Kommunrapport Kumla. Redovisning av resultaten från projektet MIFO-inventering av förorenade områden i Örebro län

Transkript

1 Kommunrapport Kumla Redovisning av resultaten från projektet MIFO-inventering av förorenade områden i Örebro län Kvarntorpshögen, ett resultat efter decennier av alunskifferförbränning. Borrningar i högen visar att temperaturer uppemot o C förekommer i de centrala delarna på cirka 15 meters djup (Foto: Johan Eldin). Publ. nr 2006:2

2

3 Förord Länsstyrelsen i Örebro län bedriver, liksom övriga länsstyrelser, ett långsiktigt arbete för att identifiera, riskklassificera och efterbehandla förorenade områden i länet. Denna rapport sammanfattar en inventering av förorenade områden i Kumla kommun. Inventeringsarbetet har utförts av Linda Ormann, Johan Eldin och Lena Andersson i samarbete med Kumla kommun. Fredrik Boström har svarat för samordningen av arbetet som har genomförts under perioden juni till december Finansiering har skett med medel från Naturvårdsverket. Rapporten har författats av Johan Eldin och Linda Ormann. Örebro, december 2005 Jan Johansson Miljöskyddsdirektör

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Metod Objekt i Länsstyrelsens inventeringsprojekt MIFO-inventering i Kumla kommun Kvarntorpsområdet Resultat Inventerade objekt Diskussion Bensinstationer Motivering till riskklassningen Litteratur Referenser...12 Bilaga 1: Potentiellt förorenade områden i Kumla kommun... I Bilaga 2: GIS-lager som använts vid inventeringen...v Bilaga 3: Förkortningar och begrepp...viii

5 1. Inledning Naturvårdsverket fick år 1990 i uppdrag att planera för åtgärder för efterbehandling och sanering av förorenade områden. Naturvårdsverket genomförde en branschkartläggning (BKL) åren för att identifiera de största och allvarligaste områdena/branscherna i landet. De branscher som studerades blev indelade i riskklasser (Naturvårdsverket, 1995). I april 1999 antog riksdagen femton miljömål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. För att konkretisera miljöarbetet, antog riksdagen flera delmål på vägen till miljömålen. Enligt delmålet Giftfri miljö ska förorenade områden vara identifierade senast år 2005, och inom minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön ska arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år Minst 50 av de områden där arbete påbörjats ska dessutom vara åtgärdade. Delmålet ersattes den 25 november 2005 av två nya delmål. I de nya delmålen anges att samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som idag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 210. Delmålen anger också att under perioden ska åtgärder ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak är löst senast år Länsstyrelsen i Örebro län utförde en översiktlig inventering 1997 med syfte att identifiera potentiellt förorenade områden. Dessa objekt riskklassades till största delen enligt BKL. År 1999 kom Naturvårdsverkets modell Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO) med syfte att möjliggöra riskbedömningar med rimlig säkerhet på ett enhetligt sätt i hela landet. Riskbedömningen kan göras i två faser. Fas 1 innebär orienterande studier där det sammanställs vilka uppgifter som finns i arkiv samt om det till exempel finns någon före detta anställd som kan ge information om hur hanteringen av kemikalier gått till. Fas 2 innebär översiktliga undersökningar med analyser av markprover tagna där verksamheten varit igång. En fas 2 undersökning kan tydligare redogöra för vilka föroreningar som finns vid den aktuella verksamheten. Resultatet av bedömningen innebär att objekten inordnas i en av fyra riskklasser (Naturvårdsverket, 1999): Klass 1: Klass 2: Klass 3: Klass 4: Mycket stor risk för människors hälsa och miljö Stor risk för människors hälsa och miljö Måttlig risk för människors hälsa och miljö Liten risk för människors hälsa och miljö År 2002 påbörjades en kommunvis inventering av Örebro län och 2005 var det Kumlas tur. Enligt MIFO-metodiken gicks alla potentiellt förorenade områden igenom och fördes in i MIFO-databasen. Enligt MIFO-metodiken ska objekten identifieras och eventuellt även inventeras. Identifiering innebär registrering av bransch och koordinater, medan inventering är mer djupgående och inkluderar arkivsökning och riskklassning. 2. Syfte Syftet med inventeringen är att den ska utgöra ett underlag för planering och prioritering för att genomföra efterbehandling av förorenade områden. Rapporten syftar till att beskriva det aktuella läget för kommunen vad gäller antalet förorenade områden, vilka objekt som är klassade i riskklass 1 och 2 enligt MIFO fas 1 samt redogöra för vilka objekt som är identifierade i kommunen. 1

