Luvsjöboplatsen. Arkeologisk förundersökning. Katrineholm 9:1, Nävertorp 5:1 m.fl., Katrineholm sn, Katrineholm kommun, Södermanland

Transkript

1 Luvsjöboplatsen Arkeologisk förundersökning Katrineholm 9:1, Nävertorp 5:1 m.fl., Katrineholm sn, Katrineholm kommun, Södermanland SAU rapport 2012:7 Michel Guinard och Lena Sundin

2 SAU rapporter 2012:7 ISSN SAU 2012 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Thunbergsvägen 5B, Uppsala TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: , SAU:s projektbeteckning: 2150 Uppdragsgivare: Sörmland Vatten och Avfall AB Belägenhet LANDSKAP: Södermanland LÄN: Södermanland KOMMUN: Katrineholm SOCKEN: Katrineholm FASTIGHET: Nävertorp 5:1 m.fl RAÄ: Katrineholm 9:1 FASTIGHETSKARTBLAD: 9G 8e Katrineholm SV KOORDINATER: x , y HÖJD: 55 m ö h Undersökningen TYP AV UNDERSÖKNING: Arkeologisk förundersökning UTFÖRANDETID I FÄLT: MASKINTID: 23,5 timmar UNDERSÖKT YTA: 700 m 2 KOORDINATSYSTEM: Sweref99 TM HÖJDSYSTEM: RH2000 INMÄTNINGSSYSTEM: RTK GPS Personal: Michel Guinard, Roger Wikell, Lena Sundin Fynd förvaras: Förvaras i SAUs lokaler i väntan på fyndfördelning Arkivmaterial: Förvaras i SAUs lokaler i väntan på fyndfördelning OMSLAGSBILD: Sadelformad malsten hittad på lokalen. Foto: Michel Guinard, SAU ALLMÄNT KARTMATERIAL: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 DIGITALA PLANER: Michel Guinard, Lena Sundin LEKTÖR: Åsa M Larsson TRYCK: Societas Archaeologica Upsaliensis 2

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 6 Undersökningen 6 Antikvarisk bakgrund 6 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Tidigare undersökningar 7 Undersökningen 8 Syfte, metod och genomförande 8 Undersökningsresultat 11 Schakt 11 Fynd 13 Analyser 17 Slutkommentar 19 Referenser 20 Bilagor 21 Bilaga 1 Schakttabell 21 Bilaga 2 Ruttabell 23 Bilaga 3 Fyndlista keramik 25 Bilaga 4 Fyndlista sten 27 Bilaga 4 Fyndlista övrigt 28 Bilaga 5 Fynd 29 Bilaga 6 Makrofossil 32 3

4 Sammanfattning Med anledning av en planerad byggnation av dagvattenledning utförde Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) under perioden till en arkeologisk förundersökning inom ett bestämt område av den sedan tidigare kända fornlämningen Katrineholm 9:1, inom fastigheten Nävertorp 5:1 m.fl., Katrineholms socken och kommun, Södermanland (figur 1). Uppdragsgivare var Sörmland Vatten och Avfall AB. Undersökningsområdet var uppdelat på två olika typer av områden. Det ena området låg utanför industritomten (ca 1170 m 2 stort) och den andra ytan låg inne på industritomten (ca 605 m 2 stort). På området inne på industritomten påträffades inget av antikvariskt värde. Utanför industritomten var ca 600 m 2 fyndförande. Där påträffades bl.a. fynd av keramik, bearbetad sten, samt enstaka brända ben. Fyndmaterialet är typiskt för tidigneolitiska inlandsboplatser av trattbägarkultur och keramiken har paralleller till den närliggande boplatsen vid Mogetorp. Förundersökningen visar att undersökningsområdet ligger i utkanten av fornlämning Katrineholm 9:1. Den visar också att boplatsens utbredning fortsätter i nordöst utanför den tidigare avgränsningen. Boplatsen bedöms inom undersökningsområdet vara tämligen ostörd och ha ett högt vetenskapligt värde. 4

