Fullmäktigeguide 2016/2017
|
|
- Johan Åström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fullmäktigeguide 2016/2017
2 VÄLKOMMEN TILL KÅRFULLMÄKTIGE 2016/2017 Kårfullmäktige (FUM) är studentkårens viktigaste och högsta organ med 21 mandat. Här diskuteras och beslutas om färdriktning för Studentkåren i Borås, val av förtroendevalda, budget och andra övergripande frågor för organisationen. Vi i fullmäktiges arbetsutskott ser fram emot verksamhetsåret och hoppas på att det blir ett spännande och givande år, där våra fullmäktigemöten blir möjligheter att hålla en kreativ debatt om vår studentkår. Tillsammans vill vi att alla deltar i att skapa ett klimat på våra möten så att alla känner sig lika delaktiga och betydelsefulla. Stöttar och hjälper vi varandra blir det en bra stämning på våra möten och det ger oss en stabil grund på för att fatta bra beslut. För det är därför som vi är på FUM, det är vår uppgift och vårt ansvar att fatta beslut som gynnar Studentkåren i Borås och dess medlemmar. Det är nu som chansen finns för dig som ledamot att påverka och bidra till Studentkåren i Borås utveckling. 2
3 INNEHÅLL 1 FULLMÄKTIGES ROLL VEM FÖRETRÄDER EN FULLMÄKTIGELEDAMOT? INFÖR SAMMANTRÄDET LEDAMÖTER KALLELSEN FÖREDRAGNINGSLISTAN SAMMANTRÄDET I KRONOLOGISK ORDNING FORMALIA Mötets öppnande Sammanträdets behöriga utlysande Justering av röstlängden Val av justerare tillika rösträknare Tid för protokolljustering Adjungeringar Godkännande av föredragningslista Föregående mötesprotokoll BESLUTSPUNKTER Bordlagda frågor Fastställande av beslut Nya frågor Propositioner Motioner Interpellation INFORMATIONSPUNKTER Information Bolag Övriga frågor AVSLUTNING Mötets avslutande UNDER MÖTET TALMANSPRESIDIET BESLUT Votering Reservation och protokollsanteckning Yrkanden Propositionsordning DISKUSSIONSREGLER Talarlista ORDLISTA BILAGA BILAGA
4 1 FULLMÄKTIGES ROLL Fullmäktige, FUM, är Studentkårens i Borås, SiB, högsta beslutande organ och ska besluta i frågor som rör SiBs övergripande verksamhet. Det är FUM som beslutar hur studentkåren som helhet skall arbeta. I Studentkåren i Borås stadga beskrivs hur FUM ska dra riktlinjer för den övergripande verksamheten och att behandla frågor som är gemensamma mellan våra tre sektioner. FUM beslutar också om vilken verksamhet som ska bedrivas och de ekonomiska ramarna för verksamheten. Vi önskar att det ska kunna hållas en kreativ debatt på FUM, att både idéer som beslut i konkreta frågor är välkomna. Varje FUM bör föregås av diskussion inom den sektionsspecifika FUM-gruppen samt under för-fum, för att kunna minska diskussionerna under sittande möte. Fullmäktiges uppgift är också att granska styrelsens och sektionernas verksamhet. 1.1 Vem företräder en fullmäktigeledamot? Som FUM-ledamot är du personvald av din sektions medlemsmöte. Det finns inga krav att du ska rösta som övriga sektionsmedlemmarna eller som sektionsstyrelsen tycker. Dock sitter du på mandat från sektionen du representerar, dvs alla studenter vid din akademi. När du som FUM-ledamot röstar i en fråga är det viktigt att tänka på att det beslut som ska fattas ska gynna hela organisationen och dess medlemmar, inte enbart din egen sektion. En viktig sak att tänka på är att alla studentkårens medlemmar har närvaro- och yttranderätt, detta gör att alla studentkårens medlemmar har möjlighet att medverka och påverka sammanträdena. Förslags- och rösträtt tillkommer endast FUM-ledamot eller dennes ersättare. 2 INFÖR SAMMANTRÄDET 2.1 Ledamöter FUM-ledamot skall vara vald av sin sektions medlemsmöte, alternativt vara vald ersättare, för att få rösta under FUM. Protokollsutdrag med beslut om FUM-ledamöter och ersättare ska lämnas in till Studentkåren i Borås styrelse efter medlemsmötets protokoll är justerat. Sker byte eller fyllnadsval av ledamot eller ersättare skall detta tillsammans med protokollsutdrag lämnas till kårstyrelsen senast en vecka före FUM. FUM-ledamot har ett personligt ansvar som sträcker sig under SiBs verksamhetsår, d.v.s. mellan den 1 juli och den 30 juni. Detta ansvar innefattar att ledamoten, både ordinarie och ersättare närvarar vid fullmäktigesammanträdena. Men självklart även att ledamöter och ersättare är pålästa och har satt sig in i de frågor som ska behandlas på FUM. Du som fullmäktigeledamot är skyldig att närvara vid alla fullmäktigesammanträden utom vid laga förfall. Vid förfall, dvs. om du har anledning att inte komma, ska du som ledamot meddela detta till kansliet senast klockan dagen före sammanträdet. Du ska då också meddela någon av de ersättare som din sektion har. 2.2 Kallelsen Kallelse till sammanträden sker i enlighet med SiBs stadgar via e-post, senast 4 veckor före mötet. Kallelsen upplyser om tid och plats för sammanträdet. Om ordinarie ledamot inte kan närvara ska ersättare meddelas snarast, detta åligger den enskilde ledamoten. 4
5 2.3 Föredragningslistan En föredragningslista är en förteckning över de ärenden som skall behandlas av sammanträdet. Föredragningslistan med tillhörande föranmälda frågor skickas ut via e-post 14 dagar före sammanträdet. På sammanträdet får endast beslut fattas i de frågor som finns med på föredragningslistan. Detta för att ledamöterna skall ha möjlighet att förbereda sig i alla frågor och hinna tänka igenom alla problemställningar. Undantag från detta får göras om samtliga FUM-ledamöter anser att en ny fråga kan tillföras föredragningslistan. Föredragningslistan ser normalt ut på följande sätt: 3 SAMMANTRÄDET I KRONOLOGISK ORDNING 3.1 Formalia Mötets öppnande Talmannen förklarar mötet öppnat och hälsar välkommen. För att mötet skall få öppnas krävs enligt stadgarna att minst hälften av ledamöterna skall vara närvarande. Räknat på 21 mandat innebär detta att minst 11 ledamöter måste närvara. Annars kan FUMsammanträdet inte hållas Sammanträdets behöriga utlysande Beslut tas om mötet är stadgeenligt utlyst, d.v.s. att kallelsen skickades senast 4 veckor innan mötet. Om mötet inte är stadgeenligt utlyst kan mötet inte genomföras. Fullmäktige kan dock besluta om att anse mötet stadgeenligt utlyst även om kallelsen inte skickades ut i tid Justering av röstlängden Beslut tas om att fastställa röstlängden. Detta innebär att vice talman läser upp namnen på röstlängden och tilldelar var och en ett röstkort med röstnummer antecknat. När namnet på respektive ledamot läses upp, svarar denne med ja och vice talman fortsätter att läsa respektive sektions lista till dess att sju personer svarat ja eller listan är tom. Vid speciella tillfällen kan justering av röstlängd krävas, även om det redan gjorts vid uppstart av mötet. Önskar ledamot inte längre närvara under mötet krävs att denne blir utjusterad Val av justerare tillika rösträknare Här väljs två ledamöter för att justera protokollet, vilket innebär att de läser igenom sekreterarens protokoll och intygar att protokollet stämmer överens med vad som skedde på sammanträdet. De två personerna skall också räkna röster vid beslut som äger rum med rösträkning Tid för protokolljustering Protokollet justeras genom att sekreteraren, talmannen samt de två justerarna skriver under protokollet. Fram till att protokollet är justerat kan reservationer samt protokollsanteckningar föras till protokollet. (Se 4.2.2) Omedelbar justering innebär att protokollet justeras under mötet gällande en viss punkt och får till konsekvens att beslutet omedelbart blir giltigt. 5
