10 mm och säkerställdes genom mätning med tumstock på olika platser av provkroppen. Figur 29. Applicering av avjämningsmassa. 5.8 TorkaS Beräkningar av uttorkningstiden för provkropparna utfördes med programmen TorkaS 3.2 samt 2.0. Programmens uppbyggnad och funktioner hänvisas till kapitel 3.8, samt Inmatning av förutsättningar och de olika betongkvaliteterna utfördes i programmet före utsatt gjutdatum. Temperatur för de pallar som förvarades inomhus sattes till 21 grader för att spegla det klimat som provkropparna utsatts för. Gällande temperaturdata för pallarna utomhus användes en tabell som erhållits från Betongdatorn 5.0. Nederbörd sattes till noll eftersom provkropparna förvarades under skydd under hela tidsperioden. Startdatum och tätt hus sattes till den 2 mars 2016 samt slutdatum till den 29 maj

43 Efter inmatning, utförde programmen beräkningar av den relativa fukthalten i betongen vid en viss tidpunkt. De beräknade värden som erhölls i TorkaS 3.2 korrigerades enligt den utgivna korrektionstabellen. Efter korrigering samanställdes uträkningarna och fördes in i en tidplan i Microsoft Excel 2010, se bilaga 7 eller för diagramform se figur 30. Tidplanen fungerade som en uttorkningstidplan vilket användes för att jämföra värden erhållna från TorkaS 3.2 samt 2.0,mot de värdena från borrhålsmätningarna. RF(%) 100,00 98,00 96,00 94,00 92,00 90,00 88,00 86,00 84,00 82,00 80,00 02-mar 09-mar 16-mar 23-mar 30-mar 06-apr 13-apr 20-apr 27-apr 04-maj 11-maj 18-maj 25-maj Datum TorkaS 3.2 VCT 0,34 varmförråd TorkaS 3.2 VCT 0,38 varmförråd TorkaS 3.2 VCT 0,50 varmförråd TorkaS 2.0 VCT 0,34 varmförråd TorkaS 2.0 VCT 0,38 varmförråd TorkaS 2.0 VCT 0,50 varmförråd Figur 30. Diagram över uttorkningsdata från TorkaS 3.2 & TorkaS

44 6 Resultat Resultatet i studien illustreras i diagrammen nedan. Mätningarna har visat att betongen med det lägsta vattencementtalet är den som har kraftigast uttorkning. Under kapitel 6.2 finns diagram som visar de uppmätta uttorkningsresultaten och de värden som beräknats med programmet TorkaS 3.2 och 2.0. Alla värden i diagrammen som redovisas under följande kapitel finns på blankett F5 som hittas i bilaga Uttorkningen hos ospacklad betong i labbmiljö RF(%) 93,0 VCT 0,34 ospacklad i kontrollerad miljö 92,0 91,0 90,0 89,0 88,0 87,0 VCT 0,34 ospacklad 86,0 85,0 84,0 14-mar 23-mar 03-apr 10-apr 23-apr 08-maj 15-maj Mätpunkt 1A. 1B, 1C Datum Figur 31. Resultat av betong med vct 0,34 förvarad i ca 21 C och RF 35 %. I figur 31 syns att en betong med ett vattencementtal på 0,34 har kraftigast uttorkning under de fyra första veckorna. Under hela mätperioden som sträcker sig från 14 mars till 15 maj så har uttorkning skett med 5,3 procentenheter och når den 15 maj en relativ fukthalt på 86,8 %. 37

45 RF(%) 95,0 VCT 0,38 ospacklad i kontrollerad miljö 94,0 93,0 92,0 91,0 90,0 VCT 0,38 ospacklad 89,0 88,0 87,0 21-mar 12-apr 25-apr 03-maj 12-maj 17-maj Mätpunkt 2A. 2B, 2C Datum Figur 32. Resultat av betong med vct 0,38 förvarad i ca 21 C och RF 35 %. I figur 32 syns att en betong med ett vattencementtal på 0,38 har kraftigast uttorkning under de fyra första veckorna likt betongen med vct på 0,34. Efter den kraftiga utvecklingen i inledningsskedet så avtar uttorkningshastigheten markant. Under hela mätperioden som sträcker sig från 21 mars till 17 maj så har uttorkning skett med 4,8 procentenheter och når vi den 17 maj en relativ fukthalt på 89,8 %. RF(%) 100,0 99,0 98,0 97,0 96,0 95,0 94,0 93,0 92,0 91,0 VCT 0,50 ospacklad i kontrollerad miljö 19-mar 12-apr 15-apr 28-apr 05-maj 13-maj 18-maj VCT 0,50 ospacklad Mätpunkt 3A. 3B, 3C Datum Figur 33. Resultat av betong med vct 0,50 förvarad i ca 21 C och RF 35 %. Figur 33 påvisar att en betong med ett vattencementtal på 0,50 har relativt jämn uttorkning jämfört med betongen av kvalitéerna 0,34 & 0,38. Under hela mätperioden som sträcker sig från 19 mars till 18 maj så har uttorkning skett med 5,0 procentenheter och når den 18 maj en relativ fukthalt på 94,0 %. 38

