Suzanne Åkerlund (FP), ordförande Ella Kardemark (KD) Rose-Marie Henriksson (S) Mariann Norell (V) Tove Bergman (MP)

Transkript

1 Kommunala handikapprådet Plats och tid: Kungsgatan 12, Socialnämndens sammanträdesrum, kl 17:00-20:00 Beslutande: Suzanne Åkerlund (FP), ordförande Ella Kardemark (KD) Rose-Marie Henriksson (S) Mariann Norell (V) Tove Bergman (MP) Representanter från handikapporganisationerna Maritha Johansson (DF) Lennart Germundsson (Astma & allergi) Annelie Abrahamsson (RTP) Linné Torbjörnsson (ÅNGEST) Ann-Margret Andraey (Reumatikerföreningen) Övriga deltagande: Kerstin Hägertz (HRF), Gun Ahlm (Stam), Bertil Bengtsson (FUB) Utses att justera: Justeringens plats och tid: Maritha Johansson (DF) Socialförvaltningen Sekreterare: Paragrafer Torbjörn Lagergren Ordföranden: Suzanne Åkerlund Justerande:. Maritha Johansson ANSLAG / BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ: Halmstads kommun, Kommunala handikapprådet : Datum för anslags upprättande: Datum för anslags nedtagande: Förvaringsplats för protokollet: Socialförvaltningen, Kungsgatan 12 Underskrift:. Torbjörn Lagergren

2 Kommunala Handikapprådet (17) KHR 14 Mötets öppnande Mötets ordförande, Suzanne Åkerlund, hälsar ledamöterna välkomna och förklarar mötet öppnat.

3 Kommunala Handikapprådet (17) KHR 15 Val av justerare Till justeringsperson valdes Maritha Johansson.

4 Kommunala Handikapprådet (17) KHR 16 Godkännande av dagordning Utsänd dagordning kompletterades med några punkter under punkterna Handikappkonsulenten rapporterar och Övriga frågor efter detta godkändes dagordningen.

5 Kommunala Handikapprådet (17) KHR 17 Presentation av rådets ledamöter för mandatperioden Då det är en ny mandatperiod och några ledamöter är med för första gången gjordes en snabb presentationsgenomgång.

6 Kommunala Handikapprådet (17) KHR 18 Genomgång av föregående protokoll KHR Protokollet har varit utsänt i handlingarna inför mötet, inga synpunkter framfördes och protokollet lades till handlingarna.

7 Kommunala Handikapprådet (17) KHR 19 Diskussionspunkt a) Diskussion kring förra mötets föreläsning av professor i handikappvetenskap, Magnus Tideman som gav oss ett forskarperspektiv på funktionshinder och samhällsutveckling. Magnus pratade vid förra mötet om, kort summering: Det hela börjar med ny handikappideologi som kom på 1970-talet, det handlade om dels: Normaliseringsprincipen rätt till likvärdiga levnadsvillkor och om Integreringsprincipen leva tillsammans med andra i samhället. Han konstaterade ett tydligt genusperspektiv där flickor och kvinnor har svårare att få stöd, de blir hårdare bedömda och att pojkar och män lättare får stöd och hjälp de anses mer hjälplösa medan kvinnorna i grunden skall klara mer av de dagliga sysslorna. Det finns olika typer av integrering: Fysisk integrering i till exempel samma byggnad men det ger ingen automatisk social integrering. Social integrering kräver sociala relationer vilket är fullt möjligt men kräver: Tid, kunskap om funktionsnedsättningen, vilja att förändra attityder/inställning samt personligt engagemang. Då kan vi uppnå inkludering istället för integrering Dagens samhälle innebär ett stort mått av individualisering, där personer med funktionsnedsättningar är ofta i stort behov av starka företrädare. Många av den personal som finns i funktionshinderomsorgen, det gäller både skola, boende och daglig verksamhet har relativt låg utbildningsnivå och saknar i stort en mer specialiserad utbildning. Marknadiseringen av sociala verksamheter ökar i hela landet under föresvävningar av ökad valfrihet vilket inte stämmer över huvud taget. Antalet Neuropsykiatriska diagnoser ökar och ställer krav på personal och samhälle.. Det är inte barnens skyldighet att forma sig efter samhället utan samhället som skall formas efter sina invånares behov och förmågor.