6 Verksamheter i drift ska endast identifieras och lagras i MIFO-databasen. Riskklassningen av dessa är tänkt att ske genom den ordinarie tillsynen och då framför allt av verksamhetsutövaren själv. 3. Metod Metoden som använts är Naturvårdsverkets MIFO-modell. Modellen är till för att användas vid inventeringar och undersökningar av förorenade platser i Sverige. Genom att samma metod används för hela landet blir resultatet jämförbart med andra undersökningar och en vedertagen riskklassning kan genomföras. MIFO -modellen är uppdelad i två faser. I fas 1 genomförs orienterande studier med uppgiftsinsamling, platsbesök och intervjuer med berörda parter samt en preliminär riskklassning. De uppgifter man samlar in under fas 1 berör bl.a. områdets historik, spridningsförutsättningar, föroreningarnas farlighet och administrativa uppgifter. De objekt som i MIFO fas 1 får riskklass 1 eller 2 kommuniceras med verksamhetsutövare, fastighetsägare och kommun för att kvalitetssäkras. Dessutom prioriteras dessa objekt till MIFO fas 2, vilket innebär mer djupgående undersökningar än de som blivit utförda under fas 1. Enligt riktlinjerna för MIFO-modellen får inte riskerna underskattas, men de ska heller inte överskattas. Ju större osäkerheter som finns i underlaget desto strängare bedömningar bör göras. 3.1 Objekt i Länsstyrelsens inventeringsprojekt Naturvårdsverkets riktlinjer för inventeringen innebär vissa inskränkningar. Naturvårdsverket har sammanställt en branschlista som anger vilka typer av verksamheter som Länsstyrelserna får använda statliga medel för inventering respektive identifiering. Branschlistan består av fyra delar: Branscher där objekten ska inventeras Branscher där objekten endast ska identifieras och branschklassas Branscher där objekten inte ens ska identifieras Branscher där inventering och identifiering i första hand ska utföras av andra aktörer (t.ex. SPIMFAB och kommuner) Länsstyrelsernas arbete koncentreras till de objekt som skall inventeras eller identifieras med bidrag från Naturvårdsverket. Ett objekt är identifierat när uppgifter om bransch, fastighetsbeteckning och koordinater fastställts i MIFO. Ett objekt är inventerat då det är riskklassat enligt MIFO fas 1. För anläggningar där verksamheten fortfarande är i drift bör inventeringsarbetet drivas i den ordinarie tillsynen. Därför har dessa objekt endast identifierats. Samtliga objekt som angetts att de ska inventerats har blivit inventerade och riskklassade enligt MIFO. 2

7 3.2 MIFO-inventering i Kumla kommun Inventeringsarbetet har bedrivits genom arkivsökningar i Länsstyrelsens arkiv, Örebro stadsbibliotek (Saxons hembygdssamling), Arkivcentrum samt Länsarvet. Insamling av underlagsmaterial har skett genom att använda brunnsarkivet och jordartskartor från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Information har även hämtats ur Länsstyrelsens inventering av sågverk, försvarets inventering av miljöfarliga lämningar, Länsstyrelsens inventering av gamla avfallsupplag, SPIMFAB:s listor över objekt i Örebro län samt Lantmäteriets fastighetsdatasystem (FDS) (se även avsnitt 6 och 7 samt bilaga 2). Efter insamlande och registrering av material togs kontakt med Peter Eriksson (Miljö- och byggnadsnämnden, Kumla kommun) för att diskutera vissa objekt. Därefter gjordes platsbesök på bl.a. Norrsjön rödfyr, Hynneberg rödfyr 1 & 2 och Amanatidis import och export AB samt att Peter Eriksson besöktes för att diskutera objekt och få ytterligare information. Rödfyrarna valdes ut för platsbesök eftersom de bedömdes allvarliga ur miljösynpunkt och utförliga uppgifter saknades. Amanatidis import och export AB valdes ut för det var oklart över hur stor verksamheten varit. Efter platsbesöken fördes informationen in i databasen och kompletterades med ytterligare data från olika GIS-skikt (se bilaga 2). 4. Kvarntorpsområdet Kvarntorpsområdet är ett av Sveriges mest förorenade områden enligt Björn Lindbom på SGU. Föroreningssituationen i området är mycket omfattande, både när det gäller mark och vatten. De föroreningar som det främst rör sig om är metaller, olja, PAH, PCB och dioxiner. Historik Under andra världskriget så fick Sverige det svårt med importen av olja. Därför gjordes det försök att utvinna olja ur inhemska råvaror gjordes en utredning av SGU som visade att Kvarntorpsområdet kunde vara lämpligt för exploatering om produktion av inhemsk olja måste ske. Svenska Skifferoljeaktiebolaget (SSAB) bildades och ett skifferoljeverk byggdes. Den första oljan utvanns 1942 ur alunskiffer och verksamheten pågick till 1945, då bensin, olja och svavel framställdes. Efter kriget så utvidgades verksamheten till att även börja producera gasol, ammoniak, ammoniumsulfat, jordbruks- och murbrukskalk samt kalksandsten. Dessutom började AB Atomenergi utvinna uran ur alunskiffer (1949). Enligt riksdagens beslut 13 juni, 1961 så avvecklades skifferoljetillverkningen i Kvarntorp. I januari 1962 såldes ammoniakverket och oljeförgasningsverket till Svenska Salpeterverken AB (SSV). I april 1962 såldes distribution och försäljningsrörelse för gasol till Svenska Esso AB. Atomenergis verksamhet i Kvarntorp avvecklades 1964 och i september 1965 såldes resten av anläggningen (utom askhögen) till Yxhult Stenhuggeri AB (senare Ytong AB). Yxhult lade ned sin skifferoljeverksamhet i oktober Yxhult startade en ny fabrik för framställning av lättbetong samt en sandstensgruva (1968). Flera kemiska industrier etablerade sig inom det gamla SSAB-området startade Aminkemien fabrik för framställning av baskemikalier för tvättmedel och i början av 1970-talet bildades Ferriklor AB 3

