En arbetsmetod för Socialt företagande

Transkript

1 En arbetsmetod för Socialt företagande

2 En arbetsmetod för Socialt företagande Innehåll Sidan Rubrik 3 Inledning och målsättning 3 Tänka nytt, steg 1 6 Utbildning, steg 2 7 Bilda förening, steg 3 8 Lättlästa stadgar 12 Träna förening, steg 4 14 Registrera förening, steg 5 14 Vidareutbildning, steg 6 14 Fortsatt utveckling 15 Ett bra exempel 19 Överenskommelse mellan kooperativ och kommun 20 Kontakta oss 21 Föreläsningar

3 Sociala arbetskooperativ Kurt Lindblom-Andersson Sociala arbetskooperativ är bland annat en väg för deltagare vid dagliga verksamheter att bli delägare utan att förlora den trygghet som finns vid en vanlig daglig verksamhet. Ett socialt arbetskooperativ har fokus på arbete efter egen förmåga, inte sysselsättning. Ett kooperativ kan vara en ideell eller ekonomisk förening eller ett aktiebolag. Med den modell vi arbetar inom KomAn-projektet så bildar delägarna en förening som tar hand om inkomsterna av vad som produceras samt bestämmer vad som ska tillverkas och vilka tjänster som ska utföras. Kommunen står för handledare och lokaler. Vilket står reglerat i en överenskommelse mellan föreningen och Kommunen. En sådan överenskommelse hittar du på sidan 16. Lokalkostnaderna kan hållas nere genom att arbeta i befintliga verksamheter. Detta ger dessutom våra kooperatörer ett naturligt och stort kontaktnät samtidigt som vi lättare kan hitta den typ av uppgifter som våra kooperatörer kan utföra samt utifrån samarbetspartnerns behov arbeta fram nya uppdrag. Målet är att ge kooperatörerna maximalt inflytande över sitt arbete, att utöka kontaktnätet i samhället. Detta ger en ökad självkänsla hos individen och en stoltare grupptillhörighet och kan även leda till praktik eller arbete utanför kooperativen, att på lång sikt arbeta för att kooperativet blir så lönsamt att kooperatörerna kan anställa sig själva och att på sikt kunna ta över lokalkostnaderna samt frigöra sig från kommun eller privat aktör. Vägen dit Man kan dela in vägen till ett kooperativ i följande sju faser. 1 Tänka nytt 2 Utbildning 3 Bilda förening 4 Vi tränar förening 5 Registrering av föreningen hos skattemyndigheten/bolagsverket. 6 Vidareutbildning 7 Utveckling 1 Tänka nytt Möten Många medlemmar har tidigare erfarenheter från olika typer av sysselsättning medan andra kanske kommer från ett vanligt arbetsliv. För medlemmar som tillhör den första kategorin gäller det att betona arbetet och inkomsterna. För den andra kategorin är kanske samarbete och arbetslust viktigare än prestationen. Arbetsgemenskap, respekt för varandra och stolthet över det arbetsplatsen skapar är viktigt för alla. Många upplever möten som något negativt. Har man svårt att uttrycka sig kan möten upplevas förtryckande, speciellt när man möter personer som är vana vid att uttrycka sig och om mötet tar upp något negativt. Till exempel, Du har svårt att passa tiden, vi måste ha ett möte om detta. I våra kooperativ arbetar vi för att varje medlem ska uppfatta möten som något positivt genom

4 Att inte ta upp för många frågor. I början kan vi bara ta upp en fråga per möte. Att ha positiva möten, till exempel Nisse, du har städat och gjort väldigt fint i lokalen. Detta måste vi ha ett möte om. Du kan berätta hur du gjorde och var man kan finna alla saker du städat undan. Att se till att besluten genomförs, gör att föreningsarbetet blir meningsfullt. Till exempel beslutar man att föreningen ska heta Ekhaga så svara man Ekhaga när det ringer, tillverkar skyltar med Ekhaga och håller en invigningssermoni. I början kan man behöva hjälpa medlemmarna med att våga lämna förslag. Är personalen aktiv i medlemsgruppen så kommer de att höra många förslag under arbete och raster. Skriver man ner dessa så har man en förslagsbank att ta till vid mötena. Inflytande skapar lust. Dokumentera

