Socialförsäkringen vid studier, arbete eller flytt utomlands

Transkript

1 isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2017:3 Socialförsäkringen vid studier, arbete eller flytt utomlands Granskning av informationsgivning om socialförsäkringsfrågor i internationella situationer sf

2 Rapport 2017:3 Socialförsäkringen vid studier, arbete eller flytt utomlands Granskning av informationsgivning om socialförsäkringsfrågor i internationella situationer En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2017

3 Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Systemtillsyn innebär att granska om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt. Effektivitetsgranskning innebär att granska om en verksamhet fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet. Publikationen kan läsas online, laddas ner och beställas på Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2017 ISBN:

4 Innehåll Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning... 7 Summary Inledning Syfte och frågeställningar Svensk socialförsäkring i en internationell värld Svensk socialförsäkring utomlands Rörlighet från Sverige Gränshinder inom Norden Myndigheternas åtagande Inom svensk rätt Inom EU-rätten Försäkringskassan Hur informerar Försäkringskassan om socialförsäkringen vid utlandsstudier, arbete eller flytt utomlands? Vad informerar Försäkringskassan om på sin webbplats? Webbplatsens användarvänlighet Kundcenter Försäkringskassans utvecklingsarbete Pensionsmyndigheten Hur informerar Pensionsmyndigheten om pension vid utlandsstudier, arbete eller flytt utomlands? Vad informerar Pensionsmyndigheten om på sin webbplats?... 52

5 Innehåll 5.3 Webbplatsens användarvänlighet Kundcenter Pensionsmyndighetens utvecklingsarbete Övriga informationstjänster Arbetsförmedlingen, Skatteverket och CSN Norden Inom EU Diskussion och rekommendationer Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Gemensam informationsgivning Referenser Bilaga I Metod och kartläggning Bilaga II Rekommendationer... 83

6 Generaldirektörens förord Generaldirektörens förord Idag rör sig människor över Sveriges gränser i en omfattning som var otänkbar bara för någon generation sedan. Inte minst för de unga som har vuxit upp som EU-medborgare är det en självklarhet att man kan studera eller arbeta i ett annat EU-land. Den möjligheten fanns i princip inte när vi som är äldre växte upp, men idag upplevs det som självklart. Det är en fantastisk utveckling. En annan sak som många både unga och gamla tar för självklart är de trygghetssystem som utgör en av det svenska samhällets grundvalar. Olika EU-länder har olika socialförsäkringssystem. Vilka rättigheter har jag om jag väljer att leva i ett annat EU-land eller bor i Sverige och arbetar utomlands? Vilket system tillhör jag då? Inom EU har man utvecklat ett sinnrikt system de så kallade samordningsreglerna för social trygghet som reglerar vad som gäller när en medborgare i ett EU-land studerar, arbetar eller av annan anledning flyttar till ett annat EU-land. I normalfallet omfattas man som EU-medborgare då av arbetslandets villkor, men det finns undantag. Om jag som svensk flyttar till ett annat EU-land omfattas jag inte sällan av ett regelverk för social trygghet som är olikt det svenska. Rättigheter som jag tar för självklara kanske inte längre existerar. Det är inte alltid känt att reglerna varierar för dem som rör sig över nationsgränserna, och/eller exakt vad som gäller. En annan relativt okänd sak är att det inte är självklart att man per automatik omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet om man återvänder till Sverige. Möjligheten att arbeta, studera och bosätta sig i andra EU-länder EU:s fria rörlighet är fantastisk, men det är viktigt att vi är medvetna om och förstår vilka potentiella effekter och konsekvenser som 5

7 Generaldirektörens förord olika val har för tillgången till olika former av sociala skyddsnät. Detta är en förutsättning för att vi ska kunna göra medvetna val och minimera eventuella negativa konsekvenser. Rapporten Socialförsäkringen vid studier, arbete eller flytt utomlands är resultatet av ett uppdrag i 2016 års regleringsbrev. ISF:s granskning av informationsgivning om socialförsäkringsfrågor i internationella situationer visar att det behövs mer och tydligare information inom det aktuella området. Det räcker till exempel inte att ansvariga myndigheter bara informerar om det de får direkta frågor om, eftersom det inte går att veta vad man borde fråga om när man inte är insatt i de komplexa regelverk som detta handlar om. ISF:s analys resulterar i flera rekommendationer till berörda myndigheter. Rapporten har författats av Susanne Eriksson och Elisabeth Rydberg, med bidrag av Sofia Allansson och Anna Hallberg. Stockholm i februari 2017 Maria Hemström-Hemmingsson 6

8 Sammanfattning Sammanfattning När personer vistas utomlands eller planerar att studera, arbeta eller bosätta sig utanför Sveriges gränser är det viktigt att de har tillgång till tydlig information om hur deras socialförsäkring påverkas. Att gå miste om en förmån eller ta emot en förmån som man inte har rätt till kan få allvarliga konsekvenser för den enskilde. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har därför på uppdrag av regeringen kartlagt och granskat information om socialförsäkringar till personer som rör sig över Sveriges gränser. Rapporten fokuserar på personers rörlighet i Norden och inom EU. ISF:s sammantagna bedömning är att det ofta är svårt att hitta information om hur utlandsstudier, arbete eller flytt utomlands påverkar tillgången till socialförsäkringen. Människor behöver få vetskap om hur länge de kan kvarstå i den svenska socialförsäkringen i sådana situationer. De måste också förstå när de i stället övergår till att omfattas av ett annat lands socialförsäkringssystem. När det gäller myndigheters tillhandahållande av information har de ur ett rättsligt perspektiv förhållandevis stor frihet att bedöma vilken omfattning på informationsverksamheten som är rimlig. En myndighet behöver alltid, med utgångspunkt i sitt uppdrag, ta ställning till vilka resurser som kan och bör läggas på informationsgivning. Både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har genomfört informationssatsningar på det internationella området. Satsningarna gäller bland annat information till nyanlända i Sverige och, för Försäkringskassans del, också information om rätten till sjukvård inom EU. Dessa prioriteringar innebär att information om vad som händer med den svenska socialförsäkringen för personer i Sverige, som av olika skäl planerar att vistas utomlands, har fått en undanskymd roll. 7

