TRYCKBÄRANDE ANORDNINGAR I KÄRNANLÄGGNINGAR
|
|
- Roland Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TRYCKBÄRANDE ANORDNINGAR I KÄRNANLÄGGNINGAR 1 ALLMÄNT 3 2 DEFINITIONER 4 3 MYNDIGHETSTILLSYN AV TRYCKBÄRANDE ANORDNINGAR I KÄRNANLÄGGNINGAR Tillsynsmyndighet Planering av tryckbärande anordningar Tillverkning av tryckbärande anordningar Besiktning och provning av tryckbärande anordningar Övervakning av tryckbärande anordningar medan anläggningen är i drift 5 4 FÖRPLIKTELSER FÖR TILLSTÅNDSHAVARE OCH UNDERLEVERANTÖRER Förpliktelser för tillståndshavare Förpliktelser för planeringsorganisation Förpliktelser för tillverkare av tryckbärande anordningar Förpliktelser för besiktningsorgan Förpliktelser för provningsorgan 9 5 BESIKTNING AV TRYCKBÄRANDE ANORDNINGAR Besiktningsområden Besiktning av konstruktionsplan Övervakning och besiktning av tillverkningen Konstruktionsbesiktning av tryckbärande anordningar Besiktning av placeringsplan Besiktning av installeringens konstruktionsplan Installeringens konstruktionsbesiktning Ibruktagningsbesiktning Periodiska besiktningar Intervaller för periodiska besiktningar Driftsbesiktning 13 fortsätter Detta direktiv är i kraft från och med den tills vidare. Tredje, förnyade versionen Helsingfors 2005 ISBN (pdf) ISBN (html) STUK SÄTEILYTURVAKESKUS STRÅLSÄKERHETSCENTRALEN RADIATION AND NUCLEAR SAFETY AUTHORITY Osoite/Address Laippatie 4, Helsinki Postiosoite / Postal address PL / P.O.Box 14, FIN Helsinki, FINLAND Puh./Tel. (09) , Fax (09) ,
2 5.9.3 Invändig besiktning Periodiska tryckprov Ersättning av periodiska besiktningar med bevakning av tryckbärande anordning eller ett system för övervakning av anordningens skick Besiktningar i enlighet med direktiv YVL Reparations- och ändringsarbeten Övriga periodiska besiktningar 15 6 URBRUKTAGANDE AV TRYCKBÄRANDE ANORDNING 15 7 REFERENSER 16 BILAGA 1 ÖVERVAKNING OCH INDELNING I BESIKTNINGSOMRÅDEN AV TRYCKBÄRANDE ANORDNINGAR I KÄRNANLÄGGNINGAR. ALLMÄNNA PRINCIPER 17 Befogenhetsgrunder Strålsäkerhetscentralen ger detaljerade direktiv gällande säkerheten vid användning av kärnenergi, skydds- och beredskapsarrangemang samt tillsyn över kärnämnen med stöd av följande lagar och föreskrifter: kärnenergilagen (990/1987) 55 2 mom. 3 punkten statsrådets beslut om allmänna föreskrifter om säkerheten vid kärnkraftverk (395/1991) 29 statsrådets beslut om allmänna föreskrifter om skyddsarrangemang vid kärnkraftverk (396/1991) 13 statsrådets beslut om allmänna föreskrifter om beredskapsarrangemang vid kärnkraftverk (397/1991) 11 statsrådets beslut om allmänna säkerhetsföreskrifter för en anläggning för slutförvar av driftavfall från kärnkraftverk (398/1991) 8 statsrådets beslut om säkerheten vid slutförvaring av använt kärnbränsle (478/1999) 30. Tillämpningsregler Publiceringen av YVL-direktivet ändrar inte i sig de beslut som Strålsäkerhetscentralen tagit före publiceringen av direktivet. Först efter att ha hört alla berörda parter ger Strålsäkerhetscentralen ett separat beslut om hur det nya eller förnyade YVL-direktivet skall tillämpas på kärnkraftverk som är i drift eller under uppförande, samt på den verksamhet drifttillståndets ägare bedriver. På nya kärnkraftverk tillämpas reglerna direkt. Då Strålsäkerhetscentralen överväger hur den skall tillämpa de nya kraven på säkerhet som presenterats i YVL-direktivet på kärnanläggningen som är i drift eller under uppförande tar den i beaktande följande princip i statsrådets beslut (395/1991) 27 : För att ytterligare förbättra säkerheten skall sådana åtgärder vidtas som kan anses vara motiverade med beaktande av drifterfarenheterna och säkerhetsforskningen samt utvecklingen inom vetenskap och teknik. Om man vill avvika från de krav som ställs i YVL-direktivet måste man åt Strålsäkerhetscentralen presentera ett annat godtagbart förfaringssätt eller lösning, med vilka säkerhetsnivån som presenterats i YVL-direktivet uppnås.
3 1 Allmänt Tillförlitligheten och integriteten hos tryckbärande anordningar i kärnanläggningar har stor betydelse för säkerheten i kärnanläggningar. Den erforderliga säkerhetsnivån för tryckbärande anordningar i kärnanläggningar baseras på kärnenergilagen (990/1987) och på föreskrifter som är stadgade med stöd av den. Kraven på tryggandet av primärkretsens och reaktorinneslutningens integritet ställs i statsrådets beslut (395/1991). I enlighet med 6 kärnenergilagen (990/1987): Användningen av kärnenergi skall vara säker och får ej orsaka skada på människor, miljö eller egendom. I enlighet med 60 kärnenergilagen: Med stöd av denna lag övervakas tryckbärande anordningar i kärnanläggningar: 1. tryckbärande anordningar som konstruerats speciellt för kärnanläggningar och i vilka en driftstörning kan orsaka ett radioaktivt utsläpp (kärnteknisk tryckbärande anordning), 2. andra tryckbärande anordningar i kärnanläggningar (vanlig tryckbärande anordning), om inte något annat bestäms nedan. Angående tekniska krav, påvisande av säkerhet och övriga förutsättningar för utsläppande på marknaden i fråga om vanliga tryckbärande anordningar i kärnanläggningar gäller vad som bestäms i lagen om tryckbärande anordningar (869/1999). S T U K I enlighet med 60 a kärnenergilagen: Strålsäkerhetscentralen godkänner tillverkare av kärntekniska tryckbärande anordningar för uppgiften samt ett besiktningsorgan eller provningsorgan för att utföra uppgifter inom tillsynen över tryckbärande anordningar i kärnanläggningar. En förutsättning för att ett besiktnings- och provningsorgan skall kunna godkännas är att besiktnings- och provningsorganet i fråga om sin verksamhet och ekonomi är oberoende och att det har en ansvarsförsäkring. Dessutom skall tillverkaren, besiktningsorganet och provningsorganet ha ett utvecklat kvalitetssystem, yrkeskunnig och erfaren personal samt de metoder, anordningar och den utrustning som tillverkningen och verksamheten kräver och som har validerats på adekvat sätt. Om verksamheten hos den som tillverkar en tryckbärande anordning, ett besiktningsorgan eller provningsorgan inte uppfyller de krav eller villkor som föreskrivits eller som ställts i ett beslut om godkännande, kan strålsäkerhetscentralen återkalla godkännandet. Om det är motiverat för tryggande av säkerheten, kan strålsäkerhetscentralen, efter att ha givit den berörda organisationen eller anläggningen tillfälle att bli hörd, ändra de krav och villkor som ställts i beslutet om godkännande. I enlighet med 117 kärnenergiförordningen (161/1988): I fråga om tryckbärande anordningar har strålsäkerhetscentralen särskilt till uppgift att 1. ställa detaljerade krav som gäller säkerheten hos kärntekniska tryckbärande anordningar, 2. övervaka och granska att konstruering, tillverkning, placering, installering, drift, underhåll och reparation av kärntekniska tryckbärande anordningar uppfyller de krav och bestämmelser som gäller säkerheten, 3. ställa noggrannare krav på tillverkningen av kärntekniska tryckbärande anordningar och den kvalitetssäkring som sammanhänger med detta, 4. övervaka och granska att placering, installering, drift, underhåll och reparering av vanliga tryckbärande anordningar uppfyller de krav som gäller säkerheten samt att 5. ställa krav som gäller tillståndshavarens åtgärder och förfaranden för att säkerställa att tryckbärande anordningar i kärnanläggningar är säkra samt övervaka att kraven beaktas. I enlighet med 117 a kärnenergiförordningen: Grunderna för den säkerhetsnivå som krävs för installering, drift och placering av tryckbärande anordningar i kärnanläggningar stämmer överens med 6 kärnenergilagen. En tillverkare av kärntekniska tryckbärande anordningar skall på begäran kunna visa att en tryckbärande anordning samt konstrueringen och tillverkningen av den uppfyller de krav som gäller säkerheten vid användningen av kärnenergi. Planeringsorganisationen, tillverkaren samt provnings- och besiktningsorganet för tryckbärande anordningar i kärnanläggningar bör ta 3
4 S T U K DIREKTIV YVL 3.0 / i beaktande de krav som ställts på säkerhetskultur och kvalitetssäkring i statsrådets beslut (395/1991): Kärnkraftverk skall planeras, uppföras och drivas inom ramen för en välutvecklad säkerhetskultur som grundar sig på att den högsta ledningen för respektive organisationer har en inställning som betonar säkerheten och att personalen är motiverad att utföra sitt arbete på ett ansvarsfullt sätt. Detta förutsätter välordnade arbetsförhållanden och en öppen arbetsatmosfär samt främjande av vaksamhet och initiativförmåga för att upptäcka och eliminera faktorer som kan äventyra säkerheten. Högt utvecklade kvalitetssäkringsprogram skall tillämpas vid aktiviteter som gäller planering, uppförande och drift av kärnkraftverk och som inverkar på säkerheten. Om den tryckbärande anordningen innehåller farliga vätskor eller gaser bör man utöver det som föreskrivits i detta direktiv ta i beaktande de krav som ställs i kemikalielagen (744/1989) och lagen om explosionsfarliga ämnen (263/1953) samt i den med stöd av dessa föreskrivna förordningen (59/1999). I detta direktiv ställs kraven på tryckbärande anordningar samt övervakningen och besiktningen av dem. Direktivet tillämpas på tryckbärande anordningar i kärnanläggningar med undantag av transportabla tryckbärande anordningar, tryckbärande anordningar som behövs enkom för uppförande av kärnanläggning eller för underhållsarbete som utförs av personalen samt sådana tryckbärande anordningar som på grund av ett direktiv eller beslut från Strålsäkerhetscentralen (STUK) har undantagits från övervakning och besiktning. Kraven i detta direktiv tillämpas också på innerdelar av reaktortryckbehållare samt reaktorinneslutningen av stål. Detaljerade krav på tryckbärande anordningar i kärnanläggningar har ställts i andra YVL-direktiv. 