8 (senare Kemwater). Ferriklor framställde fällningskemikalier, för bland annat kommunala reningsverk, ur förbrukade betbad från industrier. När SSAB upphörde med sin produktion gjordes vissa återställningsarbeten för att förbättra miljön kring skifferbrotten lades ammoniakfabriken ned som då drivits av SSV och Supra AB. Supra utarbetade i samband med nedläggningen, en återställningsplan i samarbete med Koncessionsnämnden, Länsstyrelsen och Kumla kommun. Kumla kommun övertog askhögen samt kringliggande områden för att inrätta ett fritidscentrum för olika sportaktiviteter i november 1982 och fick i och med övertagandet ett bidrag av SSAB som slutlig ersättning för kommunens åtaganden (Kemakta, 1996). Idag bedrivs det bland annat en bildemontering, kemikalietillverkning, asfalt- och betongtillverkning, lagring och behandling av miljöfarligt avfall samt avfallssortering och deponering. Ett flertal undersökningar har genomförts i Kvarntorpsområdet. Kemakta genomförde, på uppdrag av SGU, 1996 en inventering och riskklassning (enligt fas 1) på 35 objekt. SGU fick 2001, ett uppdrag att kartlägga förorenade områden som orsakats av statliga bolag som idag är nedlagda. Kvarntorp var ett av fyra påkomna områden. Kemakta genomförde även en studie av grundvattensystemet SWECO Viak AB genomförde, på uppdrag av SGU, 2005 en studie av Kvarntorpshögen, vars volym uppskattas till cirka 40 miljoner m 3, samt en förstudie Kvarntorpsområdet - Undersökning avseende markföroreningar. Det finns idag två ansvarsutredningar gjorda (Länsstyrelsen i Örebro län, 2002 & Länsstyrelsen i Örebro län 2006) för delar av Kvarntorpsområdet, men det är i skrivandets stund oklart exakt hur ansvaret fördelas för efterbehandlingskostnaderna. Kvarntorpsområdet är cirka 6,5 km 2 och innefattar många objekt med mycket stor risk för människa och miljö, vilket visas i figur 1. 4

9 0 0,5 1 Km Förorenad_mark_jan2006_MIFO_fas2_intern Fas 2 - Översiktliga undersökningar $1 Riskklass 1 - Mycket stor risk för människors hälsa och m $1 Riskklass 2 - Stor risk för människors hälsa och miljö $1 Riskklass 3 - Måttlig risk för människors hälsa och miljö $1 Riskklass 4 - Liten risk för människors hälsa och miljö Förorenad_mark_jan2006_MIFO_fas1_intern Fas 1 - Orienterande studier!( Riskklass 1 - Mycket stor risk för människors hälsa och m!( Riskklass 2 - Stor risk för människors hälsa och miljö!( Riskklass 3 - Måttlig risk för människors hälsa och miljö!( Riskklass 4 - Liten risk för människors hälsa och miljö!( Endast branschklassad eller i drift Copyright Lantmäteriet Ur GSD-Fastighetskartan ärende /188 T. Figur 1. Kvarntorpsområdet i Kumla kommun. 5

10 5. Resultat I Kumla kommun har 220 potentiellt förorenade områden kunnat identifieras. Objekten visas på kartan i figur 2 och i listan i bilaga 1. Samtliga dessa har förts in i MIFO-databasen. 55 objekt har riskklassats enligt MIFO fas 1 (35 är gjorda av Kemakta), varav 11 objekt bedömts som mycket stor risk för människa och miljö och riskklassats enligt MIFO fas 2 av SGU i samarbete med SWECO Viak. Resterande objekt har endast identifierats och/eller riskklassats enligt branschkartläggningen. Att de flesta objekt endast identifierats beror på att de är i drift, tillhör en bransch som endast ska identifieras eller tillhör en bransch som ska inventeras av andra aktörer (se avsnitt 3.1). I figur 1 redovisas hur olika branscher är fördelade i MIFO-databasen. I branschen övrigt finns objekt som inte passar någon annanstans, som t.ex. Södra diket (objekt 31) i Kvarntorp. Bransch Gummiproduktion Oljedepå Garveri Förbränningsanläggning Asfaltsverk Mellanlagring av avfall Mellanlagring av farligt avfall Kemtvätt Bilskrot och skrothandel Övrig organisk kemisk Betong- och cementgjuteri Ytbehandling av trä Olycksplats Skjutbana Betning av säd Avloppsreningsverk Textilindustri Plantskola, Handelsträdgård Sågverk Kommunal avfallsdeponi Bilvårdsanläggning Tryckeri Grafisk industri Övrig oorganisk kemisk Gruva och upplag Anläggning för miljöfarligt Bensinstation Övrigt Verkstadsindustri Antal Figur 2. Antal objekt i MIFO-databasen inom varje bransch i Kumla kommun. 6

11 Copyright Lantmäteriet Ur GSD-Fastighetskartan ärende /188 T. Figur 3. Potentiellt förorenade områden i Kumla kommun. 5.1 Inventerade objekt Resultatet av de objekt som inventerats och riskklassats av Länsstyrelsen i Örebro enligt MIFO fas 1 ses i tabell 1. Inga objekt som inventerats av Länsstyrelsen i Örebro enligt MIFO fas 1 har tilldelats riskklass 1. Kemakta inventerade objekt i Kvarntorp. Resultatet av Kemaktas inventering och riskklassning (MIFO fas 1) ses i tabell objekt som av Kemakta riskklassats som 1:or har SWECO Viak och SGU prioriterat och genomfört MIFO fas 2 undersökningar på. Resultatet av fas 2 undersökningarna ses i tabell 3. 7