9 Sammanfattning ISF:s granskning visar att Försäkringskassan behöver komplettera sin webbplats med information om hur tillgången till socialförsäkringen påverkas vid utlandsstudier, arbete eller flytt utomlands. ISF bedömer att ändringarna är möjliga att genomföra utan att Försäkringskassan behöver frångå sina kommunikationsmässiga val. I dag är Försäkringskassans webbaserade information alltför knapphändig för att underlätta genomtänkta val i internationella situationer. Granskningen visar att även Pensionsmyndigheten kan utöka sin webbaserade information vad gäller utlandsrelaterade pensionsfrågor. Det gäller särskilt frågor som rör intjänande av pension. Bilaga II till denna rapport innehåller konkreta förslag på information som Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten kan komplettera. De nordiska länderna har gjort gemensamma satsningar för att samordna information för personer som rör sig inom Norden. Några exempel är Nordiska ministerrådets egen informationstjänst Hallå Norden, olika gränstjänster och den myndighetsgemensamma Nordisk socialförsäkringsportal. Kvaliteten på de olika nordiska informationstjänsterna varierar och informationen är inte alltid uppdaterad. Men ISF:s kartläggning indikerar att det finns väl fungerande informationstjänster för en del grupper som förflyttar sig inom Norden, bland annat gränstjänsten Öresunddirekt som riktar sig till personer som rör sig mellan Sverige och Danmark. Gränstjänsten erbjuder både digital och muntlig information i samverkan mellan Försäkringskassan och andra myndigheter. Informationen är enligt ISF:s mening relevant och användbar. Hallå Norden och Nordisk socialförsäkringsportal kommer att organiseras om och informationen ska samlas på en webbplats. ISF bedömer att det är en positiv åtgärd att samordna informationen. En sådan sammanslagning, tillsammans med en välfungerande struktur för hur kvaliteten ska förbättras och upprätthållas, kan förhoppningsvis leda till en effektivisering av resurser och en förbättrad gemensam informationstjänst. 8

10 Summary Summary Social security when studying, working or moving abroad a study of the information given about social security issues in cross boarder situations The Swedish Social Insurance Inspectorate (Inspektionen för socialförsäkringen, ISF) is an independent supervisory agency for the Swedish social insurance system. The objectives of the agency are to strengthen compliance with legislation and other statutes, and to improve the efficiency of the social insurance system through system supervision and efficiency analysis and evaluation. The ISF s work is mainly conducted on a project basis and is commissioned by the Government or initiated autonomously by the agency. This report has been commissioned by the Government. Background The right of EU citizens to freely move and live in any EU country, along with their family members, is one of the fundamental freedoms enshrined in EU law. Free movement would not be possible without the guarantee that citizens do not lose their social security protection when moving to another Member State. Therefore a system of social security coordination has been designed so that it can be determined in which country a person needs to pay social security contributions and may claim for social security benefits. The rules, Regulation (EC) No 883/2004 and the Implementing Regulation (EC) No 987/2009, are intended to coordinate rather than harmonizing the social security systems of the Member States. As a Member State within the EU, 9

11 Summary Sweden therefore retains the autonomy to form a social security system that meets political goals and national requirements. In cross border situations where citizens plan to study, work or move outside the boarders of Sweden, it is important that they have access to transparent and useful information of how their social security is affected. If citizens move abroad they must know whether they will stay within the Swedish social security system or be linked to the social security system of another Member State. To lose a social security benefit, or to accept a social security benefit that you are not entitled to, may have severe consequences for the individual who is concerned. Objectives The overall objective of this study is to identify and analyze the information given by Swedish authorities within the social security field addressed to persons intending to study, work or live in another Nordic country or in other EU countries. It also aims to examine the information addressed to citizens who have lived abroad, for a shorter or longer period of time, and then returns to Sweden. The main focus is on the disclosure of information about the interaction between Swedish and EU legislation in the social security context, and only skims how the Swedish legislation relate to international agreements with the rest of the world. Methods The study uses a combination of methods, including document studies and interviews. Two investigators from the ISF conducted semi-structured interviews with employees in various positions from the investigated authorities. An extensive survey of the current authorities' official websites has also been conducted. ISF has mapped and analyzed the information given by individual authorities addressed to persons who are in cross boarder situations. Essentially, this refers to the websites of the Swedish Social Insurance Agency (SSIA) and the Swedish Pensions Agency (SPA). In addition a more general review has been conducted of other sources of information such as the Nordic cross boarder services and the Parliamentary website that provides information about the conditions for movement of people within EU. 10

12 Summary Findings Overall, the study finds that it is often difficult to obtain transparent and useful digital information on authorities official websites about the consequences regarding peoples access to social insurance benefits when they study, work or live abroad, although there are exceptions to be found. The study shows that there is considerable room for improvement when it comes to giving digital information on social security matters in cross boarder situations, both in terms of the information given from individual authorities and disclosure of cooperation between different stakeholders. Recommendations In the short term there is a need for ISSA and SPA to complement their official websites with information about what actually happens to people's pensions and other social security benefits when you work, study or settle abroad. The authorities, especially the ISSA, need to increase their focus on social security in an international context in order to offer a better support to citizens who want information about their rights and obligations when moving across the borders of Sweden. In the longer term the giving of information increasingly needs to be done in cooperation with the authorities in order to meet people's need for more comprehensive information on what is happening with their social security when they study, work or live abroad. It is, however, beyond the scope of this study to make any explicit suggestions in this direction. 11

