Uppföljning av forskning och utbildning på forskarnivå vid Malmö högskola 2013

Transkript

1 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 213. Dnr Mahr /183 Uppföljning av forskning och utbildning på forskarnivå vid Malmö högskola 213 I föreliggande redogörelse följs vissa aspekter av Malmö högskolas forskning och forskarutbildning upp. 1 I Årsredovisningen för 213 beskrevs de stora dragen i utvecklingen av högskolans forskning och utbildning på forskarnivå. Vissa resultat i årsredovisningen för 213 förekommer här tillsammans med en mer detaljerad redovisning av: 1. forskningsvolym; 2. publicering; 3. Utbildning på forskarnivå samt 4. Intäkter, ansökningar om externa medel samt in kind-finansiering. I slutet finns ett urval av nyckeltal. Insamlingen av data för att möjliggöra en redovisning som denna innebär ett stort arbete, särskilt på fakultets- och institutionsnivå. Av denna anledning ska det inte i onödan samlas in information. En relativt liten del av den information som samlas in rörande forskning och forskarutbildning finns angiven i regleringsbrev eller i andra instruktioner för årsredovisningen. Högskolan kan därför i hög grad själv välja vilka variabler som ska redovisas i uppföljningssyfte. En stående fråga, främst för Forskningsberedningen, är hur relevanta befintliga mätserier är. För att underlätta den vissa gånger mödosamma framtagningen av underlag till uppföljningen av ansökningsarbetet kan en databas vara användbar för att hantera informationskedjan från ansökan (inklusive kalkylering och diarieföring) till beviljning/kontraktsförhandling, start, genomförande och slutrapportering vilket också underlättar beräkning av högskolans samfinansieringsbehov. Framtagning av riktlinjer för hur ansökningar om externa medel diarieförs är önskvärda Om underlagsmaterialet till denna sammanställning görs tillgängligt i SILA kan ingående data hanteras utan mellanhänder. Därför ska det fortsatt undersökas om hela datamaterialet kan tillgängliggöras i SILA. 1 Motsvarande uppföljningar finns tillgängliga för varje år från och med 29. 1

2 årsarbeten Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 213. Dnr Mahr / Forskningsvolym En metod för att kvantifiera forskningsomfånget på ett inflationsskyddat sätt är att skatta den tid som läggs ner på forskning. Denna forskningsvolym 2 mäts i årsarbeten. Under 213 registrerades totalt 264 årsarbeten, tre färre än 212. Figur 1 visar denna utveckling vid Malmö högskolas forskningsämnesområden under H-S M-H T-N Figur 1. Malmö högskolas forskningsvolym uppdelad på: H-S = humaniora och samhällsvetenskap, T-N = teknik- och naturvetenskap och M-H = medicin och hälsovetenskap. Utvecklingen av forskningsvolymen bland högskolans enheter skiljer sig till viss del också åt (se Figur 2). Kombinationen av att forskningsvolymen tillräknas den fakultet som står för anställningen och att centrumbildningarnas personal fortsättningsvis kommer att vara anställd vid någon fakultet, gör att centrumbildningarnas forskningsvolym minskade drastiskt mellan 212 och 213. Samtidigt medför detta att forskningstiden som registreras på fakulteterna har ökat, i detta avseende särskilt Fakulteten för kultur och samhälle. Fyra av Malmö högskolas fem fakulteter har jämbördig forskningsvolym. 2 Forskningsvolymen inkluderar doktoranders avhandlingsdel, men inte lektorers kompetensutvecklingstid. Statistiska Centralbyrån gör en skattning av forskningsvolymen på lärosätesnivå vartannat år med hjälp av enkätsvar som ger delvis annat resultat (se deras Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn 211; UF 13 SM 121). 2

