Sammanställning av andra kommuners klimatarbete
|
|
- Stina Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stöd & process Andrea Rishaug Dnr KS/2013:178 Sammanställning av andra kommuners klimatarbete
2 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Rapportens struktur Övergripande mätbara mål Länsstyrelsen i Stockholms län Kartlagda kommuner Upplands Väsby kommun Mål uppdelat på områden Energi Energi- och elförbrukning Fjärr- och kraftvärme Eldning av fossila bränslen Förnyelsebar energi Transport Minskade växthusgasutsläpp Alternativa resesätt Kollektivtrafik Förnyelsebara bränslen Övrigt Planering och byggande Upphandling och inköp Jordbruk och kolsänkor Livsmedel Förväntade utsläppsminskningar och uppföljning Åtgärder uppdelat på sektorer Energi Energi- och elförbrukning Fjärr- och kraftvärme Eldning av fossila bränslen Förnyelsebar energi Förnyelsebar el Sol, vind- och vattenkraft Transport Minskade växthusgasutsläpp Alternativa resesätt
3 6.2.3 Kollektivtrafik Förnyelsebara bränslen Övrigt Planering och byggande Upphandling och inköp Jordbruk och kolsänkor Livsmedel Övriga åtgärder UVK Slutsats
4 1 Sammanfattning En sammanställning av andra kommuners klimatarbete har gjorts som ett delmål i projektet Utredning av klimatnyttan, vars huvudsyfte är att stärka Upplands Väsby kommuns fortsatta klimatarbete. De tio utvalda kommunerna är alla del av nätverket Klimatkommunerna och ses därför som goda exempel att undersöka. Kommunernas mål och åtgärder i klimatarbetet har kartlagts och presenteras i sammanfattad version i denna rapport tillsammans med Upplands Väsby kommuns åtgärder och mål. Flest mål och åtgärder hittades för områdena energi och transport, där även Upplands Väsby kommun har flest åtgärder. Åtgärderna rörde huvudsakligen minskad energiförbrukning, användning av förnyelsebar eller koldioxidfri el, minskad bilkörning, miljövänligare fordon och ökad användning av förnyelsebara bränslen. Många åtgärder inom energi och transport hade en beräknad minskning av växthusgasutsläppen, tillskillnad från åtgärder inom andra områden. Hur uppföljningen sker varierar kraftigt, där vissa kommuner presenterar uppföljning för varje åtgärd medan vissa kommuner endast kommer att presentera en gemensam uppföljning för alla åtgärder. Denna uppföljning sker årligen. De flesta kommunerna har ambitiösa mål när det kommer till minskad klimatpåverkan och Upplands Väsby kommun kan säkerligen finna inspiration till nya effektiva åtgärder i denna rapport. 4
5 2 Inledning 2.1 Bakgrund Då Upplands Väsby kommun har ett ambitiöst klimatmål, som innebär en halvering av växthusgasutsläppen till år 2020 jämfört med 1990, har kommunen inlett projektet Utvärdering av klimatnyttan. Projektet i sin helhet syftar till att stärka Upplands Väsby kommuns klimatarbete genom att analysera den nuvarande handlingsplanen i energi- och klimatstrategin. Som ett delmål i projektet skulle andra kommuners klimatarbete sammanställas och presenteras i en kort rapport för att ge inspiration och en uppfattning om hur andra kommuner arbetar med dessa frågor. Alla de undersökta kommunerna är med i nätverket Klimatkommunerna, precis som Upplands Väsby kommun, och anses därför vara goda exempel att undersöka. De kartlagda kommunerna är: Jönköping, Kristianstad, Lidköping, Nynäshamn, Sollentuna, Södertälje, Västerås, Växjö, Örebro och Östersund. 2.2 Syfte Att ge inspiration till Upplands Väsby kommuns klimatarbete genom att sammanställa andra kommuners mål gällande minskade växthusgasutsläpp, samt åtgärder inom olika sektorer för att kunna nå dessa mål. 2.3 Rapportens struktur Rapporten inleder med övergripande mätbara mål uppdelat för Länsstyrelsen i Stockholms län, de studerade kommunerna samt Upplands Väsby kommun. Sedan följer ett avsnitt angående mer nedbrutna mål som ska hjälpa kommunen med att nå det övergripande målet, detta avsnitt är uppdelat efter olika områden så som energi, transport och förnyelsebar energi. Majoriteten av alla mål som är samlade i denna rapport är till år 2020, om ett annat målår används så anges detta. Slutligen presenteras åtgärder som kommunerna planerar för att kunna nå sina mål. 3 Övergripande mätbara mål I detta avsnitt presenteras alla uppsatta mål för Länsstyrelsen i Stockholms län som presenteras i deras klimat- och energistrategi. För undersökta kommuner och Upplands Väsby kommun presenteras här endast mål gällande minskade utsläpp av växthusgaser. 3.1 Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen har satt upp regionala mål i en klimat- och energistrategi för Stockholms län, som Upplands Väsby kommun planerar att anta. Målen citeras här: Länets utsläpp av växthusgaser utanför handeln med utsläppsrätter minskar med 19 procent till år 2020 jämfört med Verksamheter som regleras av handel med utsläppsrätter minskar samtidigt sina utsläpp med 30 procent till år Regionens energianvändning är 20 procent effektivare år 2020 jämfört med år 2008, mätt i energiintensitet (tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser). De klimatpåverkande utsläpp som energianvändningen ger upphov till minskar med 30 procent per invånare till år 2020 (ton CO 2 -ekv.) jämfört med år 2005 och med 40 procent till år År 2020 är 16 procent av energianvändningen inom transportsektorn förnybar. Energiproduktionen i länet sker år 2020 till 90 procent med förnybara bränslen, spetslastproduktionen oräknad. År 2030 sker den till 100 procent med förnybara bränslen. 5