13

14 Inledning 1 Inledning När personer vistas utanför Sveriges gränser eller planerar att studera, arbeta eller bosätta sig utomlands behöver de ha tillgång till tydlig information om hur deras socialförsäkring påverkas. Att gå miste om en förmån, eller ta emot en förmån som man inte har rätt till, kan få allvarliga konsekvenser för den enskilde. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har därför på uppdrag av regeringen kartlagt och granskat information om socialförsäkringsfrågor till personer som rör sig över Sveriges gränser. Rapporten fokuserar på personers rörlighet i Norden och inom EU. Enligt regeringsuppdraget ska ISF i sin granskning särskilt beakta människors behov av information om de gränshinder som kan försvåra rörligheten inom Norden. Vid sidan av uppdraget till ISF har regeringen gett Försäkringskassan och andra myndigheter 1 ett närliggande uppdrag. 2 Myndigheterna ska analysera och tillsammans föreslå hur information om det svenska socialförsäkringssystemet ska kunna göras tillgänglig via webben för arbetstagare, arbetsgivare och egenföretagare som verkar eller avser verka i Sverige, medan ISF:s granskning tar sikte på information till personer i Sverige som behöver veta vad som händer med deras socialförsäkring när de studerar, arbetar eller bor utomlands. 1 Arbetsmiljöverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Medlingsinstitutet, Migrationsverket, Skatteverket, Svenska institutet, Sveriges export- och investeringsråd, Tillväxtverket och Upphandlingsmyndigheten. 2 Beslut (A2016/00159/ARM) om uppdrag om webbaserad information till utländska arbetstagare, arbetsgivare och egenföretagare som verkar eller avser att verka i Sverige. 13

15 Inledning Svensk social trygghet i en internationell värld En av de grundläggande fri- och rättigheterna inom Europeiska unionen (EU) är den fria rörligheten för EU-medborgare. 3 Personer som utnyttjar den fria rörligheten berörs av särskilda bestämmelser. En arbetstagare inom EU/EES-länderna och Schweiz 4 ska exempelvis behandlas likadant som medlemsstaternas egna medborgare när det gäller skatter, tillgång till arbete, arbetsvillkor och sociala förmåner. 5 EU-medborgares sociala rättigheter ska skyddas oavsett i vilket EUland de studerar, arbetar eller bor. Därför finns gemensamma unionsrättsliga regler för samordning av de nationella sociala trygghetssystemen i förordning 883/ Samordningsreglerna bygger på att en person endast kan vara försäkrad och betala sociala avgifter i ett land i taget. Vilket lands lagstiftning som ska gälla bedöms utifrån ett antal lagvalsregler som klargör vad som gäller för en person i olika internationella situationer. 7 Men EU:s regler om samordning av de sociala trygghetssystemen ersätter inte de nationella systemen. I medlemsstaternas nationella lagstiftningar regleras villkor för berättigande, nivån på förmånerna och vilka målgrupper som omfattas av landets trygghetssystem. När denna rapport togs fram pågick ToR-utredningen, Utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet. ToR-utredningen har undersökt frågan om svensk social trygghet i en internationell värld. Uppdraget var att se över de svenska trygghetssystemens villkor och tillämpning i en unionsrättslig och internationell kontext. Syftet var att ta fram ett tydligt, hållbart och lättillgängligt regelverk när det gäller försäkringstillhörighet, som skapar goda förutsättningar för personrörlighet över Sveriges gränser samt en effektiv och rättssäker myndighetsadministration. 8 Ett mer lättillgängligt regelverk skulle inte bara bidra till att förenkla tillämpningen utan också underlätta informationsgivningen på området. 3 Artikel 48 i Fördraget om europeiska Unionens Funktionssätt (FEUF). 4 I fortsättningen avses med begreppet EU också EES-länderna Island, Liechtenstein och Norge samt Schweiz. 5 Artikel 45 i Fördraget om europeiska Unionens Funktionssätt (FEUF). 6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr. 883/2004 av den 29 april om samordning av de sociala trygghetssystemen (EGTY L 166, , s.1). Förordningen kallas i denna rapport för förordning 883/ Se också Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EGT L 284, s. 1). 8 Kommittédirektiv (2014:109), Svensk social trygghet i en internationell värld. 14

16 Inledning Digital informationsgivning i fokus De senaste decennierna har allt mer av myndigheternas kommunikation skett på digital väg. Inriktningen har också varit en ökad digitalisering och automatisering av såväl informationen till medborgarna som administrationen av socialförsäkringsförmånerna. Redan år 2004 skrev den så kallade 24-timmarsdelegationen om offentliga e-tjänster och betonade vikten av ett medborgarperspektiv när dessa tjänster utvecklas. 9 Med informationsgivning avses i denna rapport i första hand generell webbaserad information som riktas till allmänheten, men även annan skriftlig och muntlig information till enskilda har studerats inom ramen för granskningen. ISF har kartlagt och analyserat enskilda myndigheters webbaserade information. I huvudsak avser detta Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens officiella webbplatser och relaterade kanaler som rör svensk socialförsäkring i internationella situationer. Därutöver har en mer översiktlig genomgång gjorts av andra informationstjänster som de nordiska gränstjänsterna, Nordisk socialförsäkringsportal, Nordiska ministerrådets egen informationstjänst Hallå Norden och riksdagens webbplats EU-upplysningen som informerar om villkoren för människors rörlighet inom EU. Rapporten pekar ut vilka förbättringar som redan i dag är möjliga att göra hos de kartlagda myndigheterna. Ambitionen har också varit att lyfta fram vilka förbättringsåtgärder som är möjliga att genomföra på lite längre sikt och i samverkan myndigheter emellan. 9 SOU 2004:56. E-tjänster för alla. 15

17 Inledning 1.1 Syfte och frågeställningar Granskningens övergripande syfte är att kartlägga och analysera den information inom socialförsäkringsområdet som svenska myndigheter på sina officiella webbplatser riktar till personer som verkar eller avser att verka utanför Sveriges gränser. Kartläggningen fokuserar på informationsgivning om samspelet mellan svensk rätt och EU-rätt i socialförsäkringssammanhang, och berör endast kortfattat hur svensk rätt förhåller sig till internationella överenskommelser med världen i övrigt. Gränshinder inom Norden uppmärksammas särskilt. Granskningen tar alltså sikte på information som belyser vad som gäller ur ett socialförsäkringsperspektiv för en person i Sverige som planerar att studera, arbeta eller bo i ett annat land i Norden eller i andra EU-länder. Granskningen berör också informationsgivning till personer som vistats utomlands och sedan återvänder till Sverige. Utgångspunkten har varit att undersöka om informationstjänsterna och myndigheterna på sina officiella webbplatser tillhandahåller grundläggande digital information på området. Granskningen har inriktats på följande frågor: Ger de granskade myndigheterna relevant information om hur människors socialförsäkring påverkas vid studier, arbete eller flytt utomlands? Uppmärksammas exempelvis identifierade gränshinder inom Norden? Är de granskade myndigheternas information tillräcklig som utgångspunkt för att personer som avser att studera, arbeta eller bosätta sig utomlands ska kunna fatta välgrundade beslut? Uppfyller de svenska myndigheterna sina åtaganden om information till medborgarna i enlighet med nationell lagstiftning, unionslagstiftning och politiska målsättningar? 16