5 Figur 1. Utdrag ur Terrängkartan med undersökningsområdet markerat. Lantmäteriet Gävle. Medgivande MS2007/ Skala 1:

6 Inledning Undersökningen En arkeologisk förundersökning har utförts inom del av fornlämning Katrineholm 9:1 inför byggnation av dagvattenledning för fastigheten Nävertorp 5:1 m.fl., Katrineholms socken och kommun. För att säkerställa i vilken omfattning som fornlämningen skulle komma att beröras av den planerade byggnationen beslutade Länsstyrelsen i Södermanlands län att en arkeologisk förundersökning skulle utföras av den sedan tidigare kända fornlämningen Katrineholm 9:1. Uppdraget tilldelades Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) av Länsstyrelsen i Södermanlands län ( , dnr ). Uppdragsgivare var Sörmland Vatten och Avfall AB. Förundersökningen utfördes Projektledare var Michel Guinard och övrig fältpersonal utgjordes av Roger Wikell och Lena Sundin. Antikvarisk bakgrund Topografi och fornlämningsmiljö Boplatsen ligger på Katrineholmsåsens flacka sydsluttning, ca 55 meter över havet. Undersökningsområdet ligger i skogsmark som i norr angränsar till industriområdet Karossen. Flera av de närliggande fornlämningarna kan härledas till tidigneolitikum, d.v.s. TRB-kultur. Ca 700 meter nordväst om Luvsjöboplatsen ligger den kända boplatsen Mogetorp (Katrineholm 1:1) som, tillsammans med Östra Vrå, undersöktes av Sten Florin med början på 1930-talet (Florin 1938, 1958). Publikationerna om dessa lokaler är de första som tar upp trattbägarfynd i Mälardalen, detta under beteckningen Vråkulturen. Ungefär 300 meter sydväst om Mogetorp ligger ytterligare en TRB-lokal, Nävertorp (Katrineholm 39). Denna undersöktes år 2007 av UV Mitt. Boplatsen dateras till ca f. Kr d.v.s. den senare delen av tidigneolitikum (Edenmo et al 2007). Väster om Mogetorp (ca 300 m) ligger ytterligare en känd boplats, Dammstugan (Östra Vingåker 15:1-2). Boplatsen har fynd från både mesolitikum och neolitikum. Vid en mindre provundersökning 1991 påträffades en mindre lokal av TRB-typ sydväst om Mogetorplokalen, Ö Vingåker 81:1 (figur 2). I övrigt finns enstaka fyndplatser som indikerar närvaro under större delen av stenåldern (t ex Katrineholm 24:1 och Ö Vingåker 16:1). 6

7 Figur 2. Registrerade fornlämningar och fyndplatser i det undersökta områdets närhet. Skala 1: Tidigare undersökningar Den nu aktuella lokalen, RAÄ 9 Luvsjöboplatsen, påträffades vid en utredning Vid provundersökningen framkom trattbägarkeramik, brända ben, avslag av slipad flinta samt bearbetad kvarts (Olsson & Åkerlund 1983). Boplatsen bedömdes vara ca 180 x 115 meter stor. Begränsningen av boplatsen bedömdes vara osäker i NÖ och i söder. 7

8 Undersökningen Syfte, metod och genomförande Syftet med förundersökningen var att klargöra om det finns lämningar efter fornlämning Katrineholm 9:1 inom exploateringsområdet då begränsningen av fornlämningen bedömts som osäker i NÖ och S (Olsson & Åkerlund 1983). Sammanlagt undersöktes 1/3 av det berörda undersökningsområdet. Inledningsvis dokumenterades skador i plan med digital inmätning. För att kunna avgränsa fornlämningens utbredning inom exploateringsytan grävdes provrutor (0,5 x 0,5 m stora) samt maskingrävda sökschakt där grävmaskin med planskopa och rototilt användes. Schakten grävdes varsamt ned till den fyndförande nivån under bär- och grästorvlager och avbaningen följdes av handrensning av ytan. Därefter banades elva schakt ned till förmodad anläggningsnivå. Delområdet utanför industritomten Området utanför industritomten bestod av skogbevuxen sandmark (figur 3). För att kunna göra en bedömning av fornlämningens utbredning handgrävdes 19 st provrutor (0,5 x 0,5 m stora) inom exploateringsytan. Detta i syfte att undersöka fyndspridningen i området som låg utanför industritomten. Rutorna placerades i två linjer med ca 10 meters avstånd mellan varje ruta. Materialet torrsållades med 4 mm:s maskstorlek. Därefter avbanades ca 30 % av ytan. I schakten grävdes sedan rutor i mer sammanhängande ytor i syfte att undersöka fyndfrekvens samt olika typer av aktivitetsytor. Sammanlagt grävdes 114 rutor i området. Rutorna grävdes till den nivå där fynden avtog eller till motsvarande nivå vid fyndtomma rutor. Materialet vattensållades med 4 mm:s maskstorlek. Fynden samlades in och enstaka jordprover togs in för flotering. 8