3 årsarbeten Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 213. Dnr Mahr / HS KS LS OD TS CEN Figur 2. Forskningsvolym vid Malmö högskolas fakulteter/motsvarande HS = Fakulteten för hälsa och samhälle; KS = Fakulteten för kultur och samhälle; LS = Fakulteten för lärande och samhälle; OD = Odontologiska fakulteten; TS = Fakulteten för teknik och samhälle; CEN = centrumbildningarna. Forskningsvolymen som är registrerad på olika personalkategorier visar att andelen forskning som utförs av disputerad personal varierar inom Malmö högskola (Figur 3). Andelen forskningsvolym som disputerad personal står för vid Malmö högskola är 48 % (plus två procentenheter jämfört med 212), resten utförs av doktorander eller övrig personal. Förskjutningen beror på att andelen forskning som professorer utför har ökat på bekostnad av andelen som doktorander svarar för. HS KS LS OD TS Figur 3. Andel forskningsvolym som utförs av professorer (mörkgrå), annan disputerad personal (ljusgrå), doktorander (prickad) samt övrig personal (oftast tekniskadministrativ personal; vit) vid respektive fakultet

4 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 213. Dnr Mahr / Publicering Malmö högskolas vetenskapliga produktion i form av publikationer i tidskrifter med referentförfarande både internationella och nationella samt andra publikationer, registreras i högskolans system för elektronisk publicering: Malmö University Electronic Publishing (MUEP). Eftersom efterregistrering kan ske i MUEP, är tidigare inrapporterade siffror inte fixerade. Web of Science och PubMed kompletterar MUEP som insamlingsverktyg. Publikationer som indexeras i Web of Science utgör beräkningsunderlag för den nationella kvalitetsindikatorn vetenskaplig produktion och citeringar vilken en del av forskningsanslaget till Sveriges lärosäten (om)fördelas med hjälp av. 3 I ett femårsperspektiv har Malmö högskolas vetenskapliga produktion i form av vetenskapliga artiklar i tidskrifter med referentförfarande ökat relativt stadigt (Figur 4). Striktare bedömning av prepublikationer har inneburit att överföring av vissa publikationer från prepublikationsår till officiellt utgivningsår har gjorts retroaktivt. De senaste två åren har antalet artiklar i tidskrifter med peer review-granskning ökat från 375 (212) till 421 (213). Av dessa är 91 % (eller 385 artiklar) publicerade i internationella tidskrifter. Av de internationella artiklarna som publicerades 213 (212) kan 48 % (5 %) hänföras till medicin och hälsovetenskap, 34 % (36 %) till humaniora och samhällsvetenskap och 19 % (14 %) till teknik- och naturvetenskap H-S TN M-H Figur 4. Antal vetenskapliga artiklar i tidskrifter med referentförfarande uppdelade på: H-S = humaniora och samhällsvetenskap, TN = teknik- och naturvetenskap samt M-H = medicin och hälsovetenskap. Utvecklingen av artikelproduktionen fördelat på Malmö högskolas fakulteter syns i Figur 5 (nästa sida). Internationell publicering är mest framträdande vid Odontologiska fakulteten samt Fakulteten för hälsa och samhälle. 3 För vidare information, se Forskningsbloggen: Kvalitetsindikatorn vetenskaplig produktion och citeringar i ett nötskal (publicerad 2 november 212). 4

5 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 213. Dnr Mahr / HS 8 KS 8 LS OD Nationella artiklar Internationella artiklar Figur 5. Antal nationella och internationella artiklar i tidskrifter med peer review granskning fördelade på Malmö högskolas fakulteter Till MUEP inrapporteras även monografier, bok-kapitel, konferensbidrag och övriga publikationer (se Figur 6). Kvalitetssäkrade forskningsresultat bör också föras ut till intressenter utanför högskolesektorn. TS Övriga publikationer Konferensbidrag Bokkapitel Monografier Nationella artiklar Internationella artiklar Figur 6. Malmö högskolas totala vetenskapliga produktion inom olika publikationstyper ( Monografier år 29 innehåller både monografier och bokkapitel.) 5