6 För att uppnå de fem målen har Länsstyrelsen valt att fokusera på sex stycken åtgärdsområden: Transporter och resande Energianvändning i bebyggelse Energiproduktion nya och gamla system Samhällsplanering, regionala strukturer och markanvändning Långsiktigt bärkraftig konsumtion av varor och tjänster Kunskapsuppbyggnad och utvecklingsarbete Länsstyrelsen konstaterar även att åtgärder på kommunal nivå samt ändrade beteenden hos invånare kommer att vara avgörande för att kunna nå målen i strategin. (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2013) 3.2 Kartlagda kommuner Nedan följer en lista på de övergripande målen och visionerna som kommunerna angav i sina energi- och klimatstrategier (eller motsvarande). Nio av de tio granskade kommunerna hade ett mätbart mål, med sluttid och jämförelseår. Därför presenteras endast nio stycken mål här, trots att tio kommuner undersöktes. Klimatbelastningen ska minska med 40 procent till år 2020 från nivån Målet ska beräknas per invånare. Utsläpp av växthusgaser i kommunen som geografiskt område ska minska med 40 procent från 1990 till De totala utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till år 2020 jämfört med år (Denna kommun hade även följande visioner: Fossilbränslefri kommunal organisation 2020, fossilbränslefri kommun 2030, klimatneutral kommunal organisation 2030, klimatneutral kommun 2050.) De totala utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent från 1990 till 2020 för kommunen som geografiskt område. Även utsläppen av koldioxid ska minska med 40 procent till år År 2020 ska utsläppen av koldioxid ha minskat med 40 procent jämfört med år 1990, för kommunen som geografiskt område. År 2050 ska kommunen inte ha några nettoutsläpp av koldioxid. För kommunen som geografiskt område är målet till år 2020 att utsläppen av växthusgaser ska ha minskat med mer än 60 procent per invånare jämfört med Till år 2050 finns visionen om att utsläppen av växthusgaser understiger ett ton per invånare och år. Kommunen ska vara fossilbränslefri senast 2030 och kommunkoncernen senast procent minskning av koldioxidutsläpp mellan 1993 och Totala utsläppen av växthusgaser inom kommunens geografiska område ska minska med 65 procent till år 2020 och med 75 procent till år 2030 (basår 1990) Utsläppen växthusgaser minskar med 60 procent till 2020 i jämförelse med Sammanfattningsvis har fem kommuner målet att minska sina växthusgasutsläpp med 40 procent till år 2020, där alla har basåret 1990 förutom en kommun som utgår från år De fyra resterande kommunerna har mål på 60 eller 65 procent minskning fram till 2020 med majoriteten basåret Flera kommuner räknar sina mål per invånare, men majoriteten av målen fokuserar på kommunen som geografisk yta. Det är heller inte alltid uttalat vad målet syftar på. Flera kommuner konstaterar dock att invånarantalet i kommunen kommer att öka men gör ingen 6
7 djupare reflektion om att detta skulle kunna leda till ökade växthusgasutsläpp för kommunen som geografisk yta. En av kommunerna som räknar målet per invånare specificerar att alla beräknade effekter från åtgärder och mål tar hänsyn till att kommunen befolkning förväntas öka med personer till En plan omfattar endast koldioxid (och utesluter således alla andra växthusgaser). Andra klimatstrategier inkluderar minst koldioxid, metan och dikväveoxid. 3.3 Upplands Väsby kommun Upplands Väsby kommun ska minska sina utsläpp av växthusgaser, räknat i koldioxidekvivalenter, med 50 procent till 2020 jämfört med Målet omfattar kommunen som geografiskt område. 4 Mål uppdelat på områden Varje område inleds med målen för de kartlagda kommunerna som gäller för år 2020, om inte annat anges. Ifall Upplands Väsby kommun har ett specifikt mål för kategorin så presenteras det efter. 4.1 Energi Energi- och elförbrukning Den här kategorin var den där flest mål fanns. För de tio kommunerna fanns totalt 31 stycken mål relaterade till energi- och elförbrukning. Detta kan summeras till följande: Mål till år 2020 (allmänt): o procent minskning av energianvändningen (9 stycken. 4 kommuner utgick inte från år 1990 som start utan itsället 2005, 2008 samt 2009) o procent minskning av energianvändningen för kommunens verksamheter eller byggnader (6 stycken, varav 1 till 2015 och 1 till kommuner hade basåren 2003, 2008 och 2009 istället för 1990) Mål per år: o 1 procent minskning per år (1 stycken) o 1-2 procent minskning per år för den kommunala organisationen (3 stycken) Mål per invånare: o procent minskning av energianvändning, köpt el eller uppvärmningsenergi (4 stycken, varav 2 är till av kommunerna utgår från året 2008 istället för 1990) o 1 procent minskning per invånare och år (1 stycken) o 5 procent minskning av elanvändning och uppvärmningsenergi per invånare (3 stycken, varav 2 stycken till 2015) o Högst 30 MWh köpt energi per år och invånare (1 stycken, med basår 2005) Mål per kvadratmeter: o 25 procent minskning per kvadratmeter (1 stycken) o procent minskning per ytenhet i lokaler som förvaltas av kommunen eller ingår i kommunens verksamhet (3 stycken, varav 1 är till Ingen utgår ifrån 1990, utan har valt 1995, 2005 och 2006 som utgångsår) Flera kommuner hade dessa mål uppdelade ytterligare på till exempel småhus, industri, tjänstesektorn, badhus eller flerbostadshus. Upplands Väsby kommuns mål: 7