12 Tabell 1. Objekt riskklassade av Länsstyrelsen i Örebro enligt MIFO fas 1 i Kumla kommun. Bransch Antal i riskklass Antal i riskklass Antal i riskklass Antal i riskklass Grafisk industri 9 1 Textilindustri 3 3 Gruvor och upplag 3 Bilskrot 1 Tabell 2. Objekt riskklassade av Kemakta enligt MIFO fas 1 i Kumla kommun. Bransch Antal i riskklass Antal i riskklass Antal i riskklass Antal i riskklass Övrig oorganisk kemisk industri 7 1 Gruvor och upplag 3 3 Övrigt 5 Sediment 4 1 Övrig organisk kemisk industri 2 1 Anläggning för miljöfarligt avfall 1 1 Kommunala avfallsdeponier 1 1 Avloppsreningsverk 1 Betong- och cementindustri 1 Bilskrot och skrothandel 1 Oljedepåer 1 Tabell 3. Objekt riskklassade av SWECO Viak & SGU enligt MIFO fas 2 i Kumla kommun. Bransch Antal i riskklass Antal i riskklass Antal i riskklass Antal i riskklass Övrig oorganisk kemisk industri 2 2 Övrigt Sediment 1 Övrig organisk kemisk industri 1 Oljedepåer 1 8

13 6. Diskussion Av totalt 220 registrerade objekt i kommunen har 55 stycken inventerats enligt MIFO fas 1. Den riskklass som de inventerade objekten erhållit är baserade på den information som tagits fram angående objekten. Mängden information som kunnat tas fram har varierat, vilket gör att även säkerheten i bedömningen varierar. Dock innebär en fas 1 inventering endast att en preliminär riskklassning görs, och en MIFO fas 2 inventering med mer utförliga undersökningar krävs för att fastställa en riskklass med större noggrannhet. 6.1 Bensinstationer Enligt Naturvårdsverkets direktiv skall bensinstationer som ingår i SPIMFAB:s (Svenska Petroleum Institutet Miljösaneringsfond AB) undersökningar endast lagras i MIFOdatabasen. Utöver SPIMFAB:s objekt finns ett antal bensinstationer som endast ska identifieras. Bensinstationer som inte ingår i SPIMFAB är de som är nedlagda innan den 1 juli 1969 eller efter den 31 december 1994, samt bensinstationer som inte är anmälda till SPIMFAB. Bensinstationer som ej ingår i SPIMFAB branschklassas som 2:or. Det är den enda branschen som har den branschklassen som ej ska inventeras. 6.2 Motivering till riskklassningen Nedan redovisas de motiveringar som ligger till grund för MIFO-klassningen för de objekt (3 stycken rödfyrhögar) som Länsstyrelsen i Örebro tilldelade riskklass 2. Fastighetsägare, eventuell verksamhetsutövare samt aktuell myndighet har delgivits information om dessa objekt. Motiveringar för objekt som riskklassats av Kemakta och SWECO Viak finns i konsulternas egna rapporter (Kemakta, 1996 och SWECO Viak & SGU, 2005). Redovisade motiveringar är inte självständiga texter utan utgör en del av de uppgifter och bedömningar som är registrerade i MIFO-databasen. För en komplett bild över situationen kring objekten hänvisas till ursprungstexten i MIFO-databasen. Historik rödfyrhögar Från slutet av 1700-talet och ända fram till mitten av 1900-talet har alunskiffer brutits för att användas som bl.a. bränsle vid kalkbränning. Den restprodukt (skifferaska) som bildades benämns rödfyr p.g.a. den rödaktiga färgen. Kalkugnarna byggdes upp i närheten av brotten där brytningen av kalkstenen skedde, för att slippa långa och besvärliga transporter. Efter att den brända kalken hade tagits omhand och transporterats bort deponerades restprodukten, rödfyren, i stora högar i närheten av kalkugnarna. Rödfyr liknar vittrat gruvavfall. De föroreningar som förekommer i högst halter är främst arsenik, uran, vanadin och molybden. Rödfyren innehåller även andra tungmetaller men i lägre koncentrationer. Uran har en naturlig nedbrytningskedja där radon är ett av stegen. Inandning av uranhaltigt damm kan innebära en hälsorisk. Dock är radioaktiva isotopers lakbarhet låg i rödfyr. Genom kontakt med syre vittrar sulfidmineralerna och ett surt och tungmetallhaltigt lakvatten uppstår som kan påverka omgivningen. Hynneberg 1 rödfyr (riskklass 2) Volym m 3. Objektet ligger i utkanten av ett industriområde som är inhägnat. Sjön som är närrecepient, är själva brottet. 9

14 Hynneberg 2 rödfyr (riskklass 2) Volym m 3. Objektet ligger i utkanten av ett industriområde som är inhägnat. Sjön som är närrecepient, är själva brottet. Det ligger en bergborrad brunn cirka 230 meter från Hynneberg 2. Det är idag oklart vad brunnen har för funktion. Norrsjön rödfyr (riskklass 2) Volym > m 3. Objektet ligger i utkanten av ett industriområde som är öppet. Sjön som är närrecepient, är själva brottet. Det ligger en brunn cirka 10 meter från rödfyrhögen. Det är idag oklart vad brunnen har för funktion. 10

