Allmän anvisning om hantering av kreditrisker

Transkript

1 Nr FINANSINSPEKTIONEN ANVISNING Dnr 1/339/96 Datum: Gäller fr.o.m Till kreditinstituten tillsvidare 1(7) Allmän anvisning om hantering av kreditrisker Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen följande allmänna anvisning om hantering av kreditrisker. Anvisningen har utarbetats så att den i så stor utsträckning som möjligt täcker de viktigaste principerna för hantering av kreditrisker. Innehållet i principerna har detaljerat utretts i anvisningen för att kreditinstituten skall kunna INNEHÅLL använda anvisningen för att bedöma om de interna kontrollsystemen är tillräckliga och för 1 Anvisningens syfte att utveckla systemen. 2 Allmänna principer för hantering av kreditrisker Kreditinstituten avviker från varandra i fråga om 3 Riskklassificering och uppföljning bl.a. verksamhetens volym, organisationen, av kunder finansieringstjänsternas antal och komplexitet 4 Kreditanalys och kundstrukturen. Målet vid tilllämpningen av 5 Kreditbeslut den allmänna anvisningen för hantering av 6 Information och kontroll kreditrisker skall därför vara en tillräcklig kontroll av riskerna i förhållande till kreditinstitutets verksamhet med beaktande av kärnan och 1 Anvisningens syfte särdragen i verksamheten. Kreditinstituten kan välja olika praktiska lös- ningar för hanteringen av kreditrisker. Finansin- spektionen uppmärksammar vid sina inspektio- ner hur anvisningen tillämpas. Finansinspektionen ger i anvisningen sin syn på de principer för hantering av kreditrisker som enligt finansinspektionen skall beaktas vid iakttagandet av stadgandet om riskkontroll i 68 kreditinstitutslagen. Syftet med anvisningen är att effektivera hanteringen av kreditrisker i kreditinstituten och i de sammanslutningar som hör till deras konsolideringsgrupper. Förvaltningsrådet och direktionen eller styrelsen i kreditinstitutets högsta ledning svarar för hur hanteringen av kreditrisker arrangeras. Det som nedan gäller direktionen gäller också styrelsen. Syftet med de principer som framläggs i anvisningen är att säkerställa att kreditinstitutet leds yrkesmässigt och enligt sunda och försiktiga affärsprinciper. Anvisningen gäller all sådan verksamhet som ger upphov till en kreditrisk för kreditinstitutet. Med kreditgivning avses bl.a. bankkrediter och all annan finansiering som beviljats i form av främmande kapital samt olika fordringsbevis. Anvisningen omfattar också garantier, kreditgivningsförbindelser, beviljade limiter och derivatkontrakt och andra avtal som ger upphov till kreditrisk.

2 2(7) a) Mål för kreditgivningen. Då målen ställs upp skall kreditinstitutets allmänna mål och strategier för affärsverksamheten beaktas liksom även de krav som kreditin- stitutets verksamhetsidé, företagskultur och etik ställer. Målen skall återspegla kreditinstitutets specialkunnande. De kan gälla bl.a. lönsamhet eller produkter och marknader (kredittyper, branscher, kundgrupper, regioner, länder). Med kunder avses person- och företagskunder som kreditinstitutet har beviljat krediter, garantier, kreditgivningsförbindelser eller limiter. Med kunder avses också motparter i derivatkontrakt och i andra avtal som ger upphov till kreditrisker. Med kundhelhet avses sådana kunder som hör till samma koncern som kunden eller annars står i väsentlig ekonomisk intressegemenskap med kunden. Med kreditrisk avses att kunden eventuellt inte fullgör de förpliktelser som uppkommer till följd av kreditförhållandet och att den säkerhet som ställts inte täcker kreditinstitutets fordran. c) Principer för risktagning. Syftet med Nedan presenteras inledningsvis de allmänna principerna för hantering av kreditrisker (avsnitt 2). Härefter preciseras riskklassificeringen och uppföljningen av kunder (avsnitt 3), kreditanalys (avsnitt 4) och viktiga principer för kreditbeslut (avsnitt 5). 