moistenginst ab Rapport 1414

Transkript

1 moistenginst ab Rapport 1414 Moisture Engineering Institute BERÄKNING AV FUKTFÖRHÅLLANDEN VID MATTLÄGGNING - Henånskolan, Orust Uppdragsgivare: NCC Construction Sverige AB, Uddevalla Fru Alstad, 20 februari 2014 Lars-Olof Nilsson Address Phone info@moistenginst.se Moistenginst AB +46 (0) Webpage: Fru Alstad Byaväg (0) SE Trelleborg, Sweden

2 Sammanfattning På uppdrag av NCC Construction Sverige AB i Uddevalla har undertecknad genomfört beräkningar för att klarlägga vilka fuktförhållanden som borde ha rått i betonggolvet vid mattläggning i Henånskolan, Orust kommun. Uppgifter om byggnaden, bjälklagen, klimatförhållanden, tidplan, materialegenskaper, betongsammansättningar mm är i huvudsak desamma som vid en tidigare beräkning, se Nilsson (2013). Beräkningar av alternativa uttorkningsförlopp har gjorts till ett antal olika uttorkningsgrader som skulle kunna ha gällt vid mattläggning. De alternativa fuktfördelningarna vid mattläggningstillfället har sedan använts som initialvillkor för beräkning av fuktomfördelning och fortsatt uttorkning under brukstiden, fram till 15 januari Då gjordes nya, omsorgsfulla fuktmätningar av Monomeet, i fyra provpunkter i bottenbjälklaget. Jämförelse mellan de alternativa beräkningsresultaten och de nya fuktmätningarna ger besked om vilket av de alternativa fuktförhållandena som var sannolikt vid mattläggningstillfället. Jämförelse mellan de alternativa beräkningsresultaten och fuktmätningsresultaten visar följande: a. Beräkningsförutsättningarna har varit relativt korrekta även om vissa justeringar måste göras för att få korrekta fuktfördelningar. b. Temperaturfallet över värmeisoleringen stämmer inte med uppmätt RF i underkant av betongplattan om RF i marken skulle vara 100 %, som man normalt utgår ifrån. På grund av sättningar i marken under den pålade konstruktionen har en luftspalt bildats under betongplattan, där luftrörelser konstaterats. RF i marken måste därför ha varit långt under 100 %. Här har antagits RF = ca 80 % i marken för att beräkningsresultaten ska överensstämma med mätresultaten i underkant av betongplattan. Detta ger bättre uttorkningsmöjlighet nedåt än vad som skulle varit fallet om RF i marken vore 100 %. c. Beräkningarna gav följande resultat: De fyra nya provpunkterna i bottenplattan i Hus 1 och Hus 2 hade alla en RF av mellan 85 och 88 % på ekvivalent mätdjup vid mattläggningstillfället. Att det var så lågt trots den stora plattjockleken beror främst på att betongen hade en stor självuttorkning. d. Den tidigare provpunkten (PP3) i bottenplattan i Hus 2 i januari 2013 hade högre RF än alla övriga mätpunkter. Den tidigare beräkningen gav ca 92 % RF vid mattläggningstillfället. Ny information om denna mätpunkt visar att den togs delvis i en pålplint där plattan är betydligt tjockare, vilket förklarar varför det var så hög fuktnivå. Fru Alstad Lars-Olof Nilsson 1

3 Innehåll 1 Bakgrund, uppdraget 4 2 Metod Fuktmätning Traditionella prognosverktyg Metod för historieskrivning Byggnaden, bjälklagen Bottenbjälklaget Golvbeläggningar Tidplan, klimatförhållanden Tidplan Klimat under byggtiden Klimat under brukstiden Marktemperaturer Fuktmätningar, januari Position hos provpunkter Mätmetodik Mätresultat Kommentarer till mätresultaten Temperaturmätningarna RF-mätningarna Mätningar i januari Jämförelse mellan mätresultat 2013 och Jämförelse med provtagningspunkterna PP2 och PP Jämförelse med provtagningspunkten PP Ny information om provtagningspunkt PP Materialegenskaper Flygaskabetong Desorptionsisoterm Initiella fukthalter Skanningkurvor Fukttransportkoefficienter Avjämningsmassor Desorptionsisoterm Initiella fukthalter Skanningkurvor Fukttransportkoefficienter Mattor Fukttransportkoefficienter Cellplastisolering Fukttransportkoefficienter Beräkningsverktyg 30 8 Beräkningar, bottenbjälklag Första beräkningar Omfördelning och uttorkning efter mattläggning

4 8.2.1 Omfördelning från 85 % RF vid mattläggning Omfördelning från 88 % RF vid mattläggning Osäkerheter Referenser 37 BILAGOR 1. KFX Fuktmätningsprotokoll, Monomeet januari

5 1 Bakgrund, uppdraget Den nya Henånskolan i Orust kommun byggdes under och togs i bruk i början av Skolan är numera utrymd pga. problem med inomhusmiljön. En del av denna problematik förmodas ha kopplingar till fuktförhållandena i byggnadens betongbjälklag. De fuktmätningar som gjordes före mattläggning är dåligt dokumenterade och har ifrågasatts. På uppdrag av besiktningsmannen har undertecknad tidigare utfört beräkningar för att klarlägga vilka fuktförhållanden som borde ha rått vid mattläggning på de aktuella bjälklagen, se Nilsson (2013). Slutsatserna då blev att tre av de fyra mätpunkterna i bottenbjälklaget har haft fuktförhållanden omkring 86 % RF på ekvivalent mätdjup vid mattläggningstillfället. Den fjärde mätpunkten (PP3), den enda i Hus 2, konstaterades då ha haft RF på eller över 92 % vid mattläggningstillfället. NCC har nyligen låtit Monomeet AB genomföra nya fuktmätningar, där tre mätpunkter togs i Hus 2 och en i Hus 1. Dessa gav betydligt lägre fuktnivåer än den fuktigaste punkten i januari Undertecknad har fått i uppdrag av NCC att genomföra nya beräkningar av samma typ som tidigare, men nu under så mycket längre beräkningstid som täcker in det nya mättillfället i januari Nedan beskrivs den metod och det beräkningsverktyg som har använts. Resultaten av nyligen utförda fuktmätningar redovisas. Beräkningarna och beräkningsresultaten beskrivs successivt och jämförs med resultatet av de nya fuktmätningarna. 4