46 RF(%) 100,0 98,0 96,0 94,0 14-mar 92,0 90,0 88,0 86,0 84,0 82,0 19-mar 21-mar 23-mar VCT 0,34 VCT 0,38 VCT 0,50 03-apr 12-apr 15-apr 12-apr 10-apr Figur 34. Förhållandet mellan betong med vct 0,50, 0,34 & 0,38 förvarad i ca 21 C och RF 35 %. Resultatet i figur 34 visar de olika betongkvalitéernas uttorkning under hela mätperioden. Det syns tydligt att de lägre kvalitéerna tidigt uppnår låg relativ fukthalt, vilket resulterar i att differensen i slutet uppgår till 7,2 % mellan vct 0,50 % och vct 0, Uttorkningen hos spacklad betong i labbmiljö 25-apr 23-apr 28-apr 05-maj 03-maj 13-maj 18-maj 12-maj 17-maj 08-maj 15-maj 80,0 14-mar 21-mar 28-mar 04-apr 11-apr 18-apr 25-apr 02-maj 09-maj 16-maj Datum RF(%) 91,5 VCT 0,34 spacklad i kontrollerad miljö 91,0 90,5 90,0 89,5 Spacklad vct 0,34 89,0 88,5 88,0 17-apr 30-apr 08-maj 15-maj Mätpunkt 1D. 1E, 1F Datum Figur 35. Resultat av spacklad betong med vct 0,34 förvarad i ca 21 C och RF 35 %. Figur 35 visar hur betong med vct 0,34 påverkas av ett 10 mm tjockt lager avjämningsmassa. Resultatet visar att avjämningsmassan ger en uppfuktning av betongen på ekvivalent djup under hela mätperioden. Uppfuktningen uppgår till 2,8 % för den aktuella betongen. 39

47 RF(%) 92,5 VCT 0,38 spacklad i kontrollerad miljö 92,0 91,5 91,0 90,5 Spacklad vct 0,38 90,0 89,5 20-apr 03-maj 12-maj 17-maj Mätpunkt 2D. 2E, 2F Datum Figur 36. Resultat av spacklad betong med vct 0,38 förvarad i ca 21 C och RF 35 %. Figur 36 visar hur betong med vct 0,38 påverkas av ett 10 mm tjockt lager avjämningsmassa. Resultatet visar att avjämningsmassan varken stoppar uttorkningen eller ger upphov till en långsiktig uppfuktning. Dock syns i diagrammet under kapitel 6.3 att en kort uppfuktning sker när avjämningsmassan appliceras. Uttorkningen sker sedan i samma tempo som den ospacklade provkroppen. RF(%) 98,5 VCT 0,50 spacklad i kontrollerad miljö 98,0 97,5 97,0 96,5 Spacklad vct 0,50 96,0 95,5 95,0 15-apr 21-apr 13-maj 18-maj Mätpunkt 3D. 3E, 3F Datum Figur 37. Resultat av spacklad betong med vct 0,50 förvarad i ca 21 C och RF 35 %. 40

48 Figur 37 visar hur betong med vct 0,50 påverkas av ett 10 mm tjockt lager avjämningsmassa. Resultatet visar att avjämningsmassan varken stoppar uttorkningen eller ger upphov till en långsiktig uppfuktning. Dock syns i diagram 42 att en kort uppfuktning sker när avjämningsmassan appliceras. Uttorkningen sker sedan i samma takt som den ospacklade provkroppen. RF(%) 100,0 15-apr 98,0 96,0 21-apr VCT 0,34 VCT 0,38 VCT 0,50 13-maj 18-maj 94,0 92,0 90,0 88,0 17-apr 20-apr 30-apr 03-maj 08-maj 12-maj 15-maj 17-maj 86,0 84,0 82,0 Datum Figur 38. Diagrammet illustrerar påverkan hos de olika betongkvalitéerna av ett 10 mm tjock lager avjämningsmassa. Figur 38 ger en tydlig bild av hur betongen påverkas av ett lager flytspackel, beroende på om den gjuts med vattencementalen 0,50, 0,34 eller 0,38. Betongen med vct 0,34 får en uppfuktning av avjämningsmassan jämfört med de andra två kvalitéerna. 41

49 6.2 Erhållna resultat jämfört med beräknade värden i TorkaS 3.2 & 2.0 RF(%) 100,00 98,00 96,00 94,00 92,00 90,00 TorkaS 3.2 VCT 0,34 varmförråd TorkaS 2.0 VCT 0,34 varmförråd Ospacklade Varmförråd 0,34 88,00 86,00 84,00 82,00 80,00 02-mar 09-mar 16-mar 23-mar 30-mar 06-apr 13-apr 20-apr 27-apr 04-maj 11-maj 18-maj Datum Figur 39. Skillnaden mellan beräknade värden i TorkaS och erhållna värden hos betong med vct 0,34. Figur 39 visar uttorkningen hos betong med vct 0,34 beräknat med TorkaS 3.2, TorkaS 2.0 jämfört med de experimentellt genomförda testerna. Resultatet visar att båda versionerna av programmet underskattar uttorkningen. När det gäller programmet TorkaS 3.2 är det en så pass liten skillnad att den är försumbar. 42