6 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 213. Dnr Mahr /183 Förbättrad datakvalitet i MUEP genom en mer noggrann granskning och återkoppling av den egenrapporterade bibliografiska informationen har sedan 21 bland annat inneburit att antalet accepterade konferensbidrag har minskat. Forskningsverksamheten vid Malmö högskola täcker in stora delar av det vetenskapliga fältet. Fakulteternas publiceringstraditioner skiljer därför sig åt (Figur 7). Vid Fakulteten för kultur och samhälle samt Fakulteten för lärande och samhälle presenteras forskningsresultat ofta i monografier eller i bokkapitel. Kategorin övriga publikationer består till övervägande del av rapporter av olika slag. Övriga publikationer HS KS LS OD TS Konferensbidrag Bokkapitel Monografier Nationella artiklar Internationella artiklar Figur 7. Antal publikationer 213 uppdelade på Malmö högskolas fakulteter samt olika publikationstyper. Fakulteternas effektivitet beträffande den nationella indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar har sedan år 21 i stigande omfattning belönats i den interna resursfördelningen genom att en del av forskningsanslaget fördelas i proportion till fakulteternas bidrag till Malmö högskolas bibliometriska index (Se Tabell 1). Andelen Open Access publicering fortsätter att öka. Ökningen mellan 212 och 213 var nio procentenheter; från 36 % till 45 %. Tabell 1. Bibliometriskt index per fakultet i den interna resursfördelningen för åren HS KS LS OD TS SUMMA 21 46,5 4,3 11,9 77, 17,7 193, ,4 3, 13,2 63,4 49,6 212,6 212/ ,8 43,8 38,5 99,1 4,7 236, ,2 79,3 27,4 81,2 6,4 262, ,5 92,9 25,9 95,1 11, 33,3 4 Detta index användes vid resursfördelningarna 212 och

7 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 213. Dnr Mahr / Utbildning på forskarnivå Ladok utgör informationskälla för uppgifter om utbildning på forskarnivå. Även doktorander som är antagna vid andra lärosäten anses som verksamma här om de studiefinansieras av Malmö högskola eller om Malmö högskola på annat avgörande sätt bidrar till utbildningens genomförande. 3.1 Doktorander Sammanlagt var 218 doktorander aktiva 5 vid Malmö högskola 213, en ökning med tre i förhållande till 212. Figur 8 visar antalet doktorander som har varit aktiva vid respektive fakultet Fördelningen av doktorander på forskarutbildningsämnen inom respektive område för examenstillstånd syns i Tabell 2 (nästa sida) HS KS LS OD TS Figur 8. Antal aktiva doktorander vid Malmö högskolas fakulteter De nya examenstillstånden har inneburit att antagning kan ske vid Malmö högskola av såväl nya doktorander som av doktorander som tidigare har påbörjat sin utbildning vid det lärosäte som stått värd för samarbetet i forskarutbildningen (övergång). 44 doktorander antogs till forskarutbildningen 213 tio färre än under 211 och 212. Se Tabell 2 (nästa sida). Föreliggande indelning av forskarutbildningen vid Malmö högskola i områden för examenstillstånd är ett sätt att beskriva verksamheten på. Den tidigare nationella indelningen av examenstillstånd i forskarutbildningen var baserad på de fyra vetenskapsområdena och upphörde 211. De utökade examenstillstånden gör att vissa forskarutbildningsämnen utanför det tidigare medicinska vetenskapsområdet i redovisningen för år 211 kan ha en blandning av doktorander som är antagna vid Malmö högskola och vid andra lärosäten (se fotnoter i Tabell 2). Vid utgången av 213 var 183 (eller 84 %) av doktoranderna som är aktiva vid Malmö högskola också antagna här, vilket är en ökning med tio procentenheter jämfört med Med aktiv doktorand avses doktorand med minst en procents aktivitet. Samma kriterium används av Universitetskanslersämbetet. 7