9 Figur 3. Delområdet utanför industritomten. Foto mot NV. Michel Guinard, SAU Delområdet inne på industritomten Exploateringsområdet innanför industritomten bestod av ett utfyllt bärlager som utgjordes av en blandning av sand, grus och större stenar och uppgick till ett djup av ca 0,3-1,5 m. Ca 30 % av de hårdgjorda markytorna, som direkt berördes av ledningsschaktet, avbanades med grävmaskin. Sex schakt togs upp, ca 5 x 3 m stora (figur 4). I schakten grävdes sedan fem provrutor i syfte att undersöka förekomsten av fynd som kan knytas till den registrerade stenåldersboplatsen. Materialet torrsållades med 4 mm:s maskstorlek. 9

10 Figur 4. Delområdet inne på industritomten. Foto mot SV. Lena Sundin, SAU Dokumentation Schakt, rutor, lösfynd, prover och störningar, dvs i detta fall markskador, mättes in i plan med RTK-GPS. Därefter överfördes och registrerades inmätt dokumentation i Intrasis för att sedan bearbetas i GIS-programmen ArcView och ArcMap. Fotografering (översiktsbilder, detaljbilder samt arbetsbilder) utfördes digitalt. Fynden rengjordes och registrerades under fältarbetstiden. 10

11 Undersökningsresultat Schakt Schakt utanför industritomten Totalt grävdes 11 schakt utanför industritomten varav fem djupschaktades (se figur 5). Schaktbredden varierade mellan ca 2-10 meter. Den totala schaktade arean uppgick till 616 m 2. Schakt 250 drogs längs med stängslet som avgränsade industritomten. Större delen av undergrunden bestod av gulbrun sand, i SÖ med kraftiga inslag av järnutfällningar. I NV påträffades emellertid delar av ett våtmarkslager med brungrå urlakad sand. Figur 5. Schakt mot bakgrund av fastighetskartan. Skala 1:

12 Längst ned i SÖ tangerades en recent störning med omrört material. Troligtvis kan störningen kopplas till byggandet av den befintliga parkeringen strax utanför exploateringsytan. Den SÖ delen av schakt 250 förlängdes och djupschaktades senare (schakt 585). Upptagning av övriga schakt utanför industriområdet försvårades något av sly och skogbevuxen mark. Avbaning utfördes därför på de platser där det var möjligt utan att förstöra större träd efter önskemål från uppdragsgivaren. De mindre schakten visade en liknande bild av området som schakt 250. Undergrunden bestod mestandels av gulbrun sand och i NV återfanns våtmarkslagret med vit-gulgrå urlakad sand samt ett område med grå siltig lera (schakt 272 och 367). Det sistnämnda området djupschaktades senare (schakt 614). I området utanför industritomten var ca 600 m 2 fyndförande och fornlämningen fortsätter in på industriområdet (se spridningsbilder i figur 7, 9-10). Sammanlagt grävdes 114 rutor varav 64 var fyndförande. En del av den fyndförande ytan bestod av ett våtmarkslager (figur 5). Möjligen kan det vara del av en offermosse, liknande t.ex. Skogsmossenlokalen där det hittades rituellt deponerade trattbägare, malstenar och yxor (Hallgren et al 1997). Den del av fornlämningen som föreliggande undersökning omfattade tycks tillhöra ett ytterområde av boplatsen. Inga anläggningar eller indikationer på anläggningar påträffades, inte heller några säkra skärvstenar som i sig kan signalera anläggningar. Även om relativt rikligt med fynd påträffades var det också relativt fragmenterat och det fyndförande lagret är tämligen tunt, ca 10 cm. Det intressanta är framförallt kontexten, att fynden kom i anslutning till den gamla våtmarken. Schakt inne på industritomten Totalt grävdes sex schakt innanför industritomten och samtliga djupschaktades (se figur 5). Schaktbredden varierade mellan 3-5 m. Den totala schaktade arean uppgick till ca 75 m 2. Exploateringsytan längst i norr prioriterades bort då inget av antikvariskt intresse hittats inom ytan i övrigt. Området bestod av hårdgjorda ytor ett påfört bärlager som utgjordes av en blandning av sand, grus och större stenar och uppgick till ett djup av ca 0,3-1,5 m. Under bärlagret påträffades orörd gulbrun sand (se figur 6). De rutor som grävdes innanför industritomten var fyndtomma. Detta beror troligen på att fornlämningen inte fortsätter inom denna del av undersökningsområdet. 12