8 Energiförbrukningen per kvadratmeter i kommunens egna lokaler ska ha en årlig minskning med tre procent jämfört med året innan. Detta resulterar i en minskning med 28 procent till år 2020 jämfört med 2009, och innefattar även de kommunala bolagen Fjärr- och kraftvärme Fjärr- och kraftvärmemålen behandlar både förbrukning och innehållet i bränslet som används i verken. Totalt hittades tolv stycken mål i denna kategori. 15 procent minskning av förbrukningen i småhus, industri med mera (3 stycken. En kommun utgår från 2008) procents minskning av förbrukningen i kommunens verksamheter och landstingets fastigheter (2 stycken, en med basåret 2008) Utbyggt fjärrvärmenät (2 stycken, en med basåret 2008) procent av energin som produceras ska vara från förnyelsebart bränsle, avfall eller återvunnen energi (6 stycken, varav en är till 2009 och en annan är till En kommun utgår från år 2005) Eldning av fossila bränslen De nio hittade målen gäller eldning av fossila bränslen eller så kallad eldningsolja för uppvärmning i fastigheter och industri procents minskning av användandet i privata lokaler, industri, småhus med mera (6 stycken, varav en är till år Två kommuner har år 2008 som basår) procents minskning av användandet i kommunens verksamheter eller landstingets fastigheter (3 stycken. Två av kommunerna utgår från 2009) Förnyelsebar energi För många av dessa mål så är det inte uttalat vilken källa (till exempel vattenkraft) den förnyelsebara elen som kommunen är intresserad av kommer ifrån. De nio målen presenteras här: procent ökning av andelen förnyelsebar el (2 stycken) 50 procent av all energi ska vara förnyelsebar (1 stycken som utgår från år 2007) 25 procent av elen ska produceras inom kommunen samt vara förnyelsebar (1 stycken) GWh ny förnyelsebar el till kommunen (2 stycken, som båda har basåret 2009) procent av elen ska komma från vindkraftverk (2 stycken) 1000 MWh solenergi ska produceras i kommunen, varav kommunen äger anläggningar som producerar 300 MWh (1 stycken) Vindkraftsproduktion på 500 GWh/år (1 stycken) 4.2 Transport Minskade växthusgasutsläpp Åtta stycken allmänna mål om minskade växthusgasutsläpp för transportsektorn hittades procent minskning av utsläpp från fossila bränslen (4 stycken, varav 1 är till 2010 och 1 är till Basåren för 3 kommuner uppges vara 2005, 2007 samt 2010) 2 procents minskning av utsläpp från fossila bränslen per år och invånare (1 stycken, till En kommun utgår från år 2009) 20 procent minskning av drivmedelanvändningen per körd kilometer (1 stycken som har basåret 2013) procent minskning av utsläpp från kommunens verksamhet (2 stycken, varav 1 är till 2014 och 1 är till En kommun utgår från år 1999) 8
9 Mål för Upplands Väsby kommun: 10 procent minskning av energiförbrukningen för transporter för kommunens verksamheter och de kommunala bolagen Alternativa resesätt Med alternativa resesätt menas resor som ej sker med personbil. Endast fyra mål fanns i denna kategori. 60 procent av antal förflyttningar ska ske till fots, med cykel eller kollektivtrafik (1 stycken med basåret 2010) 31 procent av persontransporterna sker till fots eller med cykel (1 stycken med utgångsåret 2009) 20 procent minskning av biltrafiken i centralorten (1 stycken med basåret 2010) Körsträckorna per person ska minska med 5 mil per år (1 stycken där de utgår från år 2010) Maximalt 48 procent av persontransporterna sker med bil (1 stycken, jämfört med 2009) Kollektivtrafik Fem stycken mål, en blandning av ökade resor och minskad klimatbelastning. 75 procent minskning av klimatbelastningen av busstrafiken (1 stycken, utgångsår 2008) procent av persontransporterna ska ske med kollektivtrafiken (2 stycken, varav en har jämförelseåret 2008 och en har 2009) Antalet resor med kollektivtrafiken per invånare ska dubbleras, ej inräknat resor till/från skola (1 stycken med basåret 2007) 40 procent ökning av antalet resor med kollektivtrafiken (1 stycken) Förnyelsebara bränslen Inom förnyelsebara bränslen för transportsektorn hittades åtta stycken mål procent av fordonsbränslet ska vara biobränslen (2 stycken, varav 1 till En kommun utgår från år 2009) 15 procent av fordonen ska drivas med el (1 stycken som har basåret 2005) 40 procent av bussarna ska drivas med biogas (1 stycken till 2012) 60 procent av matavfallet ska användas för att producera biogas (2 stycken, varav en till 2030 med basåret 2008) Det ska finnas möjlighet att samla in allt matavfall i kommunen och producera biogas (1 stycken) Det ska finnas fyra stycken publika biogastankställen (1 stycken) Alla bilar inom kommunkoncernen ska gå på förnyelsebart bränsle (3 stycken, varav 2 är till 2030) 50 procent av fordonen i den kommunala verksamheten ska drivas med förnyelsebara bränslen (1 stycken, till 2012 från 2006) Upplands Väsby kommuns mål: Alla fordon upp till 3,5 ton inom kommunens verksamhet ska drivas med förnybara bränslen 9
10 4.3 Övrigt Planering och byggande Två ordentliga mål hittades i denna kategori. Många kommuner hade dock åtgärder för planering och byggande, vilket hittas i avsnitt Fysisk planering och samhällsbyggande ska senast år 2010 grundas på program och strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas (1 stycken) Den kommunala energirådgivaren, miljöförvaltningen och andra intressenter ska senast år 2009 vara involverade vid försäljning av kommunal mark (1 stycken) Upphandling och inköp Mål och åtgärder i denna kategori överlappade mycket så allt kategoriserades som åtgärder och hittas i avsnitt Jordbruk och kolsänkor De kommuner med utbrett jordbruk var de enda som hade mål angående jordbruk, totalt tre mål. 10 procent minskning av utsläppen från jordbruket (1 stycken med basåret 2010) Utsläppen av metan och lustgas ska minska per djurenhet och brukad enhet (1 stycken) 5 procent minskning av utsläppen från fossila bränslen inom sektorn (1 stycken, med utgångsåret 2007 och avslutas år 2015) Livsmedel De tre hittade målen inom denna kategori rör alla livsmedel inom den egna verksamheten procent minskning av klimatbelastningen per portion i den egna verksamheten (2 stycken, en kommun har startår 2008) procent minskning av volymen matavfall i den egna verksamheten (2 stycken, en kommun med basåret 