2 Allmänna principer för hantering av kreditrisker Kreditinstitutet skall ha skriftliga principer för kreditgivning och hantering av kreditrisker. Principerna skall vara godkända av direktionen och fastställda av förvaltningsrådet och de skall gälla kreditinstitutet och de sammanslutningar som hör till dess konsolideringsgrupp. Principerna för kreditgivning och riskhantering skall stå i samklang med kreditinstitutets allmänna strategi för affärsverksamheten. Principerna skall uppdateras och ses över regelbundet. Principerna för hantering av kreditrisker med åtföljande verksamhetsanvisningar skall utarbetas så att de så väl som möjligt motsvarar kärnan och särdragen i kreditinstitutets verksamhet. Följande områden skall särskilt uppmärksammas: b) Utgångspunkt för kreditgivningen. Utgångspunkten är att en kredit i första hand beviljas enligt projektets lönsamhet och kundens betalningsförmåga. principerna för risktagning är att de tillhurudana och hur stora kreditrisker kredi- sammans med målen för kreditgivningen skall styra kredit- och kontraktstockens struktur och volym. Alla funktioner som ger upphov till kreditrisker skall identifie- ras och tas med i kreditriskkontrollen. Av principerna för risktagning skall det framgå tinstitutet är berett att ta i sin kreditgivning och hur risktagningen begränsas. Den viktigaste metoden för begränsning av riskerna är ett täckande limitsystem, som omfattar limiter för t.ex. länder, branscher, kunder och produkter. De principer som skall till- ämpas vid diversifiering av risker, skydd 1 mot risker, utbyte av risker och avveckling av risker skall fastställas. 1 Med utbyte av risker avses t.ex. minskning av en kreditrisk eller en riskkoncentration genom ökning av ränterisken eller utbyte av fordringar. Kreditrisken byts ut mot en investeringsrisk t.ex. då kreditinstitutet förvärvar ett temporärt eller ett annat innehav av ett kundföretags aktier.

3 3(7) d) Principer för riskmätning. Principerna anger hur kreditriskerna i kredit- och kontraktstocken skall mätas och de utgör grunden för kreditriskkontrollen. Utgångspunkten bör vara att kreditinstitutet tar endast sådana kreditrisker som kan mätas med tillräckligt stor tillförlitlighet. Kreditinstitutet skall ha i förhållande till verksamheten tillräckliga metoder för att beräkna kreditriskerna i olika typer av krediter, garantier, derivatkontrakt och andra avtal. Då kreditinstitutets totala kreditrisk mäts skall också de ändringar som påverkar kreditportföljens och säkerheternas värde beaktas, dvs. utvecklingen av kundernas ekonomi, ändringar i marknadspriserna osv. Parallellt med mätningen av den totala kreditrisken skall kreditinstitutet också göra en kreditförlustbedömning av hela kreditportföljen. För varje enskild kund skall kreditrisken mätas regelbundet under hela den tid kreditförhållandet är i kraft. e) Principer för introduktion av nya produkter som ger upphov till kreditrisker. Särskild uppmärksamhet krävs då kreditinstitutet inleder verksamhet med produkter för vilka marknader, prissättning, avtalsjuridik, riskhantering och bokföring är nya för kreditinstitutet. Innan de nya produkterna introduceras är det viktigt att klargöra hur de passar in i kreditinstitutets kreditstrategi. f) Kreditgivningsbefogenheter. Principerna för hantering av kreditrisker måste omfatta de kreditgivningsbefogenheter som skall tillämpas på olika organisationsnivåer. Kreditgivningsbefogenheterna skall bestyrka beslutsprocessen i olika situationer. Kreditgivningsbefogenheterna skall uppdateras och ses över regelbundet. De skall för sin del säkerställa att kreditgivningen hålls inom de uppställda målen och totallimiterna. g) Riskklassificering av kunder och krediter. Kreditinstitutet skall ha principer för riskklassificeringen av kunder och krediter. De fastställda principerna skall iakttas också i de sammanslutningar som hör till kreditinstitutets konsolideringsgrupp. Kreditinstitutets kreditportfölj skall enligt denna klassificering kunna fördelas kundvis och kundhelhetsvis på interna riskklasser och i mån av möjlighet också på de riskklasser som tillämpas av offentliga ratinginstitut. h) Självfinansiering, säkerheter och specialvillkor. Principerna för kreditgivning