6 2 Metod 2.1 Fuktmätning Den traditionella metoden att bedöma fuktförhållandena i betongbjälklag före applicering av golvbeläggningar är att utföra noggranna fuktmätningar. Sådana görs normalt av RBK-auktoriserade fuktkontrollanter som tar fuktprover eller mäter i fält i inborrade rör på ett visst, specificerat mätdjup, allt i detalj beskrivet av RBK, se För en betongplatta på mark är det ekvivalenta mätdjupet 40 % av betongplattans tjocklek, räknat från betongplattans överyta, under eventuell avjämningsmassa, se figur 2.1. Fig. 2.1 Mätdjup under avjämning på betongplatta, enligt RBK 2.2 Traditionella prognosverktyg För att i förväg bedöma vilka fukttillstånd man kan förvänta sig i samband med mattläggning används beräkningsverktyg av olika slag. I de fall man vill ta hänsyn till cementreaktionerna under uttorkningsförloppet, som binder vatten kemiskt och ändrar betongegenskaperna med tiden, finns f n bara två beräkningsverktyg: TorkaS och BI-dry. För att dessa ska kunna ge säkert besked fordras att en mängd förutsättningar är mycket väl kända, framför allt dessa: a) betongsammansättning, konstruktion och betongens fuktegenskaper, b) cementets kemiska bindning av vatten, c) egenskaper hos underliggande material, värmeisolering, plattbärlag etc., och uttorkningsförhållanden nedåt, d) tidplan (gjutning, härdning, tätt hus, torkperioder, mattläggning), e) klimat (temperatur, relativ fuktighet, nederbörd, kvarstående vatten). I teorin kan dessa verktyg också användas för att i efterhand bedöma fuktförhållandena, men detta är i praktiken högst osäkert om inte förutsättningarna är kända in i minsta detalj. 5

7 I det aktuella fallet kan TorkaS eller BI-dry inte ge säkra beräkningsresultat, speciellt beroende på att - den aktuella betongen (flygaskabetong) och prefab-bjälklaget (HD/F) inte är ordentligt beskrivna i verktygen, - uttorkningen nedåt vid platta på mark inte kan nyanseras, - klimatvariationerna och perioder med kvarstående vatten under byggtiden inte är kända i detalj. 2.3 Metod för historieskrivning För att i efterhand bedöma vilka fukttillstånd man borde ha haft vid en viss tidpunkt är det mycket säkrare att skriva fukthistoria genom att 1. Noggrant dokumentera fuktförhållandena idag. 2. Anta eller bedöma alternativa fuktförhållanden vid den aktuella tidpunkten. 3. Beräkna hur fuktförhållandena bör förändras från den aktuella tidpunkten fram till idag, med utgångspunkt från de antagna alternativa förhållandena. 4. Jämföra alternativa, beräknade fuktförhållanden idag med de uppmätta. 5. Det alternativ som ger resultat som bäst överensstämmer med det uppmätta, är det som var mest sannolikt vid den aktuella tidpunkten. Den svåraste punkten av dessa är nr 3. För att ge så säkra resultat som möjligt måste omgivningsvillkoren vara så väl kända som möjligt. I det aktuella fallet kan man säga att detta krav är relativt väl uppfyllt, efter mattläggning: a. kvarvarande byggfukt i bottenbjälklaget och mellanbjälklaget omfördelas och avges i mindre mängd uppåt och nedåt, b. fuktavgivningen under omfördelningen sker genom material (matta resp. värmeisolering) med kända fuktmotstånd och mot områden (inneluft under brukstiden resp. marken) vars klimat är relativt väl kända. Detta innebär att fuktberäkningarna kan göras med särskilt stor säkerhet jämfört med uppskattningar under byggtiden. 6

8 3 Byggnaden, bjälklagen Henånskolan är en byggnad i två plan med mindre källare under bottenbjälklaget. Byggnaden har formen av en bruten, avklippt triangel, se figur 3.1. Fig. 3.1 Byggnadens bottenplan Den högra delen kallas Hus 1 och den vänstra delen Hus 2. Uppgifter om byggnaden, bjälklagen, klimatförhållanden, tidplan, materialegenskaper, betongsammansättningar mm har införskaffats från representanter från byggherre (P-O Melin), entreprenör (E Ardrot), materialleverantörer och projektör samt Byggnet. 3.1 Bottenbjälklaget Bottenbjälklaget är en 220 mm tjock traditionell betongplatta på mark med underliggande värmeisolering av 100 mm expanderad polystyrén (EPS). Hus 1 ligger till stor del på berg medan Hus 2 ligger på ett tjockt lerlager. Betongen har levererats av Färdig Betong i Stenungssund och har, enligt produktchef Mats Karlsson, vattenhalten w 0 =181 kg/m 3 och bindemedel av Skövde Byggcement (med kalkstensfiller), C=355 kg/m 3, och flygaska, F=42 kg/m 3. Aktivitetsfaktorn för flygaskan uppges till k=0.4 och ekvivalent vattencementtal till vct eq =0.49. Vattencementalet är vct=0.51 och vattenbindemedelstalet vbt=

9 Om betongens härdning finns följande uppgifter: Vissa delar är vattnade; regn ibland, med stående vatten på vissa delar. Andra delar täckta för att hindra tidig sprickbildning (krav på radontäthet/sprickbildning). Bottenbjälklaget är avjämnat med primer mm Webers EPS-isoleringen är Sundolitt G100 med falsade skarvar. I mittdelen av Hus 1, huvudsakligen i biblioteket och i kringliggande korridorer, ligger det en polyetenfolie under betongplattan ovanpå cellplasten. 3.2 Golvbeläggningar Större delen av golvytan, på både bottenbjälklag och mellanbjälklag, har belagts med en linoleummatta från Tarkett; 2.5 mm tjock Lino Veneto. I vissa utrymmen har denna en skumbaksida, Lino Acoustic. I våtutrymmena finns en PVC-fri plastmatta Upofloor Lifeline levererad av Ehrenborg. I entréerna ligger klinkerplattor och i slöjdsalarna parkett. 8

10 4 Tidplan, klimatförhållanden Beskrivningen överensstämmer i huvudsak med beskrivningen i den tidigare rapporten, Nilsson (2013). Ändringar och kompletteringar har markerats med blå, kursiverad text. Beskrivningar som bara gäller mellanbjälklaget har utelämnats. 4.1 Tidplan Bottenplattan göts i etapper; ett rum (?) och övriga i Hus 1 i slutet av september och början av oktober I Hus 2 göts plattan under sista hälften av oktober Mer detaljerad information om gjutetapperna har erhållits men eftersom den inte påverkar utvärderingsmetodiken redovisas den inte här. Tätt hus /skydd mot regn i Hus 1, fasader klara och provisoriska dörrar hade man från Då började Hus 1 värmas upp kopplades fjärrvärme in; då kunde torkning styras med avfuktare med en temperatur på C. Hus 2 fick skydd mot regn och kunde värmas upp ca fyra månader senare, på samma sätt, med stora, provisoriska dörrar. En enkel RF-mätare visade % RF. Avjämning påbörjades på plan 2; Hus Plan 1: Hus , Hus Vissa gipsinnerväggar monterades före avjämning. Mattläggning påbörjades med start på plan 2 i Hus 1. Hus 1 först; klart till nyår. Hus 2 påbörjades efter nyår (EA : november januari 2011). Inflyttning vecka påbörjades parkettläggning i slöjdsalarna. Uppgifterna om mattläggning i ett speciellt rum (Hemkunskap) har en osäkerhet på upp till tre månader! En mycket grov tidplan är följande. Skydd mot uppfuktning till avjämning: ca 50 dygn (viss uttorkning). Avjämning till mattläggning: ca 150 dygn (Hus 1), ca 180 dygn (Hus 2). Mattläggning till fuktmätning i januari 2013: ca 860 dygn (Hus 1), 770 dygn (Hus 2). Mattläggning till fuktmätning i januari 2014: ca 1098 dygn (Hus 1), 1008 dygn (Hus 2). 4.2 Klimat under byggtiden Periodvis har bjälklagen haft snö, is och kvarstående regn. Från (Hus 1) respektive fyra månader senare (Hus 2) bör plattorna i huvudsak varit skyddade mot uppfuktning. 9