18 Svensk socialförsäkring i en internationell värld 2 Svensk socialförsäkring i en internationell värld Numera studerar, arbetar eller bor allt fler svenskar utomlands under längre eller kortare perioder. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) har utvandringen från Sverige ökat under de senaste åren. Samtidigt väntas en allt större del av emigranterna återvända till Sverige efter en tid utomlands. 10 Det betyder att allt fler personer behöver tydlig och lättillgänglig information om vad som händer med deras socialförsäkring, både när de planerar att vistas utomlands och under utlandsvistelsen, men också när de som återvändare kommer tillbaka till Sverige. Svenska myndigheter inom socialförsäkringsområdet behöver lämna information och tillämpa reglerna i förhållande till de särskilda förutsättningar som finns för internationella situationer i Norden, inom EU samt övriga världen. Information som ges till personer som rör sig från Sverige till länder utanför Europa måste ta hänsyn till att det inte finns samma typ av juridiskt ramverk som inom EU. EU:s samordningsregler för social trygghet De nationella socialförsäkringssystemen är sällan anpassade för internationella situationer. De nationella systemen bygger ofta på att förmånstagaren bor eller arbetar i det aktuella landet. I de flesta fall som rör Sverige och länder utanför EU samordnas inte de nationella socialförsäkringarna. Socialförsäkringskonventioner finns endast med ett begränsat antal länder och omfattar ofta bara pension samt sjukoch aktivitetsersättning. 10 SCB (2016). 17

19 Svensk socialförsäkring i en internationell värld För att främja den fria rörligheten inom EU har man valt att försöka samordna de nationella sociala trygghetssystemen. Samordningen av de sociala trygghetssystemen inom EU och i Norge, Liechtenstein, Island och Schweiz regleras främst i förordning 883/2004 och tillämpningsförordning 987/2009. Förordningarna innehåller bland annat lagvalsregler för att kunna fastställa vilket lands regelverk som ska tillämpas på en person som rör sig över medlemsländernas gränser. Det finns en särskild konvention om social trygghet som har träffats mellan de nordiska länderna, Nordiska konventionen 11. Enligt denna gäller i de allra flesta fall samma samordningsregler mellan Sverige och de nordiska länderna som mellan Sverige och övriga EU-länder. 12 Single state rule är den grundläggande princip som styr lagvalsreglerna. Den innebär att endast ett medlemslands lagstiftning kan tillämpas i taget. En person kan aldrig omfattas av två länders regelverk samtidigt. 13 Huvudprincipen i en lagvalssituation är att arbetslandets lagstiftning gäller för en person som rör sig över medlemsländernas gränser lex locis laboris oavsett bosättningsland. 14 Tidigare var arbetstagare och deras familjemedlemmar i fokus för EU:s samordningsbestämmelser. Numera omfattas även icke förvärvsverksamma. 15 Samordningslagstiftningen omfattar både vård och ekonomisk ersättning. En person ska alltid omfattas av något lands lagstiftning enligt lagvalsbestämmelserna, men hen behöver också vara vaksam på att rätten till olika förmåner kan påverkas på olika sätt i en internationell situation. Den nationella lagstiftningen, i det land som den enskilde 11 Konventionen är införlivad i svensk rätt genom lagen (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet. 12 Se artikel 4 i Nordiska konventionen. 13 Artikel 11.1 förordning 883/ Huvudregeln om arbetslandets lagstiftning framgår av artikel 11.3 a i förordning 883/2004. Undantag till regeln utgör bland annat så kallad utsändning och arbete i två eller flera länder enligt artikel 12 respektive 13 i förordning 883/ Personkretsen framgår av artikel 2 i förordning 883/2004. Tredjelandsmedborgare som är medborgare i ett annat land än ett EU-medlemsland, Norge, Liechtenstein, Island eller Schweiz kan också omfattas av samordningsbestämmelserna genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1231/2010 av den 24 november 2010 om utvidgning av förordning 883/2004 och förordning 987/2009 till att gälla de tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa förordningar (förordning 1231/2010). 18

20 Svensk socialförsäkring i en internationell värld bedöms omfattas av, kan variera från förmån till förmån. Dessutom innehåller förordning 883/2004 olika samordningsbestämmelser beroende på vilken förmån det rör sig om. 2.1 Svensk socialförsäkring utomlands För att få tillgång till socialförsäkringen i Sverige måste en person i regel omfattas eller ha omfattats av svensk socialförsäkring. Den svenska socialförsäkringen baseras på bosättningsbaserade förmåner och arbetsbaserade förmåner. Bosättningsbaserade förmåner Den bosättningsbaserade socialförsäkringen omfattar till exempel barnbidrag, vissa föräldraförsäkringsförmåner på lägsta nivå och grundnivå, vårdbidrag, assistansersättning, sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning samt garantipension för ålderspensionärer. 16 För att en person ska vara berättigad till en bosättningsbaserad förmån ska hen enligt svensk lagstiftning vara bosatt i Sverige. För personer som flyttar utanför EU gäller normalt att de anses bo i Sverige om de kan antas vistas längst ett år utomlands. 17 En person som vistas regelbundet utomlands sammanlagt mer än halva året bör inte anses vara bosatt i Sverige, även om varje utlandsvistelse kan antas vara kortare än ett år. 18 För många bosättningsbaserade förmåner gäller kortare tidsgränser för rätt till förmånsutbetalningar. Rätt till barnbidrag och assistansersättning har man till exempel om vistelsen utomlands inte beräknas överstiga sex månader. Garantipension och garantiersättning kan däremot utbetalas så länge bosättning i Sverige kvarstår, det vill säga normalt vid vistelse utomlands som inte förväntas överstiga ett år. 19 Personer som arbetar i Sverige och bor i andra EU-länder måste inte vara bosatta i Sverige för att ha rätt till bosättningsbaserade social kap. 9 SFB kap. 3 SFB. 18 Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2000:1) om bosättnings- och arbetsbaserad försäkring kap SFB. 19