8 Kommunala Handikapprådet (17) Motvärn - självorganisering av grupper med personer med psykisk störning och intellektuella funktionsnedsättningar växer fram. Människorna accepterar inte samhällets kategorisering Vidgår/erkänner sina svårigheter men det betyder inte att andra skall bestämma över oss. Man skapar på sina håll en motståndsidentitet där personer med funktionsnedsättning vägrar att reduceras som människor. Ett stort glädjeämne är FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning här beskrivs och formuleras kraven på ett samhälle för alla: Rätt att delta fullt ut och på samma villkor Jämlika levnadsvillkor Behandlas och bemötas med värde och respekt, Inte diskrimineras, Bestämma själv över sin vardag (som andra), Vara med och påverka det gemensamma Barn- och genusperspektiv Stöd efter behov Leva ett tryggt och bra liv i nivå med andras liv och tillsammans med andra. FN konventionen som delades ut vid mötet till samtliga ledamöter, har fått genomslag i stort sett i hela världen utom i Sverige och i ytterligare någon enstaka diktatur och det beror på vår stora självgodhet i att vi redan är där i den svenska lagstiftningen så FN konventionen har inget nytt att tillföra, detta är ju naturligtvis inte sant. I världen diskuteras FN konventionen som ett rättesnöre inför formandet av ett samhälle för alla. I detta dokument finns i princip allt som behövs för att skapa inkludering (Magnus Tideman). Diskussionen som följde i rådet innehöll följande funderingar och tankar: Kanske vore bra med en diskussion i kommunfullmäktige ledd av Magnus Tideman om hur vi kan sätta fokus på dessa frågor och rent handgripligt vidta mått och steg för verklig upprustning på området. Handikappkonsulenten får uppdraget att ta frågan till ledningsgruppen för temaåret Utbildningsnivån inom personalkollektivet inom socialnämndens område måste förbättras genom olika insatser, internutbildning, validering, samarbete med högskolan om uppdragsutbildningar och kanske centrala kommunala och /eller statliga satsningar? Utredningar om kvalitetsnivåer och brukarupplevelser utförda av högskolan kanske i samarbete med Guldfiskarna?

9 Kommunala Handikapprådet (17) Utvärderingar av entreprenaderna inom den särskilda omsorgen, utförda av högskolan? Viktigt att försöka minska omvårdnadsnivåerna till förmån för pedagogiska arbetssätt som i sin tur skall medverka till att öka brukarens möjligheter till medinflytande, självbestämmande och personlig frihet. Viktigt att det finns tillräckligt med personal för att kunna ge ett gott liv. Hur kan man påbörja en märkbar kvalitetsutveckling inom socialnämndens -, barn- och ungdomsnämndens samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens områden? Vi borde våga ta ett eller flera unika steg i Halmstad för att förbättra verksamheterna utan att titta på hur man gör i övriga landet för att uppfylla lagarnas miniminivåer? Magnus menar också att det krävs politisk vilja och mod, för att drastiskt öka delaktigheten och det är särskilt viktigt att: Särskilda lösningar bara vidtas i absoluta undantagsfall. Lyssna på personers egna erfarenheter. Samarbeta mer med högskolan. b) Ambitionsnivån på LSS-insatser i kommunen. Funderingar i rådet och en livlig diskussion kring kommunens ambitioner vad gäller insatser enligt LSS, (Lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning). Det finns olika tankar om hur vi i Halmstad uppfyller intentionerna i socialtjänstlagen (SoL) och i LSS. Skälig levnadsstandard kontra goda levnadsvillkor är till exempel på sådana begrepp som är svårtydda om vad de egentligen står för och vad det ena eller det andra innebär för personerna som kommer i fråga vad gäller dessa lagars verkställande. Det finns en hel del tyckande och tänkande om hur lagarna drabbar dem som utsätts för insatserna och hur vi borde agera som myndighet eller enskilda kommuner som är satta att bevara det goda livet för vissa av våra invånare. Rådet funderade på hur man skall gå vidare med denna fråga och skaffa sig mer kunskap i ämnet. Rådet beslöt att ge handikappkonsulenten i uppdrag att ordna ett informationsmöte där Suzanne Åkerlund, Ella Kardemark, Maritha Johansson och handikappkonsulenten önskar träffa chefen för handläggarna på socialförvaltningen Anders Gustavsson för att bland annat få information och diskutera vad som styr beviljandet av insatserna.