15 7. Litteratur Nedanstående litteratur har använts vid inventeringen: Allmänt Metodik för Inventering av Förorenade Områden, Rapport 4918, Naturvårdsverket, 1999 Branschkartläggningen, Etapp1, En inventering av efterbehandlingsbehovet i Sverige för industriellt förorenade deponier, markområden och sediment, Statens naturvårdsverk, 1992 Branschlista, Branscher inom vilka objekten ska inventeras respektive endast identifieras i det efterbehandlingsarbete som utförs med bidrag från Naturvårdsverket. Naturvårdsverket, 2004 Informationskällor hos Länsstyrelsen Databas EMIssionsRegistret, 1997 Databas industrihistoriska inventeringen, Länsstyrelsen i Örebro län, 2003 Databasregister över gruvor och nyttostenbrott i Örebro län, 1992 FastighetsDataSystemet från Lantmäteriverket Inventering Impregnerings- och sågverk i Örebro län, Länsstyrelsen i Örebro län, 1974, 1980 och 1986 Metalläckage från gruvavfall i Örebro län, SGU, 1992 Näringslivsregistret från Bolagsverket Industriella vatten- och luftutsläpp i Örebro län 1980, nr 1981:6 Resultat av riktad branschtillsyn kemtvättar , Yrkesinspektionen, Örebro distrikt, 1981 Informationskällor på Internet Företagsarkivet i Örebro län ( Gula sidorna ( Kumla kommun ( Stadsbibliotek Andersson och Ekberg, Kumla ett halvsekel som stad, (1992) Helander, Kumla i bild (1967) Helander, Kumla socken och municipalsamhälle, (1925) Lindsten, A-S., m.fl., Sköllerstabygden, del 2, 1984 Kumla Lindsten, A-S., m.fl., Sköllerstabygden, del 3, 1992 Kumla Örebro läns förvaltning och bebyggelse 2 (3) Närke, 1949 Övriga informationskällor Kumla Hembygdsförening Status SPIMFABprojekt i Örebro län 11

16 8. Referenser Nedan redogörs för de litteraturhänvisningar som finns i rapporten Kemakta, Efterbehandling i Kvarntorpsområdet Översiktlig inventering och riskklassificering Länsstyrelsen i Kronobergs län, Inventering av förorenade områden träskyddsbranschen i Kronobergs län. Inventering enligt MIFO fas 1 av sågverk med doppning samt tryck- och vakuumimpregneringsanläggningar. Länsstyrelsen Örebro län, Register över gruvor och nyttostensbrott i Örebro Län (gruvdatabasen) Länsstyrelsen i Örebro län, Ansvarsutredning Kvarntorpsområdet. Dnr: Länsstyrelsen Örebro län, Databas industrihistoriska inventeringen. Länsstyrelsen i Örebro län, Kompletterande ansvarsutredning för Kvarntorps industriområde. Dnr: Naturvårdsverket, Branschkartläggningen, En översiktlig kartläggning av efterbehandlingsbehovet i Sverige. Rapport Naturvårdsverket, Metodik för inventering av Förorenade områden. Rapport SWECO Viak & SGU, Kvarntorpsområdet Undersökning avseende markföroreningar - Förstudie 12

17 Bilaga 1: Potentiellt förorenade områden i Kumla kommun Listan med förorenade områden är ett utdrag ur MIFO-databasen. ObjektID Objekt Bransch F Gulf-tapp Trädgårdsgatan Bensinstation F Nordins tryckeri Tryckeri F Ålsta Skjutbana F Kumla-Tvätten (Tvättbaren) Kemtvätt F Widlunds tryckeri, G (1) Tryckeri F Kumla Förpacknings AB (1) Tryckeri F Svanbergs Repro (1) Tryckeri F Björka Byggmaterial Sågverk F Offset-Service Tryckeri F Reklamstugan Tryckeri F Owes Skofabrik Verkstadsindustri F Esso (SPIMFAB) Bensinstation F Gulf (SPIMFAB) Bensinstation F Hynneberg 1 rödfyr Gruva och upplag F Sund, Joh:s Garveri F Hynneberg 2 rödfyr Gruva och upplag F Kumla 1 Kommunal avfallsdeponi F Kumla 2 Kommunal avfallsdeponi F Kvarntorp Kommunal avfallsdeponi F Brändåsen Kommunal avfallsdeponi F Kumla Brandstation Övrigt F Ga. Kvarntorpstippen (objekt 9) Kommunal avfallsdeponi F Säbylund Brandövningsfält Övrigt F Kvarntorpshögen (objekt 1) Gruva och upplag F Dammar på högen (objekt 2) Övrig oorganisk kemisk industri F Norrsjön rödfyr Gruva och upplag F Åbytorps Handelsträdgård AB Övrigt F Serpentinsjön (objekt 3) Övrigt F Cyklondammarna (objekt 4c) Övrigt F Området mellan serpentindammarna (objekt 5) Övrig oorganisk kemisk industri F Gamla biodammar ( f.d. Avloppsren.anl. objekt 6) Avloppsreningsverk F Östra diket (objekt 7) Övrigt F Ytongbanan, Trafikcenter Scantec AB (Objekt 8) Gruva och upplag F Västra diket (objekt 10) Övrigt F Nordsjön (objekt 11) Gruva och upplag F Syrabecksjön (Syrasjön, objekt 12) Övrig organisk kemisk industri F Oljeberget (objekt 13) Oljedepå F Golfbanan (objekt 14) Gruva och upplag F Mellansjön (objekt 15) Gruva och upplag F Gruskross Odenanläggningar (objekt 16) Gruva och upplag F Yxhults sandstensgruva (objekt 17) Gruva och upplag F Yxhult AB Avfallsupplag (Objekt 18b) Övrig oorganisk kemisk industri F Cistern, mellanlager SAKAB (Objekt 19) Anläggning för miljöfarligt avfall F Objekt 22 - Supra Övrig oorganisk kemisk industri F Reservdammar och oljeavskiljaren (objekt 23) Övrig oorganisk kemisk industri F Svarta havet (objekt 24) Övrig oorganisk kemisk industri F Vita havet (Objekt 25) Övrig oorganisk kemisk industri F Kvalitetsasfalt AB (Bergslagsasfalt AB Objekt 26) Asfaltsverk F Ekholms bildemontering AB (Objekt 27) Bilskrot och skrothandel F Pilängen Betong AB (Objekt 29) Övrigt I