2008) 25 procent av inköpta livsmedel ska vara ekologiska och/eller närproducerade (1 stycken till år 2010) 5 Förväntade utsläppsminskningar och uppföljning Alla undersökta kommunerna, utom en, har ett övergripande mål när det kommer till minskning av växthusgasutsläppen inom kommunen. Många har också räknat ut hur många ton CO 2 -ekvivalenter de måste minska sina utsläpp med för att nå detta mål. Vad som räknas in i kommunens växthusgasutsläpp varierar kraftigt men de flesta kommunerna fokuserar på de direkta utsläppen från transport och energi och utelämnar varor och tjänster. Väldigt få av målen per sektor hade någon beräknad klimatvinst. Detsamma gäller åtgärderna som följer i nästa avsnitt. Inom transport- och energisektorn fanns det flest mål och åtgärder med beräknade minskningar av växthusgasutsläpp, dessa beräknade minskningar presenteras inte i denna rapport eftersom minskningarna inte går att direkt översätta till Upplands Väsby kommun. Uppföljning av åtgärder och mål sker främst genom statistik från till exempel berörda nämnder och förvaltningar, bokslut, företag, egna mätningar, undersökningar och Statistiska centralbyrån. Hur ofta uppföljning sker varierar, men de flesta kommunerna har som mål att följa upp åtgärderna och målen en gång per år. Vissa kommuner presenterar en uppföljning 10
11 för varje åtgärd medan vissa kommuner endast kommer att presentera en gemensam uppföljning för alla åtgärder. 6 Åtgärder uppdelat på sektorer Nedan följer exempel på åtgärder de studerade kommunerna planerar att genomföra, eller har genomfört. Flertalet åtgärder har slagits ihop för de granskade kommunerna. För flera sektorer finns inga åtgärder för Upplands Väsby kommun, därför är dessa delar är tomma för Upplands Väsby. 6.1 Energi Energi- och elförbrukning Minska energianvändningen inom hushåll, industri och tjänstesektor genom energirådgivning. Nya tariffkonstruktioner och webbtjänster tydliggör energiförbrukningen hos kunder. Åtgärder UVK Ta fram informations- /utbildningsmaterial till hyresgäster om hur man kan minska sin energiförbrukning Informera/utbilda hyresgäster i syfte att minska energianvändningen De fastighetsägande bolagen ska basera investeringar i energikrävande produkter på LCC-kalkyler Kommunala fastigheter med mycket hög energianvändning ska kartläggas och följas upp Utbytesprogram för gatubelysning genomförs Aktiv energi- och klimatrådgivning där kommuninvånarna, företag, fastighetsägare, organisationer och föreningar får tillgång till råd och stöd i sitt energieffektiviserings-arbete Flera skolor jobbar med miljödiplomering enligt Grön Flagg Uppföljning på att energiprestandan som redovisades vid bygganmälan verkligen uppfylls Ställa strängare energikrav än Boverkets byggregler Endast Bra Miljöval-märkt el i kommunens verksamheter Informera/utbilda brukare i syfte att minska energianvändningen Ställa krav på energiförbrukning vid om- och nybyggnation, samt när vi hyr Installera styr- och reglerteknik för ventilation och belysning i kommunens fastigheter* Byte av belysningsarmaturer i kommunens gymnastiklokaler och hallar Byte av ventilation i kommunens lokaler Kommunens nybyggda fastigheter ska uppfylla kraven motsvarande Green Building Väsby förskolor och skolor Utbildning och genomgång Delta i Earth Hour 11
12 Åtgärder i VA-systemet (isolering, uppvärmning, belysning) Utveckla ekonomiska incitamentsmodeller, den verksamhet som sparar energi eller gör investeringar som främjar energieffektivt arbete ska få ta del av den ekonomiska vinsten som investeringen innebär på sikt Genomför åtgärder inom ramen för EUprojekt Varje månad kontrolleras energianvändningen i skolorna och data bearbetas, eventuella avvikelser kan snabbt rättas till Information och rådgivning till allmänheten Ta upp energi- och klimatfrågor i samband med miljötillsynen Genomgång av utomhusbelysningen och framtagande av plan för utbyte Bedriva förebyggande arbete med hur företag, som omfattas av nämndens kontroll, kan bli mer energieffektiva Fjärr- och kraftvärme Ansluta ytterligare lokaler till fjärrvärmenätet där så är möjligt Genom utbyggnad av fjärrvärmenätet och fler aktörer på marknaden ökar valfriheten för fastighetsägarna Byte av panna och bränslemix till endast förnyelsebara bränslen Utreda möjligheten att använda fjärrkyla med hjälp av sjövatten Eldning av fossila bränslen Ta fram en handlingsplan för konvertering av bostadshus med eldningsolja Fördjupa samarbetet med elbolag Informationsinsatser till fastighetsägare och industri Ålägga tillståndspliktiga industrier att åtgärda identifierade oljesparåtgärder Förnyelsebar energi Förnyelsebar energi är uppdelat i förnyelsebar el (ospecificerad källa) och sol, vind- och vattenkraft. 12
13 Förnyelsebar el Kommunen ska både stödja och driva fram satsningar på förnybar energiproduktion Kommunen beslutar att upphandla endast förnybar el Möjligheten att installera solfångare, solceller och småskalig vindkraft bevakas Endast förnyelsebar el i kommunens verksamheter I dialog med byggherrar uppmuntras investeringar i småskalig energiproduktion Sol, vind- och vattenkraft Ta fram planeringsunderlag för vindkraftsetablering Förstudie för land- och havsbaserad vindkraft Uppförande av solenergipark, passiv solvärme och integrerade solvärmesystem Möjligheten att installera solfångare, solceller och småskalig vindkraft bevakas 6.2 Transport Minskade växthusgasutsläpp Initiera att kommunen klimatkompenserar kommunanställdas flygresor Se över möjligheten att införa bonussystem för de förare inom den kommunala organisationen som kör drivmedelssnålt Utbildning i Ecodriving för både personal i den kommunala organisationen och invånare Åtgärder UVK Förankra resepolicyn Förbättra möjligheten för och uppmuntra till video- och telefonkonferenser* Utbildning i sparsam körning med körsimulatorer* 13