10 Kommunala Handikapprådet (17) KHR 20 Diskussion om eventuellt namnbyte på kommunala handikapprådet Frågan om namnbyte på kommunala handikapprådet till något mer modernt namn har kommit upp vid ett flertal tillfällen och under mötet diskuterades olika tankar och förslag. I riket finns det fortfarande flera råd som behållit sitt gamla namn kommunala handikapprådet andra har bytt till, till exempel Kommunala rådet för funktionshinderfrågor eller liknande med ordet handikapp utbytt mot något med funktionshinder eller tillgänglighet i namnet. Frågan om namnbyte har diskuterats i kommunala handikapprådets referensgrupp och majoriteten i referensgruppen önskar behålla nuvarande namn på rådet, det fanns några föreningar med avvikande mening men de var i stark minoritet. Med bakgrund att referensgruppen uttryckt denna önskan, att frågan diskuterats i Regionhandikapprådet och dess referensgrupp och man behåller sitt nuvarande namn samt att professor i handikappvetenskap Magnus Tideman lämnat sina tankar om namnbyte, Magnus uttryckte sig enligt nedan: Det där med begreppsbyte tenderar till att bli ett problem. Det tar fokus från viktigare diskussioner och folk som inte är så insatta vågar inte diskutera för att de blir tillrättavisade om de råkar använda fel term. Jag tycker, liksom Socialstyrelsen, att handikapp kan finnas kvar i sammansatta ord (som handikappråd, handikappkonsulent). Det signalerar vad det handlar om och är förståeligt för de flesta. Jag vänder mig särskilt mot att byta handikapp mot tillgänglighet eftersom tillgänglighet är en viktig faktor men bara en av flera för att tex nå delaktighet. Tillgänglighet riskerar också att rikta fokus mot fysiska funktionsnedsättningar. Jag tycker att ni ska hålla kvar namnet och istället ägna energin åt att diskutera hur Halmstad på allvar kan bli en stad för alla, inom alla olika områden och på alla arenor... Det finns mycket kvar att göra! Kommunala handikapprådet diskuterade namnbyte utifrån ovan redovisade tankar och önskemål och enades om sin önskan att behålla nuvarande namn.

11 Kommunala Handikapprådet (17) KHR 21 Inkomna skrivelser Protokoll från KHR Varberg I protokollet talades det om en astma- och allergidokument rådet beslöt att representanten för astmaoch allergiföreningen tar fram dokumentet och sänder det till handikappkonsulenten för påseende. Protokollet lades sedan till handlingarna. a. Skrivelse från kommunala rådets referensgrupp till kommunala handikapprådet om önskan om stöd för de behov man ser av en busslinje som även passerar eller angör handikappbadet vid Gröningen, Östra stranden under badsäsong. Frågan har tagits upp i Hela resan gruppen där kommunens trafikstrateg, gatuingenjör, Hallandstrafiken och handikappkonsulenten medverkar och hänvisningen är att det är ett beslut för kommen att ta om kompletteringar av nuvarande linjesträckning. DHR har tillskrivit Hallandstrafiken samma önskemål och fått samma svar därifrån. DHR har även tillskrivit kommunstyrelsen med detta önskemål och fått svaret från kommunstyrelsens ordförande att I dagsläget kommer inte kommunen att göra något extra tillköp av en busslinje till Gröningen. Rådet anser att skrivelsen med önskemål om kollektivtrafikkoppling till Gröningen med detta för tillfället är besvarad. Rådet ger handikappkonsulenten uppdraget att ta fram den kostnadsberäkning som lär finnas över vad tilläggsköpet av busslinjesträckningen skulle kosta och redovisa till rådet vid kommande möte.