5 Det som inte skrivs ner har inte hänt. På föregående sida ser du ett protokoll från Kooperativet Ekhagas tidigare verksamhet. Personalen har gjort en protokollsmall utifrån den aktuella dagordningen. Det blir enklare för sekreteraren att fylla i vad som beslutats och ibland vad som diskuterats. I Tyresö har medlemmarna, förutom att de övar på att hålla möten själva så har de också jobbat med en idébok, där de skriver ner viktiga ämnen som ska upp på nästa möte, synpunkter på hur arbetet i föreningen fungerar, förbättringar de vill göra etc. Idéboken har lett till att de hanterar konflikter bättre och under lugnare former än innan. Medlems- och personalrollen Då vi alltid utgår från vilka resurser som finns inom medlemsgruppen utgår de olika rollerna i kooperativet från detta tänkande. Detta betyder att medlemmarna ibland gör arbetsuppgifter som personal traditionellt utför. Personalen stöttar genom att både ge trygghet och att vara så umbärliga som möjligt. Exempel på nya arbetsuppgifter medlemmar är att svara i telefonen, att ha egen nyckel till lokalen, att leda informationsmöten, att guida besöksgrupper, att föreläsa om verksamheten, att skriva information till gruppbostäder, att ta beslut om vad som ska tillverkas och vad man ska göra med pengarna, att sköta bokföring, utföra beställningar, ta emot kunder. Medlemmarna tar ansvar för att andra medlemmar har det bra. Något som ofta åsidosatts inom traditionella verksamheter där personalen löser konflikter och förbereder aktiviteter. Personal och medlemmar funderar över syften. Till exempel, Varför fikar vi? Svaret kan bli: För att ha trevligt. Har alla trevligt? Om man kommer fram till varför någon inte har trevligt får medlemmarna fundera på vad de kan bidra med eller vilka andra lösningar som gör att alla har det bra. Det kan även låta så här, Det kändes inte bra när vi arbetade tillsammans och Nisse bara larvade sig Nisse säger kanske att han var trött. Frågorna blir då, Vad kan han göra när han är trött istället för att påverka de andras arbetsmoral? Varför är han trött? Kan han göra någon annan uppgift när han är trött? Är arbetet tråkigt? Alla säger vad de tycker. Detta skapar normer för arbetsplatsen. Kooperatörernas roll Att driva sitt eget kooperativ. Att säga vad man vill. Att göra det man vill tillsammans. Att lyssna på andra kooperatörer. Att tala om när man inte förstår eller när ens kamrater inte förstår så att personalen kan förklara på ett bra sätt eller i viktiga beslut kan ta stöd av godeman eller anhörig. Att ta emot från och ge stöttning till andra kooperatörer och personal. Att verka för att alla ska trivas. Personalen roll Personalen är ett stöd för kooperatörerna. I den modell vi har valt är inte personalen medlemmar i föreningen. Personalen är ibland lärare, ibland en högerhand och oftast den som uppmuntrar och driver på. Ibland är det kooperatörerna som lär personalen. Personalen är medveten om att den ofta är ett föredöme för medlemmen. Då är det viktigt att arbeta tillsammans så att inte idealet blir en personal som står vid sidan av och tittar på när andra arbetar. Det påverkar arbetsklimatet negativt. När vi pratar om att sitta på händerna menar vi att man inte ska ta arbetet ifrånm medlemmarna. En bra egenskap är att vara en god lyssnare som kan gå på friläge, gasa och bromsa samtidigt.