50 RF(%) 100,00 98,00 96,00 94,00 92,00 TorkaS 3.2 VCT 0,38 varmförråd TorkaS 2.0 VCT 0,38 varmförråd Ospacklat 0,38 varmförråd 90,00 88,00 86,00 84,00 02-mar 09-mar 16-mar 23-mar 30-mar 06-apr 13-apr 20-apr 27-apr 04-maj 11-maj 18-maj Datum Figur 40. Skillnaden mellan beräknade värden i TorkaS och erhållna värden hos betong med vct 0,38. Figur 40 visar uttorkningen hos betong med vct 0,38 beräknat med TorkaS 3.2, TorkaS 2.0 jämfört med de experimentellt genomförda testerna. Resultatet visar att båda versionerna av programmet underskattar uttorkningen. När det gäller programmet TorkaS 3.2 är det en så pass liten skillnad att den är försumbar. 43

51 RF(%) 99,00 97,00 95,00 93,00 Ospacklad 0,50 varmförråd TorkaS 3.2 VCT 0,50 varmförråd TorkaS 2.0 VCT 0,50 varmförråd 91,00 89,00 87,00 02-mar 09-mar 16-mar 23-mar 30-mar 06-apr 13-apr 20-apr 27-apr 04-maj 11-maj 18-maj Datum Figur 41. Skillnaden mellan beräknade värden i TorkaS och erhållna värden hos betong med vct 0,50. Figur 41 visar uttorkningen hos betong med vct 0,50 beräknat med TorkaS 3.2, TorkaS 2.0 jämfört med de experimentellt genomförda testerna. Resultatet visar att båda versionerna av programmet kraftigt underskattar uttorkningen. 44

52 6.3 Skillnad mellan spacklad och ospacklad i kontrollerad miljö RF(%) 99,00 97,00 95,00 93,00 91,00 Spacklad 0,34 Ospacklad 0,34 Spacklad 0,38 Ospacklad 0,38 Spacklad 0,50 Ospacklad 0,50 89,00 87,00 85,00 Figur 42. Skillnaden mellan spacklad och ospacklad betong i kontrollerad miljö. Datum Figur 42 visar att ett lager avjämningsmassa på 10 mm har olika påverkan på uttorkningen beroende på vilken betong den appliceras på. En betong med vct 0,34 får en markant uppfuktning på ekvivalent djup, medan 0,38 & 0,50 får en kortare uppfuktning som sedan övergår till normal uttorkning. 45

53 6.4 Resultat från uttorkningen utomhus Resultat från provkroppar utomhus innan inflyttning till kontrollerad miljö RF(%) 102,00 Provkroppar förvarat kallt 100,00 98,00 96,00 94,00 VCT 0,34 Kallförråd VCT 0,38 Kallförråd VCT 0,50 Kallförråd 92,00 90,00 10-apr 12-apr 14-apr 16-apr 18-apr 20-apr 22-apr 24-apr 26-apr 28-apr Figur 43. Uttorkningen hos provkroppar förvarade utomhus innan inflyttning till kontrollerad miljö. Figur 43 illustrerar mätvärdena för uttorkningen hos provkropparna utomhus, innan inflyttning i den kontrollerade miljön. Resultatet visar tydligt att mätning med RBK:s riktlinjer som mall inte fungerar då temperaturen har en större differens än 2 C och inte ligger i intervallet C. Enligt de erhållna resultaten ser det ut som att betongen med vct 0,50 under hela processen haft en relativ fukthalt högre än 100 %. Gällande betongen med vct 0,38 ser det enligt mätvärdena ut som den utsatts för en uppfuktning upp till över 100 %. Även den betongen med vct 0,34 ser enligt resultatet ut att ha utsatts för en uppfuktning, vilket är högst osannolikt Resultat från provkroppar utomhus efter inflyttning till kontrollerad miljö 30-apr Tabell 4. Skillnaden mellan provkroppar som förvarats inne respektive ute. Ospacklad inomhus Spacklad inomhus Ospacklad utomhus Spacklad utomhus VCT 0,34 86,81 [%, RF] 91,07 [%, RF] 92,03 [%, RF] 92,90 [%, RF] Ospacklad inomhus Spacklad inomhus Ospacklad utomhus Spacklad utomhus VCT 0,38 89,79 [%, RF] 90,57[%, RF] 95,16 [%, RF] 96,64 [%, RF] Ospacklad inomhus Spacklad inomhus Ospacklad utomhus Spacklad utomhus VCT 0,50 93,98 [%, RF] 95,48 [%, RF] 99,37 [%, RF] 98,98 [%, RF] 02-maj Resultatet i tabell 4 visar hur uttorkningen skett ute respektive inne för de tre berörda betongkvalitéerna. Resultaten visar att för en betong som förvaras i ett varmt kontrollerat utrymme är differensen betydligt större mellan spacklat och ospacklat. Det är även stor skillnad i uttorkning mellan proverna som förvarats kallt och varmt utan avjämningsmassa. 04-maj 06-maj 08-maj 10-maj 12-maj 14-maj Datum 46