11 De uppgifter som finns om klimatet är: temperatur på C och % RF. Eftersom uttorkningsberäkningarna syftar till att få RF-fördelningar vid ett antal uttorkningsgrader, inte att uppskatta den verkliga uttorkningen (vilket är för osäkert), väljs ett torkklimat som ger en sannolik fuktnivå i betongytorna: Torkklimat +18 C och 60 % RF Det har säkert varit betydligt fuktigare än så under långa perioder, men detta klimat är en rimlig uppskattning i slutet av uttorkningen och ger då en RF av ca 60 % RF i betongytan. Fuktfördelningen på djupet är okänd (skall beräknas, se nedan). Några uttorkningsgrader väljs i kapitel 8, alla med RF = 60 % RF i betongytorna. 4.3 Klimat under brukstiden Från mattläggning och inflyttning är inneklimatet ett helt annat och bestäms av uteklimatet, fuktproduktionen och ventilationen. Kommunen har dokumentation av temperatur och RF efter det att byggnaden togs i bruk 2011 (RF från sommaren 2011). Diagram från kommunens loggning har erhållits för några rum, ett par lärosalar och ett konferensrum, dock bara fr o m 1 mars Ett exempel visas i nedanstående figur. Fig. 4.1 Exempel på loggning av inneklimatet under De andra rummen visar ungefär samma temperatur- och RF-variation. Det är rimligt att anta att klimatet varit detsamma sedan ibruktagandet. Temperaturen har varit omkring +20 C under sommarhalvåret och något 10

12 lägre under vinterhalvåret, enligt loggningarna. Här har valts en konstant temperatur under hela året: Temperatur C RF-variationen enligt loggningen sker i stort sett mellan ca 35 % RF, med minimum kring 1 februari, och ca 65 % RF, med maximum kring 1 augusti. Denna RF-variation beskrivs som en sinusvariation, se figur 4.2. Fig. 4.2 Antagen RF-variation under brukstiden Detta är alltså klimatet under den tid som kvarvarande byggfukt i bjälklagen omfördelas under mattorna och till viss del torkar ut uppåt genom mattorna och nedåt, genom EPS-isolering respektive nedåt mot rumsklimatet i bottenvåningen. 4.4 Marktemperaturer Där det inte finns en PE-folie under bottenplattan torkar plattan ut nedåt genom EPS-isoleringen, även efter mattläggning, eftersom ånghalten i marken är lägre än i betongen så länge det finns byggfukt kvar. För att beskriva denna uttorkning måste marktemperaturen kvantifieras. Med en RF av 100 % i marken kan sedan ånghalten i marken beräknas. Med dessa kan sedan en ekvivalent RF mark beräknas så att ånghalten i marken blir den korrekta. På så sätt kan fuktberäkningen göras isotermt. Det underlag som finns rörande marktemperaturerna är temperaturberäkningar som gjordes av Flygfältsbyrån (FB, numera Cowi) under projekteringen, för att kunna bestämma vilka delar av byggnaden som skulle förses med en plastfolie under plattan som skydd mot markfukt i ångfas. Dessa beräkningar finns tillgängliga på Byggnet. Beräkningarna är gjorda i tre dimensioner (3D) eftersom byggnaden har en så komplicerad geometri. Thomas Hallgren hos Cowi har gett kompletterande information eftersom rapporten och bilagorna i Byggnet är väldigt summariska. Det är inte helt klarlagt hur randvillkoren beskrivits i beräkningen, dvs hur stor markvolym som tagits med i beräkningen. Det 11

13 verkar som om markvolymen är alltför liten, nedåt och utanför byggnaden, men det har inte gått att få klarhet i exakt hur beräkningarna är gjorda. En 3D-temperaturberäkning är komplicerad, tidsödande och kostsam, varför den som FB redan har gjort har utnyttjats (och nyanserats senare, se nedan). Thomas Hallgren har gått in i sin beräkning och avläst marktemperaturerna i de fyra provpunkter där fuktmätning skett, se nästa kapitel. Dessa gäller vid en inomhustemperatur av +22 C och en årsmedeltemperatur utomhus av +6 C. Temperaturfallet över värmeisoleringen har sedan skalats om linjärt med de inomhustemperaturer som ska användas i fuktberäkningarna, +18 C respektive C. På så sätt erhålls nya marktemperaturer under byggtiden respektive under brukstiden. Med dessa kan sedan en ekvivalent RF mark beräknas så att ånghalten i marken blir den korrekta. På så sätt kan fuktberäkningen göras isotermt. Förfarandet visas i nedanstående två tabeller vid de båda innetemperaturerna. Tabell 4.1 Marktemperaturer och RF ekv-mark under byggtiden Tabell 4.2 Marktemperaturer och RF ekv-mark under brukstiden I samband med Monomeets provtagning i januari 2014 gjordes också mätningar av temperaturerna över och under värmeisoleringen i respektive provpunkt. Resultaten redovisas i kapitel 5. Dessa visar mycket mindre temperaturfall över värmeisoleringen än i tabell

14 5 Fuktmätningar, januari 2014 Eftersom den fuktigaste punkten vid fuktmätningarna i januari 2013 var den enda i Hus 2, och denna har ifrågasatts, valdes nu att göra nya mätningar i tre punkter i Hus 2. Som jämförelse togs fuktprover även i en punkt i Hus Position hos provpunkter och tog Kim Olmås hos Monomeet AB prover för noggranna fuktmätningar i Henånskolan, i fyra provpunkter i bottenbjälklaget (PP1-PP4). Provtagning, fuktmätning och resultat redovisas i Bilaga 2, Olmås (2014). Provpunkternas lägen visas i figur 5.1. Tre av de fyra punkterna ligger i Hus 2; punkt 1:15 i Hus 1. Fig. 5.1 Provpunkter 1:13-1:16 på plan 1 (blå cirklar); 1:13 längst till vänster, i rum Hemkunskap, övriga medsols i nummerordning 1:14-1:16. Alla provpunkter är valda där det finns en linoleummatta och det inte finns någon PE-folie under betongplattan. Provpunkterna har valts så att de inte ligger nära en mattkant, en pålplint eller en yttervägg. Vid provtagningstillfället mättes inneklimatet till C och 31 % RF. 13