8 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 213. Dnr Mahr /183 Tabell 2. Antal aktiva och nyantagna doktorander inom respektive forskarutbildningsämne (parentesen anger varav kvinnor). Kursiverade siffror för 211 innebär att en del av antalet aktiva och nyantagna är antagna vid andra lärosäten. ODONTOLOGI (Odontologiska fakulteten) Aktiva Nyantagna Odontologi 51 (27) 5 (29) 49 (28) 8 () 1 (5) 8 (4) BIOMEDICINSK VETENSKAP (Fakulteten för hälsa och samhälle) Biomedicinsk vetenskap* 6 11 (6) 12 (8) 1 (7) 2 (1) 3 (2) 1 (1) HÄLSA, VÅRD OCH VÄLFÄRD (Fakulteten för hälsa och samhälle) Hälsa och samhälle 18 (15) 17 (15) 15 (15) 7 (6) 3 (1) 3 (3) Socialt arbete 15 (9) 1 (5) 7 (4) 6 (3) 3 (1) 3 (2) Vårdvetenskap 14 (13) 13 (12) 13 (13) 1 (1) 2 (1) 4 (4) IDROTTSVETENSKAP (Fakulteten för lärande och samhälle) Idrottsvetenskap med inriktning samhällsvetenskap och humaniora 16 (1) 14 (7) 11 (4) 3 (3) 7 (4) 6 (2) Anslutande ämne vid annat lärosäte 1 () - () - NYA MEDIER, OFFENTLIGHETER OCH GESTALTNINGSFORMER (Fakulteten för kultur och samhälle samt Fakulteten för teknik och samhälle) Datavetenskap (TS) 4 (2) 3 (1) 2 (1) 1 (1) 1 () 2 (1) Interaktionsdesign (KS) 7 (3) 6 (2) 8 (3) 1 (1) () 7 (2) Medie- och kommunikationsvetenskap (KS) Anslutande ämnen vid andra lärosäten UTBILDNINGSVETENSKAP (Fakulteten för lärande och samhälle) 4 (2) 3 (2) 6 (3) 1 () () 4 (2) 2 (1) 2 (1) - () - Historia och historiedidaktik 7 (2) 6 (2) 16 (6) 1 () 4 (1) 2 (1) Naturvetenskapernas och matematikens didaktik 11 (9) 11 (9) 6 (5) () 9 (7) 2 (2) Pedagogik 9 (9) 12 (12) 27 (22) () 8 (8) 3 (3) Svenska med didaktisk inriktning 5 (4) 3 (3) 13 (8) 1 () 1 (1) 2 (2) Anslutande ämnen vid andra lärosäten MIGRATION, URBANISERING OCH SAMHÄLLSOMVANDLING (Fakulteten för kultur och samhälle) Internationell migration och etniska relationer 14 (12) 7 3 (18) - () - 6 (3) () 5 (4) 6 (3) () () Urbana studier 5 (4) () 5 (3) 5 (4) () () Anslutande ämne vid andra lärosäten 14 (7) 8 16 (9) - 3 (1) - Övrigt (7) - 7 (4) Övrigt, teknikvetenskap 5 (2) 6 (2) - 1 () () - TOTALT 218 (14) 215 (137) 27 (133) 44 (23) 54 (32) 54 (33) 6 Inklusive biomedicinsk laboratorievetenskap och biomedicinska teknologi. 7 Varav 13 doktorander i pedagogik vid Lunds universitet. 8 Varav sex i statsvetenskap vid Lunds universitet; tre i infrastruktur vid Kungliga Tekniska högskolan. 8

9 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 213. Dnr Mahr /183 Studietakten i utbildning på forskarnivå i Sverige är vanligen 8 % (med 2 % så kallad institutionstjänstgöring ; oftast undervisning med relevans för utbildningen), vilket innebär att utbildningen får en bruttotid på fem år. Delar av Malmö högskolas utbildning på forskarnivå har emellertid lägre studietakt än så eftersom vissa doktorander under studietiden parallellt utför kompetensupprätthållande praxisarbete (se Tabell 3). Studietakten får emellertid aldrig vara lägre än att doktoranden kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år (för licentiatexamen) och åtta år (för doktorsexamen); vilket betyder en lägsta aktivitetsgrad på i genomsnitt 5 %. Från och med 213 tilldelas fakulteterna en del av forskningsanslaget i proportion till den doktorandaktivitet inom utbildning på forskarnivå som registreras i Ladok de senaste fyra terminerna (se Mahr Dnr 2-212/319). Denna aktivitet (se Tabell 3) omfattar enbart de doktorander som är antagna vid Malmö högskola samt upp till åtta respektive fyra heltidsterminer för varje doktorand som är antagen till doktors- respektive licentiatexamen. Tabell 3. Vissa uppgifter om utbildning på forskarnivå enligt Ladok. Förändringen för aktivitet och nyantagning jämfört med 212 inom parentes. HS KS LS OD TS SUMMA Antal aktiva doktorander 58 (+6) 38 (+8) 62 (-15) 51 (+1) 9 (+3) 218 (+3) Ackumulerad aktivitet 212 och Antal nyantagna doktorander 16 (+5) 13(+1) 5 (-24) 8 (-2) 2 (+1) 44 (-1) Antal doktorander med < 41 % aktivitet Antal doktorander yngre än 4 år Antal doktorander med doktorandanställning Antal doktorander med anställning utanför Malmö högskola Kvinnor dominerar i utbildning på forskarnivå vid Malmö högskola, framför allt på grund av att vissa professioner i anslutning till forskarutbildningen av tradition är kvinnodominerade. Nästan två av tre aktiva doktorander 213 är kvinnor och kvinnor stod för 52 % av antalet nyantagningar under Examina I utbildning på forskarnivå registrerades under doktors- och en licentiatexamen; ± respektive minus nio examina jämfört med 212. Även de examina som i den officiella statistiken räknas till det värdlärosäte där doktoranden är antagen via överenskommelse redovisas i Tabell 4 (nästa sida). Examinationsfrekvensen var exceptionellt hög 211. De första doktoranderna utanför det tidigare medicinska 9