54 7 Diskussion Diskussionskapitlet är tänkt att belysa olika faktorer som kan ha lett till eller påverkat de erhållna resultaten men även diskutera gällande indata och metod. Det finns ett flertal faktorer som under studiens gång varit svåra att kontrollera och påverka, dessa kan på ett eller annat sätt ha påverkat resultatet. Om deras påverkan kan ha lett till några konsekvenser diskuteras i följande kapitel. 7.1 Utvärdering av resultat Resultatet från studien påvisar att betong med lågt vct har en markant kortare torktid än den med normalt vct. För samma uttorkningstid, skiljer sig den relativa fukthalten hos betong med vct 0,34 och 0,50 med hela sju procentenheter. Jämförelse mellan betong med vct 0,38 och 0,50 visar en skillnad på cirka fem procentenheter. Anledningarna till att en snabbare uttorkning sker och att det tar kortare tid att nå ett lägre RF-värde belyses i studiens teorikapitel. Däremot anses den största faktorn till resultatet grunda sig i andelen cement hos de olika recepten. Receptet för betongen med vct 0,34 har cirka 54 % högre andel cement än betongreceptet med vct 0,50, vilket innebär att en större mängd vatten binds av cementet vid betongens härdningsprocess. Resultatet visar även att båda versionerna av beräkningsprogrammet TorkaS ger en underskattning av uttorkningstiden för betongen, gentemot utförda laborationsfuktmätningar. Störst differens påvisar versionen TorkaS 2.0 vilket ger en underskattning av den relativa fukthalten mellan fyra till sex procentenheter. För TorkaS 3.2 med korrektionstabellen sker också en underskattning av torktiden. Däremot har detta beräkningsprogam en högre relevans mot betong med lägre vct likt 0,34 & 0,38, där felmarginalen ligger runt en procentenhet. Dock påvisar programmet en underskattning av betong med vct 0,50 med hela fyra procentenheter. Avjämningsmassans påverkan på betongens uttorkning har via mätningarna visat att en viss uppbromsning av betongens uttorkning sker för de högre kvalitéerna, 0,38 & 0,50, däremot sker det en direkt uppfuktning av den lägre betongkvalitén 0,34. Att utfallet av studien resulterade i detta resultat var oväntat då en betong med ett lägre vct har en tätare porstruktur, vilket medför att den bör ha svårare att ta till sig yttre fukt. 7.2 Byte av metod för provkropparna utomhus. Metoden har konstruerats för att mätning skall ske på sex provkroppar inomhus och sex provkroppar utomhus. Varför hälften av provkropparna förvarats i utomhusmiljö är för att se en tendens i uttorkningen hos de olika betongkvaliteterna gällande skillnaden när de förvaras under mer reella förhållanden kontra i en kontrollerad miljö, vilket sällan förekommer på ett bygge. För de provkroppar som har förvarats och beräknats utomhus har det under arbetets gång konstaterats att mätningarna ger en stor osäkerhet och felaktiga mätvärden. Grunden till de felvärden som uppstår är att temperaturdifferensen utomhus varit mer är 2 C under mätningarna, och har legat utanför det godkända intervallet på C vid flera mättillfällen (RBK 2014a). Det medför att mätningarna som skett utomhus får ett stort procentpåslag på avlästa RF, det för att gardera att uttorkningen inte underskattas (RBK 2014b). Procentpåslaget gör att mätningarna berörs av en stor osäkerhet i form av en överskattning av det verkliga RF. Anledningen till att det godkända mätintervallet är satt mellan C är för att givarna kalibreras vid en temperatur på 20 C och osäkerheten stiger ju längre från kalibrerad temperatur mätningen utförs. Under utformningen av metoden var detta redan känt, dock gjordes valet att prova att genomföra mätningar under de reella förhållandena. Det eftersom examensarbete ej är bundet av RBK:s regler och inte har som mål att garantera en viss relativ fukthalt gentemot en andra part. En intressant del i studien var att se ifall de erhållna värdena skulle ha en så pass stor felmarginal så att de inte är 47

55 pålitliga, vilket konstaterades att de var. Förhoppningarna var att mätvärdena skulle följa en viss tendens och därigenom kunna ligga till grund för en tendenskurva och leda fram till en slutsats huruvida temperaturen påverkar uttorkningen eller ej. Efter att tre värden erhållits från respektive provkropp utomhus och det fastställts att värdena var ytterst felaktiga och ej följde någon tendens, ändrades utförandet. Utförandet ändrades till att provkropparna som förvarades kallt flyttades in i kontrollerad miljö den 23 maj 2016, det för att temperaturen i betongen skall stabilisera sig och mätningarna ska bli tillförlitliga. 7.3 Faktorer som påverkat resultatet Metodvalet har i sig ansetts relevant för att kunna nå det uppsatta målet i denna studie. Detta eftersom utförandet följer branschpraxis när det kommer till fuktmätning och gjutning. Däremot går det inte att undkomma att resultatet beror på vilka val, indata och material som har brukats. Förutom själva metoden finns det många faktorer som kan ha påverkat resultatet några av dessa är angelägna att ta upp och diskutera kring Resultatets ets påverkan av Bas- och Byggcement B I resultatet för skillnaden mellan programmen TorkaS och laboratorieförsöken syns en underskattning hos programmen. TorkaS är baserat på Byggcement, som har varit det mest förekommande inom branschen tidigare, och labbförsöken har genomförts med Bascement, som håller på att ersätta Byggcementet, se kapitel En studie genomförd av Cementa gällande skillnaden mellan Bas- och Byggcements uttorkning har resulterat i att Bascement har en snabbare uttorkning än Byggcement, se figur 44 & 45 (Cementa AB 2010). Det är högst troligt att detta har spelat en roll i det erhållna resultatet. Figur 44. Uttorkningen hos Bascement från Cementa AB (2010). 48