13 Figur 6. Hårdgjord markyta. Foto mot NNV. Lena Sundin. SAU Fynd Föremål av sten En malsten (underliggare), en slipsten och ett bryne i sandsten, ett fragment av en yxa i grönsten (tunnackig?) och tre stycken knackstenar tillvaratogs vid undersökningen (fig 10). Malstenen är en så kallad sadelformad malsten som är vanlig på TRB-boplatser medan slipstenen är av en mer allmän typ. Grönstensyxor och fragment av yxor är vanliga fynd på denna typ av boplatser. Slagen sten Stenmaterialet är ganska begränsat men får ändå anses typiskt för en tidigneolitisk (TRB) inlandsboplats. Sammanlagt tillvaratogs 44 stycken slagen sten (figur 7), med en sammanlagd vikt på 453,7 gram (fig 7). Av dessa står en möjlig bergartskärna för magringsmaterial för 404,3 g. Det övriga materialet är alltså mycket fragmenterat med en genomsnittsvikt på ca 1,1 gram. Material av flinta (17), kvarts (14), grönsten (2), porfyr (5), sandsten (2) samt ospecificerad bergart (3) tillvaratogs. Flintan är mycket fragmentarisk och härrör troligen från uppskärpning av tunnackiga alt. spetsnackiga flintyxor. Cirka 35 % av avslagen är brända. Bränd flinta är ett vanligt inslag på tidigneolitiska TRB-boplatser. Kvartsen består till övervägande del av splitter samt ett fåtal avslagsfragment. 13

14 Porfyren kan möjligen härröras från trasiga/sönderslagna knackstenar. Två av knackstenarna som påträffades var i röd porfyr, varav en av dem var ett fragment. Knackstenar i porfyr och särskilt i röd porfyr är vanliga på stenåldersboplatser i regionen (Ahlbäck et al 2007). Övriga stenkategorier är för små för att någon slutsats ska kunna dras. Figur 7. Spridningsbild över fynd av slagen sten. Skala 1:700 14

15 Keramik Sammanlagt tillvaratogs 523 bitar keramik (fig 9) som tillsammans vägde 763,3 gram. Keramiken är typiskt tidigneolitisk trattbägarkeramik. Godset är magrat med relativt grova bergartskorn, kärluppbyggnad med N-teknik och fin ytbehandling. Keramiken är mycket fragmenterad (1,4 g i medelvikt/skärva) och ofta spjälkad. Den är mycket sparsamt dekorerad (<1%) med snöre, gropar samt kamstämpel (fig 8). Tre mynningsbitar finns i materialet som visar ett det är tunt gods i mynningen. Typmässigt påminner keramiken om den på den närliggande Mogetorpboplatsen som företrädelsevis har dekor vid mynningen. Däremot liknar den inte den på den intilliggande Nävertorpboplatsen som har mer yttäckande dekor (Edenmo et al 2008). Figur 8. Keramik med kamstämpel till vänster, snörornerad mynningsbit till höger. Foto: Lena Sundin, SAU. Ben Två fragment av brända ben hittades i R411. Benen gick inte att artbestämma (muntl. Emma Sjöling, SAU). 15

16 16 Figur 9. Spridningsbild över fynd av keramik. Skala 1:500

17 Figur 10. Spridningsbild över övriga fynd. Skala 1:700 Analyser Makrofossil Två jordprover, tagna i anslutning till malstenen (fig 10), togs in för makrofossilanalys. Analysen utfördes av Anneli Ekblom, Geark (se bilaga 5). Båda proverna innehöll mycket sparsamt med förkolnat material. Förutom träkol påträffades inga fossila fröer eller andra växterester. Ett fåtal obrända fröer påträffades, dessa bedöms vara recenta. Ett träkolsfragment (förmodligen en gren) plockades ut för eventuell datering. 17

18 Datering Inga prover skickades vidare för 14 C-datering. Visserligen påträffades enstaka brända hasselnötsskal som ofta ses som lämpliga ur dateringssynpunkt, detta på grund av dess låga egenålder. Dock påträffades även obrända relativt färska nötskal. Närvaron av hassel i närheten gör det problematiskt att använda sig av nötskal för datering. Inte heller träkolsfragmentet från makrofossilprovet användes för datering. Det är mycket osäkert att datera kol som inte härrör från en konstaterad anläggning. I detta fall togs makrofossilprovet i anslutning till malstenen och syftet var att påträffa eventuella fröer eller sädeskorn. Det tillvaratagna fyndmaterialet daterar platsen till tidigneolitikum, d.v.s ca f.kr. 18