10 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 213. Dnr Mahr /183 vetenskapsområdet examinerades 212. Den genomsnittliga studietiden för en licentiat- respektive doktorsexamen var 213 2, år respektive 2,9 år. Den senare siffran är för låg, vilket delvis kan förklaras med att övergång från annat lärosäte innebär att endast den nettotid som registreras vid Malmö högskola ingår i beräkningsunderlaget. Tabell 4. Antal utfärdade examina i utbildning på forskarnivå per område för examenstillstånd samt sådana examina som formellt utfärdats av andra lärosäten (Källa: Ladok). Doktorsexamen räknas som en examen. Licentiatexamen och doktorsexamen som har föregåtts av en licentiatexamen, räknas vardera som en halv examen Odontologi 4, 2,5 1, Biomedicinsk vetenskap 1, 2,5,5 Hälsa, vård och välfärd 2, 6, 4,5 Idrottsvetenskap 1,,5 Nya medier offentligheter och gestaltningsformer 1, Utbildningsvetenskap 2, Migration, urbanisering och samhällsomvandling - Examina vid andra lärosäten 5,5 6,5 2, SUMMA 15,5 19, 35, 3.3 Studiefinansiering Utbildning på forskarnivå kan studiefinansieras på olika sätt. Doktorandanställning (som utgjorde 89 årsarbetskrafter 213; tio fler än 212) är tillsammans med finansiering av annan arbetsgivare än Malmö högskola de två vanligaste sätten att studiefinansiera forskarutbildningen på (Se Tabell 3). Cirka 8 % av doktoranderna vid Malmö högskola finansieras på dessa vis. Studiefinansiering genom stipendier förekom inte 213 och egenfinansieringen motsvarade cirka en halv miljon kronor 213. Malmö högskola redovisar cirka 48 miljoner kronor i studiefinansiering 213 åtta miljoner kronor mer än 212. Externa medel stod för ungefär 4 % av studiefinansieringen. 9 Annan arbetsgivare än Malmö högskola 1 står därutöver för en studiefinansiering som motsvarar 24 miljoner kronor (en ökning med två miljoner kronor jämfört med 212). Denna typ av studiefinansiering förekommer särskilt vid Fakulteten för lärande och samhälle samt Odontologiska fakulteten (se Figur 9, nästa sida). Drygt en fjärdedel av statsanslaget för forskning 213 användes till studiefinansiering. Denna andel varierar emellertid betydligt mellan fakulteterna (Figur 9). Fakulteten för lärande och samhälle viker till exempel ungefär hälften av sitt anslag till studiefinansiering av forskarutbildningen. 9 Datakvaliteten kan variera eftersom högskolans fakulteter inte använder sig av identiska inrapporteringsrutiner för studiefinansiering. 1 Studiefinansieringen av annan arbetsgivare än Malmö högskola skattas enligt schablon. 1