6 3.1.6 Adjungeringar Fullmäktigemöten är offentliga, såvida inte FUM beslutar om annat. Medlem i SiB äger närvaro- samt yttranderätt. Fullmäktigeledamot har närvaro-, yttrande-, yrkande- samt rösträtt. För att icke SiB-medlem, exempelvis expert i viss fråga, skall få yttra sig krävs att denne adjungeras med yttranderätt, dvs. ges rätt att begära ordet under mötet. Adjungering kan vara av olika slag; närvarorätt = rätt att närvara, yttranderätt = rätt att begära ordet och tala, förslagsrätt = rätt att ge förslag, yrka i fråga, beslutsrätt = rätt att fatta beslut/rösta. Vanligtvis adjungeras ickemedlemmar med endast närvaro- och yttranderätt. Om beslut tas om att endast adjungera någon innebär detta samma rättigheter som ledamöterna. En adjungering kan dras tillbaka genom beslut och kan också begränsas till viss punkt eller viss tid Godkännande av föredragningslista Här beslutas om sammanträdets dagordning. Frågorna kan flyttas om, tas bort eller läggas till. Om inga ändringar gjorts frågar talmannen om Fullmäktige kan besluta att arbeta efter den föreslagna föredragningslistan har ändringar gjorts sker frågan med tillägget med gjorda ändringar Föregående mötesprotokoll Här beslutas om föregående mötesprotokoll kan läggas till handlingarna. Det innebär att FUM inte kan finna några oegentligheter i protokollet och att justering har skett. 3.2 Beslutspunkter Bordlagda frågor Frågor som bordlagts vid tidigare FUM skall tas upp först på nästkommande FUM (D.v.s. efter att formalian är avslutad) (Se ) Fastställande av beslut Eftersom Fullmäktige är SiBs högsta beslutande organ skall kårstyrelsens interimistiska beslut godkännas av FUM Nya frågor De frågor som finns i föredragningslistan behandlas i den angivna turordningen. Frågorna kan vara i form av proposition, motion eller interpellation (Se 3.2.4, och 3.2.6) Propositioner En proposition är ett förslag från kårstyrelsen som FUM skall besluta om. Propositionen kan gå på remiss till berörda instanser inom SiB. 6
7 3.2.5 Motioner En motion är ett förslag ställd från en medlem i SiB. Motionen kan beröra vad som helst som berör SiBs övergripande verksamhet, som någon vill att FUM skall besluta om. Varje medlem av SiB har rätt att motionera. Motionsstopp infaller 21 dagar före sammanträdet. Motionen behandlas av kårstyrelsen. Kårstyrelsen skriver ett motionssvar där styrelsens syn på motionen avges samt förslag på hur FUM skall besluta. Av motionen skall det framgå vem som har skrivit den, att den är riktad till FUM och vad som föreslås skall beslutas. Förslaget kan vara en idé om förändrad eller ny verksamhet för SiB. När man skriver en motion som innebär en ny eller ändrad kostnad för SiB bör man också beskriva i förslaget hur det ska finansieras. I motionen bör det så utförligt som möjligt redogöras för frågan, gärna med bakgrundmaterial, samt avslutas med förslag på av FUM skall besluta: s.k. att-satser. Exempel: Nn föreslår fullmäktige besluta: att SiB ska verka för att världens största bubbelpool byggs på torget mellan Balder och Sandgärdet. Om du vill se en mall, se bilaga Interpellation Interpellation är skriftlig fråga från medlem i eller organ inom SiB till av SiBs Fullmäktige valda styrelser, till av SiBs förtroendevalda, eller till övrigt organ inom SiB. Interpellation ska vara kårstyrelsen tillhanda senast 7 dagar före SiB:s Fullmäktigemöte. Interpellationssvar avges skriftligt, samt föredras vid FUM:s möte. 3.3 Informationspunkter Information Aktuell information från kårstyrelsen om Studentkåren i Borås löpande verksamheter Bolag Information gällande Studentkåren i Borås bolag både ekonomisk och om den löpande verksamheten Övriga frågor Frågor som väckts vid mötet men där beslut inte får fattas, eftersom frågorna inte finns med på föredragningslistan 3.4 Avslutning Mötets avslutande Talmannen förklarar mötet avslutat. 7
8 4 UNDER MÖTET 4.1 Talmanspresidiet Talmannen tillsammans med vice talman och sekreteraren utgör talmanspresidiet. Talmannens uppgift är att leda mötet och se till att det flyter så smidigt som möjligt. Talmanspresidiet skall ej uttala sig i sakfrågor eller söka styra debatten annars än om den tenderar flyta iväg åt olika håll eller gå i cirklar. Talmannen bör då och då sammanfatta debatten och ge objektiva synpunkter på debatten. Vice talmans uppgift är att föra talarlistor och på andra sätt vara talmannen behjälplig under mötet, till exempel genom att ge talmannen förslag på propositionsordning. Sekreterarens uppgift är att föra beslutsprotokoll för mötet. 4.2 Beslut Det viktigaste som fullmäktige gör är att ta beslut. Detta sker på ett speciellt sätt. När talmannen märker att debatten i en fråga börjar bli avklarad frågar denne om Fullmäktige är redo att gå till beslut. Talmannen frågar vidare om Någon är däremot. Om det finns någon som inte är redo, utan vill fortsätta diskussionen svarar denne ja, varvid diskussionen skall fortsätta. Om ledamot är redo att gå till beslut svarar denne ja vid den första frågan. Om samtliga svarar ja vid första frågan bekräftar talmannen detta genom att säga Finner att fullmäktige är redo att gå till beslut och slår klubban i bordet. Efter att fullmäktige valt att gå till beslut är diskussionen avklarad och inga fler yrkanden får inkomma. (Om yrkanden se 4.2.3) Talmannen skall nu bestämma propositionsordningen d.v.s. bestämma hur beslut skall fattas samt i vilken ordning olika yrkanden skall avhandlas. (Om propositionsordning se 4.2.4) Har inga yrkanden inkommit, finns endast det liggande förslaget att ta ställning till, kårstyrelsens förslag eller motionärs förslag, som finns i föredragningslistan. Talmannen läser då upp de att-satser som finns i förslaget genom att exempelvis säga: Kan fullmäktige besluta att fastställa kåravgiften till 260 kronor?. Talmannen kan också välja att fråga om Fullmäktige kan besluta i enlighet med liggande förslag? om liggande förslag skulle vara mycket långt och tidskrävande att läsa upp. Efter detta skall ledamöterna svara ja om de vill besluta så, om inte svarar man ingenting, utan väntar på att talmannen skall fråga Någon där emot? då svarar man Ja. Talmannen har nu lyssnat och bildat sig en uppfattning om vad de flesta valde att rösta. Talmannen säger då Finner bifall om han ansåg att de flesta sade Ja först, alternativ säger Finner avslag om han ansåg att de flesta sa Ja på frågan Någon där emot, väntar ett ögonblick och slår därefter klubban i bordet. Skulle någon ledamot anse att talmannens uppfattning ej överensstämmer med hur rösterna föll skall denna snarast högt ropa Votering innan klubban har fallit. Observera att det räcker med att endast en person begär votering för att det skall genomföras. Det är mycket viktigt att detta sker innan klubban har fallit, sker det efteråt är beslutet fattat och någon votering får ej genomföras. (Om votering se 4.2.1) Votering Votering skall genomföras om någon begär detta. Vanligtvis sker detta genom att talmannen säger: Votering är begärd och skall genomföras. Vi börjar med försöksvotering 8