2 Definitioner I detta direktiv avses med 1. installeringens konstruktionsplan en plan som presenterar hur den tryckbärande anordningen kopplas ihop med det övriga systemet, inklusive stödkonstruktioner 2. anmälda organ ett organ som utsetts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 97/23/EG 3. validering kvalificering av anvisningar, anordningar och personal 4. brukarnas besiktningsorgan ett besiktningsorgan som utnämnts av handels- och industriministeriet 5. ibruktagningsbesiktning en besiktning som utförs i enlighet med direktiv YVL 3.7 innan en tryckbärande anordning tas i bruk i kärnanläggningen 6. klassificeringshandling den klassificeringshandling som avses i direktiv YVL tillståndshavare den tillståndshavare som avses i 9 kärnenergilagen (990/1987) 8. bok över tryckbärande anordning en handling som är i enlighet med 5 HIM:s beslut (953/1999) dit man samlat protokoll över den tryckbärande anordningen samt annat väsentligt material 9. tryckbärande anordning en behållare, ett rörsystem och någon annan teknisk helhet i vilken övertryck råder eller kan utvecklas, samt tekniska helheter som är avsedda att skydda en tryckbärande anordningar 10. konstruktionsbesiktning en besiktning som utförs i enlighet med direktiv YVL tryckbärande anordning som bör registreras en tryckbärande anordning som skall registreras i enlighet med 3 HIM:s beslut (953/1999) 12. ett av STUK godkänt besiktningsorgan ett besiktningsorgan som godkänts i enlighet med direktiv YVL ett av STUK godkänt provningsorgan ett provningsorgan som godkänts i enlighet med direktiv YVL planeringsvärden den temperatur samt den belastning eller de belastningar som utgör grunden för dimensioneringen av den tryckbärande anordningen 15. planeringsgrunder alla de krav, definitioner och grunder som är förknippade med planeringen av och funktionen hos system och anordningar 16. vanlig tryckbärande anordning en tryckbärande anordning som i enlighet med direktiv 2.1 klassificerats som tillhörande klass EYT 4
5 S T U K 17. tryckbärande anordning i kärnanläggning såväl kärntekniska som vanliga tryckbärande anordningar i kärnanläggningar 18. kärnteknisk tryckbärande anordning en tryckbärande anordning som klassificerats som tillhörande säkerhetsklass 1, 2, 3 eller 4. 3 Myndighetstillsyn av tryckbärande anordningar i kärnanläggningar 3.1 Tillsynsmyndighet Med stöd av kärnenergilagen och -förordningen är det STUK som ansvarar för myndighetstillsynen över driften av tryckbärande anordningar i kärnanläggningar samt tillsynen över tillverkningen av kärntekniska tryckbärande anordningar. STUK:s verksamhet som tillsynsmyndighet över användningen av kärnenergi presenteras i direktiv YVL 1.1. Avsikten med övervakningen är att säkerställa att de krav som ställs i lagstiftningen, tillståndsvillkoren, YVL-direktiven och STUK:s beslut efterföljs. STUK:s tillsyn omfattar som en helhet systemens principplanering samt planeringen, tillverkningen, installeringen, ibruktagandet, driften, underhållet och urbruktagandet av anordningar. 3.2 Planering av tryckbärande anordningar STUK övervakar verksamheten hos de organisationer som ansvarar för planeringen av kärntekniska tryckbärande anordningar genom att bedöma funktionsdugligheten hos deras kvalitetsledningssystem, genom oberoende jämförande analyser samt genom att bedöma planeringsarbetets kvalitet och hur väl organisationerna följt kvalitetsledningsprinciperna vid planeringen. Vid planeringen av kärntekniska tryckbärande anordningar förutsätts det att man tar i beaktande kärnanläggningens säkerhetsprinciper och planeringsgrunder. STUK bedömer den hållfasthetstekniska planeringen för primärkretsen och reaktorinneslutningen av stål i samband med behandlingen av byggnads- och driftstillståndet samt genom att granska hållfasthetsanalyserna i konstruktionsplanen för respektive tryckbärande anordning. STUK:s tillsyn angående säkerställandet av hållfastheten behandlas i direktiv YVL Tillverkning av tryckbärande anordningar Tillverkaren av en kärnteknisk tryckbärande anordning bör ha ett godkännande för tillverkningen från STUK som är i enlighet med direktiv YVL 3.4. Tillståndshavaren skall tillställa STUK en ansökan angående godkännandet. Med tillverkning av tryckbärande anordning avses även installering av tryckbärande anordning samt dess reparations- och ändringsarbeten. STUK övervakar verksamhetsförutsättningarna och verksamheten hos tillverkarna av kärntekniska tryckbärande anordningar. STUK kontrollerar den tillverkningsverksamhet som tillståndshavaren bedriver på anläggningsplatsen samt bedömer tillståndshavarens förfaranden vid anskaffningen och tillverkningen av tryckbärande anordningar. Avsikten med bedömningen är att verifiera att verksamheten motsvarar kravnivån samt att kraven och övervakningen ligger på rätt nivå. 3.4 Besiktning och provning av tryckbärande anordningar STUK godkänner i enlighet med direktiv YVL 1.3 besiktnings- och provningsorgan för att utföra uppgifter som är förknippade med tryckbärande anordningar i kärnanläggningar. STUK övervakar besiktnings- och provningsorganens verksamhet. Avsikten med bedömningen är att verifiera ändamålsenligheten med besiktnings- och provningsorganens verksamhet samt att trygga att all nödvändig information står till STUK:s förfogande. 3.5 Övervakning av tryckbärande anordningar medan anläggningen är i drift STUK övervakar tillståndshavarens verksamhetsförutsättningar och verksamhet vid ärenden som är förknippade med drift och underhåll av tryckbärande anordningar, samt rapporteringen angående dem för att säkerställa att de tryckbärande anordningarna fungerar tillförlitligt och är säkra i drift. Med tanke på kontrollen av tryckbärande anordningar som bör registreras för STUK ett register över tryckbärande anordningar, med hjälp 5
6 S T U K DIREKTIV YVL 3.0 / av vilket man bevakar hur de periodiska besiktningarna av tryckbärande anordningar utförs. STUK övervakar besiktningarna av registrerade tryckbärande anordningar genom att granska rapporterna om periodiska besiktningar samt genom att godkänna planen för periodiska besiktningar av en tryckbärande anordning innan besiktningen utförs. STUK granskar vilka åtgärder tillståndshavaren vidtagit för att kontrollera åldringen av tryckbärande anordningar. De viktigaste åldringsfenomenen är erosion, korrosion, termisk åldring och slitage. Tillståndshavaren bör tillställa STUK alla väsentliga utredningar och rapporter om bevakningen av skicket hos tryckbärande anordningar. Därtill kontrollerar STUK bevakningen av de belastningars storhet och antal som orsakar utmattning hos de viktigaste tryckbärande anordningarna, samt bevakningen av försprödningen av reaktortryckbehållarens konstruktionsmaterial enligt vad som beskrivs i direktiven YVL 3.5 och YVL 3.9. Kravet är att de tryckbärande anordningarna kontinuerligt uppfyller planeringsgrunderna. 4 Förpliktelser för tillståndshavare och underleverantörer 4.1 Förpliktelser för tillståndshavare Tillståndshavaren bör ha klart definierade funktionsprinciper och anvisningar angående anskaffningen, placeringen, installeringen, ibruktagandet, driften, besiktningen och funktionsprovningen av tryckbärande anordningar. Tillståndshavaren bör förfoga över handlingar ur vilka anordningarnas planeringsgrunder och -värden framgår. Tillståndshavaren bör ha personer i sin tjänst som är experter på konstruktionen, driften och underhållet av tryckbärande anordningar. Tillståndshavaren bör försäkra sig om att driften, underhållet och övervakningen av tryckbärande anordningar sker i enlighet med fastställda bestämmelser och tillverkarens eller importörens drifts- och underhållsanvisningar. Tillståndshavaren bör säkerställa att det vid planeringen, tillverkningen, besiktningen och driften av tryckbärande anordningar i kärnanläggningar har fästs tillräcklig uppmärksamhet vid säkerhetsfaktorer. Detta förutsätter systematiska förfaringssätt med vilka man kontrollerar att kraven på tryckbärande anordningar kartläggs, framläggs som planeringskrav och uppfylls. Tillståndshavaren bör, i överensstämmelse med sitt kvalitetsledningssystem, försäkra sig om planeringsorganisationens kompetens. Tillståndshavaren bör sörja för att informationsmaterialet som är förknippat till planeringen, tillverkningen och besiktningen av tryckbärande anordningar står i tillräcklig grad till förfogande för andra organisationer som deltar i verksamheten. Tillståndshavaren bör ställa konstruktionsplanerna för kärntekniska tryckbärande anordningar till STUK:s förfogande för godkännande i tre exemplar innan tillverkningen påbörjats, förutsatt att inget annat har annorstädes i detta direktiv eller med STUK:s beslut bestämts om tryckbärande anordningar som tillhör säkerhetsklass 3 och 4. Konstruktionsplanen bör godkännas av alla parter i leveranskedjan. I händelse av att den slutliga konstruktionsplanen för en anordning som tillhör STUK:s besiktningsområde inte i sin helhet kan tillställas STUK innan anordningens tillverkning har påbörjats, bör de väsentliga delarna av konstruktionsplanen trots det skickas till STUK i god tid. Tillståndshavaren bör sörja för att man vid konstruktionsbesiktningarna av tryckbärande anordningar tar i beaktande alla planer som gäller tillverkningen av tryckbärande anordningar samt de godkännanden och villkor som gäller planerna. Tillståndshavaren bör fastställa de förfaringssätt på basis av vilka tillverkarna, leverantörerna och underleverantörerna bedöms, väljs och övervakas. Tillståndshavarens förpliktelser angående övervakningen av tillverkningen har beskrivits i direktiv YVL I samband med att tillståndshavaren gör ett anskaffningsbeslut om vanliga tryckbärande anordningar skall denne sörja för att kraven på installering, drift och registrering av tryckbärande anordningar tas i beaktande. I fråga om kärntekniska tryckbärande anordningar bör tillståndshavaren säkerställa 6