21 Svensk socialförsäkring i en internationell värld försäkringsförmåner. Dessa personer kan vara berättigade till exempelvis barnbidrag bara genom att arbeta eller ha arbetat i Sverige. 20 En person som är bosatt i Sverige men arbetar i ett annat medlemsland har i regel inte heller rätt till bosättningsbaserade förmåner här. 21 Icke förvärvsverksamma personer som flyttar inom EU måste betraktas som bosatta i Sverige för att få rätt till bosättningsbaserade förmåner. För att betraktas som bosatt i ett land måste man anses vara stadigvarande bosatt. Bedömningen görs främst med hjälp av ett antal kriterier i förordning 987/2009. Exempel på kriterier är vistelsens varaktighet i respektive land, familjesituation och bostadsförhållanden. 22 Om förordning 883/2004 är tillämplig gäller inte de svenska reglerna om bosättning. Det innebär till exempel att det inte finns några fasta tidsgränser för hur länge man kan befinna sig i ett annat medlemsland och fortsatt anses vara bosatt i Sverige. Hälso- och sjukvård ingår inte i den svenska socialförsäkringen. Varje landsting i Sverige är skyldigt att erbjuda hälso- och sjukvård till personer folkbokförda i landstinget. 23 Personer som kommer till Sverige från ett land utanför EU behöver normalt vara folkbokförda i Sverige för att ha tillgång till hälso- och sjukvård till en kostnad motsvarande svensk patientavgift. Men inom EU klassas svensk hälso- och sjukvård som en vårdförmån vid tillämpning av samordningsbestämmelserna. En person har rätt till vårdförmåner både i arbetslandet och i bosättningslandet om hen arbetar i ett land och är bosatt i ett annat. 24 Det betyder i praktiken att en person som bor i Sverige men arbetar i ett annat medlemsland har rätt till svensk hälsooch sjukvård och tandvård, men på bekostnad av det andra medlemslandet Samordningsbestämmelserna gör inte samma uppdelning mellan bosättnings- och arbetsbaserade förmåner som den svenska lagstiftningen. En person som omfattas av svensk socialförsäkring på grund av arbete enligt bestämmelserna i förordning 883/2004 är försäkrad för samtliga förmåner som avses i respektive förordning. (Försäkringskassan [2016], avsnitt 3.7) kap. 5 SFB. Enligt HFD 2014 ref. 64 finns det dock rätt till bosättningsbaserade familjeförmåner i vissa situationer trots att personen omfattas av ett annat lands lagstiftning. 22 Artikel 1 j i förordning 883/2004 och artikel 11 i förordning 987/ Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL). 24 Artikel i förordning 883/ Personen har skyldighet att registrera ett intyg S1 hos Försäkringskassan så att Försäkringskassan kan debitera det andra landet för vårdkostnaderna (artikel 24.1 i förordning 987/2009). 20

22 Svensk socialförsäkring i en internationell värld Omvänt gäller att en person som arbetar i Sverige men bor i ett annat medlemsland också har rätt till svensk hälso- och sjukvård samt tandvård. Den svenska assistansersättningen klassas också som en vårdförmån. Enligt Försäkringskassans vägledning kan personer som bor i Sverige men arbetar i ett annat medlemsland ha rätt till assistansersättning. Samtidigt kan personer som är bosatta i ett annat medlemsland vara berättigade till assistansersättning när de arbetar i Sverige. 26 Arbetsbaserade förmåner Den arbetsbaserade socialförsäkringen omfattar till exempel sjukpenning, föräldrapenning, sjuk- och aktivitetsersättning och ålderspension som är inkomstrelaterad. 27 För att en person ska omfattas av svenska arbetsbaserade förmåner krävs enligt nationell rätt 28 att hen förvärvsarbetar i Sverige. Försäkringen upphör i regel tre månader efter att arbetet har upphört, den så kallade efterskyddstiden. För inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning är efterskyddstiden ett år. 29 Efterskyddstiden kan vara kortare eller längre beroende på omständigheterna. Den kan till exempel förlängas om personen uppbär en arbetsbaserad förmån. 30 Personer som flyttar till ett land utanför EU har normalt rätt att kvarstå i den arbetsbaserade försäkringen på samma sätt som om hen skulle ha bott kvar i Sverige. Men det finns regler som begränsar möjligheten att uppbära de flesta förmåner vid bosättning i länder utanför EU. Rätt till sjukpenning vid vistelse utanför EU kräver till exempel Försäkringskassans medgivande. För rätt till föräldrapenning krävs att barnet fortsatt anses bosatt i Sverige. Inkomstrelaterad ålderspension och sjukersättning är exempel på ersättningar man får behålla vid utlandsbosättning oavsett land. 31 Huvudprincipen i förordning 883/2004 vid vistelse i olika medlemsländer inom EU är att man ska omfattas av arbetslandets lagstiftning. 26 Försäkringskassan (2015), avsnitt kap. 6 SFB kap. 2 SFB kap. 8 SFB kap. 9 SFB kap SFB. 21