19 Slutkommentar Vid förundersökningen kunde konstateras att boplatsens utbredning i nordöst fortsätter utanför den tidigare avgränsningen (fig 11). Inom ett ca 600 m 2 stort område påträffades bl. a. fynd av keramik, slagen sten, en malsten, en slipsten samt enstaka brända ben. Fynden fortsätter in på industriområdet i NÖ, framförallt i anslutning till en äldre våtmark. De fragmenterade och relativt sparsamma fynden, samt det faktum att inga indikationer på anläggningar påträffades, antyder att undersökningsområdet ligger i utkanten av Katrineholm 9:1. Fornlämningen bedöms vara tämligen ostörd inom undersökningsområdet och ha ett högt vetenskapligt värde. Figur 11. Föreslagen ny utbredning av Katrineholm 9:1. Skala 1:

20 Referenser Ahlbäck, M., & Isaksson, M., Riksväg 73. Slutundersökningar, RAÄ 661, 663, 664, 665 och 666, Ösmo sn, Södermanland. Rapporter från Arkeologikonsult AB 2007:2037. Edenmo, R., Graner, G., Larsson, H. & Lindholm, P En välordnad stenåldersboplats vid Nävertorp. Södermanland, Katrineholms stad, Nävertorp 5:1, RAÄ 39. Arkeologisk undersökning. UV Mitt rapport 2008:27. Stockholm. Florin, S., Vråkulturen. En översikt över de senaste årens undersökningar av sörmländska jordbrukarboplatser från äldre neolitisk tid. I: Åberg, N.(red.). Kulturhistoriska studier tillägnade Nils Åberg. Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag, Stockholm. Florin, S Vråkulturen stenåldersboplatserna vid Mogetorp, Östra Vrå och Brokvarn. Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 42, Stockholm. Hallgren, F., Djerw, U., af Geijerstam, M., Steineke, M Skogsmossen, an Early Neolithic settlement site, and sacrificial fen, in the northern borderland of the Funnel-beaker Culture. Tor 29: Olsson, E., & Åkerlund, A Luvsjöområdet. Nyfunnen Vråboplats. Fornlämning 9, Katrineholms stad, fornlämning 15, Östra Vingåkers socken, Södermanland. Provundersökning UV Rapport 1983:4. Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Arkiv och databaser FMIS, Digital databas för fornminnesinformation, Riksantikvarieämbetet 20

21 Bilagor Bilaga 1 Schakttabell Schakt Storlek (m) Area (m 2 ) Beskrivning Notering Grävda rutor X Y ,91x3,19 267,46 Gulbrun sand. I NV delen brungrå urlakad sand, delvis brunsvartfläckig. I SÖ delen rikligt med järnutfällningar. _ R375-R381, R , R413- R449, R , R , R , R , R , , x2,22 7,52 Grå siltig lera , , ,3x2,39 7,53 Vit-gulgrå urlakad sand Våtmarkslager R491, R493, R495, R497, R531, , ,22 R ,5x2,75 12,52 Vit-gulgrå urlakad sand Våtmarkslager R523, R525, R527, R529, R632, R , , ,11x2,99 12,25 Gulbrun sand _ R391, R393, R395, R , , ,86x2,51 10,54 Gulbrun sand _ R383, R385, R387, R389, R409, , ,94 R ,67x2,40 12,04 Gulbrun sand _ R475, R477, R479, R , , ,53x3,03 13,19 Gulbrun sand _ R499, R501, R503, R , , ,75x3 13,10 Gulbrun sand _ R535, R537, R539, R , , ,63x1,98 7,20 Gulbrun sand _ R , , ,09x3,66 17,80 Sten, grus, sand. I botten orörd gulbrun sand Bärlager, djupschaktat R , ,31