7 S T U K att de besiktningar och den övervakning som YVL-direktiven och STUK:s beslut förutsätter kan genomföras. Tillståndshavaren bör tillämpa ett besiktningsförfarande vid mottagningen av tryckbärande anordningar. I samband med leverationer granskar man att de tryckbärande anordningarna uppfyller kraven som ställts på dem, innan de installeras eller placeras i förvaring. Tillståndshavaren bör sörja för att granskningen av en tryckbärande anordning sker i enlighet med kraven i konstruktionsplanen och YVLdirektiven samt att planerna angående installeringen av en tryckbärande anordning blir godkända innan installeringsarbetet påbörjas. I händelse av att det vid tillverkningen, provningen, besiktningen, placeringen eller installeringen av en tryckbärande anordning observeras avvikelser från en godkänd konstruktionsplan eller godkända förfaringssätt bör tillståndshavaren bedöma avvikelsernas betydelse för säkerheten och vid behov vidta reparationsåtgärder. Om reparationsåtgärderna inte genomförs på grund av en motiverad orsak bör tillståndshavaren ansöka om att få avvikelsen godkänd av STUK eller av ett besiktningsorgan som godkänts av STUK genom att följa samma förfaringssätt som använts vid behandlingen av den ursprungliga planen. En utredning om grunderna till varför avvikelsen bör godkännas skall bifogas till ansökan. Tillståndshavaren skall vid behov be STUK om att registrera en tryckbärande anordning i samband med ibruktagningsbesiktningen. De centrala handlingar som anknyter till godkännandet och besiktningen av en tryckbärande anordning skall samlas i enhetlig form i en bok över den tryckbärande anordningen och den skall godkännas av en representant för STUK i samband med registreringen. Boken över den tryckbärande anordningen skall vara arkiverad för den tid då den tryckbärande anordningen är i bruk. Tillståndshavaren bör göra en förteckning över de tryckbärande anordningarna i kärnanläggningen i vilken tryckbehållarna, värmeväxlarna och ångpannorna beskrivs systemvis. I förteckningen skall ingå den tryckbärande anordningens anordningskod, namn, säkerhetsklass för olika lägen, volym, innehåll, planeringstryck och -temperatur samt vilken klass av tryckbärande anordningar den tillhör. Det bör framgå av förteckningen vem som utfört de periodiska besiktningarna samt om anordningen bör registreras. Förteckningen över tryckbärande anordningar bör tillställas STUK i samband med ibruktagandet av kärnanläggningen och ändringar i förteckningen bör tillställas STUK årligen. Tillståndshavaren bör ur sin personal utnämna en driftsövervakare, och vid behov en ersättare för denne, för tryckbärande anordningar som bör registreras. En anmälan om driftsövervakaren bör tillställas STUK. Driftsövervakaren bör övervaka de tryckbärande anordningarnas drift och skick samt sörja för bevakningen av anordningarnas drift. Driftsövervakarens uppgifter har fastställts i 23 HIM:s beslut (953/1999). Driftsövervakaren bör underrätta tillståndshavaren om betydande ärenden angående de tryckbärande anordningarnas drift och skick. Driftsövervakaren bör ha lämplig kompetens och den sakkännedom som förutsätts angående tryckbärande anordningars konstruktion, drift och underhåll. Tillståndshavaren bör sörja för att driftsövervakaren har goda förutsättningar att sköta om de tryckbärande anordningarnas skick och säkerhet, samt förse denne med information om driften av och skicket hos tryckbärande anordningar. Tillståndshavaren bör driva en tryckbärande anordning i enlighet med 22 HIM:s beslut (953/1999). Därtill bör kraven i de säkerhetstekniska driftsvillkoren, den slutliga säkerhetsanalysraporten (FSAR), YVL-direktiven och STUK:s beslut tas i beaktande i kärnanläggningen. I fråga om periodiska besiktningar är det tillståndshavarens plikt att sörja för att besiktningarna genomförs inom den utsatta tiden. Det är också tillståndshavarens plikt att säkerställa att förutsättningarna för genomförandet av en ändamålsenlig besiktning är de rätta. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid säkerheten vid genomförandet av invändiga besiktningar. Vid planeringen av en kärnanläggning skall man genom att använda tillräckliga säkerhetsmarginaler bedöma vilken inverkan åldringen av säkerhetsmässigt viktiga konstruktioner, anordningar och material har på säkerheten. Därtill 7
8 S T U K DIREKTIV YVL 3.0 / skall man förbereda sig på bevakning av åldringen av konstruktioner, anordningar och material, och vid behov utbyte eller reparation av dem. För att kontrollen av livslängden av tryckbärande anordningar i kärnanläggningar skall kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt bör tillståndshavaren förfoga över systematiska förfaringssätt med vilka funktioner anknutna till kontrollen av livslängden av tryckbärande anordningar kan bevakas, bedömas och utvecklas. Det organisatoriska ansvaret angående kontrollen av livslängden av tryckbärande anordningar bör vara klart bestämt och förfaranden som är förknippade med kontrollen bör vara försedda med tillräckliga anvisningar. Tillståndshavaren bör certifiera de nödvändiga tillverknings- och reparationsmetoderna i enlighet med det som föreskrivs i YVL-direktiven. Den fortsatta säkerheten för tryckbärande anordningar bör säkerställas genom rättidiga byten eller reparationer. 4.2 Förpliktelser för planeringsorganisation Organisationerna som ansvarar för planeringen av kärntekniska tryckbärande anordningar bör arrangera sin verksamhet så att den motsvarar det tillämpade kvalitetsledningssystemet och de bör ha en yrkeskunnig, tillräckligt utbildad och erfaren personal. Organisationerna som ansvarar för planeringen bör ha tillräcklig sakkännedom om hållfasthetslära, konstruktionsmaterialteknik och tillverkningsteknik samt på ett praktiskt plan vara insatta i nödvändiga beräkningsmetoder och planeringsstandarder. Kvalitetslednings systemet skall omfatta alla förfaranden som gäller planeringen av tryckbärande anordningar. I planeringsförfarandena bör man ta i beaktande fastställandet av kraven på tryckbärande anordningar samt nödvändiga syner för säkerställandet av utgångsdata för krav och planering. I dessa krav bör man ta i beaktande kraven som ställs i YVL-direktiven, kraven som bokförts i säkerhetsanalysen samt den för anläggningsenheten fastställda allmänna kvalitetsnivån för tryckbärande anordningar. Vid planeringen av den tryckbärande anordningen bör särskild uppmärksamhet fästas vid genomförandet av ALARA-principen i samband med besiktningar och reparationer som utförs medan anläggningen är i drift. Vid planeringen bör det också beaktas att den höga kvaliteten som förutsätts av kärntekniska tryckbärande anordningar kan ställa särskilda krav på tillverkningen. Vid planeringen bör man ta i beaktande förutsättningarna för verifierings-, kvalificerings-, övervaknings-, besiktnings- och provningsåtgärder som vidtas i samband med tillverkningen av kärntekniska tryckbärande anordningar samt besiktnings- och provningsåtgärder som utförs medan anläggningen är i drift. Eventuella skademekanismer i en tryckbärande anordning och förebyggandet av dem bör beaktas. Planeringsverksamheten bör bedömas regelbundet och utvecklas utgående från bedömningarna. STUK kontrollerar tillståndshavarens samt utomstående planeringsorganisationers verksamhetsförutsättningar och verksamhetens kvalitet genom att bedöma deras kvalitetsledningssystem och genom oberoende jämförande analyser. Organisationerna bör vara förberedda på genomförandet av dessa bedömningar och analyser. 4.3 Förpliktelser för tillverkare av tryckbärande anordningar STUK godkänner tillverkare av kärntekniska tryckbärande anordningar för uppgiften i enlighet med 60 a kärnenergilagen. Förfaringssätten angående godkännandet av tillverkare för kärntekniska tryckbärande anordningar beskrivs i direktiv YVL 3.4. Tillverkaren bör förfoga över ett kvalitetsledningssystem som är tillämpat till verksamheten och ha en yrkeskunnig och erfaren personal samt de metoder, anordningar och den utrustning som verksamheten kräver och som har validerats på adekvat sätt. För tillverkningen av kärntekniska tryckbärande anordningar bör tillverkaren förfoga över en konstruktionsplan som är i enlighet med de anordningsspecifika YVL-direktiven, samt beslutet angående planen. Tillverkaren av kärntekniska tryckbärande anordningar bör sörja för genomförandet av de besiktningar och provningar som är i enlighet med det godkända kvalitetskontrollprogrammet. Vid bedömningen av kärntekniska tryckbärande anordningars tillverkning, övervakning av till- 8