15 5.2 Mätmetodik Proverna har tagits enligt RBK, men på flera djup genom hela betongplattan. På dessa prover har FuktCom AB sedan bestämt den relativa fuktigheten RF. Efter provtagningen placerades termoelement (TE) ovanför och under cellplastisoleringen i varje provtagningspunkt, se figur 5.2. Det gick inte att föra in termoelementen särskilt djupt mellan betong och cellplast, men detta bedöms inte ha påverkat den avlästa temperaturen där. Provtagningshålet fylldes med mineralull för att inte störa temperaturfördelningen. Borrningen höjde naturligtvis temperaturen i betongen kring borrhålet. Temperaturerna loggades därför under en vecka tills värdena blev stabila. De slutliga temperaturerna är de som redovisas nedan. I samband med provtagningen mätte Monomeet också RF under linoleummattan intill respektive provpunkt. Detta gjordes i ett Vaisalarör som placerades i ett hål i mattan, som tätades, se figur 5.2. RF-givare placerades i rören och RF avlästes då värdet blev stabilt. Fig. 5.2 Provtagning och in-situ-temperaturmätning (till vänster) och RFmätning under linoleummatta (till höger). 14

16 5.3 Mätresultat Mätresultaten redovisas i nedanstående tabeller. Tabell 5.1 Resultat av temperaturmätningarna Tabell 5.2 Resultat av fuktmätningarna 15

17 Nedan visas uppmätta RF i de fyra punkterna. Den horisontella linjen markerar avjämningsmassans genomsnittliga tjocklek. Fig. 5.3 RF-fördelning i provpunkterna 1:13 (överst) och 1:14 16

18 Fig. 5.4 RF-fördelning i provpunkterna 1:15 (överst) och 1: Kommentarer till mätresultaten Temperaturmätningarna Om temperaturmätningarna kan man ge följande kommentarer. Det är stor skillnad mellan temperaturen avläst med Vailsala-givaren ovanpå mattan, då den placerats så att den mäter RF i betongytan alldeles under mattan, och temperaturen bestämd ovanpå mattan. Den senare är mätt med en IR-pistol som ger stora osäkerheter i absoluttemperaturen. Dessa kan därför inte anses vara tillförlitliga. 17

19 Det är också stor skillnad i uppmätta temperaturer på betongytan, dvs i Vailsagivaren i röret ovanför mattan, och i betongens underkant. I ett fall är den t o m negativ. En anledning till detta kan vara att temperaturerna är bestämda vid olika tidpunkter, med en veckas mellanrum, och att de är bestämda med olika metoder. Temperaturer som däremot är bestämda samtidigt, och med samma metod, är de som är mätta med termoelement på ömse sidor om cellplastisoleringen under betongplattan. Här är temperaturskillnaden oväntat liten, bara C. I tabell 4.1 bedömdes denna temperaturskillnad till C vid en inomhustemperatur av ca +18 C. Detta innebär att antagandet om att RF i marken är 100 %, se figur 8.1, och de uppmätta temperaturskillnaderna över värmeisoleringen kan inte vara korrekta samtidigt. RF i underkant av betongplattan, dvs precis ovanpå cellplastisoleringen, har uppmätts till under 80 %. Detta motsvarar en temperaturskillnad på över 4 C (5 % RF-sänkning per C) om värmeisoleringen vore helt utan fuktmotstånd. De uppmäta RF i underkant av betongplattan är sannolikt korrekta. I så fall måste antingen temperaturfallet över värmeisoleringen vara större än de uppmätta eller RF i marken vara mindre än 100 %. Eftersom det konstaterats av Kim Olmås i samband med provtagningen att det finns en luftspalt under cellplasten, på grund av sättningar, och att denna luftspalt är ventilerad, är det rimligt att anta att RF under cellplasten är mindre än 100 % RF. I beräkningarna i kapitel 8 används därför en ekvivalent RF under cellplasten för ett isotermt fall på ca 70 % (72 %). Detta motsvarar en RF under värmeisoleringen på ca 80 % vid den uppmätta temperaturskillnaden på omkring 1.5 C. På detta sätt blir RF i underkant av betongplattan strax under 80 % så som uppmätts. På så vis bör uttorkningen nedåt genom cellplastisoleringen kvantifieras på ett korrekt sätt RF-mätningarna RF-profilerna visar en tydlig fuktgradient nedåt respektive uppåt eftersom RF är klart lägre nära överkanten och underkanten än i de centrala delarna av betongplattan. Detta innebär att fuktmotståndet hos cellplasten respektive linoleummattan är av samma storleksordning som de översta respektive understa centimetrarna av betongplattan. Detta visar klart att uttorkning fortfarande pågår och att man är långt från stationära förhållanden. Beräkningarna i kapitel 8 är därför motiverade. RF i underkanten av betongplattan är något lägre (71 %) i punkt 1:13 än i de övriga tre (77-78 %). Det finns inget som tyder på att temperaturfallet över värmeisoleringen skulle vara större här eller att RF i marken skulle vara lägre. RF-gradienten i denna punkt är egendomligt stor jämfört med de tre andra punkterna och jämfört med gradienten högre upp i betongplattan. Det kan vara så att denna mätpunkt råkar vara tagen nära en skarv i cellplastisoleringen. Uppmätt RF i överkant av avjämningsmassan är i tre punkter av fyra högre än i överkant av betongplattan, vilket inte är rimligt. RF på de båda nivåerna är mätta med olika metoder och de har båda vissa osäkerheter. Vad mätvärdena 18

20 visar är att RF-gradienten över avjämningsmassan är liten, men inte exakt hur stor den är. 5.5 Mätningar i januari 2013 De nya mätresultaten i januari 2014 är erhållna ca ett år efter de tidigare, i januari 2013, Wader & Nilsson (2013). Här görs ändå en jämförelse eftersom skillnaden i uttorkning under detta extra år bedöms som relativt liten. Beräkningarna i kapitel 8 ska senare visa hur stor skillnaden bör vara. Provtagningspunkternas position i januari 2013 visas i figur 5.5. Fig. 5.5 Provpunkter på plan 1 i januari 2013; PP3 är längst till vänster, i rum Hemkunskap I provpunkt 1 (PP1) har betongplattan en PE-folie på undersidan. Provpunkterna PP2 och PP4 är båda i Hus 1, utan PE-folie under plattan, men i andra delar av Hus 1 än den nya provpunkten 1:14, se figur 5.1. Provpunkt PP3 är i Hus 2 på nästan exakt samma plats (under samma spis!) som den nya provpunkten 1:13. Mätresultaten från januari 2013 visas i figur 5.6 och 5.7. En jämförelse mellan mätresultaten vid de båda tillfällen göra i nästa avsnitt. 19