56 Figur 45. Uttorkningen hos Byggcement från Cementa AB (2010) Torkning i kontrollerad miljö I studien har hälften av alla provkropparna utsatts för torkning i kontrollerad miljö, medan resterande hälft har påverkats av temperatursvängningar i omgivningen. I praktiken sker sällan en uttorkning på detta vis. En kontrollerad uttorkning av en betongplatta startar oftast först när ett tätt hus erhålls, till dess påverkas betongen i plattan av både vatten, vind samt temperatursvängningar. Detta medför att uttorkningen av provkropparna i studien tar sin början vid det tillfälle då tätt hus erhålls på ett bygge, inte den dag då gjutning genomförs. Viktigt att ha i åtanke är att betong som blir äldre har en lägre uttorkningshastighet än ung betong (Hedenblad 1994). I praktiken innebär detta att om tätt hus erhålls efter exempelvis tre månader kommer betongen ha en lägre uttorkningshastighet vid detta tillfälle än direkt efter gjutning Angiven ort i programmet TorkaS I programmet TorkaS anges vilken ort som gjutningen genomförs i. Detta för att programmet hämtar väderdata, temperatur och luftfuktighet för den valda orten. Vid angivandet av ort finns det tio förprogrammerade tätorter att välja på. Det medför att vid en beräkning får den förprogrammerade ort som anses ligga närmast väljas, det kan i vissa fall ge ett missvisande värde. I studien genomfördes gjutningen i Trollhättan och den ort i programmet som ligger närmast är Göteborg. Det kan skilja nämnvärt i luftfuktighet när det gäller Göteborg, som är kustnära, mot Trollhättan som ligger inomlands. Det kan i sin tur påverka resultaten som beräknas fram för en bedömning av torktiden Upprepning av fuktmätning i ett borrhål Enligt RBK:s riktlinjer för en godkänd fuktmätning är det ej tillåtet att genomföra upprepade mätningar i samma borrhål, såvida givaren inte sitter kvar mellan mätningarna. I studien har varken tillgången på givare eller utrymmet för nya hål vid varje mätning varit tillräckligt stor för att uppfylla RBK:s riktlinjer. Hur detta påverkar slutresultatet är svårt att säga, risken som finns med att utföra flera mätningar i samma hål är att uttorkningen av betongen i botten sker snabbare än omgivande. För att försöka minimera denna felkälla har därför tre mätpunkter per provkropp använts och det resulterande värdet är ett snitt mellan dessa punkter. Ytterliggare en åtgärd har varit att inte utföra 49

57 en ny mätning förren tre dygn efter tidigare avslutad mätning, det för att luften i mätröret skall uppfuktas till samma RF som betongen i botten av röret har Analys av mätmetod metod Mätningar som resulterat i studiens resultat grundar sig på mätningar av fukt enligt borrhålsmetoden med Testo 605-h1 som fuktmätare. Själva borrhålsmetoden är i sig noggrann och tydlig med hur och vad som ska utföras. Däremot är det hanteringen av erhållna resultat från mätaren som anses lite diffus och fri för tolkning. Det är framförallt vid korrektionen för temperaturen som detta anses som ett problem. I korrektionsdiagrammet finns enbart tre vattencementtal utmärkta. Detta innebär att egna linjer måste föras in i diagrammet om vattencementtalet skiljer sig från de tre ursprungligen angivna, vilket kan vara en faktor till att felkorrigering av resultat uppstår Varför vissa mätvärden visar en e uppfuktu ppfuktning I de diagram som erhålls i resultatet ser det ut som att betongen har ökat i fukt mellan vissa mätningar. Anledningen till att värdena under dessa mätningar är högre beror på att en av mätpunkterna fått ett oväntat högt eller lågt värde, se tabell 4 & 5. Detta leder då till att hela snittet höjs eller sänks för den aktuella mätningen. Varför en punkt i vissa fall fått ett högre värde kan bero på flera faktorer som att tätningsmassa ramlat ner i det aktuella röret och påverkar RF, att givaren inte har samma temperatur som betongen eller att givaren av någon anledning utsatts för yttre fukt som vattenspill. Tabell 5. Det rödmarkerade värdet visar ett mättillfälle då en punkt erhåller ett lågt mätvärde. 50