9 S T U K verkningen och besiktningar kan man utnyttja moduler som tillverkaren har i bruk för att påvisa anordningens överensstämmelse med kraven i enlighet med lagstiftningen om tryckbärande anordningar. Tillståndshavaren och tillverkaren bör bedöma huruvida den kravnivå som ställts i YVL-direktiven har uppnåtts. I fråga om besiktningen och provningen av kärntekniska tryckbärande anordningar bör tillverkaren sörja för att besiktnings- och provningsorganet har de godkännanden som förutsätts i direktiv YVL 1.3. Tillverkaren bör utreda orsakerna till fel och avvikelser som observerats under tillverkningen, bedöma deras betydelse samt vidta nödvändiga reparationsåtgärder. Avvikande observationer och åtgärder som vidtagits på grund av dem bör rapporteras i enlighet med tillverkarens kvalitetsledningssystem. I händelse av att avvikelser som observerats inte repareras på grund av en motiverad orsak bör tillverkaren utarbeta en rapport om avvikelsen. Rapporten om avvikelsen bör tillställas tillståndshavaren och ett av STUK godkänt besiktningsorgan eller STUK för godkännande genom att följa samma förfaringssätt som vid konstruktionsplanen. Avvikelser från kravnivån i YVL-direktiven bör alltid tillställas STUK för godkännande. Vid tillverkningen av kärntekniska tryckbärande anordningar får endast godkänt konstruktionsmaterial och godkända svetsämnen användas. Kraven på konstruktionsmaterial och svetsämnen i kärntekniska tryckbärande anordningar och förfarandena angående godkännandet av dem beskrivs i direktiv YVL 3.9. Mottagandet av konstruktionsmaterial bör vara ändamålsenligt arrangerat. Tillverkaren eller importören av den tryckbärande anordningen bör förse tillståndshavaren med drifts- och underhållsanvisningar för den tryckbärande anordningen. 4.4 Förpliktelser för besiktningsorgan Besiktningsorganet utför i enlighet med de rättigheter som STUK beviljat det och på uppdrag av tillståndshavaren kontroller på tryckbärande anordningar och bedömer hur väl de motsvarar kraven som ställts på dem. Besiktningsorganets uppgift är att opartiskt granska att säkerhetskraven, d.v.s. lagstiftningen, tillståndsvillkoren, YVL-direktiven, STUK:s beslut och tillståndshavarens anvisningar, verkställs. I direktiv YVL 1.3 utreds förfarandena angående godkännandet av, verksamhetsförutsättningarna för och övervakningen av inhemska och utländska besiktningsorgan och inspektörer. Besiktningsorganet som kontrollerar tryckbärande anordningar i kärnanläggningar bör ha ett utvecklat kvalitetsledningssystem, yrkeskunnig och kompetent personal samt de system, anordningar och den utrustning som verksamheten kräver. Besiktningsorganet bör arkivera konstruktionsplaner det godkänt, inklusive godkänningsbeslut och motiveringsmemorandum samt övrig dokumentering angående besiktningen i 10 år. Godkänningsbeslutet med motiveringsmemorandum bör skickas till tillståndshavaren för att bifogas till boken över den tryckbärande anordningen. När besiktningsorganet i samband med sina inspektioner upptäcker att den tryckbärande anordningen inte uppfyller kraven ställda på den, eller om det finns andra brister eller missförhållanden som inverkar på säkerheten, bör besiktningsorganet rapportera om sina upptäckter till tillverkaren, tillståndshavaren och vid behov STUK. Det är besiktningsorganets plikt att övervaka fullföljandet av eventuella reparationsåtgärder och rapportera om avvikande observationer på det sätt som beskrivs i punkt 4.3. Besiktningsorganet bör årligen rapportera till STUK om sin besiktningsverksamhet angående tryckbärande anordningar i kärnanläggningar och omedelbart om säkerhetsmässigt betydande brister eller missförhållanden som det upptäckt. 4.5 Förpliktelser för provningsorgan Provningsorganets uppgift är att i enlighet med de rättigheter som STUK beviljat det och på uppdrag av tillståndshavaren eller tillverkaren av en tryckbärande anordning utföra oförstörande materialprovningar av tryckbärande anordningar. I direktiv YVL 1.3 utreds förfarandena angående godkännandet av och verksamhetsförutsättningarna för inhemska och utländska provningsorgan. Kraven för periodiskt återkommande oförstörande provningar av tryckbärande anordningar av säkerhetsklass 1 och 2 och kvalificering av dem har beskrivits i direktiv YVL
10 S T U K DIREKTIV YVL 3.0 / Provningsorganet bör ha ett utvecklat kvalitetsledningssystem, yrkeskunnig och kompetent personal samt de system, anordningar och den utrustning som krävs för att provningarna kan utföras i enlighet med de godkända planerna. Provningsorganet bör utföra provningarna av tryckbärande anordningar i kärnanläggningar i enlighet med de godkända programmen. När provningsorganet i samband med provningarna upptäcker sådana fel eller brister i en tryckbärande anordning som inte uppfyller den godkända kravnivån bör de bokföras. Provningsorganet bör rapportera de fel och brister som det upptäckt till uppdragsgivaren. Provningsorgan som utför förstörande materialprovningar bör vara ackrediterade. 5 Besiktning av tryckbärande anordningar 5.1 Besiktningsområden Med besiktning av tryckbärande anordningar avses i detta direktiv följande inspektioner: besiktning av konstruktionsplan övervakning och besiktning av tillverkningen konstruktionsbesiktning av tryckbärande anordningar besiktning av placeringsplan besiktning av installeringens konstruktionsplan installeringens konstruktionsbesiktning ibruktagningsbesiktning periodiska besiktningar besiktning av reparationsplan konstruktionsbesiktning av reparationsarbete besiktning av ändringsplan konstruktionsbesiktning av ändringsarbete övriga periodiska besiktningar. Besiktningarna av tryckbärande anordningar utförs antingen av STUK eller ett av STUK godkänt besiktningsorgan såsom nedan föreskrivs: 1. STUK utför i regel alla ovan nämnda besiktningar av tryckbärande anordningar som hör till säkerhetsklass 1 och 2. Därtill utför STUK ibruktagningsbesiktningarna av alla kärntekniska tryckbärande anordningar och tryckbärande anordningar av klass EYT som bör registreras (HIM:s beslut 953/1999, 3 ). STUK granskar också planerna och rapporterna om periodiska besiktningar av kärntekniska tryckbärande anordningar och tryckbärande anordningar av klass EYT som registrerats. 2. STUK kan efter eget gottfinnande på ansökan av tillståndshavaren överföra inspektioner till ett besiktningsorgan som har de godkännanden som krävs i direktiv YVL 1.3 samt de förutsättningar som krävs för genomförandet av följande besiktningar: besiktning av konstruktionsplaner, konstruktionsbesiktning, besiktning av placerings- och installeringsplaner samt installeringens konstruktionsbesiktning av tryckbärande anordningar av säkerhetsklass 3 och 4 besiktning av planerna på reparations- och ändringsarbeten angående tryckbärande anordningar av säkerhetsklass 3 och 4 och tryckbärande anordningar av klass EYT som bör registreras. 3. STUK överför på ansökan av tillståndshavaren följande inspektioner till ett besiktningsorgan som har de godkännanden som krävs i direktiv YVL 1.3 samt de förutsättningar som krävs för genomförandet av följande besiktningar: besiktning av placeringsplaner, installeringsplaner och installeringens konstruktionsplan för tryckbärande anordningar av klass EYT som bör registreras och som är i enlighet med 4 och 5 HIM:s beslut (938/1999) ibruktagningsbesiktning av tryckbärande anordningar som är i enlighet med 4 och 5 HIM:s beslut (938/1999) och som uppfyller de väsentliga kraven för vanliga tryckbärande anordningar som inte registreras övervakning av tillverkningen av tryckbärande anordningar som hör till säkerhetsklass 3 och 4 periodiska besiktningar av tryckbärande anordningar av säkerhetsklass 3 och 4 och tryckbärande anordningar av klass EYT som bör registreras 10
11 S T U K konstruktionsbesiktningar av reparationsoch ändringsarbeten för tryckbärande anordningar av säkerhetsklass 3 och 4 samt tryckbärande anordningar av klass EYT som bör registreras och som är i enlighet med 4 och 5 HIM:s beslut (938/1999) besiktningar av reparations- och ändringsplaner för tryckbärande anordningar som är i enlighet med 4 och 5 HIM:s beslut (938/1999). Vid överföringen av besiktningar bedömer STUK särskilt besiktningsorganets och tillståndshavarens verksamhetsförutsättningar i fråga om kraven på genomförandet, rapporteringen och den oberoende övervakningen av besiktningarna. I samband med ovanligt betydande ändringsoch reparationsarbeten och processtekniska ändringsarbeten, samt särskilt när faran som orsakas av ett gemensamt fel observeras, kan STUK, beroende från fall till fall, förutsätta att konstruktionsplaner som överförts på besiktningsorganets ansvar tillställs STUK för godkännande, även i fråga om tryckbärande anordningar av säkerhetsklass 3 och 4 och tryckbärande anordningar av klass EYT som bör registreras. På förslag av tillståndshavaren kan man avvika från denna indelning i besiktningsområden i några mindre reparations- och ändringsarbeten samt i åtgärder anknutna till hanteringen av reservdelar. Tillståndshavaren ansvarar för den på anläggningsplatsen utförda övervakningen av skicket hos de vanliga tryckbärande anordningar som avses i 4 och 5 HIM:s beslut (938/1999) som inte registreras samt skicket hos de vanliga tryckbärande anordningar som är i enlighet med god teknisk praxis som avses i beslutets 6. Tillståndshavaren bör då ta i beaktande de drifts- och underhållsanvisningar som tillverkaren skickat samt förfarandena i det egna kvalitetsledningssystemet. De allmänna principerna för den till besiktningen av tryckbärande anordningar anknutna indelningen i besiktningsområden framställs i tabellen i bilaga Besiktning av konstruktionsplan För tillverkningen av kärntekniska tryckbärande anordningar bör en konstruktionsplan utarbetas, som tillståndshavaren skall tillställa STUK eller ett av STUK godkänt besiktningsorgan för godkännande. Det bör omnämnas i planen att kraven som ställts i YVL-direktiven och säkerhetsanalysen uppfyllts. I händelse av att planen inte uppfyller kraven i YVL-direktiven eller STUK:s beslut bör konstruktionsplanen alltid tillställas STUK för godkännande. I dylika fall bör det förevisas hur man avvikit från kraven i YVL-direktiven och hur man då ämnar nå den säkerhetsnivå som förutsätts i YVL-direktiven. Planernas innehåll och krav har beskrivits i direktiv YVL 1.2, YVL 1.8, YVL 2.6, YVL 3.1, YVL 3.3, YVL 3.5, YVL 3.9, YVL 5.2, YVL 5.3, YVL 5.4, YVL 5.6, YVL 5.7 och YVL Vid besiktningen av konstruktionsplanen kontrolleras bl.a. den tryckbärande anordningens säkerhetsklass, planeringsgrundernas riktighet, planeringsvärdena, godkänningskriterierna, valet av konstruktionsmaterial, hållfasthetsanalyserna, den utvalda tillverkningsmetodens lämplighet, kvalitetskontrollprogrammets omfattning och kravnivå, behovet av periodiska besiktningar samt leverantörens sammanfattning av hur planeringskraven uppfyllts. Angående de tekniska kraven och påvisandet av säkerheten vid planeringen och tillverkningen av vanliga tryckbärande anordningar gäller vad som stadgas i lagen om tryckbärande anordningar (869/1999). I samband med besiktningen av konstruktionsplanen bör uppmärksamhet fästas vid anordningarnas verksamhetsförutsättningar och validering i de blivande driftsförhållandena. I beslutet om konstruktionsplanen för kärntekniska tryckbärande anordningar ställs vid behov de krav och villkor angående konstruktionen och besiktningen av en tryckbärande anordning som säkerheten och förordnade anvisningar förutsätter. 5.3 Övervakning och besiktning av tillverkningen Tryckbärande anordningars kvalitet kan inte i alla avseenden verifieras med besiktningar som är i enlighet med kvalitetskontrollprogrammet och som utförs efter tillverkningen. Tillverkningen bör övervakas för säkrandet och verifierandet av kvaliteten. Tillverkningen av kärntekniska tryckbärande 11