12 Kommunala Handikapprådet (17) KHR 22 Rapport från KHRR (kommunala handikapprådets referensgrupp) och dess arbetsgrupper Föreningsdag den 18 april. Dagen på Husknuten blev lyckad. Det bjöds på lite Tilltugg och man räknade till ca 200 besökande. Det var uppträde/kulturinslag och föreningarna fick chans att visa upp sin verksamhet. Det var politiker från 3-4 partier som kom och de stannade längre än man vågat hoppas. Nästa öppet hus dag blir till hösten, nu vidtar en utvärdering av den genomförda föreningsdagen. Arbetsgrupperna: Skolgruppen har skrivit frågor och de har ställt till BUF och UAF och svar efterfrågas senast 1 juni. Skrivelsen har gått vidare till Rådet som har ställt sig bakom innehållet i densamma. Tillgänglighetsgruppen har fått flera detaljplaner att yttra sig över. Många kommunala byggnader är inte i ordning några exempel på kommunala byggnader som ej är tillgängliga är Gamla Kronobränneriet och Snöstorpsskolans gymnastiksal. Tillsammans med kommun och region kan man trycka på för ökad tillgänglighet och avhjälpande av t.ex. enkelt avhjälpa hinder. Hemvårdsförvaltningens lokaler är inte tillgängliga fullt ut. De ska flytta och hoppet är att tillgänglighetsgruppen kan få vara med från början och bistå med sina synpunkter i de nya lokalerna. Under referensgruppsmötet diskuterades även att förbudet mot trottoarpratare inte följs och detsamma gäller reglerna för uteserveringar vilket hindrar framkomligheten och tillgängligheten för många av invånarna med funktionshinder. Förslag framfördes om att kanske polisvolontärer eller parkeringsvakter kunde vara behjälpliga i tillsynen av att den lokala ordningsstadgan efterföljs? Handikappkonsulenten får uppdraget att diskutera vidare med teknik- och fritidsförvaltningen.

13 Kommunala Handikapprådet (17) KHR 23 Handikappkonsulenten rapporter a) Arbetet med Kommunstyrelsens temaår 2015, Den inkluderande kommunen fortsätter. De tre första tematillfällena är nu genomförda och fylliga rapporter håller på att skrivas, rapporterna skall delårsredovisas till kommunstyrelsen i juni och ligga till grund för en mer ingående diskussion om aktiva åtgärder till senhösten Under hösten kommer tema kring Kultur-Idrott och rekreation och framtidsteknologi och funktionsnedsättningar att avhandlas. En studieresa har genomförts av kommunstyrelsen till Borås och Göteborg dagarna den 4-5 maj. Valet av dessa städer som besöksstäder beror på att de båda vunnit Europa kommissionens tillgänglighetspris Access City Award Göteborg stad vann priset 2014 och Borås Till hösten kommer en mässa i Arenahallen den oktober med utställningar och intressanta föredrag att genomföras med Halmstads kommun i samverkan med mässarrangör Funka för livet, Hälsoteknikalliansen och Region Halland. Under senhösten kommer även workshops och dialogtillfällen att erbjudas kring temaåret och vad det kan medföra för framtiden. Mer information kommer kontinuerligt till kommunala handikapprådet. Projektmål och syfte. Skapa en gemensam kunskapsbas och ta fram åtgärder som kan genomföras. Att med fokus på funktionsnedsatta och delaktighet: Ta fram förslag till åtgärder som kan innebära omprioriteringar, nya resurser eller som av andra skäl kräver beslut av kommunfullmäktige antingen inom ramen för Planeringsdirektiv med budget eller genom särskilt ärende. b) Broschyren för årets Tillgänglighets- och bemötandepris är framtagen och finns på kommunens hemsida och den är även lämnad till Cityföreningen. Referensgruppen kommer att fundera över att besöka och diskutera tillgängligheten i staden med butiksinnehavare och andra näringsidkare för att uppmärksamma priset och om möjligt öka förståelsen för vikten av ett tillgängligt och användbart samhälle. Nomineringarna till priset skall vara socialförvaltningen till handa senast den 10 oktober. c) Den 23 april träffades arbetsutskotten i länets olika kommunala handikappråd samt från Regionhandikapprådet för att diskutera gemensamma frågor där man kan bistå varandra för att driva på