58 Tabell 6. Det rödmarkerade värdet visar ett mättillfälle då en punkt erhåller ett högt mätvärde. 7.4 Faktorer för valet av betong bortsett tt från uttorkning Som nämnts i föregående text visar resultatet i studien att en betong med ett lågt vct har en betydligt snabbare uttorkning i ett tidigt skede än vad en betong med högre vct har. Denna slutsats var dock redan känd innan studien påbörjades. Med detta som grund är det aktuellt att fundera över varför inte mer byggnation utförs med en betong av lägre vct. Anledningen till detta beror på flera faktorer. En faktor är att betong med lägre vct är dyrare i pris på grund av större mängd cement, vilket vid byggnationer där tidspressen inte är av lika stor vikt bidrar till en onödig kostnad. Vid tillfällen där ett bygge är begränsat av en stram tidplan är den kostnad som skiljer mellan ett normalt och ett lågt vct inte av relevans i förhållande till kostnaden för eventuella förseningar. Ytterligare en faktor som påverkar valet av vct är hur stor kompetensen personalen på bygget besitter, eftersom en betong med lägre vct generellt är svårare att arbeta med och hantera. Vidare är valet av betongkvalitet beroende av hur lång transportsträckan från stationen till arbetsplatsen är eftersom en betong med lågt vct har en tidigare reaktion än en med ett högre vct. Reaktionen kan till viss del fördröjas genom retarderande tillsatsmedel, men medlet är både kostsamt samt bidrar till ökad separation och tidig krympning. 7.5 Hur relateras resultatet till annan forskning inom ämnet? Resultaten av studien påvisar att beräkningsprogrammet TorkaS beräknar en för snabb uttorkning gentemot utförda mätningar. Detta resultat skiljer sig nämnvärt från Andersson & Lundbergs (2007) arbete där slutsatsen är att TorkaS beräknar för långsam uttorkning. Varför resultaten skiljer sig kan grunda sig i valet av cementtyp vilket i det arbetet bestod av Byggcement. Andersson & Lundberg mäter även proverna mot TorkaS under en längre period än vad som är möjligt i denna studie, vilket kan bidra till att en skillnad av resultatet uppstår. För resultaten av hur avjämningsmassan påverkar uttorkningen av olika betongkvaliteter görs samma slutsats som Johansson (2005), det vill säga att ett fukttillskott sker till betongen och att uttorkningens hastighet hämmas något. Dock anser Johansson att fukttillskottet är för litet för att påverkar den relativa fukthalten nämnvärt vid det ekvivalenta djupet, trots att en maximal RF-ökning på 2,5 % sker. Den slutsatsen skiljer sig från denna studies eftersom en ökning på 2,5 % av RF anses som betydelsefull 51

59 7.6 Hållbar utveckling Studien bidrar till en hållbar utveckling eftersom den är tänkt att användas i arbetet med att motverka fuktrelaterade problem vid grundgjutning av betong. Genom att studera hur relevanta och tillförlitliga de dataprogram som idag används inom produktion är, skall det kunna ges svar på vilka tidsförhinder som kan tänkas stötas på och hur dessa skulle kunna motverkas. Studien kan även bidra till en hållbar utveckling genom att valet av betong ur uttorkningssynpunkt beaktas under projekteringen av en byggnation. Detta genom att större fokus läggs på valet av vattencementtal för att kunna nå godkänd fuktnivå under den tilltänkta byggtiden. Om kunskapen inom detta område ökar och beräkningsprogrammens blir mer pålitliga kan det ge effekten att färre problem sker kring uttorkningen av byggfukt. Företag kan vid rätt val av betong i projekteringen slippa lägga stora resurser för att påskynda uttorkningen med hjälpmedel så som avfuktare och fläktar vilket förbrukar stora mängder energi. Huruvida försöken med avjämningsmassan kommer bidra till en hållbar utveckling tål att diskuteras. Bedömningen görs att eftersom den har en viss påverkan av betongens uttorkning genom att en uppbromsning sker, bidrar det till en större osäkerhet om tidpunkten när betongen kommer nå godkänd fuktnivå för beläggning av ytskikt. Osäkerheten kring hur mycket avjämningsmassa påverkar betongens uttorkning kan ge effekten att arbetsmomentet planeras in i tidplanen med större försiktighet. 7.7 Rekommendationer Det är viktigt att poängtera att TorkaS är ett prognosverktyg och bör aldrig ersätta fuktmätningar. Däremot rekommenderas att uppdatera beräkningsprogrammet TorkaS utifrån Bascement eftersom cementtypen skiljer sig gentemot Byggcement ur uttorkningsperspektiv. Ytterligare rekommendation är att basera programmet utifrån borrhållsmätningar och inte uttaget prov, eftersom borrhålsmätningar är den enda godkända fuktmätningen enligt RBK. Gällande rekommendationer vid applicering av avjämningsmassa anses det vara klokt att avvakta tills godkänd relativ fukthalt kan garanteras. Fukthalten bör kontrolleras genom godkända mätmetoder och av en godkänd fuktkontrollant. 52