23 Svensk socialförsäkring i en internationell värld Förordningen hänvisar till nationell rätt när det gäller att avgöra om en person ska anses arbeta i ett medlemsland. Det innebär som huvudregel att förvärvsarbete ska utföras fysiskt i Sverige för att arbete ska anses utfört här vid tillämpning av förordning 883/2004. Försäkringskassan har också gjort ställningstagandet att en person som har upphört att arbeta men är fortsatt försäkrad för arbetsbaserade förmåner enligt bestämmelserna i Socialförsäkringsbalken (SFB), ska anses arbeta i Sverige enligt förordning 883/ I praktiken innebär det 33 att en person som börjar arbeta i Sverige anses arbeta här i landet från och med första dagen av anställningen fram till tre månader efter att arbetet avslutades. 34 En person kan anses fortsätta arbeta i Sverige om hen får en arbetsbaserad förmån 35 eller om bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst vid förvärvsavbrott (SGI-skyddad tid) är tillämpliga. 36 Ett exempel är när en person har SGI-skyddad tid på grund av graviditet eller vård av barn. Tillämpningen av reglerna kan innebära att en föräldraledig person som flyttar från Sverige till ett annat medlemsland har rätt att kvarstå relativt länge i svensk socialförsäkring och ha rätt till både arbetsbaserade och bosättningsbaserade förmåner. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade i december 2016 prövningstillstånd i två mål för att pröva om rätt till fortsatt utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg finns under efterskyddstiden för en person som avslutat sin anställning i Sverige och bosatt sig i ett annat EU-land. Det Allmänna ombudet för socialförsäkringen har överklagat Försäkringskassans beslut att betala ut de båda familjeförmånerna, men både förvaltningsrätten och kammarrätten har bedömt att rätt till fortsatta utbetalningar fanns under efterskyddstiden Försäkringskassan (2016), avsnitt Som huvudregel. 34 Det gäller under förutsättning att personen inte börjar arbeta i ett annat land och blir omfattad av motsvarande försäkring i det landet. (6 kap. 8 SFB). 35 Gäller inte för pensioner och förmåner utan tidsbegränsning, exempelvis pension eller sjukersättning. (artikel 11.2 i förordning 883/2004). 36 Gäller de SGI-skydd som finns i 26 kap a SFB (6 kap. 10 SFB). 37 HFD mål nr och

24 Svensk socialförsäkring i en internationell värld 2.2 Rörlighet från Sverige Utvandring från Sverige Utvandringen 38 från Sverige har varit relativt hög de senaste åren. 39 År 2015 utvandrade personer, vilket var betydligt fler än tidigare år. Flest personer utvandrade till Norge följt av Storbritannien och Nordirland, Danmark, USA, Tyskland, Finland, Spanien, Indien och Kina. Av de som utvandrade från Sverige år 2015 var personer födda i det land de utvandrade till. Tabell 1. Utvandringar år 2015 efter födelseland och invandringsland 40 Utvandringsland Antal personer Varav födda i det land de utvandrar till Norge Storbritannien och Nordirland Danmark USA Tyskland Finland Spanien Indien Kina Övriga länder Okänt Uppgift saknas Totalt: Med utvandring avses personer som blivit registrerade som utvandrade av Skatteverket, normalt på grund av att de avser att vistas i ett annat land minst ett år. 39 Sedan år 2011 ligger utvandringen på över personer per år. (SCB: Från massutvandring till rekordinvandring SCB (2016 a). 23

25 Svensk socialförsäkring i en internationell värld Gränspendling från Sverige Det saknas statistik över antal personer som bor i Sverige och arbetar i ett annat land. Men det finns siffror som visar att gränspendlingen inom Norden har ökat under 2000-talet. Den största gruppen gränspendlare inom Norden utgörs av personer bosatta i Sverige som arbetar i Norge eller Danmark. 41, 42 År 2014 gränspendlade personer från Sverige till Danmark och från Sverige till Norge. 43 Sedan år 2008 har antalet personer som pendlar från Sverige till Danmark minskat men siffran ligger kvar på en hög nivå jämfört med början av 2000-talet. 44 En liknande minskning har inte skett i förhållande till Norge. 45 Brist på övergripande statistik över gränspendling i Norden har uppmärksammats i flera sammanhang. 46 Det pågår för närvarande ett statistikprojekt finansierat av Nordiska ministerrådet om rörlighet inom Norden. Projektet samordnas av Statistikcentralen i Finland och pågår mellan åren Syftet är att producera statistik om rörlighet och utbetalningar av sociala förmåner över gränserna inom Norden. Målsättningen är att genom statistik kunna beskriva hur många personer som kan bli drabbade av de gränshinder som finns identifierade i Norden (se avsnitt 2.3). Projektet förväntas komma igång med statistikproduktion under år Med gränspendling avses i detta sammanhang att en person är folkbokförd i ett nordiskt land och har sin huvudsakliga sysselsättning i ett annat land. 42 SCB (2014). 43 Öresundsdatabasen: Pendlere og øvrige indkomstmodtagere fra Sverige til Danmark efter bopælskommune, arbejdsstedskommune, type og køn, samt Västra Götalandsregionen statistikdatabas: Antal arbetspendlare från Sverige till Norge efter tid, bostadsregion och kön. Båda könen Enligt statistik från Öresundsdatabasen pendlade personer från Sverige till Danmark år Antal pendlare har därefter ökat årligen till personer år Därefter har en minskning skett och siffran var år 2014 nere på personer (Öresundsdatabasen: Pendlere og øvrige indkomstmodtagere fra Sverige til Danmark efter bopælskommune, arbejdsstedskommune, type og køn, 45 Sedan år 2008 har pendlingen från Sverige till Norge fortsatt öka fram till år Mellan år 2013 och 2014 har det dock skett en minskning från personer till personer. (Västra Götalands statistikdatabas: Antal arbetspendlare från Sverige till Norge efter tid, bostadsregion och kön. Båda könen Se exempelvis SOU 2011:74. I gränslandet. Social trygghet vid gränsarbete i Norden, Nordiska ministerrådet (2012). s

26 Svensk socialförsäkring i en internationell värld Under sommaren 2017 är förhoppningen att projektet ska ha statistik om personer som studerar och avlägger examen i andra nordiska länder. Senare under samma år planerar man att publicera statistik om arbetspendling. 47 Utsändning från Sverige eller arbete i flera länder År 2014 utfärdade Försäkringskassan A1-intyg om tillämplig lagstiftning. 48 Ett A1-intyg är ett intyg som visar vilket EU-lands lagstiftning om social trygghet en arbetstagare omfattas av. Försäkringskassan utfärdar intyg till personer som arbetar i ett eller flera andra medlemsländer men tillhör svensk lagstiftning om social trygghet. Huvudregeln när det gäller samordning av socialförsäkring är att man ska omfattas av det lands lagstiftning där man arbetar. De som får ett A1-intyg tillhör en mindre undantagsgrupp av de förvärvsverksamma som omfattas av förordning 883/2004. Den vanligaste kategorin av personer som får ett svenskt A1-intyg är de som bor och arbetar i Sverige och dessutom arbetar regelbundet i minst ett annat medlemsland. En annan vanlig kategori är de som tillfälligt sänts ut av sin svenska arbetsgivare för att arbeta i ett annat medlemsland. Utresande studenter Antalet personer från ett OECD-land som studerar i ett annat land än sitt ursprungsland har ökat kraftigt, och allt fler svenskar studerar utomlands. Under det senaste decenniet har antalet utresande studenter från Sverige ökat med Enligt universitetskanslerämbetets årsrapport för år 2016 reste studerande utomlands från Sverige under läsåret 2014/15. Flest studerande reste till USA och Storbritannien följt av Australien, Danmark, Polen, Frankrike, Tyskland och Spanien Statistics Finland (2015) och svar från Statistikcentralen, Pacolet och De Wispelaere (2015). 49 Universitetskanslersämbetet (2015) s Universitetskanslersämbetet (2016). Tabellbilaga. s