14 Kommunala Handikapprådet (17) tillgänglighetsarbetet inom länet. Man har fokuserat en del på tillgänglig turism och namnbyten för sina handikappråd mm. Ny träff planeras till den 5 november för att diskutera vidare om turism och tillgänglighetsguidefrågan bland annat. d) Humanas enkät, tillgänglighetsbarometer 2015 har kommit och publicerats i media, Halmstads kommun har 2015 erhållit en hedrande femteplats bland 181 kommuner som besvarat enkäten. e) Frågan finns om man kan öppna handikapptoaletterna med phoniro system via tagg (elektronisk nyckel) efter att badvakterna har slutat för dagen, eller tidigt på morgonen såklart. Det finns tillgång till en liten toa på båda ställena. Frågor finns om t.ex hur fördelar man taggarna? Kriterier för att få tillgång till tagg? (Föreningsvis eller personligt, eller annat)? Om man använder sig av kod? Hur beställer man koden, vem administrerar och så är det en ansvarsfråga då man också får tillgång till omklädningsrum och lyftanordning, dusch- omklädningsbrits mm? Förslag från rådet att handikappkonsulenten diskuterar vidare med Teknik- och fritidsförvaltningen om en hållbar lösning. Kanske köp av säsongstagg? Med försäljning på Rådhuset i kontaktcenter och i turistbyrån? f) Rapporten Hur är läget 2015 från Myndigheten för Delaktighet har precis offentliggjorts på myndighetens hemsida och valda dela informerades om under mötet. Rapporten är en sammanställning av hur långt vi kommit i Sverige med uppfyllandet av de nationella funktionshindersmålen med utgångspunkt från FN -konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Resultaten visar bland annat att: Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga fortfarande står för mer än en fjärdedel av alla inskrivna på Arbetsförmedlingen. Trenden är dock positiv och fler får sysselsättning varje år. Skolorna brister fortsatt i att ge elever det särskilda stöd som de har rätt till och en stor del av lärarna har inte möjlighet att ge det stöd som behövs. Det är också vanligare att elever med funktionsnedsättning upplever att de har för mycket skolarbete, att det är svårt och att de känner sig stressade. Den upplevda hälsan är mycket sämre bland personer med funktionsnedsättning och många fler med funktionsnedsättning har ekonomiska svårigheter jämfört med övriga befolkningen.

15 Kommunala Handikapprådet (17) Efter dagens möte med kommunala handikapprådet mailas länken till rapporten som finns på Myndigheten för delaktighets hemsida till samtliga ledamöter i rådet. Rapporten kommer också att beställas i pappersform för utdelning till de ledamöter som så önskar.

16 Kommunala Handikapprådet (17) KHR 24 Övriga frågor a) Socialnämndens verksamheter Bojen och Lotsen, rådet önskar information och diskussion kring bland annat hur verksamheterna fungerar och om insatserna är tillräckliga för personer med neuropsykiatriska diagnoser. Behöver verksamheterna utvecklas och hur i så fall? Till nästa möte med kommunala handikapprådet föreslogs att företrädare för verksamheterna inbjuds för information och diskussion. b) Då socialförvaltningen nu snart flyttar in i nya lokaler på Westerbergs gata 10 så kommer nästa möte den 8 oktober, med kommunala handikapprådet att hållas i lokalerna där, i kommande kallelse kommer lokalinformation att ges som tyvärr inte finns ännu.

17 Kommunala Handikapprådet (17) KHR 25 Mötet avslutas Ordföranden Suzanne Åkerlund tackar ledamöterna och tjänstemän för väl genomfört möte och förklarar detsamma avslutat.