11 miljoner kronor Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 213. Dnr Mahr /183 De senaste fem årens variation i fördelning av studiefinansieringen per huvudsaklig finansieringskälla visas i Figur 1 (nästa sida). Annan arbetsgivare än Malmö högskola har under det senaste året stått för mer studiefinansiering än vad externa medel har gjort % 35 % 5 % 19 % 29 % HS KS LS OD TS Annat Externa medel Anslag Figur 9. Studiefinansiering 213 uppdelad på Malmö högskolas fakulteter samt källa för finansiering; anslag, externa medel och annat (annan arbetsgivare än Malmö högskola plus egenfinansiering). Procentandelen anger hur stor del av respektive fakultets totala anslagsintäkter som används till studiefinansiering Anslag Annan arbetsgivare Externa medel Figur 1. Studiefinansiering (kronor) uppdelad på finansieringskälla. 4. Intäkter, ansökningar om externa medel samt in kind-finansiering 4.1 Intäkter Högskolans ekonomiska medel för forskning och utbildning på forskarnivå utgörs i stort sett av anslag, bidrag och uppdrag (bidrag + uppdrag = externa medel). Malmö högskolas totala forskningsintäkter ökade med fyra miljoner kronor mellan 212 och 213 och uppgick 213 till totalt 24 miljoner kronor (se Figur 11, nästa sida). 11 Intäkter från externa bidrag ökade med nästan åtta miljoner kronor och anslagsintäkterna ökade med en miljon kronor medan intäkterna från uppdragsforskning minskade 11 Summan inkluderar cirka en halv miljon kronor finansiella intäkter. 11

12 % miljoner kronor 64 % 2 % 64 % 57 % 61 % miljoner kronor Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 213. Dnr Mahr /183 med drygt fyra miljoner kronor. Samtidigt ökade oförbrukade medel med 19 miljoner kronor under 213. Under 213 kom, liksom 212, 56 % av intäkterna från externa medel. Externa medel är en av två nationella kvalitetsindikatorer för forskning (vetenskaplig produktion och citeringar är den andra) som en del av forskningsanslaget till landets lärosäten (om)fördelas med hjälp av. Fakulteternas effektivitet beträffande den nationella kvalitetsindikatorn externa medel har belönats i stigande grad i den interna resursfördelningen sedan år 21 genom att en del av forskningsanslaget fördelas i proportion till fakulteternas bidrag till denna indikator Summa Externa medel Anslag Figur 11. Intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå uppdelat på anslag och externa medel. Även om Malmö högskolas samlade intäkter från anslag och externa medel är ungefär lika stora, finns i det avseendet skillnader inom högskolan (se Figur 12). Fakulteten för hälsa och samhälle samt Fakulteten för teknik och samhälle har högst andel externfinansiering. Ny matrisorganisation för centrumbildningarna (som ingår i stapeln ÖVR i Figur 12) gör att externa medel från och med 213 som tidigare registrerats på centrumen hädanefter huvudsakligen registreras på fakulteterna. 6 5 Uppdrag Externa bidrag Anslag 1 HS KS LS OD TS ÖVR Figur 12. Forskningsintäkter 213 vid högskolans enheter uppdelat på anslag, externa bidrag och uppdrag. Andel externfinansiering är markerad. 12

13 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 213. Dnr Mahr /183 Forskningsfinansieringens långtidsutveckling för varje fakultet visas i Figur HS KS LS OD TS Externa medel Anslag Figur 13. Forskningsintäkter (miljoner kronor) för Malmö högskolas fakulteter , uppdelat på anslag respektive externa medel. Figur 14 (nästa sida) visar hur intäkterna från externa medel fördelas på grupper av finansiärer. Malmö högskolas största enskilda externfinansiär 213 var, liksom året innan, Vetenskapsrådet (213: 28 miljoner kronor). Bidragsintäkterna från Vetenskapsrådet motsvarade 21 % av de externa intäkterna, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med 212. Andra stora finansiärer 213 var KK-stiftelsen, Malmö stad och Region Skåne. Vinnova och Skolverket är andra betydelsefulla finansiärer och ingår tillsammans med ytterligare aktörer i andra statliga finansiärer i Figur 14. Intäkter från EU:s ramprogram är fortfarandet små men ökade markant under 213 och utgör nu cirka tre procent av de externa intäkterna. Andra intäkter från EU kommer till stor del från Interreg. 13