skall omfatta principer för självfinansieringsandelen, säkerheter och specialvillkor. Om en kredit beviljas utan säkerhet, skall det också för detta finnas i förväg fastställda principer. i) Organisering av beslutsfattande och riskhantering. Av principerna för kreditgivningen skall framgå hur kreditinstitutet skall bereda, fatta och följa upp kreditbeslut. Speciell vikt skall fästas vid att dessa funktioner är självständiga och oberoende av varandra. j) Kontrollsystem. Kreditinstitutets interna kontrollsystem skall fungera så att direktionen med hjälp av systemet kan övervaka att de fastställda principerna för kreditgivning och hantering av kreditrisker iakttas. Riskkontrollen skall täcka alla funktioner som ger upphov till kreditrisker. Kontrollsystemet skall kompletteras med en regelbunden intern granskning. k) Personal. Kreditinstitutet skall ha en tillräckligt stor, sakkunnig personal som bereder, fattar beslut om, följer upp och kontrollerar krediterna.

4 4(7) 3 Riskklassificering och uppföljning av kunder c) Principer för kunduppföljning. Kreditinstitutet skall ha ett uppföljningssystem som ger larm om en kund avviker från sin förbindelse gentemot kreditinstitutet eller om det inträffar en väsentlig förändring till det sämre i kundens verksamhet. För kunduppföljningen skall det finnas principer också för uppföljningen av problemkunder. Om specialvillkor används i kreditgivningen skall kreditinstitutet ha beredskap att vid kunduppföljningen följa upp användningen av dem. Direktionen skall fastställa de riskklassifi- Av principerna för och anvisningarna om kuncerings- och uppföljningssystem som skall duppföljning skall t.ex. framgå tillämpas i kreditinstitutet och de sammanslutningar som hör till dess konsoliderings- - i vilka fall riskklassificeringen av kunderna grupp. Av riskklassificeringsprinciperna skall skall grunda sig på en regelbunden uppföljframgå vilka kunder riskklassificeringen gäller ning av kundernas ekonomi och i vilka fall och vilka kunder den inte gäller. Riskklassifi- på en enda bedömning ceringen skall omfatta kreditinstitutets alla viktiga kunder. Riskklassificeringen skall - i vilka fall en företagsanalys, en bokslutsabasera sig på kundens och kundhelhetens nalys eller en annan motsvarande analys av ekonomiska ställning och dess förväntade kunderna skall utföras utveckling. Ett uppföljningssystem skall dessutom producera information om kreditrisken - hur uppföljningen under räkenskapsperiokundvis, kreditinstitutets totala kreditrisk och derna skall skötas, t.ex. kassaflödesanalyförändringarna i dessa. ser I riskklassificeringen och uppföljningen skall - hur ofta riktigheten av uppgifterna om följande områden särskilt beaktas: kundhelheter, totalbeloppet av krediter, garantier eller andra förbindelser som beviljats en kund samt säkerheternas volym och värde skall kontrolleras och uppdateras a) Regelbunden riskklassificering. Kreditinstitutet skall ha principer för klassificering av nya kunder och kontroll av klassificeringen av gamla kunder. Riskklassificeringen av nya viktiga kunder skall göras innan den första krediten beviljas. Företagskundernas riskklass skall kontrolleras regelbundet minst en gång per år. - d) i vilket skede kreditinstitutet skall inleda en effektiverad uppföljning av en kund vars betalningsförmåga försvagas och vilka åtgärder som skall vidtas. Bedömning av största tänkbara förlust. b) Kundens verksamhetsmiljö. Då en kund riskklassificeras skall kundens verksamhetsland och bransch beaktas samt den kundhelhet som kunden tillhör. Åtminstone i de riskklasser som medför den största risken skall för varje kundhelhet separat bedömas den förlust som kunde uppstå för kreditinstitutet vid en konkurs (bedömning av effekterna av det sämsta tänkbara alternativet). e) Ansvar för kundförhållanden. Kreditinstitutet skall ha principer för kundansvaret. Utgångspunkten skall vara att det åtminstone för varje viktig kund eller kundhelhet skall utses en person eller enhet som ansvarar för kunduppföljningen och rapporteringen.