21 Fig. 5.6 RF-fördelning i provpunkterna PP1 och PP2 i januari 2013 Fig. 5.7 RF-fördelning i provpunkterna PP3 och PP4 i januari Jämförelse mellan mätresultat 2013 och 2014 Mätpunkten PP1 i januari 2013 har PE-folie under plattan och har därför inte haft någon uttorkning nedåt. Därför görs ingen jämförelse med resultaten från denna punkt Jämförelse med provtagningspunkterna PP2 och PP4 Resultaten från de båda mätpunkterna PP2 och PP4 i januari 2013 jämförs med resultaten från alla fyra mätpunkterna i januari 2014 i figur 5.8. RF i dessa sex provpunkter ligger inom en variation på ±2 % RF, utom i underkanten av punkt 1:13 och i de tunna avjämningsmassorna i punkterna PP2 och PP4. Detta får nog betraktas som en fullt normal variation i den stora byggnaden, med flera gjutetapper och en lång byggtid. 20

22 Fig. 5.8 Uppmätta RF i provplatserna PP2 och PP2 (kurvor) från 2013 och provplatserna 1:13-1:16 (punkter) från Jämförelse med provtagningspunkten PP3 Resultatet från januari 2013 från provtagningspunkten PP3 jämförs med resultatet från all de fyra punkterna 2014 i figur Fig. 5.9 Uppmätta RF i provplatsen PP3 (kurva) från 2013 och provplatserna 1:13-1:16 (punkter) från 2014 Som synes är skillnaden mycket stor. Punkt PP3 är klart avvikande. 21

23 5.7 Ny information om provtagningspunkt PP3 Provtagningspunkten PP3 är den klart fuktigaste av alla de åtta punkter där fuktprover tagits 2013 och Övriga punkter ligger inom ±2 % RF medan RF i punkt PP3 ligger minst 5 % RF högre än övriga punkter. I den tidigare beräkningen konstaterades att RF i denna punkt måste ha varit mycket hög ( 92%) vid mattläggning, medan övriga punkter föreföll ha haft RF kring %. Provpunkten 1:13 i januari 2014 togs också under en spis i rum Hemkunskap, precis som provpunkten PP3 i januari 2013, men RF var helt olika, se figur 5.9. Av denna anledning har mer precis information om provtagningen i januari 2013 införskaffats. I mätprotokollet från 2013, Wader & Nilsson (2013), sägs att plattan var 220 mm tjock och att det fanns 12 cm EPS under men ingen PE-folie. Detta uppfattades då som en normal platta på mark. Av Kjell Wader har nedanstående skiss över provpunktens läge erhållits. Fig Provtagningspunkt PP3 i januari 2013 under en av spisarna i Hemkunskap Kjell Wader har också uppgivit, per , att han träffade på tjocka armeringsjärn en bit ner i plattan som var så tjocka att de inte gick att bila av. Han flyttade då provhålet något och kom förbi armeringsjärnen. Enligt vad han minns är de första betongproverna från där armeringsjärnen fanns och de längre ned är något vid sidan om. 22

24 Enligt pålritningen, se figur 5.11, finns det en kvadratisk pålplint (typ PP4 ) under just denna spis. Pålplinten enligt ritningen finns under halva utrymmet under spisen. En sektion genom en pålplint visas i figur Fig Placeringen av pålplintar (markerade med svarta linjer) under plattan i rum Hemkunskap Fig Plan över och sektion genom en pålplint av typpp4. Allt tyder på att den första delen av provtagningen i provpunkt PP3 gjordes ovanpå en av pålplintarna. När man sedan tog ett nytt hål alldeles bredvid och tog prover i underkanten av plattan har man hamnat bredvid pålplinten där plattan bara är 220 mm tjock. Detta förklarar då varför det var så mycket fuktigare i just punkt PP3. 23

25 6 Materialegenskaper Kapitlet är detsamma som kapitel 6 i den tidigare rapporten, Nilsson (2013). De delar som bara avser mellanbjälklaget har tagits bort. Ett tillägg, markerat med blå text, har gjorts i avsnitt Beskrivningar som bara gäller mellanbjälklaget har utelämnats och figurernas numrering har reviderats. För beräkningarna krävs fuktegenskaper hos de aktuella materialen. Eftersom betongerna har fått en lång härdningstid innan mattläggning är det rimligt att bortse från cementets kemiska bindning av vatten; denna är mycket långsam efter så lång tid och försummas därför här. Då är det två fuktegenskaper som fordras för de ingående materialen - sorptionsisotermen, dvs ett samband mellan fuktinnehållet och RF - fukttransportkoefficienten eller fuktmotståndet Här ges en genomgång av vilka fuktegenskaper som använts. Hur de har utvärderats redovisas i detalj, i de fall de inte direkt har kunnat erhållas av materialleverantören. 6.1 Flygaskabetong Desorptionsisoterm Betongen i bottenplattan innehåller ca 10 % flygaska. För denna gäller inte data enligt Nilsson (1980). Istället utnyttjas data från Xu (1992) som har bestämt desorptionsisotermer för cementbruk innehållande flygaska. Hans mätresultat för fyra vattenbindemedelstal vbt= w 0 /(C+F) visas i figur

26 Fig. 6.1 Desorptionsisotermer för cementbruk med flygaska med fyra vattenbindemedelstal; data från Xu (1992) Fukthalterna i figur 6.1 anges som viktandel av mängden cement plus flygaska, i %. Dessa har beräknats ur betongsammansättningen. Fukthalten i den aktuella betongen erhålls genom att interpolera i figur 6.1 med avseende på vattencementtal. Mängden fukt per vikt cement+flygaska multipliceras sedan med halten cement+flygaska per m3 betong. Resultatet visas i figuren nedan. Fig. 6.2 Desorptionsisoterm för betongen med flygaska med vbt=0.46; interpolering i data från Xu (1992). KMG från fuktmätningarna. 25

27 Det visade sig i beräkningarna att självuttorkningen i flygaskabetongen blev orimligt låg. Desorptionsisotermen reviderades därför något i den övre delen över 80 % RF, se figur 6.3. Fig. 6.3 Reviderad desorptionsisoterm för betongen med flygaska med vbt=0.46. KMG från fuktmätningarna Initiella fukthalter Initiell fukthalt om vattenmättad: w e,start =w e /(C+F)(100 % RF) (C+F)=0.329 (355+42) =131 kg/m 3. Initiell fukthalt vid självuttorkning (uppskattad hydratationsgrad α = 0.7); bara cementet binder vatten kemiskt, flygaskan reagerar med den Ca(OH) 2 som cementreaktionen gett: w e,start =w αC= =181-62=119 kg/m 3. Ger självuttorkning till ca 98 % RF. Reviderad desorptionsisoterm ger w e,start =w αC= =181-71=110 kg/m 3. Ger självuttorkning till ca 91 % RF med reviderad sorptionskurva Skanningkurvor Xu (1992) bestämde också skanningkurvor för cementbruk med flygaska, men bara vid uppfuktning från 11 % RF. Från hans kurva för ett bruk med liknande vbt som betongen har skanningkurvor i övriga området konstruerats, se figur

28 Fig. 6.4 Skanningkurvor för betongen, konstruerade från data från Xu (1992) Fukttransportkoefficienter Fukttransportkoefficienten har utvärderats utifrån flygaskabetongens ekvivalenta vct=0.49. Denna bör vara ett bättre mått på fukttransportförmågan än vbt. Genom interpolering i data från Hedenblad (1993) erhålls figur 6.5. Fig. 6.5 Fukttransportkoefficienten δ för flyaskabetongen i bottenplattan 27