9 Försöksvotering Försöksvotering innebär att röstkorten används. Talmannen ställer samma frågor på nytt och i stället för att ropa Ja på de olika frågorna sträcks röstkorten upp. Talmannen bildar nu sig igen en uppfattning om var de flesta rösterna låg och säger Finner bifall/avslag. Anser någon att talmannens uppfattning ej är den korrekta skall denne (innan klubban fallit) högt ropa rösträkning alternativt röstprotokoll Rösträkning Rösträkning innebär att röstkorten används på samma sätt som vid försöksvoteringen men nu räknas rösterna av de valda rösträknarna. Rösträknarna meddelar talmannen resultaten och talmannen meddelar hur omröstningen utfallit. Skulle rösträknarna komma till olika resultat skall omröstningen gå om Röstprotokoll Önskar någon veta exakt hur rösterna har fallit eller hur de olika ledamöterna har röstat i en fråga kan röstprotokoll begäras. Proceduren med röstprotokoll är mycket tidskrävande och bör i det längsta undvikas. Det hela går till så att röstlängden läses upp (eventuellt kan den behöva justeras först) och ledamöterna får muntligen avge sin röst genom att ropa Bifall, Avslag eller Avstår. Varje person ska antecknas med namn och röst på ett särskilt röstprotokoll, vilket sköts av sekreteraren Sluten omröstning Normalt sker omröstning öppet, dock kan enskild ledamot kräva att sluten votering skall genomföras. Detta genomförs genom att varje ledamot får skriva på en lapp hur denne röstar. Lapparna räknas av rösträknarna och protokollförs. Efter sluten votering kan röstprotokoll inte begäras. I SiBs stadga regleras de fall då sluten votering skall användas. (Exempelvis vid personval) Olika majoriteter Val Vanligtvis fattar fullmäktige beslut genom s.k. enkel majoritet, d.v.s. det förslag som fått flest röster segrar. Enkel majoritet finns i två varianter: Absolut majoritet och Relativ majoritet. Av praxis tillämpar SiB relativ majoritet, dvs. den som får flest röster vinner. Absolut majoritet innebär att ett förslag måste få minst 50% av rösterna för att segra. Beslut kan också fattas med kvalificerad majoritet, vilket innebär att en gräns uppställs för hur många röster som måste tillfalla ett visst förslag för att det skall fattas beslut om det. Exempelvis framgår det av SiBs stadga att Ändring av stadga, värdegrund och vision görs om två (2) på varandra följande fullmäktigesammanträden, med minst fyra veckors mellanrum, varav minst ett (1) ordinarie, så beslutar med 2/3 majoritet. Val inom SiB regleras av SiBs stadgar, samt av den arbetsordning FUM antar vid terminens första möte Reservation och protokollsanteckning Reservation Om man anser att mötet fattat ett felaktigt beslut som man inte kan ställa sig bakom, går det att reservera sig mot beslutet. Reservationen skall anmälas muntligt direkt efter att klubban har fallit, genom att Reservation! ropas. Talmannen bekräftar detta genom att 9
10 säga: Reservation är anmäld och skall inkomma. Reservationen skall sedan inkomma skriftligt innan mötet är slut. Reservationen innebär att man inte står bakom och inte heller kan ställas till svars för ett visst beslut. Endast genom reservation kan man friskriva sig. Av den skriftliga reservationen skall det framgå datum, punkt, reservantens namn och anledningen till reservationen. Det bör framgå på ett tydligt sätt vad det är som reservanten inte accepterar hos beslutet. Om det är hela beslutet, del av beslutet eller det sätt som beslutet tillkom Protokollsanteckning Protokollsanteckningen används när man önskar försäkra sig om att något förs till protokollet. T.ex. förtydliga eller förklara något. Protokollsanteckningen kan sålunda innehålla vad som helst och lämnas till sekreteraren på särskild blankett. En speciell variant av protokollsanteckning är röstförklaring. Denna används för att i protokollet förklara exempelvis en anledning till att man valt att rösta på ett visst sätt. Det kan röra sig om att man anser att FUM har fattat ett dåligt beslut men ändå inte vill gå så långt som att reservera sig, eller att vissa bakomliggande omständigheter bör förklaras. Dock bör observeras att en röstförklaring aldrig kan innebära att man inte står bakom majoritetens beslut Yrkanden Ett yrkande är en begäran riktad till mötet att ta ställning till. Bifall eller avslag är de beslutsvägar som finns. Yrkanden kan delas in i två kategorier: ordningsfråga samt sakliga eller materiella yrkanden. (Om ordningsfråga se ) Under fullmäktiges möten sker yrkanden alltid skriftligt, genom en eller flera personer och på särskilda yrkandelappar som återfinns hos talmanspresidiet. På dessa lappar skall antecknas datum, punkten som yrkanden berör, namn på den/de ledamöter som yrkar, samt själva yrkandet. På yrkandelappen skall dessutom framgå vilken typ av yrkade som avses. Dock är det alltid talmannen som avgör hur ett yrkande skall kategoriseras Sakyrkanden Sakyrkanden, d.v.s. förslag som berör själva diskussionen och därmed ett besluts materiella form kan delas in i fyra grupper Originalyrkanden är förslag som ligger till grund för en diskusson. Normalt finns det alltid ett liggande förslag från kårstyrelsen eller annan i original, men en punkt kan också öppnas blank. Exempel: Kårstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att godkänna förslaget till policy Nytt yrkande är ett förslag som är helt nytt för en punkt och som inte överensstämmer med det liggande förslaget. Tilläggsyrkanden är förslag som i princip tillstyrker det liggande förslaget, men som på någon eller några mindre delar är annorlunda utformat. Exempel: Nn föreslår fullmäktige besluta att i 5 kap 2 stycket göra tillägget stödmedlem. Ändringsyrkanden är förslag på ändringar i det liggande förslaget. Exempel: Nn föreslår fullmäktige besluta att i 5 kap 3 stycket byta ut kåravgift mot kårskatt 10
11 4.2.4 Propositionsordning Att ställa proposition innebär att man frågar mötet vad de röstar på. Talmannens uppgift är här att sammanställa de förslag som finns och redovisa dessa för mötet. Huvudregeln är att ordningen skall vara logisk och att alla förslag tävlar med varandra på samma villkor Ett eller två huvudförslag Om det bara finns ett förslag blir propositionsordningen enkel. Talmannen ställer förslaget mot avslag. Finns två förslag, som strider mot varandra, ställs dessa mot varandra genom att talmannen frågar om Fullmäktige kan bifalla det första yrkandet? och sedan om Fullmäktige kan bifalla det andra yrkandet?. Det alternativ som får flest Ja får bifall. Finns ett yrkande och det liggande förslaget skall alltid yrkandet behandlas först. Ofta brukar man dessutom ställa det alternativ som vann mot avslag för att möjligheten skall finnas att inte ta något beslut Fler än två huvudförslag Tre eller fler huvudförslag innebär vissa problem då det inte är bra att ställa fler än två förslag mot varandra. Vanligtvis brukar proceduren vara så att yrkanden som inte strider mot varandra sparas till senare. Finns tre förslag (A, B & C) som strider mot varandra utses ett till huvudförslag (A), vilket vanligtvis är det liggande förslaget. Förslag B och C ställs mot varandra och det vinnande förslaget ställs mot A. Sedan ställs det framvaskade förslaget mot avslag. 