18 F Södra diket (Objekt 31) Övrigt F Östersättersbrotten (Objekt 30) Kommunal avfallsdeponi F Sånnersta Skjutbana F Trollstenen Skjutbana F Konsum Hällabrottet - Bensinstation Bensinstation F ICA Hällabrottet Bensinstation Bensinstation F David Carlstein - Sågverk Sågverk F B.S.K. Mek. Verkstad AB Verkstadsindustri F Larssons Mek. Verkstad Verkstadsindustri F Olles Mekaniska AB Verkstadsindustri F Kumla Textilindustri AB Textilindustri F Bandindustri AB Verkstadsindustri F Gustaf Widlund Tryckeri (2) Grafisk industri F Bredenbergs Skor (Fränsko, Handelsbolaget) Verkstadsindustri F Älvbro Skofabriks AB (A.G Anderssons Skofabrik AB) Verkstadsindustri F Haga Skofabrik AB (Sahlén-Sko) Verkstadsindustri F Helgstedt & Pettersson (1) Verkstadsindustri F Thure Hammarbergs Cementgjuteri Övrigt F Kumla Läständring Verkstadsindustri F Kumla Snickeri- och ledstångsfabrik Verkstadsindustri F Landstingets Verkstäder, Kumla Verkstadsindustri Verkstadsindustri F Skofabriken Orient (2) Verkstadsindustri F Resta Grafiska AB Grafisk industri F Skomodeller, Firma (Bröderna Jowander) Verkstadsindustri F Sundström & CO., E. Verkstadsindustri F Träskofabriken AB Verkstadsindustri F Widlunds Skinnvaruindustri Grafisk industri F Serpentindammar (Objekt 4a & 4b) Övrigt F Kumla Mek Verkstad (Serical Reklamproduktion AB) Verkstadsindustri F AB Svepotex (Vaddindustri) Grafisk industri F Almgrens skofabrik Verkstadsindustri F Stene Tegelbruk Övrigt F Skinn & textil Textilindustri F Bergman Vändskofabrik, Axel Verkstadsindustri F Bore, G. Tvetström & CO., Skofabriken Verkstadsindustri F Stelin & Andersson, AB Verkstadsindustri F Tallbo, Skofabriken Verkstadsindustri F Skofabriken Orient Verkstadsindustri F Janssons Skofabrik, Leander Verkstadsindustri F Rydéns Skofabrik, Bröderna Verkstadsindustri F Fernström & CO. Skofabrik Verkstadsindustri F Wallin Textil AB, A. Textilindustri F Lindbloms eftr., E. Blohm, Verkstadsindustri F Gesall, Firma Verkstadsindustri F Härmod, Skofabriken, Johansson, Karlsson & CO. Verkstadsindustri F Jansson Skofabrik, Gösta Verkstadsindustri F Johansson Handskfabriks AB Paul Verkstadsindustri F Klingbergs Skomanufaktur Verkstadsindustri F Karlsson HB, N. E. Verkstadsindustri F Sol-sko, AB Verkstadsindustri F Fix, Skofabriken (Gajce) Verkstadsindustri F Olsson & Roséns Skofabrik, AB Verkstadsindustri F Klingbergs Vändskofabrik, F. A. Verkstadsindustri F Nybetong AB, Ytong International AB m.fl. Övrigt F Conoco Jet Nordic AB Bensinstation F SAKAB AB Anläggning för miljöfarligt avfall F Yxhult AB, Fabriksenheter (objekt 18) Övrigt F Ferriklor (objekt 21) Övrig oorganisk kemisk industri II