29 6.2 Avjämningsmassor Desorptionsisoterm De båda avjämningsmassorna har samma sorptionsisoterm, enligt Anders Anderberg hos Weber. Desorptionsiotermen visas i nedanstående figur. Fig. 6.6 Desorptionsisoterm för Weber 4310 och 4150; data från Anderberg (2013) Initiella fukthalter Avjämning 4310: w e,start = 97 kg/m 3 (motsvarande 100 % RF). Avjämning 4310: w e,start = 73 kg/m 3 (motsvarande 97 % RF) Skanningkurvor Anderberg (2004) och Åhs (2011) har båda mätt skanningkurvor för den aktuella avjämningsmassan 4310, för flera olika start-rf. Dessa kan användas för att konstruera en ny skanningkurva för den start-rf som behövs i beräkningarna Fukttransportkoefficienter Anderberg (2013) har också gett data för fukttransportegenskaperna hos avjämningsmassorna 4310 och Data för 4310 visas i figur

30 Fig. 6.7 Fukttransportkoefficienten δ för Weber Enligt Anderberg (2013) är fukttransportkoefficienten 5 % lägre för Weber Primern har enligt Anderberg ett fuktmotstånd på 4000 s/m. 6.3 Mattor Fukttransportkoefficienter Golvbeläggningarna räknas som tunna skikt med ett fuktmotstånd Z (s/m). Data för linoleummattan Lino Veneto har erhållits av Tarkett i form av ett S D - värde, S D = (m). Omräknat till fuktmotstånd blir detta Z = s/m. Enligt uppgift från Tarkett är Lino Acoustic samma matta som Veneto, med en skumbaksida som knappast bidrar till fuktmotståndet. Det uppgivna fuktmotståndet för linoleummattan har bestämts genom en provning där RF varit 0 % på den ena sidan. Detta är fullständigt orimligt jämfört med en normal användning. Fukttransportmotståndet Z är kraftigt fuktberoende och ett värde måste väljas i ett intervall som stämmer med den aktuella användningen. Av denna anledning har ett alternativt fukttransportmotstånd på Z = s/m använts i kompletterande beräkningar. 6.4 Cellplastisolering Fukttransportkoefficienter På samma sätt kan EPS-isoleringen räknas som ett skikt med ett visst fuktmotstånd Z. Enligt mailuppgift från Sundolitt har EPS-isolering en fukttransportkoefficient på m 2 /s. Sundolitt har inte kunnat ange var i detta intervall den aktuella skivan G100 med en densitet av ca 20 kg/m 3 ligger. Därför används ett medelvärde av intervallet, dvs m 2 /s. Med en tjocklek av 0.1 m ger detta ett fuktmotstånd på Z = s/m. 29

31 7 Beräkningsverktyg Fuktberäkningarna för bottenbjälklaget har utförts med ett beräkningsverktyg KFX03 som är ett datorverktyg för endimensionella fuktberäkningar. Verktyget presenteras i Bilaga 1. I KFX03 beskrivs fukttransport med ånghalten som fukttransportpotential, med δ som fukttransportkoefficient och Z som fuktmotstånd. 30

32 8 Beräkningar, bottenbjälklag Beräkningarna görs med nedanstående modell. Fig. 8.1 Modell för fuktberäkningar i bottenbjälklaget. Uttorkningsberäkningarna görs i två steg. Först beräknas uttorkning under 50 dygn. Sedan appliceras (en vattenmättad) avjämningsmassa (SLC) och uttorkningen fortsätter tills den eftersträvade uttorkningsgraden nåtts. Först beräknas fuktfördelningarna efter uttorkning till tre olika uttorkningsgrader, med ca 95, 90 respektive 85 % RF på ekvivalent mätdjup (0.4L) i betongen. Mätdjupet är här 30+(40% av 220)=118 mm. Därefter beräknas vad som händer med dessa fuktfördelningar efter mattläggning, fram till då fuktproverna togs. Sist jämförs beräknade RF-fördelningar vid denna tidpunkt med mätresultaten. 8.1 Första beräkningar Med de förutsättningar som användes vid den tidigare beräkningen gjordes en första beräkningsomgång för att få uttorkning till ca 85 respektive 88 % RF på mätdjupet. Den enda skillnaden var att nu sattes avjämningsmassans tjocklek till 30 mm, eftersom den var mm i de fyra nya mätpunkterna. Ett exempel på beräkningsresultat visas i nedanstående figur. 31

33 Fig 8.2 Exempel på beräkningsresultat under uttorkningsförloppet. I figur 8.2 visas RF-fördelningarna från det att avjämningsmassan applicerats (grön kurva som ger 100 % RF i de översta 30 mm) och under vidare uttorkning. Ur denna beräkning väljs två fuktfördelningar som ger 85 respektive 88 % RF på mätdjupet. Dessa fuktfördelningar används sedan för att göra nästa steg i beräkningarna; omfördelning efter mattläggning. 8.2 Omfördelning och uttorkning efter mattläggning Med de beräknade fuktfördelningarna, för att nå 85 respektive 88 % RF på mätdjupet, som initiala fuktfördelningar, läggs linoleummattan ovanpå avjämningsmassan, som ett fuktmotstånd. Inneklimatet ändras till C och en sinusvarierande RF mellan 35 och 65 %. RF i marken ändras till den ekvivalenta enligt ovan. För dessa beräkningar måste nya skanningkurvor tas fram för avjämningsmassan och den översta delen av betongen där fuktnivån nu kommer att öka. Detta gjordes på samma sätt som i den tidigare beräkningen. Beräkningar görs under 1008 dygn och resultaten jämförs med de uppmätta

34 8.2.1 Omfördelning från 85 % RF vid mattläggning Med en antagen fuktfördelning vid mattläggning som har 85 % RF på mätdjupet vid mattläggning fås nedanstående RF-fördelningar , 1008 dygn efter mattläggning. Fig. 8.3 Omfördelning från 85 % RF, med skanningkurvor. Grov, violett kurva visar beräkningsresultatet. Punkterna visar mätresultat i de fyra provpunkterna 1:13-1:16. Beräkningarna stämmer bra i underkanten av betongplattan, dvs antagandet om RF i marken verkar realistiskt. De stämmer dock inte riktigt med mätningarna i ovankanten av betongen. Detta beror sannolikt på att linoleummattans fukttransportmotstånd är mindre än de som erhållits i den provning som Tarkett tillhandahållit resultat från; jfr avsnitt En ny beräkning har därför gjorts med ett mindre fukttransportmotstånd hos linoleummattan, enligt 6.3.1, se nedanstående figur. 33