4.3 Diskussionsregler Talarlista Vice talmannens viktigaste uppgift är att hålla ordning på talarordningen. För att klara detta har denne en sk första- och andratalarlista vilket innebär att två talarlistor förs under varje punkt och där den som inte yttrat sig tidigare under punkten antecknas på förstatalarlistan. Talarna antecknas i den ordning de anmäler sig. Önskar man skriva upp sig på talarlistan sker detta genom att handen räcks upp med röstkortet. Begärs ordet av någon efter att denne redan ha yttrat sig under punkten antecknas man på andratalarlistan. De personer antecknade på andratalarlistan får yttra sig först när ingen längre finns kvar på förstatalarlistan. Detta för att ge så många som möjligt en chans att yttra sig och för att främja nya inlägg i debatten. Fullmäktige eller talmannen kan dessutom besluta om att tidsbegränsa anföranden Talmannen fördelar ordet i den ordning som ledamöterna är antecknade på talarlistan genom att exempelvis säga Nu ger jag ordet till Åsa Svensson, efter honom är det Daniel Wallins tur Detta för att ge efterkommande talare en möjlighet att förbereda sig och att gå fram till talarstolen. Det är av mycket stor vikt att talarlistan följs och att ingen ledamot talar utan att ha fått ordet. Endast i tre fall får talarlistan brytas. Dessa är ordningsfråga, sakupplysning samt replik Ordningsfråga En ordningsfråga berör själva sammanträdesordningen. Det kan t.ex. gälla ajournering, utjustering eller tidsbegränsning av talare. Ordningsfråga anmäls till talmannen genom att högt ropa Ordningsfråga. Inkommer en ordningsfråga skall talmannen genast ta upp frågan till diskussion. Därvid får den som vill yttra sig angående detta begära ordet. När 11
12 debatten är avklarad frågar talmannen om Fullmäktige är redo att gå till beslut? och beslut fattas. Efter detta återgår debatten enligt talarlistan. En ordningsfråga är streck i debatten. Detta är en ordningsfråga som kan väckas av ledamot som anser att debatten drar ut på tiden och börjar gå i cirklar. Efter att streck i debatten begärts hålls kort debatt om detta varvid mötet går till beslut. Fattas beslut om streck i debatten får alla som vill sätta upp sig på talarlistan (en gång) efter detta dras ett streck och ingen mer får skriva upp sig. Efter att streck har dragits bör inga nya fakta tillkomma och inga fler yrkanden. Efter streck i debatten tillåts inte heller några repliker. För att ledamot skall få lämna mötet krävs att denne blivit utjusterad ur röstlängden. Endast då kan ledamoten inte ställas till svars för de beslut FUM tar. Andra ordningsfrågor kan vara: Sakupplysning Replik Ajournering är det samma som paus. Mötet uppskjuts under en viss tidsperiod, kortare eller längre tid. När mötet återupptas är det frågan om samma möte. Beslut om ajournering kan även fattas av talmannen. Bordläggning innebär att den sakdiskussion som pågår skjuts upp och återupptas vid nästa möte. Remiss/Återremiss innebär att en viss punkt/ärende hänskjuts för vidare behandling av ett organ eller en person. Har ärendet redan beretts men ytterligare arbete krävs är det frågan om en återremiss. Om någon önskar få eller ge sakupplysning anmäls det till talmannen genom att högt ropa Sakupplysning. Väljer talmannen att ge ordet för detta skall sakupplysningen ges snabbt och vara relevant för den pågående debatten. Sakupplysning får absolut inte utnyttjas för att hålla långa anföranden i sakfrågan. Den ledamot som känner att hen blivit personligen angripen har rätt att begära replik. Med replik menas att man har rätt att gå i svaromål på den föregående talarens inlägg. Repliken skall endast beröra den personliga aspekten av angreppet och bör inte vara längre än en minut. Önskar man tala längre får man anmäla sig på talarlistan. Replik bör endast ges till den som blivit apostroferad d.v.s. nämnd vid namn och därmed personligt angripen. 12
13 5 ORDLISTA Acklamation Adjungera Ajournera Ansvarsfrihet Att-sats Avslagsyrkande Balansräkning Beslutsmässig Beslutsprotokoll Bifalla Bifallsyrkande Bokslut Bordlägga Budget Dagordning Diskussionsprotokoll Enkel majoritet Fullmäktige FUM Föredragande Föredragningslista Förtroendevald Huvudförslag Justera Justerare Jämka sig Jäv Konstituera Kontrapropositionsvotering Kvalificerad majoritet Könskvotering Majoritet Mandat Motförslag Motion Nominera Ordningsfråga Omedelbar justering Plenum Beslut fattat med ja-rop Att ta in en tillfällig ledamot utan rösträtt i t ex en styrelse Beslut om att ta paus i mötet Godkännande av styrelsens arbete för föregående år Själva kravet i ett yrkande, motion eller förslag Krav på att förslag ska avslås - rösta emot Visar organisationens tillgångar Med rätt att fatta beslut Protokoll som bara tar upp besluten, inte diskussionen Gå med på, rösta för Förslag att mötet ska bifalla (rösta för) ett förslag Ekonomisk sammanställning med balans- och resultaträkning Uppskjuta beslut till nästa möte Plan för beräknade utgifter och inkomster Program för ett möte där såväl förhandlingstider som tidpunkter för andra aktiviteter finns med Protokoll som, förutom besluten, innefattar vem som sagt vad Mer än hälften av rösterna Studentkåren i Borås högsta beslutande organ. Här beslutas det om ramarna för studentkårens verksamhet Förkortning av fullmäktige, används i dagligt tal Den som redogör för en fråga Förteckning över ärenden som ska behandlas på mötet Personer som demokratiskt utsetts till förtroendeuppdrag Det förslag som fått mest stöd. Läsa igenom, kontrollera och skriva under ett protokoll Person som utsetts att justera ett protokoll Ändra sitt förslag så att det kommer att sammanfalla med ett annat förslag När man väljer att avstå att rösta för att man är partisk i frågan Fördela poster inom styrelsen Mötesteknisk utslagsturnering Majoritets beslut som omfattar minst en förutbestämd andel av rösterna (oftast två tredjedelars majoritet) Bestämmelse om att ett visst antal män eller kvinnor måste ingå i någonting Flertal, röstövervikt Uppdrag, befogenhet Förslag som ställs mot huvudförslag Skriftligt förslag som inkommit till fullmäktige, styrelse eller stormöte i förväg Föreslå person/er till förtroendeuppdrag Ärende som inte direkt berör pågående debatt, utan som handlar om mötets former, mötesordningen. Kan tas upp när som helst under ett möte Beslut av mötet att anse en paragraf i protokollet omedelbart justerad, så att den kan träda i kraft innan protokollet dess helhet har blivit justerat Sammanträde 13