19 F Akzo Nobel Rexolin AB (objekt 20) Övrig organisk kemisk industri F Motorbana Atlas Copco Rock Drills AB Övrigt F Motorbana, TM:s Offroad Övrigt F Kumla Motorstadion, Thermiastadion Övrigt F Ruba Gummi Anläggning för miljöfarligt avfall F S-Värme AB Anläggning för miljöfarligt avfall F ADR Transport (Objekt 28) Övrigt F Tvätt-Center i Kumla AB(Snabbsko, Jovanders skof.) Kemtvätt F Kumla Kartongindustri Grafisk industri F Kumla tryckeri Grafisk industri F Ekeby Cementgjuteri Övrigt F Borgs Motor Bensinstation F Bensinstation Odensgatan Bensinstation F Skofabriken Oden Verkstadsindustri F Lennqvists Mekaniska verkstad Verkstadsindustri F Bröderna Jansson skofabrik Verkstadsindustri F Kumla Bandfabrik Textilindustri F Sickelsta mek verk Verkstadsindustri F Excelsior, AB (Sandbergs Mek Verk) Verkstadsindustri F Mekanisk Verkstad - Fylsta ind omr Verkstadsindustri F Mekanisk verkstad i Södra Via Verkstadsindustri F Nils Anderssons Skofabrik Verkstadsindustri F S.A. Widells Snickerifabrik Ytbehandling av trä F Carl Öberg Skofabrik Verkstadsindustri F Thrygg & Söner Verkstadsindustri F Arvid Perssons Vändskofabrik Verkstadsindustri F Sven Johansson Skofabrik AB Verkstadsindustri F K.E Gullbergs skofabrik (Rune A Jonssons skofabr.) Verkstadsindustri F Fridolf Pettersson(Larsson & Johansson, Millionbolaget) Verkstadsindustri F Ragnar Persson & Co (PALMS KARTONGFABRIK) Verkstadsindustri F Jonsson & Kjellin, AB Verkstadsindustri F Kumla Nya Lästfabrik (Ahl, Alfonso skofabrik) Verkstadsindustri F Skofabriken Wändia Verkstadsindustri F Sylvia, Skofabriken Verkstadsindustri F Bröderna Thörner, skofabrik Verkstadsindustri F Wilhelm Carlsson Skofabriks AB (Svepotex AB) Verkstadsindustri F Edvin Larsson Vändmakeri Verkstadsindustri F Reinholtz Trä AB (skofabrik) Ytbehandling av trä F Konrad Andersson AB Verkstadsindustri F C. A. Jonssons Skofabrik AB Verkstadsindustri F AGE Skofabriks AB (Kumla Skofabrik) Verkstadsindustri F AGE Skofabriks AB (2) Verkstadsindustri F Andersson & James skofabrik AB Verkstadsindustri F Kemwater Närke AB Övrig oorganisk kemisk industri F Kumla avloppsreningsverk Avloppsreningsverk F Kumla deponeringsanläggning Kommunal avfallsdeponi F Kumla Hetvattencentral Förbränningsanläggning F Multek Sweden, Ericsson Radio Systems Mönsterkort Verkstadsindustri F Brunoborgs Handelsträdgård Övrigt F Schur Pack Sweden AB Grafisk industri F Björka Såg Sågverk F C. G. Ströms AB (Connie-Skor AB) Verkstadsindustri F Skofabriken Sture Verkstadsindustri F Bengtar-Sko AB (Skoindustrimuseét) Verkstadsindustri F Bröderna Johanssons skofabrik Verkstadsindustri F Modins Klackfabrik Verkstadsindustri F AB Bertil Svidéns Skofabrik Verkstadsindustri F Gustaf Larsson & Co. Skofabrik Verkstadsindustri III

20 F Helgstedt & Pettersson (2) (JOWA-Sko) Verkstadsindustri F Olle Gullberg skofabrik Verkstadsindustri F Vissbergs Snickerifabrik Ytbehandling av trä F Kumla Byggvaror o Wirén o Co KB Sågverk F Tälle ångsåg Sågverk F Södra Mossby såg Sågverk F Wallins sängklädersfabrik (Plåtproduktion AB) Textilindustri F Amanatidis import och export AB Bilskrot och skrothandel F Löve kvarn Betning av säd F Brändåsens kvarn Betning av säd F Nykvarn kvarn Betning av säd F Kumla Ångkvarn Betning av säd F APC Övrigt F Backens Bilservice Bilvårdsanläggning F Bilcenter i Kumla AB Bilvårdsanläggning F Närkefrakt Anläggning för miljöfarligt avfall F Hasselfors Garden AB, Ekebymossen (Swerock AB) Övrigt F Kumlaverken AB Verkstadsindustri F LT:s Järn och Metall AB Anläggning för miljöfarligt avfall F PK:s Mekaniska Verkstadsindustri F St1 Sweden AB Bensinstation F Svenska Lantmännen, Spanmålsdivisionen Övrigt F Vägverket Region Mälardalen Avloppsreningsverk F Säbylunds Egendom AB Övrigt F Tekniska kontoret Avloppsreningsverk F Tekniska kontoret upplag asfalt - tillfällig Övrigt F Tekniska kontoret, mellanlager asfalt Övrigt F Willys El och kyl Övrigt F Hagabergs Mek. AB, Kumla Mek & Hydraulik Verkstadsindustri F Lannetegs Plåt och billackering, AMBU-Lack Bilvårdsanläggning F OKQ8 AB Bensinstation F OKQ8 DM Bensin & GDS AB Bilvårdsanläggning F Preem Petroleum AB Bensinstation F Shell Detaljist AB Bilvårdsanläggning F Svenska Statoil AB, Näslunds Bensin och Butik AB Bensinstation F Weidermans Buss KB Bilvårdsanläggning F AB Kumla Elektromontage Övrigt F Banverket Industridivisionen Övrigt F Bilisten i Sverige AB Bensinstation F Ekilas AB Övrigt F Kumla transportbandvulk Övrigt F Motor centrum i Kumla AB, Pump automattank Bilvårdsanläggning F Björka Trädgård Övrigt F Olssons Plantskola Övrigt F Sohlbergs Handelsträdgård Övrigt F Kumla Förpacknings AB (2) Tryckeri F Widlunds tryckeri, G (3) Tryckeri F Tankbilsolycka Hörsta Övrigt F Oljeutsläpp Blacksta Vattenverk Övrigt F Dieselutsläpp Hällabrottet Övrigt F Mexi (tidigare Atomenergi objekt 18a) Anläggning för miljöfarligt avfall F Supra AO & Lösn. M. Mott. (Objekt 22ab) Anläggning för miljöfarligt avfall F Supras deponi (objekt 22c) Anläggning för miljöfarligt avfall F Sotdeponi (objekt 32) Anläggning för miljöfarligt avfall IV