60 8 Slutsatser I projekt där tiden är av stor vikt kan betong med vct < 0,40 användas med fördel för att förhindra förseningar i produktionen som uppstår till följd av för långsam uttorkning. Betong med lågt vct påvisar en avsevärt kortare uttorkning än betong med normalt vct på 0,50. Avjämningsmassans påverkan på betongens uttorkning har via mätningarna visat resultat i att en viss uppbromsning av betongens uttorkning sker för de lägre kvaliteterna med vct 0,38 & 0,50, däremot sker det en direkt uppfuktning av den högre betongkvalitén d.v.s. vct 0,34. Båda versionerna av beräkningsprogrammet TorkaS ger en underskattning av uttorkningstiden för betongen, gentemot utförda laborationsfuktmätningar. TorkaS 2.0 påvisar störst differens mot utförda fuktmätningar och har minst tillförlitlighet. TorkaS 3.2 med korrektionstabell påvisar en avsevärd underskattning av betong med vct 0,50. Däremot har TorkaS 3.2 med korrektionstabellen en högre relevans gentemot betong med lägre vattencementtal som 0,34 & 0,38 men en viss underskattning sker fortfarande. 53

61 9 Referenser AB Svensk Byggtjänst. (1994). Betonghandbok - Material, utgåva 2. Stockholm AB Svensk byggtjänst. (2014a). Beläggningar av avjämningsmassa. Hus AMA 14 MHJ. AB Svensk byggtjänst. (2014b). Betonggjutningar i hus. Hus AMA 14 ESE. AB Svensk byggtjänst. (2014c). Kontroll av relativ fuktighet (RF). Hus AMA 14 YSC.121. Almgren, T. ( ) Betong- och armeringsteknik. Sveriges Byggindustrier Göteborg Andersson, S. & Burnelius, J. (2014). Miljöbetong. Halmstad Andersson, P. & Lundberg, N. (2007). Analysjämförelse mellan dataprogram och uppmätt RF i betong. Lund Arfvidsson, J. Hedenblad, G. & Nilsson, L-O. (2012). Datorprogrammet TorkaS 3.0, som prognosverktyg vid val av ekonomisk betongkvalitet från uttorkningssynpunkt. 1.pdf Boverket. (2004). Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04. Karlskrona: Boverket BELAB. (1994). Effektivt byggande med en kort byggtid för betongen. [ ] Bornehag, C-G. (1994). Mönsteranalys av inomhusluft Undersökning av luftkvalité i sjuka hus med flytspackelproblem. Boverket. (2009). Så mår våra hus Redovisning av regeringsuppdrag beträffande byggnaders tekniska utformning m.m. [Elektronisk]. Karlskrona: Boverket 09_BETSI.pdf [ ] Burström, P-G. (2007). Byggnadsmaterial Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper. Lund: Studentlitteratur AB Cementa AB. (2010). Bascement Teknisk beskrivning Cementa AB. (1999). Den sammanhållande kraften. Danderyd: Cementa AB. Cementa AB. (2001). Sunt byggande med betong ger friska golv. Danderyd: Cementa AB. Elmarsson, B. & Nevander, L-E. (1994). Fukt handbok Praktik och teori. 2. rev [och utök.] utg. Stockholm: AB Svensk byggtjänst. Fagerlund, G. (2010). Hög betongkvalitet ger kort och säker torktid även under ogynnsamma klimatförhållanden. Bygg & Teknik.(2). s Finja AB. (2010). Finja primer. [ ] Fuktcentrum. (2015). Korrigering av beräkningsresultat. [ ] 54

62 Gillberg, B. Fagerlund, G. Jönsson, Å. & Tillman, A-M. (1999). Betong och miljö Fakta från betongforum. Trelleborg: AB Svensk Byggtjänst Genano Svenska AB (u.å.). Inomhusluften som en bra första hjälp fungerar en luftrengörare av nanoklass. [ ] Golvbranschens Riksorganisation, GBR. (2015). Branschrekommendationer för beläggning av avjämningsmassa som underlag för golvbeläggning pdf [ ] Hedenblad, G. (1995). Uttorkning av byggfukt i betong Torktider och fuktmätning. SBUF Hulander, T. (2010). Alkalisk fukt i betong kemiska reaktioner. FuktskadeTeknik AB. [ ] Johansson, N. (2005). Uttorkning av betong Inverkan av cementtyp, betongkvalitet och omgivande fuktförhållande. (Rapport TVBM 3124). Lund tekniska högskola. Kakelplattan AB. (2016). Inför flytspackling. [ ] Kakelplattan AB. (2016). Flytspackel. [ ] Lindvall, A. (2012). Beräknad uttorkningsprognos för betongkonstruktioner med tillgängliga prognosverktyg. SBUF. NR: Metodia Byggkontroll AB. (2011a). För temperatur och hållfasthetsutveckling i betong BetongLogger [ ] Metodia Byggkontroll AB. (2011b). För temperatur och hållfasthetsutveckling i betong mxl. [ ] Mitec Instrument. (u.å.). Mitecs universella datalogger AT40g. [ ] Nordtec instrument AB. (2015). Produktinformation Testo 605-h1. Under fuktgivare Testo 605-h1. [ ] Nordtec instrument AB. (u.å.). Instruktion för RF-bestämning i borrhål. [ ] Persson, B. (2003) 13 års studier visar att silikastoft gör brobetong mer beständig. Husbyggaren, (3), ss Proffsmagasinet. (u.å.). Fuktmätare i betong. [ ] Rapp, T. (2011). Fuktmätning i betong. AMA-nytt Hus 2/2011, ss