14 Presidium I kårstyrelsen syftande till de som lyfter en arvodering. I kårfullmäktige de som leder mötet Proposition Förslag från en styrelse Propositionsordning Den ordning förslagen kommer att ställas mot varandra Protokoll Skriftlig sammanställning av beslut Protokollsanteckning Går att göra för att få med ett uttalande i protokollet t.ex. varför en ledamot väljer att reservera sig mot ett beslut Remiss Skrivelse som skickas till fler som får möjlighet att lämna synpunkter innan beslut tas Replik Bemötande svar i debatt Reservation Notering i protokollet att ledamot/ledamöter inte instämmer i ett nyss taget beslutet. Detta är något som också tydligt ska framgå under plenum Resultaträkning Sammanställning av intäkter och kostnader under ett räkenskapsår Revisor En person vars uppgift är att granska så att ekonomin sköts Revisionsberättelse Revisorernas rapport med förslag efter revisionen Räkenskapsår Den tid bokföringen omfattar Röstlängd Förteckning över röstberättigade Rösträknare Mötesdeltagare som räknar röster vid votering Sluten omröstning Skriftlig och anonym omröstning Stadgar Interna regler organisationen måsta följa. Streck i debatten En ordningsfråga som kan begäras mitt i en debatt. Om mötet beslutar om streck i debatten får alla en chans att sätta upp sig på talarlistan, sedan sätts ett streck och ingen mer får sätta upp sig på talarlistan under den pågå ende debatten Suppleant Ersättare i råd eller nämnd Talarlista Förteckning över dem som begärt ordet. Oftast tillämpas en andra talarlista för att skilja på de som talar för första gången under en punkt och som då har företräde Talman Person som är ordförande för fullmäktigemötet och därmed leder mötet Valberedning Förtroendevalda som har till uppgift att förbereda val Verksamhetsberättelse Styrelsens rapport över vad som hänt under föregående år. Votering Omröstning Värdegrund Dokument som innehåller de värden organisationen står för. Yrka Föreslå om det är något du inte förstår - ett ord, en propositionsordning, eller vadsomhelst - be presidiet förklara! Om det är något du tror att någon annan inte förstår - be presidiet förklara! Åsiktsdokument Dokument som innehåller de åsikter organisationen står för Återremittera Något som gör om plenum anser att beslutsunderlaget är för dåligt och behöver göras om 14
15 6 BILAGA 1 Det här är en mall på hur en motion ska vara uppställd. STUDENTKÅREN I BORÅS Förening/sektion/utskott Förnamn Efternamn MOTION Datum Rubrik Brödtext som beskriver bakgrunden och syftet med motionen. Om det är en motion som innebär en ny eller ändrad kostnad för SiB bör man också beskriva i förslaget hur det ska finansieras. Ett äskande ur styrelsens disposition ska innehålla en kalkyl. Jag/förening/sektion/utskott föreslår Fullmäktige besluta: att -satsen beskriver konkret själva förslaget, vad som ska göras eller ändras. Underskrift Förnamn Efternamn ev titel 15
16 7 BILAGA 2 Det här är en mall på hur en interpellation ska vara uppställd. STUDENTKÅREN I BORÅS Förening/sektion/utskott Förnamn Efternamn INTERPELLATION Datum Rubrik Brödtext som beskriver bakgrunden och syftet med interpellationen. Jag/förening/sektion/utskott vill ha svar på följande frågor: Underskrift Förnamn Efternamn ev titel 16
Örebro studentkårs fullmäktiges arbetsordning 2016/2017
Örebro studentkårs fullmäktiges arbetsordning 2016/2017 Arbetsordningen är Örebro studentkårs fullmäktiges (nedan kallat ÖS fullmäktige) riktlinjer och reglerar därmed hur ÖS fullmäktiges sammanträden
Läs merOrdet begärs genom att räcka upp sitt röstkort som delats ut i samband med inregistrering. Alla föreningsmedlemmar har rätt att yttra sig i en fråga.
Rösträtt innebär att en person har rätt att delta i beslut, det vill säga att rösta under mötet. Personer med rösträtt har automatiskt även yrkande-, närvaro- och yttranderätt. Personer som har betalat
Läs merMötesteknisk ordlista
Mötesteknisk ordlista Vänsterpartiet 2015 Acklamation: Beslut med acklamation betyder att mötet beslutar med jarop. Ropa inte nej, utan vänta på på ordförandens motfråga, t.ex. avslås förslaget?, och svara
Läs merJa! Bra att kunna ord 1
Bra att kunna ord 1 Ja! 2 3 4 A Absolut majoritet Mer än två tredjedelar av rösterna. Acklamation Beslut fattat med ja-rop. Adjungera Tillfällig ledamot utan rösträtt. Administration I en förening ofta
Läs merTrädde i kraft 9 september 2012 då andra läsningen att stryka delar av kap. 6 7 samt kap. 6 21, 22, 23 godkändes.
1 (5) Antaget av LinTeks fullmäktige 9 maj 2012 Trädde i kraft 9 september 2012 då andra läsningen att stryka delar av kap. 6 7 samt kap. 6 21, 22, 23 godkändes. 2 (5) Fullmäktige skall hålla minst två
Läs merOrdlista föreningsteknik
Ordlista föreningsteknik Huvud Hjärta Hand Hälsa Föreningsordlistan Absolut majoritet Får det förslag som får mer än hälften av rösterna. Acklamation Är när alla går med på beslut genom att ropa ja högt
Läs merMötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten:
Mötesordning SENAST UPPDATERAD: 28 FEBRUARI 2015 Nedan följer en genomgång av den ordning som gäller under fullmäktigemöten och årsmöten. Ordningen är baserad på organisationens tidigare praxis vid formella
Läs merFÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE
FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2012 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE 4 VAL AV ORDFÖRANDE OCH SEKRETERARE FÖR MÖTET 5 BESLUT OM SAMMANTRÄDESORDNING 6 FASTSTÄLLANDE
Läs merOrdlista mötesteknik. Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Absolut majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop.
Maj 2012 Pensionärsverksamheten Ordlista mötesteknik Absolut majoritet Acklamation Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Man ropar aldrig nej.
Läs merDnr1718.I.B Arbetsordning. Örebro studentkårs fullmäktige 2018/2019
Arbetsordning Örebro studentkårs fullmäktige 2018/2019 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 1 Allmänt... 3 1.1 Reglemente... 3 1.2 Fullmäktiges ärenden... 3 1.3 Formaliapunkter... 4 1.4 Bordlagda frågor...
Läs merFormalia och årsmötespraxis
Formalia och årsmötespraxis Årsmöte 2013 Arbetsordning för årsmöte 2013-03-26 1. Närvarande-, yttrande- och förslagsrätt Alla medlemmar i The Core har rätt att närvara på årsmötet. Dessa har också yttrande-
Läs merHandbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte
Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när
Läs merHandbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte
Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när
Läs merMer än hälften av rösterna. Se majoritet.
Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Jämför votering. Adjungera Låta utomstående personer vara närvarande vid styrelsemöte. De har då ofta yttrande- och förslagsrätt men
Läs mer7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.
ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått
Läs merKallelse och handlingar till ordinarie sammanträde skall vara ledamöter och suppleanter tillhanda senast sju dagar före sammanträdet.
ARBETSORDNING FÖR UPPSALA STUDENTKÅRS FULLMÄKTIGE Antagen av fullmäktige den 16 april 2012 1 Ledamöter och suppleanter Vid röstsammanräkningen fördelas mandaten mellan i valet deltagande partier enligt
Läs mer03. Val av mötessekreterare Mötets sekreterare är den som antecknar vad som beslutas på mötet. Dessa anteckningar kallas för årsmötesprotokollet.