5 5(7) 4 Kreditanalys Kreditbeslutet skall grunda sig på en kreditanalys. Kreditanalysen skall ge en tillräckligt täckande bild av den kreditsökande och av det projekt som skall finansieras. Till principerna för kreditgivning och riskhantering skall fogas anvisningar om kreditanalysens innehåll och omfattning. Av anvisningarna skall framgå omfattningen av kreditanalysen i fråga om olika kunder och krediter av olika typer och storlekar. I kreditanalysen skall särskild vikt fästas vid följande områden: a) Utredning om den kreditsökande. Speciellt för företagskundernas del skall den eventuella kundhelhet framgå till vilken kunden hör samt företagets ägare och alla de som utövar den faktiska bestämmanderätten. b) Krediter, garantier och limiter som beviljats kunden och kundhelheten samt derivatkontrakt med tillhörande säkerheter. För gamla kunders vidkommande skall kundens nuvarande riskklass och eventuella observationer vid kunduppföljningen också uppges i analysen. c) Analysering av företagskunder. Kreditanalysen av företagskunder omfattar dessutom följande delområden: - Utredning om utvecklingen av företagets ekonomi i ljuset av historiskt bokslutsmaterial och annat material åtminstone för de tre senaste åren samt för tiden efter det senaste bokslutet, t.ex. med hjälp av faktiska kassaflöden. - Utredning om det land och den bransch där företaget verkar. Speciell uppmärksamhet skall fästas vid konkurrenssituationen, kapacitetsutnyttjandet och konjunkturkänsligheten inom branschen. - Bedömning av företagsledningens kapacitet och sakkunskap. d) Prognos för utvecklingen av kundens ekonomi. Enligt en prognos för utvecklingen av kundens ekonomi bedöms kundens möjligheter att återbetala krediten. Prognoserna görs lämpligen med hjälp av kassaflödesanalyser på basis av såväl den sannolika utvecklingen av kundens ekonomi som ett pessimistiskt scenario. e) Kreditens användningssyfte. Genom en utredning av kreditens användningssyfte skall kreditinstitutet säkerställa att krediten överensstämmer med principerna för kreditgivningen. f) Kundens självfinansieringsandel i det projekt som skall finansieras. Kundens självfinansieringsandel skall utredas och bedömas i förhållande till kreditinstitutets anvisningar för kreditgivning. Samtidigt skall också projektets totalfinansiering utredas. g) Källor för återbetalning av krediten. Då kreditbeslutet fattas måste kreditinstitutet känna till från vilka källor kunden ämnar betala tillbaka sin kredit. Källor för återbetalning av en kredit är t.ex. löneinkomst, intern finansiering inom företag, refinansiering och realisering av egendom. Då betydelsen av de olika återbetalningsalternativen bedöms skall källornas oberoende av varandra beaktas. h) Utredning av de viktigaste riskerna. För varje objekt som skall analyseras görs en förteckning över de viktigaste riskerna, t.ex. en nedgång i priset på de produkter som företaget säljer, ett beroende av att ett annat av kundens projekt lyckas, annan förlustbringande