6 Det är svårt att som handledare tänka annorlunda när man arbetat i traditionell verksamhet. Här tittar vi efter när medlemmarna på olika sätt signalerar att de behöver hjälp. Då resonerar vi med medlemmen om bästa vägen till att lösa det uppkomna problemet. Att släppa det traditionella sättet att arbeta är svårt för många. Det räcker inte att personalen teoretiskt delar vår uppfattning. Som personal måste man vara medveten om att detta är en ständig process för att tänka och agera rätt. Det gäller även att våga släppa ansvar till medlemmarna. Om vi inte utgår från Socialt företagandes principer är vi blott en daglig verksamhet. I Haninge har man infört begreppet kraschpedagogik. Medlemmar kan skapa kaos genom att inte städa, strunta i beställningar eller använda kassan till nöjen. Då kommer kraschen. De inser att det inte går att arbeta vidare på detta sätt och tar hjälp för kunna reda ut problemet. Tillsammans med personal eller annan person säkrar man så att det inte kan hända igen. Medvetandegöra varje medlems möjligheter (och begränsningar) Om en människa får utveckla det som är roligt och/eller det han/hon är bra på så växer personen ifråga. Vi har också märkt att i takt med att självförtroendet växer tar personen även på sig arbetsuppgifter och kunskaper som den tidigare inte tyckt vara nödvändiga eller roliga. Det är viktigt att vara medveten om sitt funktionshinder. Man kan exempelvis inte få hjälp att skriva om man hela tiden låtsas att man kan det. En annan viktig sak med att visa sitt funktionshinder är att det är lättare att fungera i en grupp om alla i gruppen är medvetna om vem man är och vad man kan. Många med funktionshinder tror att världen stängs om de berättar om sitt funktionshinder eftersom de gått in i grupper utan att berätta vilka de är. Personalen måste visa på att det är tvärtom samt de vinster som uppkommer när man har ett funktionshinder. Till exempel fungerar man bättre än personalen som dörröppnare i olika typer av kontakter med företag eller privatpersoner. Medvetandegöra andras funktionshinder och styrkor Detta gör vi för att man ska stötta varandra i gruppen samt att ta stöd av de andra i gruppen. Med människor som är ovana att bestämma är det extra viktigt att det är högt till tak när det gäller att lämna tokiga förslag, ha ett avvikande beteende eller att ha ett stort värde trots att man inte behärskar allt som krävs i samhället. Alla är kuggar som verkar tillsammans. Om en är bra på att mäta, en en annan är bra på att såga rakt, en tredje är bra på att hyvla och slipa, en är bra på att måla och en är bra på att sälja så har man ett snickeri som dessutom kommer att ha avkastning för sina produkter. Alla uppgifter i ett kooperativ är viktiga. Den som kan dokumentera i ord, bild eller på annat sätt är viktig. Den som förstår pengars värde är viktig. Den som bakar bullar och kokar kaffe är viktig. Den som ringer till dem som inte kommit är viktig. Den som sitter i ett hörn och är tyst under mötena kan vara viktig bara för att den personen skapar ett lugn omkring sig. Personalens roll är att åskådliggöra de olika rollerna för medlemmarna så att varje person blir uppskattad för den hon/han är. 2 Utbildning Studiebesök Alla går en studiecirkel om hur man startar Socialt arbetskooperativ där alla får lära sig vad man kan göra tillsammans, vad en styrelse är och att man inte bestämmer själv. När man utbildar är det viktigt att handledaren funderar över målgruppen. I en del lss-kooperativ förstår inte alla allt. Det kan vara dumt att sätta upp en studiecirkel på fem gånger. Det är bättre att låta studierna ta den tid de tar.

7 Varvar man studiecirkeln med praktisk föreningsträning så är det lättare att lära sig. Ta beslut på arbetsplatsen. Skriv ner vad ni beslutat, se till att det blir genomfört. Det är en fördel för gruppen om personalen ibland blir nedröstad. Kaxiga medlemmar är oftast bra. Studieförbunden har flera förslag om bra lättlästa studiematerial om hur man startar kooperativ. 3 Bilda förening När alla funderat färdigt och är överens så börjar arbetet med att bilda förening. Stadgar Stadgar är viktiga. De talar om vilka som får vara medlemmar, vilken målsättning, hur styrelsen väljs, om man har medlemsmöten eller bara styrelsemöten, hur stor medlemsavgiften är och hur man blir medlem eller hur man begär utträde. Är man en kommunal verksamhet från början vill kommunens revisorer veta vad som sker med tillgångarna i föreningen om den upphör. Detta bör stå i stadgarna. Det gäller att veta inom vilka ramar man kan fatta beslut. Ramar inom en förening kallas stadgar och är ofta svåra att läsa. Ekhagas stadgar är därför skrivna på lättläst.