Årsmötesordlista Förklaringar till dagordning på årsmöte 01. Årsmötets öppnande När mötet ska starta enligt kallelsen får någon öppna mötet, exempelvis föreningens ordförande. Det gör man genom att säga
Läs merStämmospråk - en lätt guide till tunga ord
Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord Här hittar du förklaring till några av de ord som kan dyka upp på Scouternas stämma. Scouterna försöker använda ett så modernt språk som möjligt när vi har möte
Läs merMötesteknisk ordlista för IOGT-NTO
Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Man ropar aldrig nej. Om man är mot förslaget är man tyst, och ropar bara ja på det förslag som man
Läs mer2017 Saco studentråds kongress. Arbetsordning
2017 Saco studentråds kongress Arbetsordning Arbetsordning för Saco studentråds kongress 2017 Nedan följer en beskrivning av hur kongressen föreslås fungera. Påverkanstorg och förhandlingar i plenum Kongressen
Läs merArbetsordning för Sveriges förenade studentkårers fullmäktige (SFSFUM)
Arbetsordning för Sveriges förenade studentkårers fullmäktige (SFSFUM) Plenum... 2 Åsiktstorg... 2 Representation... 2 Ombud... 2 Observatörer... 2 Delegation... 2 Talarlista och tidsbegränsningar... 3
Läs merFörhandlingsordning Riksombudsmötet 2017
1 Förhandlingsordning Riksombudsmötet 2017 Riksombudsmötet är det högsta beslutande organet inom KFUM Sverige och utgörs av ombud utsedda av KFUM Sveriges medlemsföreningar. Riksombudsmötets arbetsformer
Läs merFÖREDRAGNINGSLISTA FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015
FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015 1. Öppnande av mötet 2. Fastställande av röstlängd 3. Fråga om mötets behöriga utlysande 4. Val av ordförande och sekreterare för mötet 5. Val av justeringspersoner
Läs merNaturvetarnas kongresskola 2018
Naturvetarnas kongresskola 2018 En guide för dig som är kongressombud Målet är att du ska känna dig hemma i hur kongressen går till och de begrepp som används. Om du känner dig osäker kan du fråga någon
Läs merFörslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016
Forum Syd årsmöte Bilaga1 Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anta mötesordningen enligt nedanstående förslag Allmänt Vi eftersträvar
Läs merSå funkar medlemsmötet
Så funkar medlemsmötet Möteshandlingar och mer information hittar du alltid på vår hemsida, www.linnestudenterna.se En gudie för dig som vill delta i våra medlemsmöten Där kan du också läsa protokoll och
Läs merFörslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2014
Forum Syd årsmöte 2014 Bilaga 1 Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2014 Förslag till beslut Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anta mötesordningen enligt nedanstående förslag Allmänt Vi
Läs merLÄKARUTBILDNINGSRÅDET
Kallelse, handlingar och underlag Det är viktigt att kallelse, handlingar och underlag (för t.ex. beslutsärenden) kommer ut till samtliga ledamöter i tid (hur lång tid finns reglerat i stadgarna), och
Läs merDags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte
Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Årsmötet - ett viktigt möte Föreningens årsmöte är föreningens högsta beslutande organ. Föreningen ska hålla årsmöte varje år enligt föreningens
Läs merArbetsordning för Sveriges förenade studentkårers fullmäktige (SFSFUM)
Handläggare: Oskar M Wiik Datum: 2019-04-11 Dnr: O440-3/1819 Arbetsordning för Sveriges förenade studentkårers fullmäktige (SFSFUM) Innehållsförteckning 1. Plenum 2 2. Åsiktstorg 2 3. Representation 2
Läs merDags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte
Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Årsmöten skall genomföras stadgeenligt riktigt och i en demokratisk ordning. Det finns en hel del att tänka på inför, under och efter årsmötet!
Läs merHandlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2017
Handlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2017 Scoutvänner! Ytterligare ett scoutår ska läggas till handlingarna och vi kan med glädje konstatera att vi fortsätter att bli fler scouter mer än åtta nya
Läs merArbetsordning. I slutet av dokumentet finns en ordlista med begrepp som förekommer i arbetsordningen eller som brukar användas på stämman.
1 (5) Arbetsordning Detta dokument beskriver hur arbetet på förbundsstämman går till, den metod vi använder och vem som har rätt att vara med att lägga förslag och fatta beslut. I slutet av dokumentet
Läs merHandlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013
Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013 Inledning av Scoutrådets ordförande Hej! Det årsmöte vi samlas till i år är speciellt. Det är det årsmöte där vi rapporterar om verksamhetsåret 2012, det
Läs merSFS Fullmäktiges Arbetsordning
Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2014-06-23 Dnr: O11-5/1415 SFS Fullmäktiges Arbetsordning 1. Mötesordning SFS fullmäktige hålls i olika typer av forum. Det forum där formella beslut fattas benämns
Läs merAtt sitta med i en styrelse innebär många gånger att komma i kontakt med nya begrepp. Här följer några ord och förklaringar som rör mötesteknik
Ordlista Vanliga sammanträdesord. Att sitta med i en styrelse innebär många gånger att komma i kontakt med nya begrepp. Här följer några ord och förklaringar som rör mötesteknik A Absolut Majoritet - Innebär
Läs merHandlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2013
Handlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2013 Scoutvänner, 2012 var ett spännande och omvälvande år. Många års strukturdiskussioner landade och Scouterna bildades. Vi är nu inne i en period av att göra
Läs merSFS Fullmäktiges Arbetsordning
Handläggare: Tove Ahlsten Datum: 2015-05-20 Dnr: O11-14/1415 SFS Fullmäktiges Arbetsordning 1. Mötesordning... 2 1.1 Plenum... 2 1.1.1 Talarlista... 2 1.1.2 Replik... 2 1.1.3 Ordningsfråga... 2 1.1.4 Streck
Läs merOrd. lista. Förenings. Idrottsförvaltningen
Ord Förenings Idrottsförvaltningen lista 1 2 GRAFISK FORMGIVNING Christer Lind FOTO Juan Alvarez, Multimediabyrån TRYCK Bomastryck AB Föreningsordlista - ord i fet stil finns i sin tur i ordlistan. Acklamation
Läs merAtt hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige
Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Många av oss är kanske inte alltför rutinerade årsmötesordförande och det händer att vi blir lite ställda ibland, vilka ordsvängningar
Läs merHÄLSINGLANDS BADMINTONFÖRBUND
Arbetsordning Hälsinglands Badmintonförbund Vs 1.2 Antagen vid styrelsemöte nr 3 2009/10, 2010-03-11 A. Arbetsordning för Förbundsmöte 1. Förbundsmötet fattar beslut i enlighet med HBF:s stadgar samt beslutar
Läs merStadgar för Samhällsvetarsektionen
Stadgar för Samhällsvetarsektionen Antagna av Samhällsvetarsektionens Stormöte 2013-05-22 Fastställda av Umeå Studentkårs Fullmäktige 2013-09-25 Kap. 1 Ändamål 1 Samhällsvetarsektionen (hädanefter sektionen)
Läs merTorsdagen 27 maj, 12:00-13:00 i Kröken, Nymble. Härmed kallas till extrainsatt THS kårfullmäktigesammanträde på begäran av Kårstyrelsen.
Till: Kårfullmäktiges ledamöter För kännedom: THS Medlemmar Kårstyrelsen THS Funktionärer THS Sakrevisorer THS Valberedning THS Personal Osqledaren Inspektor Stockholm, den 19 maj 2016 KALLELSE 1516-KF-81
Läs merHandlingar till Extra Sektionsmöte E01/ :10 i E:C
Handlingar till Extra Sektionsmöte E01/17 12:10 i E:C Innehåll En kort guide till Sektionsmötena 2 Dagordning 4 Tid och plats.......................................... 4 Föredragningslista.......................................