12 S T U K DIREKTIV YVL 3.0 / anordningar övervakas i den omfattning som förutsätts i direktiv YVL I direktivet ställs krav på övervakningen av tryckbärande anordningars tillverkning. Tillverkningen av vanliga tryckbärande anordningar övervakas i enlighet med lagen om tryckbärande anordningar av ett för uppgiften utsett anmält organ eller brukarnas besiktningsorgan. 5.4 Konstruktionsbesiktning av tryckbärande anordningar En konstruktionsbesiktning i enlighet med direktiv YVL 1.15 bör utföras på kärntekniska tryckbärande anordningar efter tillverkningen. Ett för uppgiften utsett anmält organ eller brukarnas besiktningsorgan bedömer, i enlighet med föreskrifter stadgade med stöd av lagen om tryckbärande anordningar, hur väl vanliga tryckbärande anordningar motsvarar kraven som ställts på dem. Konstruktionsbesiktningen av en kärnteknisk tryckbärande anordning omfattar verifiering av att en tryckbärande anordning motsvarar kraven som ställts på den i konstruktionsplanen, granskning av tillverkningens resultatmaterial, besiktning av konstruktionen, kontroll av resultaten från proven som använts för att påvisa hållfastheten samt ett tryckprov. 5.5 Besiktning av placeringsplan Tillståndshavaren bör tillställa STUK en plan om såväl kärntekniska som vanliga tryckbärande anordningar för godkännande där man presenterar placeringen av tryckbärande anordningar samt motiverar placeringarnas säkerhet. En tryckbärande anordning skall placeras, och de utrymmen och konstruktioner som omger den konstrueras och genomföras, så att ett eventuellt tryckutsläpp som sker i en situation då anordningen skadas eller i samband med en driftstörning förorsakar så ringa fara som möjligt. Vid behov bör man utföra nödvändiga säkerhetsanalyser, bedömning av faran samt strukturella stöd eller skydd för begränsning av skadorna. I placeringsplanen skall man framställa placeringen för el- och instrumenteringsanordningar som är viktiga med tanke på säkerheten samt bedöma hur eventuella skador i tryckbärande anordningar inverkar på deras tillförlitlighet. Placeringen och utrustningen för en tryckbärande anordning bör vara sådan att driften, besiktningen och underhållet av den kan ske på ett ändamålsenligt sätt. Vid placeringen bör också beaktas de riskfaktorer som den tryckbärande anordningens innehåll eventuellt kan medföra för anläggningens eller arbetstagarnas säkerhet. Placeringen bör detaljmässigt genomföras så att de tryckbärande anordningarna bildar en säkerhetsmässigt fungerande helhet. Vid placeringen av tryckbärande anordningar bör man ta i beaktande strålskyddskraven, den tillgänglighet som avses i direktiv YVL 3.8 samt avskiljningskraven på delsystem. 5.6 Besiktning av installeringens konstruktionsplan En konstruktionsplan bör utarbetas om installeringen av en tryckbärande anordning och tillståndshavaren ansvarar för att den är godkänd innan installeringen utförs. Till installeringens konstruktionsplan bör bifogas en beskrivning av den tryckbärande anordningens stödkonstruktioner och eventuella skydd samt hur den kopplas ihop till andra system. Detaljerade krav ställs i direktiv YVL Installeringens konstruktionsbesiktning Installeringen av en tryckbärande anordning skall granskas med en konstruktionsbesiktning som är i enlighet med direktiv YVL I de anordningsspecifika YVL-direktiven ställs detaljerade krav på olika anordningstyper. 5.8 Ibruktagningsbesiktning Innan den tryckbärande anordningen tas i bruk skall dess driftsberedskap granskas i en ibruktagningsbesiktning i enlighet med direktiv YVL 3.7. Ärenden anknutna till provdriften av kärnkraftverk utreds i större omfattning i direktiv YVL 2.5. Vid ibruktagningsbesiktningen konstaterar man att alla tryckbärande anordningar i den helhet som granskas, samt installeringen, placeringen och funktionen hos dem är i enlighet med de godkända planerna. Efter reparationer och ändringar bedöms driftsberedskapen med granskningar som motsvarar ibruktagningsbesiktningen. Tillståndshavaren skall samla de centrala 12
13 S T U K handlingar som anknyter till godkännandet och besiktningen av en tryckbärande anordning som bör registreras i enhetlig form i en bok över den tryckbärande anordningen. Tillståndshavaren bör omsorgsfullt bevara de erforderliga upptagningar som angår kvalitetskontrollen, inklusive radiografiska filmer, samt andra nödvändiga prov så länge som ifrågavarande anordning är i drift. STUK:s representant bedömer på basis av boken över den tryckbärande anordningen de tekniska egenskaperna och kvaliteten hos den tryckbärande anordningen som bör registreras. En kärnteknisk tryckbärande anordning och en registrerad tryckbärande anordning av klass EYT får tas i bruk efter att STUK:s representant har godkänt den vid ibruktagningsbesiktningen. STUK:s representant kan också godkänna driften av en tryckbärande anordning för en begränsad tidsperiod. Vid ibruktagningsbesiktningen av en registrerad tryckbärande anordning fastställs tidpunkterna och typerna för den tryckbärande anordningens följande periodiska besiktningar. I samband med registreringen av den tryckbärande anordningen stämplar man anordningens platskod, tillverkningsnummer, tryckprovets datum och provtrycket, den högsta och lägsta tilllåtna driftstemperaturen, det största och minsta tillåtna driftstrycket samt inspektörens beteckning på den tryckbärande anordningens registreringsskylt. Registreringen utförs inom de gränser som utstakats i 3 HIM:s beslut (953/1999). Den tryckbärande anordningen får dock med iakttagande av tillräcklig säkerhet användas på prov före ibruktagningsbesiktningen i syfte att fininställa anordningen och testa om den är färdig för drift. 5.9 Periodiska besiktningar Intervaller för periodiska besiktningar De periodiska besiktningarna av en registrerad tryckbärande anordning är driftsbesiktning, invändig besiktning och periodiskt tryckprov. Tillståndshavaren bör tillställa de anordningsspecifika besiktningsplanerna till STUK:s representant för godkännande innan tidpunkten för de periodiska besiktningarna äger rum. STUK kan på ansökan av tillståndshavaren flytta tidpunkten för periodiska besiktningar med högst 13 månader. STUK:s representant kan vid behov på förslag av tillståndshavaren bestämma om korta, under sex månader långa, flyttningar av besiktningarna. Flyttningen påverkar inte fastställandet av följande besiktningstidpunkter. Tidpunkten för den första periodiska besiktningen bestäms utgående från ibruktagningsbesiktningen. I händelse av att besiktningen tidigareläggs med mer än 13 månader bestäms tidpunkten för den första periodiska besiktningen utgående från den tidigarelagda besiktningstidpunkten. Utföraren av en besiktning fastställer i samband med varje inspektion den följande tidpunkten för en besiktning. STUK bokför och bekräftar tidpunkterna för besiktningarna, samt ändringarna i dem, i registret över tryckbärande anordningar Driftsbesiktning Driftsbesiktningar utförs på registrerade tryckbärande anordningar med 4 års mellanrum och på ångpannor med 2 års mellanrum. Vid driftsbesiktningen för tryckbärande anordningar i kärnanläggningar kontrollerar man att den tryckbärande anordningen kan fungera tryggt och tillförlitligt. Besiktningen omfattar provningen av funktionen hos anordningar och anordningssystem som inverkar på driftssäkerheten, såsom säkerhetsutrustningen, ventilerna och reglerings- och mätningsanordningarna, samt granskningen av de tryckbärande anordningarnas övriga utrustning. Besiktningsrapporter som utarbetas på grund av att periodiska besiktningar ersätts med bevakning av en tryckbärande anordning eller med ett system för övervakning av anordningens skick skall framställas i samband med driftsbesiktningen om de invändiga besiktningarna helt har ersatts. Intervallerna mellan driftsbesiktningarna kan förlängas med högst ett år Invändig besiktning En invändig besiktning av registrerade tryckbärande anordningar utförs med 4 års mellanrum. En invändig besiktning av en tryckbehållare av armerad plast utförs med 2 års mellanrum. Vid invändiga besiktningar av tryckbärande an- 13