8 Stadgar för Ekhagas Kooperativ Ideell förening Målet med Ekhagas Kooperativ Medlemmarna ska träffa många människor i sitt arbete för föreningen. Det gör att du som medlem betyder mer för andra. Om du blir duktigare på det du redan kan så blir du mer självständig. Detta ska alla hjälpas åt med på Ekhaga. Alla skall vara så självständiga som det går utan att känna sig otrygga. Självständig blir du om du gör ditt arbete själv och får hjälp med det du behöver av medlemmar och handledare. Alla ska vara betydelsefulla för kooperativet. Det blir du om du är med och sköter Ekhagas ekonomi, beslutar om vad som skall tillverkas och vilka arbeten som skall göras. På Ekhaga arbetar vi tillsammans. Det ger en stark grupp och du som medlem får ett bättre självförtroende. Medlem i kooperativet Den som vill vara medlem i Ekhagas kooperativ måste tillhöra dem som lss-lagen beskriver. De måste också arbeta på Ekhagas kooperativ. De måste ställa upp på föreningens målsättning. Alla medlemmar måste betala den medlemsavgift som föreningens årsmöte bestämt. Medlemsmötet bestämmer vem som får bli medlem.

9 Medlemsinsats Det kostar 100 kronor att bli medlem. Detta kallas medlemsinsats. Som ny medlem betalar du insatsen inom en månad efter att medlemmarna i föreningen sagt att du får bli medlem. Som medlem får du bara betala en medlemsinsats. Du har en röst när du röstar på årsmötet och i föreningsmötet. Ingen medlem kan ha mer än en röst. Om du tycker att vissa beslut är svåra att förstå kan du ta hjälpa av din godeman. Du kan låta din godeman sitta med dig på möten där svåra saker ska bestämmas. Om du inte vill vara medlem i föreningen ska du få tillbaka din insats så snabbt som möjligt. Styrelsen kan vänta ett år med att betala tillbaka din insats om de tycker att föreningens ekonomi skulle skadas av att många samtidigt går ut ur föreningen. Uteslutning Om någon medlem inte vill följa det som står i dessa stadgar får han inte längre vara medlem i föreningen. Detta kallas att han blir utesluten. En medlem kan också bli utesluten om han eller hon skadar föreningen mycket svårt. Skadan kan vara att medlemmen har stulit pengar eller saker från föreningen. Det kan också vara att man med flit gjort så att föreningen förlorat kunder eller gjort så att andra tycker illa om föreningen. Styrelsen bestämmer vem som ska bli utesluten. Om den uteslutna medlemmen inte vill bli utesluten kan han inom en månad berätta för medlemsmötet om varför han inte skall bli utesluten. Medlemsmötet bestämmer då om han eller hon ska få vara kvar som medlem. Den som blivit utesluten förlorar sina rättigheter i föreningen. Organisation Föreningsårsmötet bestämmer mest i föreningen. Det betyder att medlemsmötet eller styrelsen inte kan ändra det som föreningsårsmötet bestämt. Ekhagas kooperativ har medlemsmöten där varje medlem har en röst. Styrelsen kan inte ändra medlemsmötets beslut. Föreningens årsmöte utser en styrelse som förbereder årsmötet och medlemsmötena och bestämmer sådant som snabbt måste bestämmas. Styrelse

10 De som är valda till styrelsen kallas ledamöter. Styrelsen kan ha tre, fem eller sju ledamöter. En av ledamöterna väljs till ordförande, en väljs till sekreterare, en väljs till kassör. Styrelsen väljs för ett år i taget. För att styrelsen ska kunna bestämma så måste minst halva styrelsen vara på plats. Om ett förslag får lika många röster så låter man föreningsårsmötet bestämma. Styrelsen ska se till att allt som bestäms ska förstås och delas av de övriga medlemmarna. Den som är invald i styrelsen måste vara medlem i föreningen. Revisor Revisor kallas den som kontrollerar att kassören och styrelsen skött sitt arbete under året. Revisorn hjälper föreningen att göra arbetet på rätt sätt. 1 revisor och en ersättare ska väljas av årsmötet. Firmatecknare Firmatecknare kallas den som kan skriva på papper för föreningen. Ordförande och kassören är firmatecknare. De måste tillsammans skriva på ekonomiska papper och kontrakt. Räkenskapsår Räkenskapsår är som namnet säger ett år. Man bestämmer mellan vilka datum som det året räknas. Ekhagas räkenskapsår är från den 1 januari till den 31 december. Årsredovisning. Efter varje räkenskapsår gör man en årsredovisning. Då skriver man ner en rapport från kassören och en rapport om vad man gjort under året. Denna rapport ska lämnas in till revisorerna senast en månad innan årsmötet. Föreningsårsmöte Föreningsårsmöte ska hållas före den 1:a maj. Motioner och förslag ska du som medlem lämna till styrelsen senast tre veckor innan årsmötet. På årsmötet har alla medlemmar en röst. Det förslag som får flest röster vinner. Om två förslag får lika många röster så lottar årsmötet. Den ordning man arbetar efter på årsmötet skall vara så här:

11 Öppnande av föreningsårsmötet Val ordförande för mötet Val av sekreterare för mötet Gör en lista över vilka som har rösträtt på årsmötet, Godkänn listan (röstlängden) Val av justerare för årsmötets protokoll Fråga om årsmötet kallats så som det står att det ska göras i stadgarna Revisorernas berättelse Kassörens resultat och balansräkning Vad gör vi med vinsten eller förlusten i balansräkningen Beslut om styrelsen skött sitt arbete Hur många ledamöter ska det vara i styrelsen Val av ordförande kassör sekreterare ledamöter Val av revisor och reserv för revisor Motioner och förslag till årsmötet Budget och verksamhetsplan för nästa år. Kallelse Du ska som medlem få ett brev som talar om när föreningsårsmötet ska vara. Det brevet ska du ha fått senast fyra veckor före årsmötet ska hållas. Du ska även påminnas senast två veckor före årsmötet. Vinstfördelning Ibland har föreningen mycket pengar och går då med vinst. Ibland kan föreningen ha lite pengar och går då med förlust. Ett av styrelsens arbete är att föreslå medlemmarna vad man ska göra med vinsten eller med förlusten. Vinsten får inte betalas ut som lön till någon av medlemmarna. Den ska användas på ett klokt sätt som gör att föreningens kassa växer eller att föreningens medlemmar får en bättre arbetsmiljö. Extra årsmöte Styrelsen kan när den vill kalla till en extra årsmöte. Om mer än en fjärdedel av medlemmarna vill kalla till en extra årsmöte eller om revisorn vill kalla till en extra årsmöte så måste styrelsen göra detta. Styrelsen har då fyra veckor på sig att kalla till en extra årsmöte. Du måste få ett brev som berättar om när årsmötet ska vara. Det brevet måste du som medlem fått senast två veckor före årsmötet. I det brevet måste det stå vilka frågor som ska bestämmas på extra årsmötet. Inga andra frågor får tas upp på årsmötet.

12 Medlemsmöte På medlemsmötet får alla medlemmar vara med. Du och alla andra medlemmar har var sin röst. Det ska vara minst ett medlemsmöte varje månad. Styrelsen gör ett schema för medlemsmötena fram till årsmötet. På föreningsmötet kan styrelsen ta upp frågor som man vill att du som medlem är med och bestämmer om. Du som medlem kan också berätta om vilka frågor som du tycker är viktiga för föreningen. Styrelsen måste arbeta efter det som medlemsmötet bestämmer. Stadgeändring Vill någon medlem ändra dessa stadgar så kan han eller hon föreslå det på föreningsårsmötet. Detta måste du som medlem göra i god tid så att alla kan läsa förslaget i kallelsen till årsmötet. Vill fler än två tredjedelar av medlemmarna ändra på stadgarna så måste man kalla till en extra årsmöte och ta upp din fråga en gång till. På den extra årsmötet måste minst två tredjedelar av medlemmarna rösta för att stadgarna skall ändras innan man kan ändra på stadgarna. Nedläggning av föreningen Om många medlemmar vill lägga ner föreningen kan de föreslå det på föreningsårsmötet. Vill alla medlemmarna detta så läggs föreningen ner. Vill fler än tre fjärdedelar av medlemmarna lägga ner föreningen så måste man kalla till en extra årsmöte. På den extra årsmötet måste minst tre fjärdedelar av medlemmarna rösta för att föreningen ska läggas ner innan man kan säga att föreningen är nedlagd. Det räcker inte med att lite mer än hälften av medlemmarna vill lägga ner föreningen för att den ska bli nedlagd. Om föreningen blir nedlagd så skall det som föreningen äger, delas lika mellan alla medlemmar. Har föreningen fått bidrag från någon givare, ska det som inte föreningen använt betalas tillbaka till givaren. 4 Träna förening När föreningen är bildad kan man naturligtvis registrera den direkt men i de flesta av KomAns kooperativa föreningar har vi valt att låta den verka en tid före registreringen. Några av föreningarna kommer att registreras först om flera år. Det gäller att föreningen först får bärkraft. Att träna förening är den viktigaste fasen. Ett fåtal föreningar kommer aldrig längre än hit. Är de dåliga föreningar? Nej, de är på rätt väg. Medlemmarnas självkänsla växer, deras kontaktnät utökas och de tar ansvar. Vägen är viktigare än målet. Styrelse