Läs merFACKLIG HANDBOK. om sammanträdesteknik
FACKLIG HANDBOK om sammanträdesteknik Akademikerförbundet SSR, DIK-förbundet, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Ingenjörsförbundet, Naturvetareförbundet, Sveriges Farmacevtförbund 1. Inledning... 3
Läs merStadgar för Samhällsvetarsektionen
Stadgar för Samhällsvetarsektionen Antagna av Samhällsvetarsektionens extra årsmöte 2014-04-07 Fastställda av Umeå studentkårs fullmäktige 2014-04-16 Innehåll Kap. 1 Ändamål... 2 Kap. 2 Medlemskap... 2
Läs merKarlstad Studentkårs arbets- och delegationsordning
Karlstad Studentkårs arbets- och delegationsordning Antagen 2018-05-22 av fullmäktige Innehåll 1 kap. Ansvarsfördelning... 2 2 kap. Fullmäktige... 3 3 kap. Styrelsen... 6 4 kap. Utskott... 8 5 kap. Studentrepresentanter...
Läs merSFS Fullmäktiges Arbetsordning
Handläggare: Styrelsen Datum: 2017-04-27 Dnr: O11-11/1617 SFS Fullmäktiges Arbetsordning 1. Mötesordning... 2 1.1 Plenum... 2 1.1.1 Beslut... 2 1.1.2 Talarlista... 3 1.1.3 Replik... 3 1.1.4 Ordningsfråga...
Läs merProtokoll konstituerande årsmöte
Protokoll konstituerande årsmöte (Föreningens namn) (Ort) (Datum) 1 Mötets öppnande Årsmötesordförande förklarade mötet öppnat 2 Val av mötesfunktionärer Styrelsen föreslog att välja till årsmötesordförande
Läs merArbets- och delegationsordning Karlstad Studentkår. Antagen
Arbets- och delegationsordning Karlstad Studentkår Antagen 2017-04-22 Innehåll 1 kap. Ansvarsfördelning... 1 2 kap. Fullmäktige... 2 3 kap. Styrelsen... 4 4 kap. Utskott... 5 5 kap. Studeranderepresentanter...
Läs merHandlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå
Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå MÖTESFORMALIA Beslutsmässighet Sektionsstämman är beslutsmässig när fem (5) medlemmar, exklusive sektionsstyrelsen, är närvarande på plats eller
Läs merSaco studentråds stadga
Saco studentråd 2014 Saco studentråds stadga Senast uppdaterad på Saco studentråds kongress 2014 och antagen av Sacos styrelse den 15 december 2014 2 Innehåll Allmänna bestämmelser 4 1 Ändamål 4 2 Sammansättning
Läs merMedlemmar är alla studenter som är inskrivna på Ekonomisk-historiska. Medlemskapet avslutas automatiskt vid studiernas upphörande.
STADGAR FÖR STUDENTRÅDET EKONOMISK-HISTORISKA INSTITUTIONEN Antagna på ämnesrådets årsmöte 2012-01-31. Allmänna bestämmelser 1. Ändamål Studentrådet Eko-hist, nedan benämnt studentrådet, är ett organ inom
Läs meratt det råder totalförbud mot nötter under hela arrangemanget. att använda så lite parfym som möjligt då det finns parfymallergiker
TINGSGUIDE 2017 Varmt välkommen på ting! Välkommen på ting Nu är det äntligen dags för 2017 års ting visst har du längtat? Som ombud kommer du få vara delaktig i alla beslut som kommer tas under helgen
Läs merVi välkomnar alla medlemmar till Årsmötet för föreningen Svenska Pride.
Kallelse till årsmöte för föreningen Svenska Pride. Vi välkomnar alla medlemmar till Årsmötet för föreningen Svenska Pride. Datum: 29 mars kl 18.00 Var: Internet via appen "Go-to-meeting" Det kommer även
Läs merHandlingar Grön Ungdom Södertörn Extra årsmöte Dagordning
Dagordning 1. Mötets öppnande 2. Val av mötesfunktionärer a) Val av mötesordförande b) Val av mötessekreterare c) Val av justerare tillika rösträknare 3. Fråga om stadgeenlig kallelse utfärdats 4. Fastställande
Läs merHur du bildar en förening! Kultur & Fritid
Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer
Läs merB E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma.
Sektionsmötes ABC. Ett höst- vinter- eller vårmöte på I-sektionen är ungefär som en cirkus. Det finns en cirkusdirektör som dirigerar och det finns några artister som syns oftare än andra i manegens mitt.
Läs merÅrsmöte 2015 Kallelse
Årsmöte 2015 Kallelse Välkommen till Sveriges Elevråds Årsmöte 2015! Det börjar lida mot hösten, vilket betyder att det är dags för Sveriges Elevråds årsmöte 2015. Sveriges Elevråd är medlemmarnas organisation.
Läs merFöreningens firma är Norra Ängby Trädgårdsstadsförening med organisationsnummer
1 P a g e Föreningens stadgar Revision giltigt till årsmötet 2016-03-15 1 Föreningens firma Föreningens firma är med organisationsnummer 802007-2339. 2 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål att
Läs merTill dig som är kongressombud
Till dig som är kongressombud Det här är en enkel guide för dig som är på väg till journalistkongressen. Den gör inte anspråk på att täcka allt som händer eller kan hända på en kongress, men tar upp sådant
Läs merArbetsordning för stämman
Arbetsordning för stämman FÖRSLAG TILL ARBETS- OCH BESLUTSORDNING FÖR STÄMMAN INSTRUKTIONER FÖR UTSKOTTSARBETE: BEHANDLING AV MOTIONER OCH PROPOSITIONER jak@ Förslag till arbets- och beslutsordning för
Läs merBostadsrättsföreningen Slagans medlemmar kallas härmed till ordinarie föreningsstämma. onsdagen den 18 maj 2016 kl 19.00
Kallelse Bostadsrättsföreningen Slagans medlemmar kallas härmed till ordinarie föreningsstämma onsdagen den 18 maj 2016 kl 19.00 i HSB:s kvartersgård på Platåvägen (terrasshusen Edsbacka). Förslag till
Läs merÅrsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning
Årsmöte 2015 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige Förslag på arbetsordning Inledning Styrelsen önskar att årsmötet blir tydligt och demokratiskt för alla. Därför har styrelsen tagit fram ett förslag
Läs merÅRSMÖTE 25 Årsmötet är Försvarshögskolans Studentkårs högsta beslutande organ.
Stadga för FÖRSVARSHÖGSKOLANS STUDENTKÅR Denna stadga antogs första gången 31 januari 2008. Stadgan reviderades en första gång 3 mars 2010. Denna version av stadga gäller från och med 1 juli 2010. ÄNDAMÅL
Läs merHandbok för LRF Ungdomen inför stämman/årsmötet
Handbok för LRF Ungdomen inför stämman/årsmötet Hej och välkommen du som ska åka på stämma i LRF Ungdomen! I det här häftet kommer vi att förklara de olika beståndsdelarna av vad en stämma är, vad dess
Läs merHandlingar Vårsstämma. 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå
Handlingar Vårsstämma 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå MÖTESFORMALIA Beslutsmässighet Sektionsstämman är beslutsmässig när fem (5) medlemmar, exklusive sektionsstyrelsen, är närvarande på plats eller
Läs merSummons Student Union Constitutional Meeting
SUMMON 2018-05-09 Student Union President Summons Student Union Constitutional Meeting Hereby, the council members for business year 2018/2019 are summoned to Chalmers Student Union s constitutional meeting.