14 S T U K DIREKTIV YVL 3.0 / ordningar granskar man att den tryckbärande anordningen och dess utrustning inte har fel eller egenskaper som äventyrar säker drift av den tryckbärande anordningen eller försvagar tillförlitligheten av dess funktion. Invändiga besiktningar skall vid behov kompletteras med andra provningar som utförs med oförstörande materialprovningsmetoder. På ansökan av tillståndshavaren kan intervallerna mellan invändiga besiktningar förlängas med högst det dubbla. I ansökningen skall grunderna för en trygg och tillförlitlig drift av den tryckbärande anordningen under den förlängda besiktningsperioden motiveras. Intervallerna mellan invändiga besiktningar skall vid behov förkortas utgående från den tryckbärande anordningens skick Periodiska tryckprov Ett tryckprov skall utföras på en registrerad tryckbärande anordning i samband med varannan invändig besiktning. Vid tryckprov som görs på en tryckbärande anordning skall konstateras om den tryckbärande anordningens tryckbärande väggar vid provtrycket är täta och om det förekommer sådana formförändringar som medför fara för säkerheten. Vid utförandet av provet skall eventuella anvisningar från tillverkaren av den tryckbärande anordningen beaktas. Vätsketryckprovet skall göras med ett tryck som är minst 1,3 gånger det högsta tillåtna drifttrycket och gastryckprovet med ett tryck som är 1,1 gånger det högsta tillåtna drifttrycket. Tryckprovet kan endast i undantagsfall göras som ett gastrycksprov, om det av konstruktionsskäl rimligen inte är möjligt att utföra tryckprovet med vätska eller om inte ens små vätskemängder får förekomma i den tryckbärande anordningen. Av särskilda skäl kan besiktningsorganet godkänna något annat provtryck. Tryckprovet på en tryckbehållare eller ett rörsystem behöver inte utföras när man vid den invändiga besiktningen har kunnat försäkra sig om att de är hela och hållfasta. Tillståndshavaren bör ansöka om godkännande för bortlämnandet av provet. I ansökningen skall man motivera grunderna för bortlämnandet av tryckprovet. Bedömningen av det fortsatta avvikande förfarandet bör beaktas vid utarbetandet av följande planer för invändiga besiktningar. Intervallerna mellan tryckproven kan förlängas till högst det dubbla. När man vid planeringen av kärnanläggningens system inte med rimlig säkerhet kan förbereda sig på att ett periodiskt tryckprov utförs på en enskild tryckbärande anordning kan man i enlighet med kraven i planeringsstandarden försäkra sig om den tryckbärande anordningens strukturella integritet och täthet genom ett periodiskt tryckprov där man testar systemhelheten. Provtrycket fastställs då i enlighet med kraven i planeringsstandarden. Täthetsprovet används särskilt vid undersökningen av läckage Ersättning av periodiska besiktningar med bevakning av tryckbärande anordning eller ett system för övervakning av anordningens skick Invändiga besiktningar och tryckprov på tryckbärande anordningar som bör registreras kan helt eller delvis ersättas med bevakning av den tryckbärande anordningen när utförandet av invändiga besiktningar eller tryckprov inte är motiverat på grund av strukturella orsaker hos den tryckbärande anordningen. Tillståndshavaren bör ansöka om STUK:s godkännande för bevakningen av en tryckbärande anordning. I ansökningen skall man framställa bevakningsplanen, besiktningarna som helt eller delvis ersätts av bevakningen samt motiveringarna angående tryggandet av tillförlitligheten och säkerheten hos tryckbärande anordningar med hjälp av bevakningen. I bevakningsplanen skall man utreda förfarandena kring uppdateringen och utvecklingen av planen. Tidpunkten för framställandet av resultat som är i överensstämmelse med bevakningsprogrammet bör tillkännages i programmet. De periodiska besiktningarna av tryckbärande anordningar som bör registreras kan också ersättas med ett system för övervakning av den tryckbärande anordningens skick om systemet till sina verkningar motsvarar de periodiska besiktningarna och den tryckbärande anordningens konstruktion försvagar ett effektivt utförande av besiktningen. Tillståndshavaren bör ansöka om STUK:s godkännande för systemet för övervakning av den tryckbärande anordningens skick. 14
GODKÄNNANDE AV TILLVERKARE AV KÄRNTEKNISKA TRYCKBÄRANDE ANORDNINGAR
DIREKTIV YVL 3.4 / 14.1.2004 GODKÄNNANDE AV TILLVERKARE AV KÄRNTEKNISKA TRYCKBÄRANDE ANORDNINGAR 1 ALLMÄNT 3 2 GODKÄNNANDE AV TILLVERKARE 3 2.1 Omfattning 3 2.2 Krav på tillverkarens kvalitetsledningssystem
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 1 september 2011 Lag om ändring av lagen om transport av farliga ämnen Utfärdad i Helsingfors den 26 augusti 2011 I enlighet med riksdagens beslut
BEGRÄNSANDET AV STRÅLNINGSEXPONERING OCH UTSLÄPP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN I ETT KÄRNKRAFTVERKS OMGIVNING
BEGRÄNSANDET AV STRÅLNINGSEXPONERING OCH UTSLÄPP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN I ETT KÄRNKRAFTVERKS OMGIVNING 1 ALLMÄNT 3 2 BEGRÄNSNINGAR ANGÅENDE STRÅLNINGSEXPOSITION OCH UTSLÄPP 4 2.1 Vid planering använda gränsvärden
Bevakning av tryckbärande anordningar
Anvisning 11/2015 13.11.2015 0 (5) -anvisning 11/2015 Bevakning av tryckbärande anordningar Bevakning av tryckbärande anordningar () PB 66 (Semaforbron 12 B) Kalevantie 2 Valtakatu 2 www..fi 00521 Helsingfors
TUKES GUIDE TRYCKBÄRANDE ANORDNINGAR SÄKERHETSTEKNIKCENTRALEN SÄKERHETSTEKNIKCENTRALEN. Tryckbärande anordningar
TUKES GUIDE TRYCKBÄRANDE ANORDNINGAR 1 2 1. Inledning 1. Inledning 2. Besiktningsorgan för tryckbärande anordningar 2.1 Allmänt 2.2 Anmält organ 2.3 Certifieringsorgan 2.4 Brukarnas besiktningsorgan 2.5
Tukes-anvisning S8-2009
Tukes-anvisning S8-2009 UNDERHÅLL AV HISSAR 1. INLEDNING Avsikten med denna anvisning är att hjälpa hissinnehavaren och den som underhåller en hiss att sörja för att hissen fortsättningsvis är säker och
KONSTRUKTION AV SYSTEM I KÄRNKRAFTVERK
DIREKTIV YVL 2.0 / 1.7.2002 KONSTRUKTION AV SYSTEM I KÄRNKRAFTVERK 1 ALLMÄNT 3 2 KRAV GÄLLANDE KONSTRUKTION AV SYSTEM 3 2.1 Konstruktionsmetoder 3 2.2 Allmänna krav på konstruktion 3 2.3 Krav gällande
Boverkets författningssamling
Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:11) om effektivitetskrav för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle;
Säkerhetsteknikcentralen K4-2006
Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 TUKES-anvisning 3.10.2006 HANDLING ÖVER SÄKERHETSPRINCIPERNA 1. INLEDNING Enligt förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999) skall
Statsrådets förordning
Statsrådets förordning om ändring av kärnenergiförordningen I enlighet med statsrådets beslut upphävs i kärnenergiförordningen (161/1988) 10 1 punkten och 144, sådana de lyder i förordning 732/2008, ändras
Bilaga 1. FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE MODUL B: EU-TYPKONTROLL
Bilaga 1. FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE MODUL B: EU-TYPKONTROLL 1. EU-typkontroll är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken ett anmält organ undersöker
Statsrådets förordning
Statsrådets förordning om tryckbärande anordningars säkerhet I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om tryckbärande anordningar (1144/2016): 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Tillämpningsområde
Kriterier gällande kärnkraftverkets förläggningsplats
DIREKTIV 11.7.2000YVL 1.10 Kriterier gällande kärnkraftverkets förläggningsplats 1 Allmänt 3 2 Kärnkraftverkets anläggningsområde och dess närmaste omgivning 4 3 Säkerhetsfaktorer som inverkar på valet
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Ändring införd t.o.m. STAFS 2012:10 Tillämpningsområde 1
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från kravet på godkännande
Dispens för svetsade komponenter och reservdelar i förråd vid Oskarshamns kärnkraftverk
Dokumentstatus: Godkänt Sida 1 (7) OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2016-02-11 Er referens: 2015-30768 Diarienr: SSM2015-5219 Handläggare: Erik Strindö Telefon: +46 8 799 44 93 Dispens
Lag. om tryckbärande anordningar. 1 kap. Allmänna bestämmelser. Tillämpningsområde
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om tryckbärande anordningar 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Tillämpningsområde Denna lag tillämpas på tryckbärande anordningar och på tryckbärande anordningar
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 26 september 2001 Nr 802 806 INNEHÅLL Nr Sidan 802 Inrikesministeriets förordning om rengöring av ventilationskanaler och ventilationsanordningar
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 66 och 69 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås vägtrafiklagen att ändras genom revidering
I enlighet med strålsäkerhetscentralens beslut föreskrivs med stöd av mom., mom. och mom. i strålsäkerhetslagen (859/2018):
FÖRESKRIFT S/2/2018 Strålsäkerhetscentralens föreskrift om handlingsplan för strålsäkerhetsincidenter samt åtgärder under och efter strålsäkerhetsincidenter Utfärdad i Helsingfors 14.12.2018 I enlighet
GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING
KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR
DOSKONTROLL AV KÄRNANLÄGGNINGENS ARBETSTAGARE
DIREKTIV YVL 7.10 / 29.1.2002 DOSKONTROLL AV KÄRNANLÄGGNINGENS ARBETSTAGARE 1 ALLMÄNT 3 2 FÖRESKRIFTER I STRÅLSKYDDSLAGEN OCH -FÖRORDNINGEN 3 3 KONTROLL AV STRÅLNINGSEXPONERING 4 3.1 Allmänna krav 4 3.2
2 Ve r k s a m h e t s u t öva r e n s k a fö r s ä k r a s i g o m p e r s o n a l e n s. den ansvariga föreståndaren 8
Behörighet och strålskyddsutbildning för personer inom en användarorganisation 1 Allmänt 3 2 Ve r k s a m h e t s u t öva r e n s k a fö r s ä k r a s i g o m p e r s o n a l e n s behörighet och strålskyddsutbildning
Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3)
Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) Skadegruppens Temadag 8 november 2017 Björn Lindberg, Arbetsmiljöverket 1 Innehåll Övergripandande förändringar Genomgång
Maskiner AFS 2011:1. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner
Maskiner Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om tryckbärande anordningar och lag om ändring av kärnenergilagen
RP 7/1999 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om tryckbärande anordningar och lag om ändring av kärnenergilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Lag om bedömning och övervakning av den strukturella säkerheten hos byggnader med stor spännvidd I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
Lagförslag 1. Lag om bedömning och övervakning av den strukturella säkerheten hos byggnader med stor spännvidd I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Tillämpningsområde Denna lag tillämpas på sådana
1 Bakgrund. Vad avser tekniska egenskaper som transportabla tryckbärande anordningar ska uppfylla anges dessa i ADR-S och RID-S.