14 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 213. Dnr Mahr /183 Andra utländska 2% EU:s ramprogram 3% Företag 2% Stiftelser 14% EU, övrigt 7% Kommun och landsting 12% Övriga 2% Vetenskapsrådet 21% Övriga statliga finansiärer 3% Övriga forskningsråd 7% Figur 14. Externa intäkter för forskning 213 fördelade på grupper av finansiärer. 4.2 Inlämnade ansökningar om externa forskningsmedel Sedan 29 insamlas information om inlämnade ansökningar om externa forskningsmedel på minst 1 kronor för att få en bild av högskolans ansökningsmönster och -framgångar. Informationen för åren fram till 211 visade vara alltför knapphändig bland annat eftersom ansökningar om externa medel inte alltid diariefördes trots att de är allmän handling. Numera är situationen betydligt bättre men framtagningen av de efterfrågade uppgifterna kräver ibland en manuell arbetsinsats och redovisningen (se Tabell 5, nästa sida) kan därför ännu inte göra anspråk på att ge en fullständig bild av Malmö högskolas ansökningsmönster och - framgångar. Detaljerad efterkontroll har inte alltid varit möjlig vilket medför att försiktighet rekommenderas vid jämförelser mellan fakulteterna. Av tillgänglig information kan vi sluta oss till att minst 227 ansökningar om externa medel på 1 kronor inlämnades 213 (Tabell 6, sidan 15); 19 fler än 212. Ansökningsbeloppen motsvarar minst 72 miljoner kronor (cirka 8 miljoner kronor mer än 212). Detta ansökningsarbete har gjort att externa medel i en omfattning av cirka 6 miljoner kronor har beviljats under 213 (ungefär hälften av motsvarande siffra för 212). Detta pekar på att Malmö högskola inte har varit lika framgångsrik i sitt ansökningsarbete 213 som 212. Beviljningsgraden varierar mellan olika grupper av finansiärer (se Tabell 6). Den samlade beviljningsgraden på de inrapporterade ansökningsbeloppen är 8 %; elva procentenheter lägre än

15 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 213. Dnr Mahr /183 Tabell 5. Beviljade respektive inlämnade ansökningar (utjämnade belopp i tkr. samt antal) per fakultet och centrumbildningar 213 fördelat på olika grupper av finansiärer. Beviljat belopp/ antal beviljade Ansökt belopp/antal ansökta Beviljat belopp/ antal beviljade Ansökt belopp/antal ansökta Beviljat belopp/ antal beviljade Ansökt belopp/antal ansökta Beviljat belopp/ antal beviljade Ansökt belopp/an tal ansökta Beviljat belopp/ antal beviljade Ansökt belopp/antal ansökta Beviljat belopp/ antal beviljade Ansökt belopp/antal ansökta HS KS LS OD TS CEN Vetenskapsrådet 7 / / / /22 / 78 48/16 / /1 / 2 96/1 / / Övriga forskningsråd 1 72/ /22 5/ /8 / 4 26/1 / 4 351/2 457/1 457/1 / / Övriga statliga finansiärer / /5 7 35/ /1 725/ /14 4/ /4 87/1 87/1 / / KK-stiftelsen / 6 432/3 / 2 925/1 / / / 5/1 2 57/2 3 57/3 / 12 /1 Riksbankens Jubileumsfond 25/ /8 / 1 87/1 / / / / / / / / Övriga stiftelser 53/ /21 / 8 46/7 85/ /5 4/ /11 29/2 59/3 / / Företag / / / / / / / / / / / / Kommun och landsting 3 /1 3 /1 361/1 361/1 / / / / / / / / EU 3 53/1 3 53/ / /8 / / / / 125/1 125/1 / / Andra utländska finansiärer / / / / / / 1 111/ /4 / / / / Övrigt 217/ /6 / / / 672/1 2 33/ /5 / / / / SUMMA 24 77/ / / / / / / / /7 8 59/1 / 12 /1 Träffprocent; belopp/antal ansökningar 9,2 % / 17,9 % 12,7 % / 15,5 % 1,6 % / 16,2 % 2,8 %/ 21,6 % 49,9 % / 7, %, % /, % 15