Läs merFöreningen Ekets Framtid
Stadgar för Föreningen Ekets Framtid med säte i Eket, Örkelljunga kommun organisationsnummer 802451-9277 Föreningen bildades 2010-02-10 Dessa stadgar ersätter tidigare fastställda stadgar vid årsmötet
Läs merStadgar Sveriges Fellponnyförening
Stadgar Sveriges Fellponnyförening 1 Ändamål.. Föreningen är till för att främja Fellponny rasens användande i såväl avel som arbete. Föreningen jobbar för att öka kunskapen om Fellponnyn i Sverige och
Läs merSektion under Luleå studentkår vid Luleå tekniska universitet
Juridiska föreningen Sektion under Luleå studentkår vid Luleå tekniska universitet 1 Namn Juridiska föreningen är en sektion under Luleå studentkår vid Luleå tekniska universitet och verkar som en ideell
Läs merÅrsmöte 2017 Kallelse
Årsmöte 2017 Kallelse Välkommen till Sveriges Elevråds Årsmöte 2017! Sommar börjar sakta men säkert gå mot höst. Detta innebär skolstart, jackor på och det bästa av allt - Sveriges Elevråds årsmöte. Sveriges
Läs merTips & Råd Så startar du en egen förening
Tips & Råd Så startar du en egen förening Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då ska du läsa detta! Samla några personer som har ett gemensamt intresse. Vid den första träffen
Läs merJuseks studerandesektion Årsmötesskola
Juseks studerandesektion Årsmötesskola En handbok som innehåller allt du som förtroendevald student inom Jusek behöver veta för att aktivt kunna delta och påverka under studerandesektionens årsmöte. 1.
Läs merNORMALSTADGAR. För släktforskarförening
Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst
Läs merStadgar för SNS-Sektionen Senast fastslagen på kårfullmäktige 2012-02-01
SNS Sektionsstadga 2 3 1. KONSTITUTIONELLA STADGAR...4 1:1 DEFINITION... 4 1:2 SYFTE... 4 1:3 SÄTE... 4 1:4 NEUTRALITET... 4 1:5 VERKSAMHETSÅR...4 1:6 MEDLEMSKAP I ANNAN ORGANISATION...4 1:7 STADGEÄNDRING...
Läs merArbetsordning för stämman 2016
Arbetsordning för stämman 2016 Förslag till arbets- och beslutsordning för stämma Instruktioner för utskottsarbete: Behandling av motioner och propositioner 8110 2016-03-15 1 (7) Förslag till arbets- och
Läs merStadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper
Ändamål 1 MediUm har som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vi Umeå universitet. 2 Föreningen fungerar som kårförening inom Humanistiska
Läs merStadgar för Haflingersport Sverige
Stadgar för Haflingersport Sverige Bildad den 28 september 2014. Förslag på ändringar på stadgar, beslutas av årsmöte samt extra allmänt möte 2017. 1 Ändamål Föreningen skall skapa en plattform för alla
Läs merStämmospråk - en lätt guide till tunga ord
Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord Här hittar du förklaring till några av de ord som kan dyka upp på Scouternas stämma. Scouterna försöker använda ett så modernt språk som möjligt när vi har möte
Läs merNormalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar
Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen
Läs merÖrebro studentkårs Fullmäktige
Örebro studentkårs Fullmäktige Datum: 13-04-23-13-04-24 Tid: 17:00 Plats: T137, Rättegångssalen 1.Mötets öppnande...2 2.Mötets stadgeenliga utlysande...2 3.Val av mötesfunktionärer...2 4.Protokolljustering...2
Läs merEn förening ska ha stadgar och styrelse och ska vara öppen för alla på er arbetsplats.
Sida 1 av 7 Råd och tips om hur ni bildar en ny förening Saknar ni en förening på er arbetsplats för att bättre kunna arrangera lokala hälsofrämjande aktiviteter för personalen och för att ni ska kunna
Läs merSTADGAR FÖR. Kommunbygderådet i Karlskrona Kommun. Bildad den 9 september Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 11 april 2013.
STADGAR FÖR Kommunbygderådet i Karlskrona Kommun Bildad den 9 september 2011 Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 11 april 2013 1 Ändamål Kommunbygderådet i Karlskrona kommun är en ideell förening
Läs merStadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet
Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet (antagna 2012-10-30) 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet. 2 Föreningens säte 2.1
Läs merSTADGAR i lydelse efter årsmötet 2015
STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 1. ÄNDAMÅL Svenska Motorvagnsklubben (SMoK) är en riksomfattande ideell förening. Dess huvudsyfte är att bevara kulturarvet i form av äldre svenska motorvagnar, och
Läs merPCOS Sveriges stadgar Föreningen har organisationsnummer:
PCOS Sveriges stadgar Föreningen har organisationsnummer: 802519-5812 1 Namn Föreningens namn är PCOS Sverige. Föreningen är en ideell förening. 2 Organ Föreningens organ är årsstämma, styrelse, revisor
Läs merStadgar Sveriges läkarförbund student Lund
Stadgar Sveriges läkarförbund student Lund Allmänna bestämmelser 1. 2. 3. Medlemskap 4. 5. 6. Sveriges läkarförbund student Lund är en lokalavdelning av Sveriges läkarförbund student inom Sveriges Läkarförbund
Läs merAtt starta förening hur gör man det?
Att starta förening hur gör man det? Läs hjälpredan med liten ordlista Kultur - och fritidsförvaltningen en del av Hultsfreds kommun Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då
Läs merDokumentansvarig Senast reviderad. 1 Säte Södertörns Förenade Ekonomers säte är Huddinge kommun i Stockholms län.
Stadgar Kapitel 1 Säte, sammansättning och ändamål 1 Säte Södertörns s säte är Huddinge kommun i Stockholms län. 2 Sammansättning Södertörns är en opolitisk, icke religiös sammanslutning av studenter vid
Läs merStadgar för den Ideella föreningen Shed i Malmö med hemort i Malmö stad. Bildad
Stadgar för den Ideella föreningen Shed i Malmö med hemort i Malmö stad. Bildad 2015 08 13 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och säte Föreningens namn är föreningen Shed i Malmö. Föreningen har sitt säte i
Läs merSTADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE
KAPITEL 1 Firma, säte och ändamål STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE 1:1 Namn 1:2 Säte Föreningens namn är Linjeföreningen BEWARE. Föreningens styrelse har sitt säte i Västerås. 1:3 Föreningstyp Linjeföreningen
Läs merSTADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER
STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik
Läs merStadgar för den ideella föreningen Önskeambulansen med hemort i Karlshamn Blekinge.
Stadgar för den ideella föreningen Önskeambulansen med hemort i Karlshamn Blekinge. Förening Bildades 2011-03-21 Stadgar antogs av konstituerande årsmötet 2011-03-21 Allmänna bestämmelser 1 Föreningens
Läs merAtt starta en förening
Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som
Läs merStadgar - Funkibator ideell förening
Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar för Funkibator ideell förening. Antagna vid årsmöte 19 mars 2013. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator ideell förening. 2 - Föreningens säte
Läs merStadga för Teknologernas Centralorganisation
Stadga för Teknologernas Centralorganisation 1 Syfte 1.1 Teknologernas Centralorganisations syfte är att stödja studiesociala och/eller kontaktskapande aktiviteter för medlemsföreningarnas studenter. 2
Läs merStadgar för Dansföreningen
Stadgar för Dansföreningen Bildad 2012-05-21 1 Innehållsförteckning Allmänna bestämmelser... 3 1 Ändamål... 3 2 Sammansättning... 3 3 Beslutande organ... 3 4 Firmateckning... 3 5 Verksamhets-och räkenskapsår...
Läs merRevidering av stadgar Förslag till revidering Vad gäller här? Ska det vara inneha eller kanske rätt att söka?
Paragr af nr. Gällande stadgar reviderade 2011-04-18 Kommentar Föreslagen revidering av stadgar Ändamål 1 Samhällsvetarsektionen (hädanefter sektionen) har som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka
Läs merStadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798
Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men
Läs mer