22 Schakt Storlek (m) Area (m 2 ) Beskrivning Notering Grävda rutor X Y 337 4,37x2,86 11,65 Sten, grus, sand. I botten orörd gulbrun sand Bärlager, djupschaktat R , , ,82x3,28 16,72 Sten, grus, sand. I botten orörd gulbrun sand Bärlager, djupschaktat 345 4,70x2,86 12,83 Sten, grus, sand. I botten orörd gulbrun sand Bärlager, djupschaktat R , ,97 R357, R , , ,27x1,39 3,07 Sten, grus, sand. I botten orörd gulbrun sand Bärlager, djupschaktat 353 4,80x2,99 13,40 Sten, grus, sand. I botten orörd gulbrun sand Bärlager, djupschaktat _ , ,78 _ , , ,63x2,35 17,38 Grå siltig lera R , , ,63x2,24 8,77 Gulbrun sand Djupschaktat _ , , ,98x2,25 94,50 Gulbrun sand, rikligt med järnutfällningar. I SÖ delen omrört material - recent störning Djupschaktat _ , , ,31x5,76 27,34 Gulbrun sand Djupschaktat _ , , ,79x2,95 13,67 Gulbrun sand Djupschaktat _ , , ,78x9,0 91,30 Grå siltig lera Djupschaktat _ , ,04

23 Bilaga 2 Ruttabell Ruta X Y m ö h , ,99 48, , ,55 48, , ,82 48, , ,88 48, , ,23 48, , ,60 48, , ,43 48, , ,48 48, , ,28 48, , ,21 48, , ,65 48, , ,13 48, , ,68 48, , ,37 48, , ,20 48, , ,00 48, , ,78 48, , ,85 48, , ,97 49, , ,49 49, , ,40 49, , ,85 49, , ,07 49, , ,76 48, , ,01 48, , ,22 48, , ,49 48, , ,10 48, , ,70 48, , ,94 48, , ,40 48, , ,99 48, , ,52 48, , ,68 48, , ,17 48, , ,90 48, , ,51 48, , ,09 48, , ,30 48, , ,54 48, , ,55 48,62 Ruta X Y m ö h , ,78 48, , ,62 48, , ,82 48, , ,07 48, , ,39 48, , ,98 48, , ,26 48, , ,68 48, , ,68 48, , ,08 48, , ,92 48, , ,29 48, , ,88 48, , ,35 48, , ,15 48, , ,58 48, , ,95 48, , ,37 48, , ,26 48, , ,67 48, , ,20 48, , ,44 48, , ,64 48, , ,88 48, , ,52 48, , ,92 48, , ,71 48, , ,18 48, , ,05 48, , ,32 48, , ,49 48, , ,74 48, , ,41 48, , ,83 48, , ,11 48, , ,69 48, , ,67 48, , ,08 48, , ,95 48, , ,38 48, , ,97 48,18 23

24 Ruta X Y m ö h , ,40 48, , ,25 48, , ,72 48, , ,04 48, , ,28 48, , ,47 48, , ,71 48, , ,50 48, , ,69 48, , ,16 48, , ,99 48, , ,97 48, , ,37 48, , ,52 48, , ,86 48, , ,24 48, , ,48 48, , ,50 48, , ,78 48, , ,19 47,89 Ruta X Y m ö h , ,15 48, , ,44 48, , ,60 48, , ,85 48, , ,76 48, , ,19 48, , ,60 48, , ,02 48, , ,01 48, , ,42 48, , ,27 48, , ,71 48, , ,90 48, , ,91 48, , ,32 48, , ,10 51, , ,38 50,45 24

25 Bilaga 3 Fyndlista keramik Fyndnr Material Sakord Vikt Antal Notering Ruta 1 Keramik Kärl 2,2 3 _ Keramik Kärl 1,7 2 _ Keramik Kärl 9,7 5 _ Keramik Kärl 11,2 5 _ Keramik Kärl 14,6 10 _ Keramik Kärl 25,4 15 _ Keramik Kärl 4,1 7 _ Keramik Kärl 1,7 2 Snörornerad, mynning Keramik Kärl 40,3 16 _ Keramik Kärl 50,7 27 _ Keramik Kärl 5,3 5 _ Keramik Kärl 27,8 16 _ Keramik Kärl 38,7 33 Gropornering (1) Keramik Kärl 8,2 6 _ Keramik Kärl 28,3 10 _ Keramik Kärl 16,8 13 _ Keramik Kärl 20,5 10 _ Keramik Kärl 2,4 5 _ Keramik Kärl 24,1 23 _ Keramik Kärl 39,5 23 _ Keramik Kärl 1,5 2 _ Keramik Kärl 0,3 1 _ Keramik Kärl 0,8 1 _ Keramik Kärl 1,9 1 _ Keramik Kärl 1,7 3 _ Keramik Kärl 12,5 11 _ Keramik Kärl 3,3 7 _ Keramik Kärl 4,2 10 _ Keramik Kärl 8,8 9 _ Keramik Kärl 1,9 4 _ Keramik Kärl 18,2 11 _ Keramik Kärl 1,5 1 _ Keramik Kärl 6 2 _ Keramik Kärl 10,2 8 _ Keramik Kärl 10,2 18 _ Keramik Kärl 1 1 _ Keramik Kärl 2,2 2 _ Keramik Kärl _ Keramik Kärl 19,3 20 _ Keramik Kärl 2,8 2 _ Keramik Kärl 7 3 _