27 Svensk socialförsäkring i en internationell värld 2.3 Gränshinder inom Norden I denna rapport syftar begreppet gränshinder på hinder för rörlighet som uppstår mellan de nordiska länderna. Nordiska ministerrådet definierar gränshinder som varje hinder som omöjliggör, försvårar eller begränsar människors möjligheter att verka över de nationella gränserna. Det finns flera typer av hinder kopplade till socialförsäkringsfrågor som direkt eller indirekt kan försvåra för människor att studera, arbeta eller flytta över nationsgränserna. En typ av hinder kan vara att olika länders lagstiftning inte överensstämmer eller att man tolkar gemensam lagstiftning på olika sätt. En annan typ av hinder kan vara myndigheters olika administrativa rutiner. En tredje typ av hinder kan handla om att den information som medborgaren behöver är bristfällig eller svårtillgänglig. Av det regeringsuppdrag som är utgångspunkten för denna rapport framgår att ISF ska beakta behovet av informationsgivning om gränshinder. ISF har därför gjort ett urval 51 av ett antal redan identifierade nordiska gränshinder kopplade till socialförsäkringen för att undersöka i vilken utsträckning myndigheterna informerar om dessa. Sammanställningen baseras på de beskrivningar av hindren som gjorts sedan tidigare, främst av Nordiska ministerrådet. Studerandes socialförsäkring Studerande ska i likhet med andra personer som inte arbetar omfattas av det lands lagstiftning om social trygghet där de är stadigvarande bosatta. 52 Var en person anses bosatt ska bedömas utifrån EU-rättsliga kriterier. En sådan bedömning kan vara komplex och det är svårt för enskilda att få inblick i utfallet. Det har också förekommit att de nordiska länderna tillämpat nationella villkor för att avgöra var de studerande ska anses bosatta. Resultatet kan bli att den studerande inte anses bosatt i något land eller anses bo i två länder samtidigt. Gränshindret är avskrivet av Nordiska ministerrådet som löst och man arbetar inte längre aktivt med hindret. I motiveringen anges att länderna ska tillämpa gemensamma EU-rättsliga kriterier vid bedöm- 51 Se bilaga I för mer detaljerad redogörelse om metod och kartläggning. 52 Artikel 11.3 e i förordning 883/

28 Svensk socialförsäkring i en internationell värld ning av bosättning och utarbeta gemensamma kriterier för hur studerandes försäkringstillhörighet ska bedömas. 53 Något sådant arbete har emellertid inte inletts 54. ISF bedömer därför att problemet fortfarande är aktuellt ur ett informationshänseende. Den norska faderskvoten I Norge finns en del av föräldrapenningen som kallas faderskvoten (fedrekvoten). Rätt till faderskvoten finns bara om båda föräldrarna är försäkrade i Norge. Om mamman till ett barn arbetar i Sverige och den andra föräldern arbetar i Norge saknas rätt till faderskvoten. Gränshindret är avskrivet med hänvisning till politiska skäl samt att det skulle bli för dyrt och administrationskrävande att ändra tilllämpningen. 55 Eftersom de norska myndigheternas tillämpning av regelverket fortfarande innebär en sämre situation för föräldrar som arbetar i olika nordiska länder än de som bara arbetar i Norge är gränshindret enligt ISF:s bedömning fortfarande aktuellt ur de enskildas perspektiv. Den finska fyramånadersregeln En huvudregel i EU:s samordningsbestämmelser är att man ska vara omfattad av det lands lagstiftning om social trygghet där man arbetar. 56 Om en person bor i Sverige och arbetar i Finland gäller lagstiftningen i Finland. Men i Finland krävs att arbetet ska pågå minst under fyra månader 18 timmar i veckan för att hen ska få tillgång till barnbidrag, sjukpenning, föräldrapenning och andra vanliga förmåner. Dessutom finns ett krav på viss minimilön. Den regeln drabbar särskilt säsongsarbetare som på grund av mer kortvariga anställningsförhållanden inte alltid uppfyller kraven. Då personen arbetar i Finland finns inte heller rätt till förmåner i Sverige. Resultatet kan bli att personen står utan rätt till förmåner Nordiska ministerrådet (2015): s Intervju Försäkringskassan, Nordiska ministerrådet (2015): s. 48 och Nordiska ministerrådet: Den norska faderskvoten. Gränshinderdatabasen, 56 Artikel 11.3 a i förordning 883/ Nordiska ministerrådet (2015), s. 58 och Nordiska ministerrådet: Finska fyramånadersregeln. Gränshinderdatabasen, 27