13 För att få en fungerande styrelse är det ibland bra att tänka annorlunda. Välj gärna en formell kassör och sedan en vice kassör och en extra vice kassör. De kan sedan bilda en grupp som arbetar med föreningens ekonomi. I stället för sekreterare kan man ha en dokumentationsgrupp som har som ansvar att dokumentera allt som sker i föreningen samt att skriva mötesprotokoll. Som vanligt får man utgå från vad var och en är bra på för att sedan utveckla utifrån kursplanen. Man tvingas ibland finna andra utvägar än traditionell föreningsmetodik. Till exempel, i Ren Servis har man en stolt ordförande som slår klubban i bordet när varje beslut ska tas och en annan medlem som är föredragande, fördelar ordet och skriver dagordning. Ibland är får man en medlem som gör alla styrelseuppdragen. Denna förening är då mycket sårbar då den står och faller med en person. Då är det bättre att avvakta med registreringen av föreningen tills fler medlemmar är aktiva i styrelsearbetet. Budget I vissa föreningar är det omöjligt att göra en traditionell budget. Då kan man göra en annorlunda budget som till exempel säger att överskottet ska fördelas lika på flera kassor konton. Då får man se till att även fördela överskottet på en reservkassa som kan användas om det saknas medel på någon kassa. Se till att det finns beslut på alla transaktioner. Har man ett konto som används väldigt ofta som ett konto för inköp av kaffe, städprodukter, mjölk etc kan det vara jobbigt att ta beslut för varje liten sak. Då kan man ta ett beslut att pengar för detta ändamål tas löpande från detta konto. Beslut Det är bra att skriva ner vem som kom med förslaget som beslutades. Det betyder mycket för den enskildes självkänsla att veta att man har tagit ett initiativ som sedan accepterats och förverkligats. Tas för många beslut kan det vara svårt för föreningen att genomföra allt. Då tappar medlemmarna respekten för föreningens beslut och det blir svårt att få uppslutning på mötena. Att tänka på: Hellre många möten med få frågor än få möten med många frågor. Andas mellan frågorna så att mötesdeltagarna hinner ställa om sig till nästa fråga som ska tas upp. Ren Servis har alltid en minuts tystnad mellan sina frågor. Förbered möten noga. Följ upp möten. Det kan vara bra att ha en protokollsmall för sekreteraren så han endast behöver fylla i besluten och de viktigaste synpunkterna. Se till att positivt betona allas roll under mötet. Låt det bara inte bli fånigt. Är det många som pratar i munnen på varandra kan man använda talpinne. En av Ekhagas medlemmar kom på detta när han inte orkade vara med på stimmiga möten. Endast den som håller i pinnen får tala. Håll inte möten innan alla ska gå hem. Då är de flesta trötta och besluten kan då bli därefter.

14 Alla har önskemål på vad som ska köpas in till Ekhaga. Varje förslag skrivs på en lapp. Mötet bestämmer i viken ordning varje sak ska köpas. Nu står en stekgryta som nummer ett. Därefter häftpistol, stativ, presenning, svarvstål och en reparationshandbok för cyklar. Den som lämnat förslaget tar reda på vad det kostar. När kassan för verktyg har så mycket pengar kan man gå iväg och handla. 5 Registrering av föreningen När alla känner sig redo i sina roller så registreras den ideella föreningen hos Skattemyndigheten och den ekonomiska föreningen hos Bolagsverket. Nu får föreningen ett organisationsnummer som gör det möjligt att öppna konto på banken. 6 Vidareutbildning Utbildning bör ske fortlöpande. Har det kommit in nya medlemmar i föreningen? Då är det kanske tid att repetera Vad är ett kooperativ? Behöver vi fler som kan ta ansvar för styrelsen? Kanske en kurs i föreningsteknik är på sin plats. Är inte studiecirkeln det bästa alternativet kan man kontakta vuxenutbildningen. Det finns även kurser i hantverk, bakning, egenkontroll, trädgård, biodling etc. En bra kurs är marknadsföring. Den finns även på lättläst i studiecirkelform. 7 Utveckling När kooperativet börjar ge inkomster startar den ekonomiska frigörelsen. Föreningen kan bära fler och fler kostnader. Man kanske behöver köpa ett fordon för att kunna nå fler kunder. Flera medlemmar kan anställas av kooperativet. Verksamheten har blivit stor och svår att administrera. Det är kanske dags att starta en ny förening. När kooperativet vuxit sig tillräckligt stort tar man steget från kommunal verksamhet till ett eget fristående kooperativ.