14 Varje förvaltning och bolag upprättar en avvecklingsplan för fossila bränslen Försök med bränsleadditiv i kommunens fordon Endast inköp av miljöklassade bilar i kommunens verksamhet Ersättning för privata bilar i tjänst fasas ut Införande av samordnad varudistribution Miljöfordon ska erbjudas gratis parkering Installera elektronisk körjournal med ISA-funktion ISA = Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet* Bränsletyp kontra miljönytta Ruttoptimera transporter i kommunen* Alternativa resesätt Cykelkartan revideras Gång- och cykelvägarna ska årligen genomgå utbyggnad och upprustning inom och mellan tätorterna samt till andra viktiga besökspunkter Ta fram paket med åtgärder som uppmuntrar hållbart resande (t.ex. prova på-busskort, leasingcyklar, hälsotrampare, samåkning, möjlighet att distansarbeta) Pröva att planera för ett lågt bilinnehav vid nyexploatering av central mark Bilpooler, cykelpooler, elcyklar införs Cykel och kollektivtrafik ska prioriteras Genomföra bättre trafikmätningar för olika trafikantslag: gång, cykel, kollektivtrafik, bil Samarbete med Vägverket och Trafikverket Arrangera Europeiska trafikantveckan för att inspirera till hållbart resande Åtgärder UVK Marknadsföring av tjänstecyklar Införande av bilpool för kommunkoncernen Upprätta en halvöppen bilpool i kommunen Utbyggnad av cykelvägar i kommunen 14
15 6.2.3 Kollektivtrafik Bättre marknadsföring Utvecklingsarbete med regionala aktörer Se över taxorna, förbättra framkomligheten, ökad turtäthet Öka andelen bussar som drivs med biogas Bussarna ska köras på biogas, RME och etanol Förnyelsebara bränslen Förmedla bidrag för investeringar i Dual Fuel teknik (biogas+diesel) Investering i lagringskapacitet för biogödsel Handlingsplan för att öka användningen av biogas upprättas årligen Användning av förnybara drivmedel där inte biogas är lämpligt utreds Bidra till att biogasmarknaden utvecklas i regionen genom att samverka med olika aktörer och delta i olika projekt Arbeta för att förbättra infrastruktur för förnybara drivmedel och laddningsmöjligheter för elfordon Alla större kommunala arbetsplatser erbjuder laddningsmöjligheter för elfordon Avfallstaxan ändras för att styra mot ökad matavfall- och källsortering och möjliggöra rötning Använda dieselkvalitén Evolution (20 % tallolja) Invånare erbjuds att låna en elbil under en tid Utreda möjlighet för biogasanläggning i kommunen Åtgärder UVK Nämndens fordon ska drivas med förnyelsebara bränslen eller el Elbilsupphandling och inköp Inköp av biogasbilar Utreda möjligheten till småskalig biobränsleproduktion i kommunen Utbyggnad av infrastruktur för laddstolpar 15
16 6.3 Övrigt Planering och byggande Utreda hur nya byggprojekt tydligare kan genomsyras av ett livscykelkostnadsperspektiv, med fokus på energianvändning Utredning om ekonomiska förmåner för att uppföra passivhus, så som befrielse från avgifter för bygglov, bygganmälan, nybyggnadskartor och enskilda avlopp Lokalisering och utformning av nya bebyggelseområden ska ske så att energianvändningen kan begränsas, bl.a. genom gynnsamma sol- och vindförhållanden Vid lokalisering av nya utbyggnadsområden inom orter med potential för fjärrvärme ska möjligheten att ansluta området till fjärrvärme eller andra gemensamma uppvärmningssystem särskilt beaktas Framtagande av program för hållbart byggande Sammanställ goda exempel på energieffektiv samhällsplanering Vid nybyggnation ska en strävan vara att uppnå Guldnivå enligt normen Bygga Bo Utveckla nätverk där privatpersoner och olika professioner och branschaktörer kan mötas och diskutera för att inspirera och implementera kunskap om hållbart byggande i verkliga projekt Ny bebyggelse ska inte anläggas på värdefull odlingsbar jordbruksmark Nya bostadsområden är belägna inom 300 meter till ett grön- eller parkområde och inom 900 meter från Åtgärder UVK Ta fram definition för vad attraktiv stadsmiljö innebär i Upplands Väsby Ta fram Upplands Väsby kommuns definition av hållbarhet Öka effektiviteten i markanvändningen i centrala och kollektivnära områden Arbeta vidare med och upprätta system för hållbart samhällsbyggande Ta fram rutiner för uppföljning om energikompenserande åtgärder när man bygger i mindre bra lokalklimat. Utreda möjligheterna för rådgivning och information enligt principerna i energi- och klimatstrategin i samband med bygglovgivning i tillämpbara fall. Utreda möjligheterna för nergikravställande i exploateringsavtal. Utveckla VäsbyLabs-modellen för samhällsutveckling 16
17 en buss- eller tåghållplats Byggnadsmaterial med minimal klimatpåverkan (såsom träkonstruktioner eller grön cement) ska användas Ställa strängare energikrav än Boverkets byggregler vid exploatering av kommunal mark Nya kommunala byggnaders energiprestanda ska ligga 30 % under Boverkets byggreglers krav Upphandling och inköp Kontinuerligt upphandla och köpa energieffektiva produkter, enligt Miljöstyrningsrådets avancerade krav eller spjutspetsnivån För de varor och tjänster som inte finns med i Miljöstyrningsrådets kriterier ska likvärdiga miljö- och energikrav ställas Grön IT införs i kommunen Upphandlare utbildar sig i de möjligheter som finns inom grön upphandling Miljökrav ska ställas vid upphandling av transporter/transporttjänster Samordnade varutransporter vid kommunal upphandling Naturbetesbaserad köttproduktion bör gynnas vid inköp och upphandling Kommunen utformar upphandlingsunderlag så att energiförbrukning och klimatpåverkan från entreprenader och tjänster minimeras över hela livscykeln Minst en återbruksverksamhet ska anordnas i kommunal regi När ny elektronisk utrustning köps in Åtgärder UVK Använda miljöstyrningsrådets avancerade kriterier vid upphandling, där så är möjligt Följa upp och kontrollera att ställda krav i upphandlingar efterföljs Alltid installera/köpa energieffektiva installationer och vitvaror Utreda möjligheten till och vad för krav som kan/ska ställas vid upphandling av transporttjänster* Använda egna checklistor för miljökrav vid upphandling, där så är möjligt Ta fram och implementera reviderad upphandlingspolicy Andel upphandlingar, beställningar och uppdrag där krav ställs på efterlevnad av kommunens miljöpolicy 17