35 Fig. 8.4 Omfördelning från 85 % RF, med skanningkurvor. Grov, violett kurva visar beräkningsresultatet med stort Z hos linoleummattan; blå kurva ger resultatet med ett mindre fukttransportmotstånd. Punkterna visar mätresultat i de fyra provpunkterna 1:13-1:16. Beräkningarna stämmer väldigt väl med uppmätta RF-profiler. SLUTSATSER: - I de nya provpunkterna 1:13-1:16 var det fuktigare än 85 % RF på mätdjupet vid mattläggning - Fukttransportmotståndet hos linoleummattan är mindre än det av Tarkett uppgivna. Detta ger bättre överensstämmelse med beräkningarna i den övre delen av plattan, men också en något större uttorkning under perioden mellan mattläggning och provtagning. 34

36 8.2.2 Omfördelning från 88 % RF vid mattläggning En ny beräkning gjordes med initial fuktfördelning som hade 88 % RF på mätdjupet. Detta krävde att nya skanningkurvor togs fram igen för avjämningsmassan och den övre delen av betongen. Beräkningarna gav nedanstående RF-fördelningar , 1008 dygn efter mattläggning. Fig. 8.5 Omfördelning från 88 % RF, med skanningkurvor. Grov, violett kurva visar beräkningsresultatet. Punkterna visar mätresultat i de fyra provpunkterna 1:13-1:16. På samma sätt som ovan gjordes motsvarande beräkningar med mindre fukttransportmotstånd hos linoleummattan. Resultatet visas i nedanstående figur. 35

37 Fig. 8.6 Omfördelning från 88 % RF, med skanningkurvor. Grov, violett kurva visar beräkningsresultatet med stort Z hos linoleummattan; blå kurva ger resultatet med ett mindre fukttransportmotstånd. Punkterna visar mätresultat i de fyra provpunkterna 1:13-1:16. SLUTSATSER: - I de nya provpunkterna 1:13-1:16 var det 88 % RF eller torrare på mätdjupet vid mattläggning. - Fukttransportmotståndet hos linoleummattan är mindre än det av Tarkett uppgivna. Det ger bättre överensstämmelse med beräkningarna i den övre delen av plattan, men också en något större uttorkning under perioden mellan mattläggning och provtagning. 8.3 Osäkerheter Datorberäkningar av den typ som gjorts här är naturligtvis behäftade med vissa osäkerheter. Beräkningsresultatet blir inte bättre än de indata som använts. Den största osäkerheten i beräkningarna är fuktmotståndet hos cellplastisoleringen. Fukttransporten genom denna står för den stora delen av uttorkningen under omfördelningen efter mattläggning. Osäkerheten i övriga indata bedöms vara mindre och ha betydligt mindre betydelse. 36

38 Referenser RBK, Allmänt om uttorkning och fuktmätning. RBK-manualen, flik 2, ver 51/Flik 2 ver 51.pdf, Rådet för Byggkompetens, Stockholm Nilsson, L.-O. (2013) Beräkning av fuktförhållanden vid mattläggning - Henånskolan, Orust. Rapport 1313, Moistenginst AB, Trelleborg Olmås, K. (2014) Pointner, J. (2008) Bestimmung der Wasserdampfdurchlässigkeit, Veneto XF6660, 2-2.5mm. Provningsrapport Report Institut für Ökologie, Technik und Innovation, Wien Wader, K. & Nilsson, M. (2013) RF- och KMG-profiler i golv. Henånskolan, Orust. Rapport , Ordernr: 21269, AK-konsult, Ramlösa 37

39 BILAGOR 1. KFX03 2. Fuktmätningsprotokoll, Monomeet januari

40 BILAGA 1 Datorverktyget KFX03 för en-dimensionell beräkning av samtidiga fukt- och temperaturändringar med fuktberoende materialegenskaper och tidsvarierande randvillkor. Bakgrund Datorverktyget KFX har successivt utvecklats vid institutionen för Byggnadsmaterial vid Chalmers. Ursprunget är ett datorverktyg KortFukt som Bengt Elmarsson gjorde på talet inför en doktorandkurs på Chalmers, avsett för beräkningar av fukt i en yttervägg. Programmet har omarbetats av Bengt Hedberg och utvecklats ytterligare av Mats Rodhe, båda i samarbete med Lars-Olof Nilsson. Programmet KFX har använts under många år i kurser och forskarutbildningen vid Chalmers och kursdeltagarna och doktoranderna har tagit programmet med sig och ibland använt det för skilda tillämpningar. Programmet har också använts av några skadeutredare i mer avancerade tillämpningar. Institutionen för Byggnadsmaterial vid Chalmers har använt KFX i många olika typer av uppdrag, från ytterväggar till konstruktioner mot mark och biltunnlar i berg! Ursprungligen, och fram t o m 2002 kunde materialegenskaperna bara anges som konstanter, vilket skapade stora begränsningar. Nu har en uppgradering gjorts av Mats Rodhe, KFX03. Programmet Programmet beräknar en-dimensionella fuktfördelningar icke-stationärt genom att med finitadifferensmetod, numeriskt lösa massbalansekvationen för fukt och stationärt beräkna temperaturfördelningen i varje tidssteg. Beräkningarna görs i Excelblad med hjälp av makron och Visual Basic. 10 celler med mellanliggande skikt med fuktmotstånd måste användas. Fukttransport beskrivs med ekvationerna Δv Δv q = δ = Δx Z 2 [ kg /( m s) ] där v är ånghalten, δ är fukttransportkoefficienten och Z är fuktmotståndet. I den senaste versionen KFX03 kan indata anges fuktberoende och ytterligare alternativ att ange randvillkor har inarbetats. Materialegenskaper Fukttransportkoefficienten δ anges som fuktberoende, dvs ökande med ökande RF, med hjälp av tre parametrar. Fuktmotståndet Z hos ett skikt anges som konstant. Fukthaltsändringar beskrivs med hjälp av materialens sorptionskurva, vars omvända S-form kan beskrivas med fyra parametrar. Parametrarna för materialegenskaperna finns ännu inte i en databas utan måste anges av användaren. Tidssteget måste anges av användaren. Beräkningsresultaten visar tydligt om tidssteget är för kort och behöver göras större.