29 Svensk socialförsäkring i en internationell värld Utbetalning av förmån vid oenighet Om en person arbetar i flera länder förekommer det att myndigheterna i respektive land inte är överens om vilket lands lagstiftning som ska gälla. Ärendet kan dra ut på tiden och den enskilde riskerar att gå miste om förmåner. Enligt samordningsbestämmelserna ska i denna situation förmåner utbetalas provisoriskt tills länderna kommit överens. Det finns också möjlighet att träffa en överenskommelse om vilket lands lagstiftning som ska gälla. Enligt gränshinderbeskrivningen använder myndigheterna inte dessa möjliga åtgärder i tillräcklig omfattning. 58 Flytt med anpassat fordon Personer med anpassat fordon, till exempel bil, kan inte ta med sig sitt fordon över gränsen vid flytt, utan måste ansöka om ett nytt fordon i det nya bosättningslandet. Långa handläggningstider kan göra det omöjligt att flytta för personer som har ett starkt och dagligt behov av ett sådant fordon. Reglerna om anpassat fordon skiljer sig också åt mellan de nordiska länderna. 59 De nordiska länderna har olika bestämmelser för rätt till och beräkning av förmåner vid invaliditet Samordningsbestämmelserna om förmåner vid invaliditet inom EU innebär förenklat att de inblandade länderna ska stå för delar av förmånen baserat på hur länge personen varit försäkrad i respektive land. Ländernas lagstiftningar är inte harmoniserade, så denna princip kan skapa problem. Det förekommer att en person har rätt till förmåner vid invaliditet i ett nordiskt land men inte i ett annat. Ett typiskt fall är en person som är försäkrad i Finland men som har arbetat stora delar av sitt yrkesliv i Sverige. Personen beviljas invalidpension i Finland men anses inte uppfylla villkoren för sjukersättning i Sverige. Personen får då klara sig på en betydligt lägre ersättning än om personen arbetat i Finland hela sitt yrkesliv. 58 Nordiska ministerrådet: Utbetalningar av sociala förmåner vid tvivel om vilket land som har betalningsansvaret. Gränshinderdatabasen, 59 Nordiska ministerrådet: Flytt med handikappfordon. Gränshinderdatabasen, 28

30 Svensk socialförsäkring i en internationell värld Ett annat gränshinder är olika utformningar av förmånerna i olika nordiska länder. I Finland finns en invalidförmån som är tidsbegränsad, så kallat rehabiliteringsstöd. I Sverige och Norge finns ingen motsvarande förmån. En person som är försäkrad i Finland och beviljats rehabiliteringsstöd, men som arbetat en del av sitt yrkesliv i Sverige, får ett lägre belopp utbetalt än om personen bara hade arbetat i Finland. Eftersom motsvarande tidsbegränsad sjukersättning saknas i svensk lagstiftning kompenseras alltså inte personen för arbetsåren i Sverige. 60 Beräkning av förmån vid invaliditet Det finns ytterligare ett gränshinder som gäller förmåner vid invaliditet som handlar om hur Sverige beräknar sjukersättning för personer som har bott och arbetat i ett annat nordiskt land. Problemet går i korthet ut på att en person som har arbetat i Sverige, börjat arbeta i ett annat land och åter börjat arbeta i Sverige de sista åren innan arbetsförmågan blir stadigvarande nedsatt kan få en betydligt lägre sjukersättning än om motsvarande person låtit bli att återvända till 61, 62 arbete i Sverige. Det särskilda bidraget i bostadsbidraget upphör vid arbete utomlands Om en person som är bosatt i Sverige börjar arbeta i ett annat nordiskt land omfattas hen av arbetslandets lagstiftning. Då har personen inte rätt till det särskilda bidraget i det svenska bostadsbidraget. Det beror på att samordningsbestämmelserna gäller för det särskilda bidraget. Samordningsbestämmelserna gäller inte för övriga nordiska länders bostadsbidrag. Det innebär att en person som arbetar i Sverige men är bosatt i ett annat nordiskt land kan bli dubbelkompenserad genom 60 Nordiska ministerrådet: De nordiska länderna har olika bestämmelser för rätt till och beräkning av förmåner vid invaliditet. Gränshinderdatabasen, 61 Nordiska ministerrådet: Beräkning av förmån vid arbetsoförmåga efter arbete i flera nordiska länder. Gränshinderdatabasen, 62 Problemet beror på att den inkomstrelaterade sjukersättningen baseras på pensionsgrundande inkomst i Sverige 5 8 år innan personens arbetsförmåga blev stadigvarande nedsatt (ramtiden). Om personen är försäkrad i ett annat medlemsland och det inte finns någon pensionsgrundande inkomst i Sverige inom ramtiden kommer den inkomstrelaterade sjukersättningen istället baseras på de åren personen senast hade pensionsgrundande inkomst i Sverige. (Se bilaga XI i förordning 883/2004). 29

31 Svensk socialförsäkring i en internationell värld att personen får motsvarande bostadsbidrag i det nordiska bosättningslandet tillsammans med det särskilda bidraget i det svenska bostadsbidraget. 63 Eftersom de olika bidragen inte samordnas kommer personen inte att bli återbetalningsskyldig. Långa handläggningstider i EU-ärenden Handläggningstider i socialförsäkringsärenden varierar mellan de olika nordiska länderna. Myndigheter i olika länder behöver ofta utbyta information med varandra, och då kan handläggningstiden dra ut på tiden. Det kan i sin tur innebära försörjningsproblem för den enskilde. 64 Olika arbetsgivaravgifter De nordiska länderna har olika nivå på arbetsgivaravgifter. Det innebär att arbetstagare kan bli förhindrade att ta arbete i ett annat nordiskt land vid sidan om det ordinarie arbetet. Problemet är särskilt påtagligt mellan Danmark och Sverige. Bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i förordning 883/2004 innebär att en person alltid bara ska omfattas av ett lands lagstiftning. 65 Det gäller även om personen arbetar i fler länder. En person som arbetar i Danmark och Sverige ska under vissa omständigheter omfattas av svensk lagstiftning. Då ska den danska arbetsgivaren betala svenska arbetsgivaravgifter. Eftersom de svenska arbetsgivaravgifterna är högre än de danska kan arbetstagaren riskera att bli av med det danska jobbet. I danska anställningskontrakt står det ofta att personen inte får tillhöra svensk socialförsäkring. 66 Om arbetstagaren tar ett jobb i Sverige så att myndigheterna bedömer att personen ska omfattas av svensk lagstiftning i stället för dansk, så riskerar personen att bli av med jobbet. 63 Nordiska ministerrådet: Det särskilda bidraget i bostadsbidraget upphör vid arbete utomlands Gränshinderdatabasen, 64 Nordiska ministerrådet: Långa handläggningstider i EU-ärenden. Gränshinderdatabasen, samt Grensetjänsten: Bilaterala gränshinder mellan Sverige och Norge Artikel 11.1 i förordning (EG) nr 883/ Nordiska ministerrådet: Skillnader i nivåer på ländernas arbetsgivaravgifter. Gränshinderdatabasen, 30