18 ska den ha effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge I stadens upphandlingspolicy ska tydligt anges hur en livsmedelsupphandling ska klimatprofileras, både vad gäller krav och uppföljning Uppföljning för att tillse att upphandlande enheter följer kommunens riktlinjer och att utförare lever upp till åtaganden Jordbruk och kolsänkor Kompetensutveckling för lantbrukare inom kvävenyttjande Minska utsläppen av växthusgaser med hjälp av rådgivning En kartläggning ska göras över hur mängden koldioxid i luften kan minskas genom skötseln av den kommunala organisationens natur- och parkmark samt åkermark En kartläggning ska göras över hur träbyggnader kan nettoinlagra koldioxid samt visa på goda exempel på byggnader i trä En kartläggning ska göras av möjligheten att använda konceptet med östersjövänlig mat som kolsänka För varje träd som tas ner vid nyexploatering eller infrastrukturåtgärder ska minst ett nytt planteras eller kompenseras med annan vegetation Livsmedel Större andel ekologisk mat Åtgärder UVK Minst 20 procent av hushållens matavfall ska sorteras ut för biologisk behandling inklusive hemkompostering 18
19 Klimatsmarta matsedlar och minskat svinn i kommunala kök Minska andelen animaliskt protein till förmån för protein från växtriket. Åtgärden fokuserar i första hand på att minska på nötkött och matsvinn i kommunens verksamheter Matsedlarnas klimatutsläpp ska kontinuerligt beräknas så effekten av arbetet lättare kan följas och förbättringar göras Öka kunskapsnivån om livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan till personal, invånare och skolelever Stärka kompetensen kring matens klimat- och miljöpåverkan bland kostchefer och måltidspersonal Upprätta en plan för hur förändringar i menyerna ska kommuniceras Utföra ett försöksprojekt för att minska klimatbelastningen från försäljning och svinn tillsammans med livsmedelsbutiker och restauranger Minskad inköpt mängd kött från konventionella uppfödningsmetoder, till förmån för betande djur och andra näringsriktiga livsmedel Vidareutveckla matavfallsinsamlingen i kommunen (hushåll och företag) Övriga åtgärder UVK Åtgärder UVK Ta fram en aktivitetsplan för avfallsfrågor I varje undervisningsdag sträva efter att ha med något om ekologiska samband Börja använda verktyget PACT Vidareutveckla Klimatavtal Väsby Uppmuntra privata skolor med egna lokaler att teckna Klimatavtal Väsby Miljöstödet för föreningar Upprätta samarbetsavtal med högskolor och universitet Genomföra one ton life-projekt 19
20 7 Slutsats Alla utom en av de granskade kommunerna har ambitioner om att minska sin klimatpåverkan med mellan 40 och 65 procent fram till år Många kommuner har dessutom mål för olika sektorer som de har bedömt som extra viktiga, så som energi och transport. Inom områdena energi och transport hittades även flest beräknade besparingar av koldioxidekvivalenter, både vad det gäller mål och åtgärder. De uppskattade besparingarna presenteras inte i denna rapport då de undersökta kommunerna har ett annat utgångsläge än Upplands Väsby kommun, till exempel när det gäller befolkning eller kommunägda värmeverk. Men generellt sätt var det få åtgärder som hade en uppskattad besparing, vilket skulle kunna leda till att det läggs fokus på åtgärder som inte ger de största besparingarna. Kommunerna har alla liknande åtgärder för att åstadkomma minskade växthusgasutsläpp och Upplands Väsby kommun kan säkerligen hitta inspiration till nya åtgärder för att själv nå sitt uppsatta klimatmål. Dock så kan åtgärder som ger stora besparingar för en kommun, inte ge lika stor effekt för en annan kommun. Dessutom är det för vissa åtgärder svårt att beräkna vilka besparingar det skulle kunna leda till, speciellt när det gäller områden som till exempel samhällsbyggnad. 20
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merKlimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Läs mer2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merKlimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Läs merOskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun
1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning
Läs merKlimatoch energistrategier
www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs merÅtgärd Ansvarig Färdigt senast Det kommunala bostadsbolaget tillämpar samma kravnivå vid nybyggnation som kommunen har (minst 35 % lägre än BBR)
Bilaga 2 - Energiplan åtgärdslista 2013 Åtgärder för effektiv energianvändning Geografisk kommun Åtgärder markerade med asterisk sker inom nuvarande budgetram. Övriga åtgärder behandlas i ordinarie budgetprocess
Läs merKlimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merFossilbränslefri kommun 2025
4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merHållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv
ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merStrategi för energieffektivisering 2011-2020
Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...