26 Fyndnr Material Sakord Vikt Antal Notering Ruta 67 Keramik Kärl 2,1 1 _ Keramik Kärl 4,9 4 _ Keramik Kärl 26,3 16 Mynning Keramik Kärl 20,2 3 _ Keramik Kärl 2,8 2 _ Keramik Kärl 34,1 15 Kamstämpel Keramik Kärl 37,4 25 Mynning (1) Keramik Kärl 15,5 4 _ Keramik Kärl 0,2 1 _ Keramik Kärl 12,9 6 _ Keramik Kärl 0,9 2 _ Keramik Kärl 2,1 2 _ Keramik Kärl 0,8 1 _ Keramik Kärl 13,1 3 _ Keramik Kärl 5,8 7 _ Keramik Kärl 13,6 13 _ Keramik Kärl 23,8 12 _ Keramik Kärl 19,1 11 _ Keramik Kärl 13,1 7 _ Keramik Kärl 9,6 9 _ Keramik Kärl 1,5 1 _ Keramik Kärl 1 1 _

27 Bilaga 4 Fyndlista sten Fyndnr Material Sakord Vikt Antal Notering Bränd Ruta 24 Bergart Övrigt 404,3 1 Kärna till magring av keramik? _ Bergart Avslag Bergart Avslagsfragment 0, Bergart Malsten Bergart Slipsten Flinta Avslagsfragment 0, Flinta Avslagsfragment 0,1 1 _ Ja Flinta Avslagsfragment 0, Flinta Avslagsfragment 0,1 1 _ Ja Flinta Avslagsfragment 0, Flinta Avslagsfragment 0,1 1 _ Ja Flinta Avslag 0, Flinta Avslagsfragment 0,3 3 _ Ja Flinta Avslagsfragment 0, Flinta Avslagsfragment 0, Flinta Avslag 0, Flinta Avslag 0, Grönsten Yxa 24,7 1 Yxfragment _ Grönsten Avslag 2, Grönsten Föremål 394,1 1 Knacksten _ Kvarts Splitter 0, Kvarts Avslagsfragment 1, Kvarts Avslagsfragment 0, Kvarts Avslagsfragment 0, Kvarts Avslagsfragment 0, Kvarts Avslag Kvarts Avslagsfragment 4, Porfyr Avslagsfragment 0, Porfyr Avslagsfragment 1, Porfyr Avslagsfragment Porfyr Avslag 0, Porfyr Avslag Porfyr Bearbetat 17,3 1 Knackstensfragment _ Porfyr Föremål 133,6 1 Knacksten _ Sandsten Avslagsfragment 1, Sandsten Avslag 3, Sandsten Bryne 350,5 1 Lösfynd 27

28 Bilaga 4 Fyndlista övrigt Fyndnr Material Sakord Vikt Antal Notering Ruta 12 Bränd Bränd lera 5,1 1 _ 397 lera 41 Organiskt material Hasselnötsskal 0,2 2 _ Bränt ben Oidentifierat 0,1 2 _

29 Bilaga 5 Fynd Fyndnr Material Sakord Vikt Antal Notering Bränd Ruta 1 Keramik Kärl 2, Flinta Avslagsfragment 0, Sandsten Avslagsfragment 1, Keramik Kärl 1, Grönsten Yxa 24,7 1 Yxfragment _ Keramik Kärl 9, Keramik Kärl 11, Keramik Kärl 14, Keramik Kärl 25, Flinta Avslagsfragment 0,1 1 _ Ja Keramik Kärl 4, Bränd lera Bränd lera 5, Keramik Kärl 1,7 2 Snörornerad, mynning _ Flinta Avslagsfragment 0, Kvarts Splitter 0, Keramik Kärl 40, Flinta Avslagsfragment 0,1 1 _ Ja Grönsten Föremål 394,1 1 Knacksten _ Bergart Slipsten Keramik Kärl 50, Keramik Kärl 5, Flinta Avslagsfragment 0, Keramik Kärl 27, Bergart Övrigt 404,3 Kärna till magring 1 av keramik? _ Keramik Kärl 38,7 33 Gropornering (1) _ Keramik Kärl 8, Keramik Kärl 28, Keramik Kärl 16, Keramik Kärl 20, Keramik Kärl 2, Keramik Kärl 24, Keramik Kärl 39, Porfyr Avslagsfragment 0, Keramik Kärl 1, Keramik Kärl 0, Keramik Kärl 0,