6 6(7) verksamhet som bedrivs av kunden, nya konkurrenter på marknaden, åtgärder av myndigheterna och löneinkomstbortfall. avkastningsvärde och dessas uppskattade utveckling under kreditens giltighetstid beaktas. i) Sammandrag av de starka och svaga sidorna hos kunden och det projekt som skall finansieras samt motiverat kreditförslag. 5 Kreditbeslut För varje kredit skall det finnas ett dokumenterat kreditbeslut. Utöver beslutet skall det för krediterna i den utsträckning som direktionen fastställt finnas en kreditansökan, en kreditanalys och ett kreditförslag. e) Kreditbeslutets innehåll. Kreditbeslutets innehåll och grunderna för att krediten beviljats skall i detalj framgå av kredit- beslutet eller bilagorna till det. Beslutet skall innehålla bl.a. följande: I principerna för beslutsfattandet skall följande områden särskilt uppmärksammas: a) Beslutanderätt. Kreditbeslutet får fattas endast av en därtill befullmäktigad person eller beslutsenhet enligt fastställda befogenheter. b) Uppdelning av uppgifterna på beredning och beslutsfattande. Beredningen av kreditbeslutet och beslutsfattandet skall skiljas åt. Endast i de fall som direktionen särskilt angett får en och samma person såväl lägga fram kreditförslaget som fatta kreditbeslutet. c) Prissättning av krediterna. Kreditinstitutet skall ha principer för prissättning av krediter. Av principerna skall det framgå bl.a. hur kundens ekonomi och risk, säkerheter och andra frågor skall beaktas i priset på krediten. d) Säkerheter. Då säkerhetens art bedöms skall säkerhetsvärdets beroende av utvecklingen av det projekt som skall finansieras eller av kundens ekonomi beaktas. Personsäkerheternas särprägel skall beaktas vid bedömningen av säkerheterna. Då värdet fastställs för realsäkerheter skall säkerhetsobjektets marknadsvärde och Om kunden på grundval av kreditanalysen inte har förutsättningar att betala tillbaka krediten på annat sätt än med intäkterna från realisering av säkerheten skall i regel kredit inte beviljas. Om återbetalningen av krediten baserar sig på realisering av säkerheten skall särskild uppmärksamhet fästas på att säkerhetens avkastnings- och marknadsvärde säkerställer återbetalningen så länge kreditförhållandet är i kraft. - kreditbelopp, kredittid, tidtabell för återbetalningen - ränta, räntebindningar, expeditionsavgifter och arvoden - beloppet av kundens självfinansiering - säkerhetens belopp och art - övriga villkor. Specialvillkor får användas enligt de principer som direktionen fastställt för dessa och uppföljningen av dem. Specialvillkoren och ändringarna av dem skall dokumenteras. Specialvillkor skall användas med måtta sett från kundens synvinkel. f) Exceptionella kreditbeslut. Kreditinstitutet skall ha principer för exceptionell kreditrisktagning. Principerna skall också omfatta förfaranden för hantering av problemkunders kreditansökningar, t.ex. ränteeftergifter eller omreglering av krediter och säkerheter.

7 7(7) g) Utbetalning av krediten till kunden. Kreditbeloppet kan betalas ut till kunden då de dokument som krävs för kreditutbetalningen har överlåtits till kreditinstitutet i den utsträckning som förutsätts i kreditinstitutets interna anvisningar. Detsamma gäller i tilllämpliga delar också ställande av garanti och ingående av en förbindelse eller ett derivatkontrakt. h) Dokumentering. Av kredithandlingarna skall de olika skedena i beslutsprocessen och namnen på de personer som deltagit i beredningen och beslutsfattandet framgå. Kredithandlingarna och säkerheterna skall förvaras så länge kreditrisken existerar, dock minst så länge krediten är obetald. 6 Information och kontroll Direktionen skall se till att personalen känner till de principer som direktionen fastställt för hantering av kreditrisker och de verksamhetsanvisningar som gjorts upp på basis av dessa principer. Direktionen skall med hjälp av ett internt kontrollsystem och den interna revisionsenheten övervaka att principerna följs.