21 Bilaga 2: GIS-lager som använts vid inventeringen GIS-lager som har använts som standard vid MIFO -inventeringen till samtliga objekt. Listan är förenklad, den kompletta listan med sökvägar finns hos Länsstyrelsen. Lantmäteriets kartor Fastighetspunkter Fastighetsytor Vägar mm Byggnader Markanvändning Kommungräns, fastighetsgräns, sockengräns mm Höjdkurvor Stigar och mindre vägar mm Vattendrag Vattenriktningspilar Skogsvårdstyrelsens lager Sumpskogsobjekt med koppling till databas på intranät Skog och historia med koppling till detaljinformation på intranät Biotopskydd och naturvårdsavtal Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt med koppling till detaljinformation på intranät Fornlämning och kulturlämning med koppling till detaljinformation ur fornminnesregistret Sumpskogsobjekt med koppling till databas på intranät Biotopskydd med koppling till detaljinformation på intranät Naturvårdsavtal med koppling till detaljinformation på intranät Nyckelbiotoper med koppling till detaljinformation på intranät Objekt med planerade naturskydd SGU:s lager SGU:s biogeokemiska provtagning Bergart Vattentillgång i berg Grundvattnets huvudrörelseriktning i jordlager Vattentillgång i jord Källa registrerad vid SGU med ett flöde av > 0,5 l/s Avfallsupplag, grustäkter mm Berggrundens tektonik; sprickzoner, förkastningar Vattendelare och andra hydrauliska gränser Vattentäkt Brunnsarkiv Grundvattennivå i brunnar Kemisk analys av brunnar Aktuella kartor som använts för varje kommun: Blockighet Jordartskarta Linjeobjekt angående jordarter, t.ex. krön på isälvslagring Punktobjekt angående jordarter, t.ex. jätteblock och källor Länsstyrelsens egna lager Riksintresse för naturvård Moränkemi Avfallsanläggningar V

22 A och B anläggningar Vattenkemi 2000 Metaller i vattenmossa 2000 Effektkontroll våren 2000 Naturreservat Ytvattentäkt yttre skyddsområde Ytvattentakt intagningsområde Ytvattentäkt intagningsledning Ytvattentakt inre skyddsområde Grundvattentäkt inre skyddsområde Grundvattentäkt infiltrationsdammar Grundvattentäkt yttre skyddsområde Grundvattentäkt brunnsområde Natura 2000 Större vattendrag Sjöar terrängkartan Mindre vattendrag Täkter Riksintresse naturvård Forsinventering Våtmarksinventering Ängs och hage -96 Fladdermöss sommarinventering Fladdermöss vinterinventering Större vattensalamander 2003 Förekomst av flodkräfta 2002 Groddjursinventering 1994 Nationalparker GB-områden, särskild behörighet behövs Naturminne Fågelskyddsområde Naturvårdsavtal NBO -områden Naturinventeringar Hällebräcka Brunnsvatten 1991och 2002 Åtgärdsområden - Kalkning Badvattenstationer Kalkning Bottenfauna Kräftdjur Grundvatten - referensstationer Jordbrukets typområden Kalkade sjöar Kalkade skogsmarker Kalkade våtmarker Kalkdoserare Kalkreferenssjöar Målsjöar - kalkning Målvattendrag - kalkning Metaller i vatten Referensvattenstationer Riksinventering: Sjöar och vattendrag Vattenkemistationer - kalkning Flora VI

23 Projektets lager, arbetsmaterial Ett lager konstruerat utifrån MIFO-databasen, bestående av alla kända potentiellt förorenade områden. Naturvårdsverkets lager Myrar som anvisas som myrskyddsområde Rödlistade arter SMHI:s lager Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Övriga lager Flygbilder över Örebro län i rasterformat Grundvattenövervakning 1991 och 2002 VII

24 Bilaga 3: Förkortningar och begrepp BKL Naturvårdsverket genomförde en BranschKartLäggning (BKL) (Naturvårdsverket, 1995) åren för att identifiera de största och allvarligaste områdena/branscherna i landet ur föroreningssynpunkt. De branscher som studerades blev branschvis indelade i riskklasser. EBH Efterbehandling (av förorenade områden). FDS Lantmäteriets FastighetsDataSystem innehåller information om Sveriges fastigheter (bl.a. ägare, adress, inteckningar mm.). GIS Geografiska InformationsSystem, datoriserade informationssystem för hantering och analys av lägesbundna data. Enkelt uttryckt kan GIS sägas vara en kombination av kartor och tabellinformation som lagras och hanteras i datorn. MIFO Metodik för Inventering av Förorenade Områden Metodiken som utvecklades år 1999 av Naturvårdsverkets med syfte att göra riskbedömningar med rimlig säkerhet. Metodiken är uppdelad i två faser fas 1 och fas 2. MIFO fas 1 Fas 1 i MIFO-metodiken består av orienterande studier vilket innebär att hypoteser angående föroreningar som kan förväntas, deras möjliga utbredning och hur människor och miljö exponeras ställs. Inventeringen i fas 1 består av platsbesök, intervjuer och uppgiftsinsamling samt en preliminär riskklassning. De objekt som prioriteras till MIFO fas 2 är objekt där akuta hälso- och/eller miljörisker föreligger och objekt som innebär ett hot mot ekologiskt känsliga eller särskilt skyddsvärda områden samt objekt som är akuta från ansvarssynpunkt. MIFO fas 2 Uppställda hypoteser från fas 1 verifieras eller förkastas i fas 2 som består av översiktliga undersökningar i form av provtagningar och fältundersökningar. SPIMFAB Oljebolagen har bildat SPIMFAB - Svenska Petroleum Institutet Miljösaneringsfond AB, för att identifiera, undersöka och vid behov sanera gamla bensinstationer. Svenska Petroleum Institutet (SPI) är branschorganisationen för oljebolagen i Sverige. De bensinstationer som tillhör SPIMFAB är anläggningar som är nedlagda mellan 1 juli 1969 och 31 december VIII

25

26 Postadress Besök Fax Internet E-post Tfn växel Stortorget Örebro 22.se