16 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 213. Dnr Mahr /183 Tabell 6. Ansökningar (belopp och antal) om externa medel som registrerats 213 fördelade på olika finansiärer. Finansiär Beviljat belopp (tkr.) Ansökt belopp (tkr.) Beviljade ansökningar Inlämnade ansökningar Beviljningsgrad, belopp Beviljningsgrad, ansökningar Vetenskapsrådet % 8 % Övriga forskningsråd % 21 % Övriga statliga finansiärer % 29 % KK-stiftelsen % 22 % Riksbankens Jubileumsfond % 11 % Övriga stiftelser % 19 % Företag Kommun och landsting % 1 % EU % 3 % Andra utländska finansiärer % 5 % Övrigt % 33 % Summa % 2 % 4.3 In kind-finansiering För att visa även den forskningsfinansiering som inte är synlig i Malmö högskolas ekonomisystem, tillfrågas fakulteterna/områdena i samband med årsredovisningen om belägg för in kind-finansiering, det vill säga sådan medverkan i samarbets där samarbetspartnern bidrar på sätt som inte redovisas av Malmö högskola, till exempel genom att partnern ger tillgång till apparatur eller, vilket är mer vanligt, bidrar med tjänster i stället för reda pengar i ett. Dessa insatser i natura brukar värderas i kronor på ett eller annat sätt i avtal mellan högskolan och partnern (och eventuella andra medfinansiärer). Till skillnad från övriga fakulteter uppger Kultur och samhälle samt Lärande och samhälle att de inte har samarbetsavtal inom forskning med in kind-finansiering. In kind-finansieringen för forskningen motsvarar drygt sex miljoner kronor och det tidigare nämnda in kind-bidraget i forskarutbildningen värderas till cirka 24 miljoner kronor. Under de senaste åren har Malmö högskolas totala in kind-finansiering legat runt 3 miljoner kronor. Figur 15 (nästa sida) visar hur detta viktiga tillskott till tidigare redovisade forskningsintäkter är fördelat inom Malmö högskola. I Figur 15 markeras också den studiefinansiering av utbildning på forskarnivå som annan arbetsgivare än Malmö högskola och egenfinansiering står för och som tidigare visats i Figurerna 9 och 1. 16

17 miljoner kronor Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 213. Dnr Mahr / In kind, forskarutbildning In kind, forskning 4 2 HS KS LS OD TS Figur 15. In kind-finansiering 213 fördelat på Malmö högskolas fakulteter och på forskning respektive forskarutbildning. 5. Nyckeltal Nyckeltal kan bildas som en kvot mellan produktion (täljare) och de resurser som står till buds (nämnare) för att få fram en indikator för effektivitet som därigenom kan underlätta jämförelser. Följande enkla nyckeltal erhålls om produktionen mäts i antal internationella artiklar respektive externa medel och resurserna är antal disputerade (se nedre delen av Tabell 7). Notera tidsfördröjningen mellan publicering och finansiering samt att externa medel fram till och med 212 kan ha registrerats i högre grad på centrumbildningarna (som inte är med i Tabell 7) än på fakultet. Tabell 7. Fakulteternas prestationer och nyckeltal i forskning enligt senaste registreringen i SILA, årsredovisningen och MUEP. HS KS LS OD TS Antal disputerade Intäkter, anslag (mnkr) 16,3 19, 21,6 16,1 18,8 23,3 21,2 23,3 23,5 35,3 35,7 28,3 5,8 5,3 7,6 Intäkter, externa medel (mnkr) 25,3 32,7 39, 18,7 21,6 36,9 33,7 27,3 31, 1,3 8,8 7,3 4,8 4,5 13,5 Forskningsvolym (helår) 47,1 52,9 61,9 48,3 5,6 6,7 66,2 61,5 61, 66,9 67,8 65,1 12,3 1, 8,3 Antal internationella artiklar , , Externa medel per disputerad (mnkr) Antal internationella artiklar per disputerad Andel externfinansiering,21,26,34,15,17,3,29,21,27,18,17,15,15,12,29,86,91 1,4,21,39,33,31,27,35 1,63 2,35 2,79,59,79 1, 61% 63% 64% 54% 53% 61% 61% 54% 57% 23% 2% 2% 45% 46% 64% 17

18 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 213. Dnr Mahr /183 Antalet internationella publikationer per disputerad är högt vid Odontologiska fakulteten, men förhållandevis lågt vid Fakulteten för kultur och samhälle. Externa medel per disputerad 213 är högst vid Fakulteten för hälsa och samhälle. 18