1 Bakgrund Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är behörig myndighet för landtransport av farligt gods, vilket innebär att MSB ska verka för att förebygga olyckor och tillbud i samband med
Boverkets författningssamling
Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:19) om typgodkännande och tillverkningskontroll; BFS 2013:6 Utkom från trycket den 18 juni
ANVISNING OM EGENKONTROLL TILL AKTÖRER INOM SEKTORN FÖR GÖDSELFABRIKAT
ANVISNING OM EGENKONTROLL TILL AKTÖRER INOM SEKTORN FÖR GÖDSELFABRIKAT 1 Vad innebär egenkontroll Egenkontroll är aktörens egen verksamhet som säkerställer att de gödselfabrikat som släpps ut på marknaden
Föreskrift om säkerställandet av radioanläggningars överensstämmelse med väsentliga krav och om märkningen
1 (8) Föreskrift om säkerställandet av radioanläggningars överensstämmelse med väsentliga krav och om märkningen av dem Utfärdad i Helsingfors den 17 december 2014 Kommunikationsverket har med stöd av
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:19 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om typgodkännande och tillverkningskontroll; Utkom från trycket den 26 april 2011 beslutade den
Strålsäkerhetscentralens utlåtande om drifttillstånd för kärnkraftverksenhet Olkiluoto 3
Utlåtande 1 (9) Arbets- och näringsministeriet PB 32 00023 Statsrådet TEM/573/08.04.01/2016, 10.5.2016 Strålsäkerhetscentralens utlåtande om drifttillstånd för kärnkraftverksenhet Olkiluoto 3 Arbets- och
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i läkemedelsförordningen (2006:272); SFS 2012:347 Utkom från trycket den 11 juni 2012 utfärdad den 31 maj 2012. Regeringen föreskriver 1 i fråga om läkemedelsförordningen
Rikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om besiktning av tivolianordningar 1 ; beslutade den 26
Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:14) om säkerhetsövervakning av humanläkemedel;
Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:14) om säkerhetsövervakning av humanläkemedel; Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.
Varför har vi regler för maskiner?
Säkra maskiner Varför har vi regler för maskiner? Regler behövs för att vi ska ha säkra maskiner som inte orsakar olyckor. För att kunna ha fri rörlighet på marknaden inom EU gäller gemensamma regler
Lag. om ändring av lagen om företagssanering
Lag om ändring av lagen om företagssanering I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om företagssanering (47/1993) 91 och 100 a, av dem 100 a sådan den lyder i lag 138/2004, ändras 8 1 mom., 21
DIREKTIV ST 5.7 /
DIREKTIV ST 5.7 / 6.6.2011 transport av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle 1 Allmänt 3 2 Lagen stipulerar krav och förbud gällande transporter 3 3 All gränsöverskridande transport kräver tillstånd
ÄNDRINGSFÖRSLAG från <Committee>utskottet för transport och turism</committee>
27.9.2017 A8-0165/ 001-023 ÄNDRINGSFÖRSLAG 001-023 från utskottet för transport och turism Betänkande Dominique Riquet A8-0165/2017
Förteckning över krav i Elsäkerhetsverkets författningssamling som innebär en administrativ börda för företag
2004-04-28 Bilaga 1 Förteckning över krav i författningssamling som innebär en administrativ börda för företag Kolumn 1 2 3 4 5 6 7 ELSÄK-FS 1995:6 Om elektriska utrustningar för explosionsfarlig miljö
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson BFS 2012:5 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:19) om typgodkännande och tillverkningskontroll; Utkom
Dispens från krav på övervakning av ackrediterat organ vid kvalificering av vissa komponenter
Dokumentstatus: Godkänt Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Beslut Vårt datum: 2018-05-30 Er referens: F-0078357 Diarienr: SSM2018-2220 Handläggare: Erik Strindö Telefon: +46 8 799 44 93 Dispens från
Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.
2014-11-04 2014/2883 Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklkundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Föreskrifter om ändring i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar;
Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen
Resumé 14 /54/05 Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Statens ägande av bolag har administrerats av olika ministerier. De flesta bolag har hört till handels- och industriministeriets, kommunikationsministeriets
Certifikat för flygledarelever och flygledare
1 (5) Utfärdad: 29.1.2013 Träder i kraft: 1.2.2013 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Denna luftfartsföreskrift har utfärdats med stöd av 45, 46, 119 och 120 i luftfartslagen (1194/2009) med beaktande
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet; Utkom från trycket den 28 juni 2017 utfärdad den 15 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om lagen
RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd
RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd Regeringens proposition med förslag till godkännande av överenskommelsen mellan parterna i konventionen om upprättandet av Europeiska rymdorganet samt Europeiska rymdorganet
Lag. RIKSDAGENS SVAR 302/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om byggnaders energiprestanda. Ärende. Beredning i utskott
RIKSDAGENS SVAR 302/2006 rd Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om byggnaders energiprestanda Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lagstiftning
BREV 1 (2) 5 maj Till fakulteter och fristående institutioner
BREV 1 (2) 5 maj 2010 Till fakulteter och fristående institutioner INTRODUKTION AV KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONALEN Styrelsen för Helsingfors universitet har vid
STRÅLSKYDD AV KÄRNLÄGGNINGENS ARBETSTAGARE
DIREKTIV YVL 7.9 / 21.1.2002 STRÅLSKYDD AV KÄRNLÄGGNINGENS ARBETSTAGARE 1 ALLMÄNT 3 2 ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER 3 3 STRÅLSKYDDSORGANISATION 4 3.1 Ansvarig föreståndare 4 3.2 Strålskyddspersonal 4 4 HÄLSOKONTROLL
Säkra maskiner. om regler för maskiner
Säkra maskiner om regler för maskiner Varför har vi regler för maskiner? Regler behövs för att vi ska ha säkra maskiner som inte orsakar olyckor. För att kunna ha fri rörlighet på marknaden inom EU gäller
Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat
Föredragande Lehtolainen Sida/sidor 1 / 6 Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat 1 Vad är egenkontroll Egenkontroll är aktörens egen verksamhet som säkerställer att de gödselfabrikat
Elsäkerhetsverkets författningssamling
Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare Kim Reenaas Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elektrisk utrustning ELSÄK-FS X Utkom från trycket den beslutade den [DD månad årtal]. Elsäkerhetsverket
Ledningssystem för vävnadsinrättningar
2 9 Bilaga 2 1 Ledningssystem för vävnadsinrättningar A. ORGANISATION OCH LEDNING 1. Vävnadsinrättningen ska ha ett dokumenterat ledningssystem för kvalitet och säkerhet som är anpassat till verksamheten
Finansinspektionens författningssamling
Remissexemplar 2017-04-11 Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 13/X/2006 K(2006) 4808 slutlig / 2 KOMMISSIONENS YTTRANDE av den 13/X/2006 med tillämpning av artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/37/EG
Kommunikationsverkets 1 anvisningar om bedömning av överensstämmelsen hos en identifieringstjänst 2019
PM 1 (6) Dnr: 12.12.2018 1003/620/2018 Kommunikationsverkets 1 anvisningar om bedömning av överensstämmelsen hos en identifieringstjänst 2019 1 Bakgrund 1.1 Arten av denna promemoria om tolkning Till denna
Förslag till nya föreskrifter
Förslag till nya föreskrifter Användning och kontroll av trycksatta anordningar Skadegruppens Temadag 2016 Stockholm Waterfront Congress Centre, Stockholm Innehåll Övergripandande förändringar Genomgång
Gemensam säkerhetsmetod för övervakning, EU 1078/2012. Claes Elgemyr, för GNS järnväg
Gemensam säkerhetsmetod för övervakning, EU 1078/2012 Claes Elgemyr, för GNS järnväg Giltighet Utgavs 2012-11-16 Gäller från 2013-06-07 Gäller för: Järnvägsföretagare Infrastrukturförvaltare Enheter som
Beslut om återstart av Ringhals 2 efter brand i inneslutningen
BESLUT 2012-01-27 Ringhals AB 432 85 Väröbacka Handläggare: Siv Larsson Telefon: +46 8 799 4191 Vår referens: Er referens: 2174777 Objekt: Ringhals 2 Beslut om återstart av Ringhals 2 efter brand i inneslutningen
HISSAR. Besiktning av hissar
HISSAR Besiktning av hissar DEKRA Industrial AB DEKRA Industrial AB Presentation av oss Bertil Forsberg Kiwa Inspecta AB Tomas Kolkind DEKRA Industrial AB Mats Janlöv HSAB Vad är en hiss Hissdirektivet
Statsrådets förordning