Läs merKlimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merKalmar Kommun. Jane Wågsäter Box KALMAR. Strategi 1(9) Madeleine Nettelbladt. Kommun/Landsting.
1(9) Handläggare Madeleine Nettelbladt Kalmar Kommun 21-11 3376-1 Jane Wågsäter Box 611 391 26 KALMAR Strategi Kommun/Landsting Kalmar Kommun Antal årsarbetskrafter: 484 Antal invånare: 62388 Målsättning
Läs merKlimatstrategi för Mörbylånga kommun
1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5
Läs merFörstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Projektbeställare Kent Gullberg Huvudprojektledare Alexander Bergström Datum 2018-06-04 Version 1.0 Diarienummer KS 2018/0171 Godkänd av styrgrupp 2018-06-04
Läs merEnergi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2015-10-27 134
Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-10-27 134 1 2015-09-08 Inledning Denna energi- och klimatstrategi inkl. handlingsplan ersätter energi-
Läs merBeskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Läs merTILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.
TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. Akko Karlsson (MP) Vice Ordf. Regionförbundet Kalmar län Fossilbränslefritt 2030 (inte 2050) Fossila bränslen, Kalmar län 2008 GWh Drivmedel Eldningsolja
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merBilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi
Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och
Läs merEnergistrategi 2035. -en kortversion
Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merMörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.
1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421
Läs merInformation. om remiss av ny klimat- och energistrategi
Information om remiss av ny klimat- och energistrategi Dagordning Bakgrund Nuläge Förslag på ny strategi o Vision och mål o o Fokusområden Gemensamma satsningar och vägval Remissen Frågor Bakgrund Hur
Läs merEarth Week mars
Earth Week 25-30 mars Se programmet på www.vaxjo.se/earthweek Växjös miljövecka med fokus på framtiden Röster från förvaltningar och bolag, det här är vi stolta över i miljöarbetet Förvaltningar och bolag
Läs merNybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun
1(9) Handläggare Astrid Fell Nybro Kommun 21-535 Mattias Andersson 382 8 NYBRO Strategi Kommun/Landsting Nybro Kommun Antal årsarbetskrafter: 174 Antal invånare: 19579 Målsättning till 214 (förbättring
Läs merHögsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun
1(9) Handläggare Astrid Fell Högsby Kommun 21-773 Anders Ivarsson 579 8 HÖGSBY Strategi Kommun/Landsting Högsby Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 5777 Målsättning till 214 (förbättring
Läs merMiljöpolicy. Miljöpolicy
Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig
Läs merKonkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar
1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera
Läs merVision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013
2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,
Läs merEskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
Läs merEnergistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Läs merFossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.
Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,
Läs merBilaga 1: Åtgärdskatalog 2013-2015. bilaga till plan för energi och klimat i lidköpings kommun 2013-06-17
Bilaga 1: Åtgärdskatalog 2013-2015 bilaga till plan för energi och klimat i lidköpings kommun 2013-06-17 2 lidköpings kommun Inledning Denna åtgärdskatalog är en bilaga till Plan för energi och klimat
Läs merEnergiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?
Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att
Läs merPå väg mot en hållbar framtid
På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen
Läs merRemissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län
Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack
Läs merUtföra åtgärder enligt åtgärdsprogrammet med 500 punkter från. Kommunen sätter tuffare krav än lagens vid nyprodution av egna byggnader
och sområden VIKTIGA er/insatser sområde Avdelning, son eller ansvarar för erna [start- och sluttid Beräkne /insats energi [MWh/ g [t/ KOMMUNALA BYGGNADER, UTRUSTNING/ANLÄGGNINGAR OCH INDUSTRIER: Kommunens
Läs merGröna exempel från Växjö kommun
Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 2015 För revidering ansvarar: Miljö-
Läs merKlimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet
Klimatsmart lönsam energistrategi Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet P R E S E N T A T I O N A V V Ä S T E R Å S FEMTE STÖRSTA TÄTORT SJÄTTE STÖRSTA KOMMUN 150 000 invånare 14 200 pendlare
Läs merEtt strategiskt arbete med sikte på fossilbränslefrihet SKL Presidiedagar
Ett strategiskt arbete med sikte på fossilbränslefrihet 2018-04-16 SKL Presidiedagar I mitten av en växande region 6 mil Köpenhamn 30 mil Berlin 60 mil Stockholm 2 Staden som växer 121 274 år 2017 mer
Läs merSöderhamns kommun. Margareta Örn-Liljedahl 826 80 SÖDERHAMN. Strategi 1(9) 2010-002727 33650-1. Åsa Söderlund. Kommun/Landsting.
1(9) Handläggare Åsa Söderlund Söderhamns kommun 21-2727 3365-1 Margareta Örn-Liljedahl 826 8 SÖDERHAMN Strategi Kommun/Landsting Antal årsarbetskrafter: Antal invånare: Söderhamns kommun 2369 25456 Målsättning
Läs merEnergi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
Läs merTorsås kommun. Stan Weyns Box TORSÅS. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Torsås kommun
1(9) Handläggare Olov Åslund Torsås kommun 21-259 Stan Weyns Box 53 385 25 TORSÅS Strategi Kommun/Landsting Torsås kommun Antal årsarbetskrafter: 551 Antal invånare: 744 Målsättning till 214 (förbättring
Läs mer11 Fjärrvärme och fjärrkyla
11 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen har en viktig funktion i ett energisystemperspektiv då den möjliggör utnyttjandet av energi som i hög utsträckning annars inte kommer till användning. Fjärrvärmen
Läs merStyrdokument för energieffektivisering
1(6) Styrdokument för energieffektivisering 2012-2014 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun med avseende på byggnader och
Läs merLIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012
Remiss Nytt program för energi och klimat i Örebro län Remisskonferens 20 april 2012 Förmiddagens program Bakgrund, syfte och struktur Vision 2050 Övergripande mål Insatsområden - Bostäder och lokaler
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merKlimatpåverkan från stockholmarnas konsumtion
Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2018-05-29 Handläggare Charlotta Porsö Telefon: 08-508 28 986 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2018-06-12 p. 23 Klimatpåverkan från stockholmarnas
Läs merKlimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -
Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med
Läs merHandlingsplan till Klimatsmarta Nybro
Handlingsplan till Klimatsmarta Nybro 2019 2020 Antaget av: Kommunstyrelsen Revideras senast: 2020 Ansvarig för revidering: Energi- och klimatsamordnare Diarienummer: KS 2018-166 Vårt strategiska klimatarbete
Läs merBUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.
BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom
Läs merGrön Resplan. Vi jobbar för ett klimatsmart Linköping. Linköpings kommun linkoping.se
Grön Resplan Vi jobbar för ett klimatsmart Linköping Linköpings kommun linkoping.se 2 Grön resplan Linköpings kommun Kommunfullmäktige i Linköping har beslutat att Linköping ska vara en koldioxidneutral
Läs merÖstersunds klimatarbete med exempel från arbete inom kommunkoncernen och i det geografiska området.
Östersunds klimatarbete med exempel från arbete inom kommunkoncernen och i det geografiska området. Florian Stamm, ordförande miljö- och samhällsnämnden Östersunds kommun Residensstad i Jämtland Folkmängd
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING STADSUTVECKLING Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-05-06 Handläggare Anna Bolinder Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svar på remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag
Läs merVälkomna till Örebro, Klimatkommunernas nätverksträff 25 nov. Foto: Fredrik Kellén
Välkomna till Örebro, Klimatkommunernas nätverksträff 25 nov Foto: Fredrik Kellén Dagens program 09.00 09.30 Välkomna och presentation av Örebro kommuns nya klimatstrategi 09.30 09.55 Kumbro 09.55 10.15
Läs merNu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun
Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem
Läs merMjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-11-19 1 (1) Sida 182 KS/2018:101 Energiplanen - information Bakgrund Vid kommunstyrelsen sammanträde 93/2018-05-02 beslutades att godkänna
Läs merNYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete
NYNÄSHAMN - presentation om kommunens miljöarbete 1 2 Skärgårdskommun nära storstad 26 500 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten ses från fastlandet Stadskärna Landsbygd 100 mil kust 1852 öar
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål
Läs merDANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer
1(6) Förslag till styrdokument för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds
Läs merÅtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009
Åtgärdsprogram Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 29 Antagen av fullmäktige den 23 februari 29 1 Innehåll sid Mål, Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten, uppföljning
Läs merHållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!
Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun Så här jobbar vi! Exempel på vad som gjorts den senaste tiden Strategiskt arbete Översiktsplan (Kf 2012-05) Gång- och cykelplan ( Kf April2012) Energi- och klimatstrategi
Läs merALVESTA NÄSTA!
ALVESTA NÄSTA! Strategiskt arbete med energi- och klimatplanen som grund Ingalill Ljungdahl, planeringsingenjör Alvesta kommun Förvaltningen för samhällsplanering Ingalill.ljungdahl@alvesta.se ENERGI-
Läs merKlimatmål, strategier och åtgärder januari 2016
Sammanställning Klimatmål, strategier och åtgärder januari 2016 Bakgrund och syfte Energi- och klimatfrågan är en av de största utmaningar som världen och Luleå kommun står inför. Det sätt som vi arbetar
Läs merMiljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.
Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad
Läs merEnergi- och miljöplan
Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merMål 1: Utsläppen inom Kungsbacka kommun ska minska med 60 % per invånare år 2030, jämfört med basåret 1990.
I december 2016 skrev Kungsbacka kommun på Borgmästaravtalet (Convenant of Mayors) och förbinder sig därmed att aktivt arbeta med att begränsa klimatpåverkan. Vi ska arbeta enligt nationella och internationella
Läs merGapanalys delmål i miljöprogrammet 2020
Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020 2017-09-11 2017-09-14 Fossilfritt och energieffektivt Falun - Delmål minska energianvändandet med 20% mot snitt 2001-2005 Källa: SCB - Slutanvändning (MWh) efter
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merMönsterås Kommun. Henrik Andersson Box MÖNSTERÅS. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting.
1(9) Handläggare Astrid Fell Mönsterås Kommun 21-951 3368-1 Henrik Andersson Box 54 383 22 MÖNSTERÅS Strategi Kommun/Landsting Mönsterås Kommun Antal årsarbetskrafter: 923 Antal invånare: 1299 Målsättning
Läs merMiljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
Läs mer100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07
Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster
Läs merBILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 Kommunfullmäktige Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målredovisning Miljöprogrammet... 3 Kommunfullmäktige, Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 2(10)
Läs merÅtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
Läs merFörslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för
Läs merKlimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade bilden av kommunens
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merMål och handlingsplan för miljöarbete
UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom
Läs merETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN
ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN 02 ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN Jönköpings län ska vara ett plusenergilän 2050. För att nå dit måste du och jag, vi alla, minska våra
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Nässjö kommun
1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun
Läs merTillsammans når vi målen till 2020
Tillsammans når vi målen till 2020 kortversion av Örebro läns energi- och klimatprogram En samlande kraft! Publ.nr 2013:16 Vision År 2050 är Örebro ett län utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.
Läs merDelmål för att nå ett hållbart samhälle
: 2016:239 Bilaga till Miljöprogram antaget av kommunfullmäktige 180906, 70 Delmål för att nå ett hållbart samhälle 1. Ett tryggt och hållbart samhälle 2. Hållbart byggande 3. Hållbara transporter, resor
Läs merMiljöarbete i Eskilstuna
Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan
Läs merKlimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta?
Klimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta? Andreas Hagnell www.skl.se/klimat 1 Roller i klimatarbetet Politisk arena Samhällsplanering Egen verksamhet Utbildning Rådgivning
Läs merNy klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Läs merStrategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun
2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering
Läs merKlimatstrategi och energiplan
Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda
Läs mer