30 Fyndnr Material Sakord Vikt Antal Notering Bränd Ruta 37 Keramik Kärl 1, Porfyr Avslagsfragment 1, Keramik Kärl 1, Keramik Kärl 12, Organiskt Hasselnötsskal 0, material 42 Keramik Kärl 3, Kvarts Avslagsfragment 1, Keramik Kärl 4, Flinta Avslagsfragment 0,1 1 _ Ja Keramik Kärl 8, Keramik Kärl 1, Keramik Kärl 18, Keramik Kärl 1, Porfyr Avslagsfragment Keramik Kärl Porfyr Bearbetat 17,3 1 Knackstensfragment _ Keramik Kärl 10, Bergart Avslag Keramik Kärl 10, Keramik Kärl Keramik Kärl 2, Keramik Kärl Flinta Avslag 0, Flinta Avslagsfragment 0,3 3 _ Ja Keramik Kärl 19, Keramik Kärl 2, Sandsten Bryne 350,5 1 Lösfynd 64 Porfyr Föremål 133,6 1 Knacksten _ Keramik Kärl Keramik Kärl 2, Keramik Kärl 4, Porfyr Avslag 0, Keramik Kärl 26,3 16 Mynning _ Keramik Kärl 20, Kvarts Avslagsfragment 0, Keramik Kärl 2, Keramik Kärl 34,1 15 Kamstämpel _ Keramik Kärl 37,4 25 Mynning (1) _ Keramik Kärl 15,

31 Fyndnr Material Sakord Vikt Antal Notering Bränd Ruta 77 Keramik Kärl 0, Flinta Avslagsfragment 0, Bergart Avslagsfragment 0, Flinta Avslagsfragment 0, Bränt ben Oidentifierat 0, Keramik Kärl 12, Keramik Kärl 0, Keramik Kärl 2, Kvarts Avslagsfragment 0, Sandsten Avslag 3, Porfyr Avslag Flinta Avslag 0, Keramik Kärl 0, Grönsten Avslag 2, Kvarts Avslagsfragment 0, Keramik Kärl 13, Keramik Kärl 5, Keramik Kärl 13, Flinta Avslag 0, Keramik Kärl 23, Kvarts Avslag Kvarts Avslagsfragment 4, Keramik Kärl 19, Keramik Kärl 13, Keramik Kärl 9, Keramik Kärl 1, Keramik Kärl Bergart Malsten

32 Bilaga 6 Makrofossil Anneli Ekblom Gotlandsresan Uppsala E mail: anneli.ekblom@arkeologi.uu.se Geark Konsultation inom geo-arkeologi makrofossil (frö) analys och pollenanalys GEARK Rapporter 24 MAKROFOSSILANALYS-KATRINEHOLM 9:1 På uppdrag av SAU har makrofossilanalys utförts på två stycken jordprover. Både prover innehöll mycket sparsamt med förkolnat material. Förutom träkol påträffades inga fossila fröer eller andra växterester. Ett fåtal obrända fröer påträffades, dessa bedöms vara recenta. Ett träkolsfragment (förmodligen en gren) plockades ut för eventuell datering. Anl vol kol Starr (modern) Hallon (modern) R429 Id x(x) 2 R427 Id x(x) 1 Utplockat träkol för ev. datering Preparering och metodik En provmängd på c. 1 liter togs och preparerades. Jordproverna vattenmättades och volymbestämdes innan preparering. Preparering gjordes genom en kombination av slamning och flotering. Materialet sattes i rörelse i en 10 liters hink under det att vatten tillsattes. Principen för denna preparering är att rörelsen får det organiska materialet att lägga sig på ytan av lösningen medan det minerogena sjunker till botten. Lösningen hälls sedan av successivt och sållas genom ett såll med 0,25 mm maskvidd. Denna process upprepas flera gånger tills inget organiskt material längre kan observeras. Proverna analyserades i x förstoring med hjälp av ett stereomikroskop. På Uppdrag av SAU: Anneli Ekblom/GEARK Uppsala

33

34