Statsrådets förordning om elanläggningar I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av elsäkerhetslagen (1135/2016): 1 Tillämpningsområde Denna förordning omfattar sådana elanläggningar som
Föreläggande om uppdatering av säkerhetsredovisningen för Clab
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Box 250 101 24 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-05-23 Diarienr: SSM2013-2538 Handläggare: Elisabet Höge Telefon: +46 8 799 4430 Föreläggande om uppdatering av säkerhetsredovisningen
9.2 Utkast till lag. Ny dammsäkerhetslag. 1 kap. Allmänna bestämmelser
1 9.2 Utkast till lag Ny dammsäkerhetslag 1 kap. Allmänna bestämmelser 1. Syfte Syftet med denna lag är att garantera säkerheten i samband med anläggande, underhåll och drift av dammar samt att minska
Förordning om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas verksamhet /1030
Förordning om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas verksamhet 12.11.1999/1030 På föredragning av justitieministern föreskrivs med stöd av 18 och 36 lagen den 21 maj 1999 om offentlighet
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 24 februari 2015 Statsrådets förordning om laboratorier som utför undersökningar enligt livsmedelslagen, foderlagen och hälsoskyddslagen Utfärdad
FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING
FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING Kopparrör Typgodkännanderegler 2006 Miljöministeriets förordning om typgodkännande av kopparrör Given i Helsingfors den 15 juni 2006 I enlighet med miljöministeriets beslut
Medicintekniska produkter
Medicintekniska produkter [4851] Medicintekniska produkter Lag (1993:584) om medicintekniska produkter Lagens tillämpningsområde [4851] Denna lag innehåller allmänna bestämmelser om medicintekniska produkter.
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 oktober 2013 755/2013 Statsrådets förordning om ändring av kärnenergiförordningen Utfärdad i Helsingfors den 31 oktober 2013 I enlighet med statsrådets
Transportstyrelsens föreskrifter om ansökan om godkännande av fasta installationer för järnväg;
Transportstyrelsens föreskrifter om ansökan om godkännande av fasta installationer för järnväg; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 1 kap. 2, 2 kap. 37, 3 kap.
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2009:9 Utkom från trycket 2009-04-06 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)
Rikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om besiktning av tivolianordningar 1 ; beslutade den 11
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 2002:5 Utkom från trycket 2002-11-01 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll
Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av humanläkemedel;
Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av humanläkemedel; beslutade den xxxx. LVFS 2012:XX Utkom från trycket den Läkemedelsverket föreskriver 1 med stöd av 4 kap. 6-7 samt 10 kap. 5 läkemedelsförordningen
Konsoliderad version av
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2009:9) om återkommande kontroll av mätare för aktiv elenergi; Rubriken har denna
SAMMANDRAG AV STADGARNA FÖR VARUBESIKTNING (i kraft från den 1 januari 2015)
SAMMANDRAG AV STADGARNA FÖR VARUBESIKTNING (i kraft från den 1 januari 2015) Enligt 7 i stadgarna för varubesiktning ska varubesiktningsmannen ge parterna vid besiktningen för information den del av stadgarna
Revisorsnämndens författningssamling
Revisorsnämndens författningssamling Utgivare: Per Johansson ISSN 1401-7288 Föreskrifter om ändring i Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 2001:2) om villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags
RP 51/2002 rd. användningen av utsläppsgränsvärdet i tillståndsvillkoren.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av miljöskyddslagen I denna proposition föreslås att miljöskyddslagen ändras så, att ordalydelsen i den nu gällande lagen exaktare
KÄRNANLÄGGNINGSHÄNDELSERNAS KLASSIFICERING ENLIGT DEN INTERNATIONELLA INES-SKALAN
KÄRNANLÄGGNINGSHÄNDELSERNAS KLASSIFICERING ENLIGT DEN INTERNATIONELLA INES-SKALAN 1 ALLMÄNT 3 2 PRINCIPERNA FÖR INES-KLASSIFICERING 3 3 FÖRFARINGSSÄTT OCH ANSVAR VID FASTSTÄLLANDE AV INES-KLASS 5 4 MYNDIGHETSTILLSYN
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i fordonsförordningen (2009:211); SFS 2010:75 Utkom från trycket den 2 mars 2010 utfärdad den 18 februari 2010. Regeringen föreskriver i fråga om fordonsförordningen
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 16/17
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 16/17 20.12.2017 Dnr 2020/01.04//2017 Giltighetstid 1.1.2018 - tills vidare Upphäver föreskrift dnr 145/01.04/2017, 31.1.2017 Bemyndigande Skogslagen (1093/1996),
FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING
FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING Avloppsrör och rördelar i gjutjärn Typgodkännanderegler 2007 Miljöministeriets förordning om typgodkännande av avloppsrör och rördelar i gjutjärn Given i Helsingfors den
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner; Utkom från trycket den 29 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Regeringen föreskriver 1 följande.
Övervakning av strålningsverksamhet 9/3020/
Beslut 1 (10) Övervakning av strålningsverksamhet Innehavare av säkerhetstillstånd inom hälso- och sjukvården Referensnivåer för patienters strålningsexponering vid datortomografiundersökningar av barn
1 BESLUT 1 (6) REFERENSNIVÅER FÖR PATIENTENS STRÅLNINGSEXPONERING VID RÖNTGENUNDERSÖKNING AV BARN
1 BESLUT 1 (6) 28.12.25 26/31/5 REFERENSNIVÅER FÖR PATIENTENS STRÅLNINGSEXPONERING VID RÖNTGENUNDERSÖKNING AV BARN I Social- och hälsovårdsministeriets förordning om medicinsk användning av strålning (423/2;
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1991:739) om vissa avgifter till Statens kärnkraftinspektion; SFS 2006:522 Utkom från trycket den 14 juni 2006 Omtryck utfärdad den 24 maj
Datainspektionen informerar
Datainspektionen informerar Nr 2/2018 Allmänna råd Datainspektionen ger ut allmänna råd i syfte: att öka personuppgiftsansvarigas och personuppgiftsbiträdens medvetenhet om sina skyldigheter enligt EU:s
Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11
ENHET: DATUM: Bilaga A REVISOR: SIGNATUR: SIDA 1AV 11 Kvalitet: Frågorna nedan grundar sig på kraven i SS-EN ISO 9001:2000. OBS! Stickprov. AVSER FRÅGOR OK ANM. KOMMENTARER KAPITEL 4.1 Finns organisationens
Dispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter
Dokumentstatus: Godkänt Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Beslut Vårt datum: 2019-01-24 Er referens: F-0083754 Diarienr: SSM2018-3221 Handläggare: Lars Skånberg Telefon: +46 8 799 4274 Dispens med
Dispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter för Oskarshamn 2
Dokumentstatus: Godkänt OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2019-02-21 Er referens: 2018-13391 Diarienr: SSM2019-82 Handläggare: Marika Andersson Telefon: +46 8 799 4418 Dispens med anledning
Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program
Given i Helsingfors den 8 april 2005 1 Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Syfte 2 Syftet med denna lag är att främja
Strålsäkerhetscentralens föreskrift om säkerheten vid kärnkraftverk, motiveringspromemoria
Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 1 (22) Strålsäkerhetscentralens föreskrift om säkerheten vid kärnkraftverk, motiveringspromemoria Allmän motivering 1 Inledning Bemyndigandet att utfärda allmänna
Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012
Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Nu börjar vi närma oss en del av omfattningen av de förändringar som skett efter att ISO/IEC 17020:2012 trätt i kraft den 1:a oktober. Detta är den första
Lag. RIKSDAGENS SVAR 41/2007 rd
RIKSDAGENS SVAR 41/2007 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av livsmedelslagen och upphävande av 1 2 mom. i lagen om Livsmedelssäkerhetsverket Ärende Regeringen har till riksdagen
Läkemedelsverkets författningssamling
Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av humanläkemedel; LVFS 2012:14 Utkom från
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)
L 320/8 Europeiska unionens officiella tidning 17.11.2012 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1078/2012 av den 16 november 2012 om en gemensam säkerhetsmetod för övervakning som ska tillämpas av järnvägsföretag
Konsoliderad version av
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd () om installation och besiktning av taxameterutrustning Ändring införd: t.o.m. STAFS 2014:1