15 Här snickras vägen till värdighet Vem kan tro att bakom denna enkla fasad ligger ett litet kooperativ med kraftfulla delägare I dag har organisationsnumret kommit! Nu kan vi fakturera! Orden kommer från Peter Gartz, en glad handledare på Snickeriet i Haninge. Han möter oss tillsammans med kooperatörerna i snickarverkstaden. Alla kooperatörerna verkar nöjda över att äntligen kunna vara ett kooperativ på riktigt. Verksamheten startade för knappt ett år sedan. Peter berättar hur han började på en vanlig daglig verksamhet. Först såg jag alla olikheter. Efter ett tag började jag upptäcka alla likheter. Sedan började jag fundera på vad man kan göra för att öka värdigheten för dessa människor. När KomAn-projektet startade var Peter en av handledarna som fick chansen att utveckla en kooperativ verksamhet. På snickeriet arbetar sex delägare tillsammans med två handledare. Delägarna tillhör lss personkrets ett. Handledarna är anställda av kommunen för att stötta delägarna i att starta kooperativ och med allt som hör ett arbete till.

16 Kooperativets ordförande Uffe Lindblad säger ofta ifrån till handledarna. Efter häftiga diskussioner hittas lösningen Vem bestämmer mest? Här på snickeriet är alla med och bestämmer. Peter har dagligen diskussioner med ordföranden i föreningen som säger ifrån till handledarna. Det är ofta tuffa diskussioner, säger Peter. Ordförande nickar leende och instämmande från soffan i fikarummet. Vi diskuterar ofta ansvar. Hur visar delägaren att han har kört fast. Några visar det genom att gå och sätta sig medan en annan börjar vara ovanligt intresserad av vad handledaren gör. Detta medvetandegör man delägaren om och börjar prata om hur man kan visa att man behöver hjälp på ett begripligare sätt. Snickeriets kvitton ser annorlunda ut. Det skapades av delägare och handledare tillsammans. En var bra på att läsa text medan en annan var bra på att läsa bilder. Detta är resultatet av ett samarbete mellan textoch bildläsare.

17 Hur långt har verksamheten kommit? Styrelsen bildades maj Alla tycker att det är kul att arbeta och få in pengar. Kunder är kommunens Resursteam som kooperativet gör hjälpmedel åt och privatpersoner som vill ha blomlådor och andra trädgårdsprodukter. Fredrik Carlsson är 22 år och arbetar med att slipa en vacker pinnstol åt en kund. Tidigare har han arbetat på daglig verksamhet som kallas Rudan. Där plockade han skräp när han fick frågan om han ville börja på ett snickerikooperativ. Han valde kooperativet.

18 Det är bra att arbeta med trä, säger Fredrik. Då får jag nytta av att gått linjen Hantverk och service i skolan. Här trivs jag. Alla arbetskompisar är bra men på olika sätt. Vad är tråkigast på kooperativet? Efter en lång stund kommer Fredrik på att det tristaste var att göra brickor. Bananhängarna är roligast att göra. I kooperativet är Fredrik sekreterare. Om några månader ska Fredrik få ett nytt arbete med lön. Han ska börja arbeta på ett tryckeri. Hur ser verksamheten ut om fem år? Peter funderar en stund, Det är en fråga som ger nya frågor. Till exempel, ska vi ta in fler delägare? Vem ska ersätta den som går ut på arbete? Hur går rekryteringen till? Hur når vi dem inom målgruppen som sitter hemma utan att ha något arbete? Vad krävs av dem som ska börja arbeta här? Vilka krav ställer kooperatörerna på nya medarbetare? Vad gör kooperativet med inkomsterna? Det mesta återinvesteras. 13 % går till nöjen för kooperatörerna enligt de färskaste siffrorna. Utgifterna ökar stadigt och det ser Peter och de andra som positivt. Vi vågar mer. Nu köper vi kvalitet istället för billigt. På torsdag ska Peter till ett hunddagis här i Haninge och berätta hur de kan starta kooperativ. Text och bild Lars Lindblom och Kurt Lindblom-Andersson