41 BILAGA 1 Randvillkoren Randvillkoren på de två sidorna kan anges på olika sätt. Klimatet på Sida I ( ute ) kan anges med temperatur och relativ fuktighet som varierar sinusformat, med ett medelvärde, amplitud och fasförskjutning. Exempel på indata (kurvor) och klimatdata från SMHI (punkter) visas i nedanstående figurer. 20 Månadsmedeltemperaturer Bromma 90% Månadsmedel-RF Bromma 15 85% % 75% 70% 0 65% % Strålning, t ex solstrålning, kan anges som en sinusvariation med en medelintensitet, amplitud och fasförskjutning. Klimatet på andra sidan, Sida II ( inne ) kan anges på två alternativa sätt. Alternativ 1 är detsamma som på Sida I. I alternativ II kan istället en konstant innetemperatur anges och ett fukttillskott. Programmet räknar då om ånghalten och RF inne från uteluftens ånghalt. En övre gräns för RF inne kan sättas. Exempel på ett indatablad:

42 BILAGA 1 Beräkningsresultat RF och fukthaltsprofiler visas under beräkningens gång i ett diagram. Beräkningsresultaten i form av profiler av temperatur, RF, fukthalt och ånghalt kan begäras skrivas till ett Excelark efter ett visst antal tidssteg. Från detta ark kan sedan resultaten redovisas på en mängd olika sätt, som fuktprofiler eller som RF eller fukthalt som funktion av tiden i olika punkter. Exempel på alternativa sätt att presentera beräkningsresultaten: RF i de olika cellerna 100% Z=34000 s/m, FT=4 g/m 3 80% 60% 40% Cell 1 Cell 2 Cell 3 Cell 4 Cell 5 Cell 6 Cell 7 Cell 8 Cell 9 Cell 10 Tid, dygn 100% 90% Z=34000 s/m, FT=4 g/m 3 80% RF [%] 70% 60% 50% 40% Djup utifrån [m]

43 LABORATORIEBESTÄMNING AV RF % SLUTKUND: NCC PROVTAGARE: Monomeet AB Kim Olmås RBK auktorisation Box Göteborg Tel LABORATORIEMÄTNING: FuktCom AB Nicklas Sahlén RBK auktorisation Skiffervägen Lund OBJEKT: Henån Skola SAMMANSTÄLLNING: vid lab- Mät- punkt Ekvivalent djup [ mm ] RF krav Vct alt. vbt Provtagnings datum Placering av mätpunkt Temp. vid provtagning Temp. mätning Slutvärde RF %, inkl. osäkerhet 1:13 A 1:13 B 1:13 C 1:13 D 1:13 E 1:14 A 1:14 B 1:14 C 1:14 D 1:14 E Se ritning Se ritning Se ritning Se ritning Se ritning Se ritning Se ritning Se ritning Se ritning Se ritning RBK-PROJEKTNUMMER PROTOKOLLNUMMER Provtagning / slutrapportering: Laboratorieanalys: Kim Olmås RBK auktorisation Datum Nicklas Sahlén RBK auktorisation Datum sid 1 / 4

44 RBK-PROJEKTNUMMER PROTOKOLLNUMMER MÄTPROTOKOLL X Uttaget prov X Vaisala MÄTPUNKTER: Mät- Betong- Uttorkning Mätdjup Datum Klock- Vct Betong Placering av mätpunkt punkt tjocklek Enkel- / 1:13 A 1:13 B 1:13 C 1:13 D 1:13 E 1:14 A 1:14 B 1:14 C 1:14 D 1:14 E [ mm ] dubbel- Ekvivalent Uppmätt [ mm ] [ mm ] 220 Enkel- / :00-21 Se ritning 220 Enkel- / :00-23 Se ritning 220 Enkel- / :00-24 Se ritning 220 Enkel- / :00-24 Se ritning 220 Enkel- / :00-25 Se ritning 220 Enkel- / :00-21 Se ritning 220 Enkel- / :00-23 Se ritning 220 Enkel- / :00-24 Se ritning 220 Enkel- / :00-24 Se ritning 220 Enkel- / :00-25 Se ritning slag alt. vbt temperatur ANMÄRKNING: AVVIKELSERAPPORT BIFOGAS: NEJ x JA NUMMER: Sid 2 / 4

45 RBK-PROJEKTNUMMER PROTOKOLLNUMMER MÄTPROTOKOLL X Uttaget prov X Vaisala Max temperatur: 20,1 C Min temperatur: 19,9 C Proverna mottagna: Klockslag: 08:00 AVLÄSNINGAR: Mätpunkt 1:13 A 1:13 B Provrör 778 Ekvivalent [ mm ] 1:13 C :13 D 595 Mätdjup :13 E :14 A :14 B :14 C :14 D :14 E Givare Mättid 1 3 Datum & klockslag Start kl. 08:09 Avläsn kl kl. Avläst RF :10 08: kl. 08: kl. 08: kl. 08: kl kl Avläst Temp Kalibr :12 08: kl kl. RF Korr. för RF vid 20 C Korr p.g.a fuktkapacitet + eller :13 08: kl kl. 08: kl kl. 08: kl kl. 08: kl kl. 08: kl kl. 08: Osäk. 08: : : : : k = RF-BESTÄMNING UTFÖRS VID FUKTCOM:s FUKTLABORATORIE I MALMÖ. MÄTNING AV RELATIV LUFTFUKTIGHET UTFÖRS MED 8 ST VAISALA HMP 44 L KOPPLADE TILL EN MÄTDATOR. GIVARNA ÄR NUMRERADE 1 TILL 8. UTRUSTNINGEN ÄR HUVUD- KALIBRERAD SPÅRBARHET VIA LTH I LUND. EGENKONTROLL HAR UTFÖRTS MÄTNINGAR UTFÖRS AV NICKLAS SAHLÉN, AUKT. NR TEL ALT , nicklas@fuktcom.se Slut- Värde RF % ANMÄRKNING: AVVIKELSERAPPORT BIFOGAS: NEJ x JA NUMMER: Sid 3 / 4

46 RBK-PROJEKTNUMMER PROTOKOLLNUMMER BERÄKNING AV OSÄKERHET I RF-MÄTNING, BETONG. X Uttaget prov X Vaisala BERÄKNING UTFÖRD AV: Nicklas Sahlén DATUM: b Icke linearitet Std.osäk (Std.osäk.) c Drift hos RF-givare d Hysterés hos RF-givare e Fuktkapacitet f Noggranhet på temp.angivelse g Osäkerhet i kalibrering i Kalibreringstabell RF l Mättemp. Annan än kaliberingstemp p Temp. Var. Under mätning q Ojämnt uttagna prov r Avvikelse i mätdjup s Avvikelse i plattjocklek Utvidgad mätosäkerhet, k = Summa = Summa = 2 x Summa = Not. I ovan redovisade beräkning medtages endast faktorer som är relevanta för mätmetoden. sid 4 / 4

47 LABORATORIEBESTÄMNING AV RF % SLUTKUND: NCC PROVTAGARE: Monomeet AB Kim Olmås RBK auktorisation Box Göteborg Tel LABORATORIEMÄTNING: FuktCom AB Nicklas Sahlén RBK auktorisation Skiffervägen Lund OBJEKT: Henån Skola SAMMANSTÄLLNING: vid lab- Mät- punkt Ekvivalent djup [ mm ] RF krav Vct alt. vbt Provtagnings datum Placering av mätpunkt Temp. vid provtagning Temp. mätning Slutvärde RF %, inkl. osäkerhet 1:15 A 1:15 B 1:15 C 1:15 D 1:15 E 1:16 A 1:16 B 1:16 C 1:16 D 1:16 E Se ritning Se ritning Se ritning Se ritning Se ritning Se ritning Se ritning Se ritning Se ritning Se ritning RBK-PROJEKTNUMMER PROTOKOLLNUMMER Provtagning / slutrapportering: Laboratorieanalys: Kim Olmås RBK auktorisation Datum Nicklas Sahlén RBK auktorisation Datum sid 1 / 4