63 RBK, Rådet för Byggkompetens. (2010a). Fuktmätningsmanual betong [ ]. RBK, Rådet för Byggkompetens. (2010b). Rutin för RF-bestämning i borrhål, kapacitiv givare Testo. Flik [ ] RBK, Rådet för byggkompetens. (2012a). Allmänt om uttorkning och fuktmätning. Flik 2 [ ] RBK, Rådet för byggkompetens. (2012b). Beräkning av korrektion och mätosäkerhet. Flik 27 [ ] RBK, Rådet för Byggkompetens.(2015). Förberedelser, mätning, rapportering. Flik 4 [ ] RBK, Rådet för Byggkompetens (u.å.a). Vad gör en RBK-auktoriserad fuktkontrollant? 11 [ ]. Rådet för Byggkompetens, RBK. (u.å.b). Om RBK [ ]. Sandin, K. (2010). Praktisk byggnadsfysik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB SBUF. (u.å.). Bedömning av betongs uttorkningstid ny version av TorkaS. NR 02:25 acf3a28deb10/info% pdf [ ] Skanska Asfalt och Betong AB. (2000). Betongdatorn 4.1 För mätning av temperatur och hållfasthet i betong. [ ] SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. (u.å.). Fuktteknisk bedömning Avjämningsmassa. [ ]. Svenska Betongföreningen. (2013) Hållbart byggande med betong DEL 3 Vägledning för miljöcertifiering enligt BREEAM. [ ]. Thomas Betong AB. (2014). Teknisk information - Slagg Bremen. n_( ).pdf [ ] Tilfors, S. & Arya, N. (2011). Temperatursprickor i ung betong (sid. 42). [ ] Weber Saint-gobain (2016). Produktblad 140 Nova. [ ] 56

64 Weber Saint-gobain (2016). Information gällande våra produkter. nova.html [ ] Använda dataprogram: Microsoft Word 2010 Microsoft Excel 2010 Betongdatorn 5.0 TorkaS 3.2 TorkaS 2.0 Autodesk Revit

65 10 Bilagor Steg 1. Placera två hela pallkragar en lastpall. Bilaga 1. Formbygge i bilder. Steg 2. Skär ut isolering, lägg i pallen. Steg 3. Två 45x45 reglar, skruvas fast i kragarna. Steg 4. Plywood skruvas fast i reglarna. Steg 5. Stöttande bräda skruvas i på kortssidan. Steg 6. Formen tätas med plast. I

66 Steg 1. Betongbilen hämtar betongen från fabriken. Bilaga 2. Gjutning av provkroppar. Steg 2. Utplacering av formar. Steg 3. Gjutning påbörjas med ränna. Steg 3. Formarna fylls upp till 150mm. Steg 4. Under gjutprocessen utförs vibbning. Steg 5. Ytan jämnas till efter formen fyllts. Steg 6. Färdiga resultatet. II

67 Bilaga 3. Erhållna värden från Betongdatorn 5.0. III

68 IV

69 Steg 1. Borrning påbörjas vid markerade punkter. Bilaga 4. Montage av mätrör. Steg 2. Rengöring av borrhål. Steg 3. Mätning av borrhålsdjup. Steg 4. Tätningsmassa på mätröret. Steg 5. Mätröret pressas i mäthålet. Steg 6. Täthetsprovning av mäthålet. Steg 7. Slutligen pluggas hålet. V

70 Bilaga 5. Blankett F5, Mätning av RF. VI

71 VII

72 VIII

73 IX

74 X

75 XI

76 XII

77 XIII

78 XIV

79 XV

80 XVI

81 XVII

82 XVIII

83 XIX

84 XX

85 XXI

86 XXII

87 XXIII

88 Bilaga 6. Blankett F3, Montage av foderrör. XXIV

89 XXV

90 XXVI

91 XXVII

92 XXVIII

93 Bilaga 7. Tidplan baserad på TorkaS 3.2 & TorkaS 2.0 Tidplan, RF-mätning Startdatum: vecka 9 vecka 10 vecka 11 vecka 12 mar mar mar mar on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö Varmförråd Torka S 3,2 (RF): VCT 0, VCT 0, VCT 0, Kallförråd Torka S 3.2 (RF): VCT 0, VCT 0, VCT 0, Varmförråd Torka S 2.0 (RF): VCT 0, VCT 0, VCT 0,34 (0,35) Kallförråd Torka S 2.0 (RF): VCT 0, VCT 0, VCT 0,34 (0,35) XXIX

94 vecka 13 vecka 14 vecka 15 vecka 16 mar apr apr apr apr må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti XXX

95 vecka 16 vecka 17 vecka 18 vecka 19 apr apr maj maj maj on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö XXXI

96 vecka 20 vecka 21 maj maj må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö XXXII

97 Bilaga 8. Kalibreringskurvor fuktgivare XXXIII

98 XXXIV

99 XXXV

100 XXXVI

101 XXXVII

102 XXXVIII

103 XXXIX