19 Överenskommelse om samverkan mellan Socialkontoret, Värmdö kommun och Skattkammarkooperativet Ideell Förening Mellan Värmdö Kommun genom Socialkontoret SOK och Skattkammarkooperativet Ideell Förening SKK har följande Överenskommelse träffats beträffande bidrag för tillverkning och försäljning av produkter m m i SKK:s butik genom medlemmar i SKK och med behov av stöd. 1. Uppdraget SOK uppdrar åt SKK och SKK åtar sig uppdrag med att stärka medlemmarnas i SKK utveckling och den enskilda individens självkänsla genom arbete och ansvar i gemenskaplig anda, främst försäljning av de hantverksprodukter som tillverkas och försäljs i SKK:s butik. 2. Avtalstid Detta avtal gäller under tiden och förlängs med ett (1) år om det inte sägs upp senast sex (6) månader före avtalstidens utgång. 3. SKK:s åtagande SKK ansvarar för försäljning av medlemmarnas produktion. SKK ansvarar för att deltagare efter tre månaders provmedlemskap kan vinna medlemskap i SKK. SKK ansvarar för föreningens försäljning i sin butik och nödvändiga tillstånd för dessa. Dagskassa mm ska alltid handhas av föreningsmedlemmar som ej är anställda av kommunen. SKK betalar till sina leverantörer fortlöpande vid inköp av arbetsmaterial. SKK står kostnader för fika, arbetskläder, hygien, verktyg, telefon och motsvarande, överenskomna omkostnader i deltagarnas vardag. SKK ansvarar för att utrustning av lokalerna och att lokalerna står i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar. SKK ska erbjuda deltagarna frivilligt socialt stöd och erbjuda socialt nätverk genom sina medlemmar. 4. SOK:s åtagande SOK uppbär överenskommet SOL-stöd för deltagande personer från beställarorganisationen. SOK bistår med handledare och lokalhyra till SKK. SOK hyr ut lokal och utrustning till SKK enligt särskilt hyresavtal. Av hyresavtalet framgår att SKK äger förvärva utrustning och inventarier efter särskild överenskommelse. SOK tillhandahåller transportfordon SKK i enlighet med SOK:s allmänna bestämmelser härom. SOK försäkrar personal och deltagare hos SKK. 5. Avtalsförändring och förtida uppsägning Ändring av villkoren i detta avtal liksom förtida uppsägning kan ske om Parterna så överenskommer.

20 Denna överenskommelse har upprättats i två (2) likalydande exemplar av vilka vardera parten tagit sitt. Värmdö den 27 april 2009 Värmdö den 27 april 2009 För Värmdö Kommun/Socialkontoret För Skattkammarkooperativet Ideell Förening Kontakt Vill du ha mer information om Sociala arbetskooperativ kontakta, Anna Lexelius Projektledare anna.lexelius@tyreso.se Birgitta Andersson lokal projektledare, Soc föret birgitta.b.andersson@nynashamn.se Peter Gartz handledare Soc föret., Haninge aspgartz333@hotmail.com Maria Stokstad arbetsterapeut insatsledare Soc föret maria.stokstad@varmdo.se Kurt Lindblom-Andersson Gruppledare Socialt företagande, Biträdande insatsledare KomAn kurt.lindblom-andersson@varmdo.se

21 Föreläsningar Peter Gartz, Birgitta Andersson, Gunilla Carlsson eller Kurt Lindblom-Andersson föreläser (berättar) gärna om Socialt företagande tillsammans med medlemmar från kooperativen. Här håller Fredrik och Kurt en föreläsning på en konferens vid Körunda om arbetsmetoden för Socialt företagande. Enligt Freddan blev det succé, som vanligt.