Idrott är Viktigt för Västerås

Transkript

1 2013/ REMISSUPPLAGA Idrott är Viktigt för Västerås Förslag till handlingsplan för idrotten i Västerås år [Skriv text] Västerås

2 Innehåll Handlingsplan för idrott... 4 Idrott för alla... 5 Barn- och ungdomsidrott... 6 Elitidrott... 8 Föreningarnas roll och ekonomi Anläggningar Handlingsplanens förarbete Syfte Metod Rapportstruktur Övergripande planer och policys Vision och strategiska planer Västerås 2026 Staden utan gränser Översiktsplan Strategisk plan för Västerås stad s strategiska plan Program för Västerås stad Stadens folkhälsoprogram Stadens program för personer med funktionsnedsättning Stadens integrationsprogram Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak Konventioner och deklarationer Trender inför framtiden Idéforum Vad är bra? Vad tycker omvärlden? Förbättringsområden Gruppspecifika frågor Handlingsplanens målområden Idrott för alla Jämställdhet Integration Idrott och funktionsnedsättning Barn- och ungdomsidrott Idrott och skola

3 Elitidrott Föreningarnas roll och ekonomi Anläggningar Uppföljning Källförteckning

4 Handlingsplan för idrott Idrotten är en viktig faktor när det gäller att bidra till en hållbar samhällsutveckling, både ur ett socialt och ur ett miljömässigt perspektiv. Genom goda möjligheter för västeråsarna att utöva idrott utifrån sina förutsättningar så ökar chanserna för en god utveckling både ur ett folkhälsoperspektiv och ur ett individperspektiv; en utveckling som alla kan få del av oavsett bakgrund. Riksidrottsförbundet definierar i idrottsrörelsens idéprogram idrott som fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Vidare beskrivs idrott som något som består av både träning och lek, tävling och uppvisning och som ger fysisk, psykisk, social och kulturell utveckling. Det här är en bred och inkluderande definition som inte direkt avgränsar idrott från annan fysisk aktivitet. Genom att hålla definitionen bred och öppen minskar risken att aktiviteter som är i gränslandet hamnar utanför. Det är också viktigt att uppmärksamma att idrott kan finnas på två olika sätt: i organiserad eller egenorganiserad form. Syftet med handlingsplanen är att ge idrotten i Västerås goda förutsättningar att utvecklas och på så vis öka västeråsarnas möjligheter att ägna sig åt idrott på olika nivå. Handlingsplanen är indelad i fem målområden 1. Idrott för alla 2. Barn och ungdomsidrott 3. Elitidrott 4. Föreningarnas roll och ekonomi 5. Anläggningar Övergripande mål för hela handlingsplanen är Västerås stad vill stärka och utveckla förutsättningarna för att idrotten ska vara tillgänglig för alla medborgare på likvärdiga villkor utifrån skilda behov och förutsättningar. Västerås stad vill utveckla ett attraktivt idrottsutbud för att göra Västerås intressant som besöks- och bostadsort. 4

5 Idrott för alla I stadens folkhälsoprogram konstateras att förutsättningar för god folkhälsa varierar bland annat med ekonomiska faktorer och utbildningsfaktorer, var man bor, vad man har för bakgrund och hur ens livssituation ser ut spelar stor roll för hur man mår. Att vara fysiskt aktiv ökar möjligheterna till välbefinnande. Att idrotta på olika vis är ett vanligt och välkänt sätt att vara fysiskt aktiv och därför är det viktigt att möjligheterna till idrottsutövande är goda, oavsett var man bor och vem man är. Goda möjligheter för alla att utöva idrott på olika sätt och på olika nivåer är en väg till ökad folkhälsa. Även i den nationella idrottspolitiken lyfts vikten av allas tillgång till idrott fram. All idrott kan inte vara tillgänglig för alla, men alla ska, utifrån ett jämlikhetsperspektiv, ha möjlighet att ägna sig åt någon form av idrott utifrån sina förutsättningar. Målområde 1 Idrott för alla Mål: 1. Möjligheter och förutsättningar att idrotta ska vara lika för både kvinnor och män och pojkar och flickor. 2. Kunskap om diskrimineringsgrunderna ska, genom utbildningsinsatser, öka inom idrotten. 3. Det ska vara lätt att ägna sig åt spontanidrott i olika former. 4. Det ska vara att attraktivt för föreningar att arbeta breddinriktat upp till 20-års ålder. 5. Det ska vara möjligt för personer med funktionsnedsättning att delta i fler idrottsaktiviteter i fler föreningar. Aktivitet Mål Tidplan Resursbehov Ansvar Skapa fler möjligheter till spontanidrott i staden. 3 löpande lågt TN och BUN Fånga upp och 3, 4, 5 löpande lågt uppmuntra nya sporter och trender. Uppmuntra och stödja föreningar som möjliggör och underlättar för personer med funktionsnedsättning att delta i verksamheten. 3, 4, 5 löpande måttligt NF och TN. Nämnden och dess verksamheter ska ha webbplatser med hög interaktivitet för att inbjuda till delaktighet i verksamheten. Uppmuntra och stödja samarbeten för idrottsutveckling på landsbygden, till 1, 2, 3, 4, 5 löpande lågt-måttligt 3, 4, 5 löpande lågt föreningslivet och 5

6 exempel genom föreningssamverkan av olika slag. SISU Idrottsutbildarna Genusanalyser ska genomföras inför alla satsningar inom idrottsområdet. En fördjupad studie av jämställdhetsaspekterna inom föreningsverksamheten ska genomföras. Utbildningsinsatser kring diskrimineringsgrunderna ska genomföras. Skapa goda förutsättningar för barn som lever i familjer med knappa ekonomiska omständigheter att delta i föreningsverksamhet. 1, 2 löpande lågt 1, 2, 4 klart 2015 måttligt 1, 2, 5 klart 2016 lågt föreningslivet SISU Idrottsutbildarna 2, 3, 4, 5 löpande lågt - måttligt IFN Barn- och ungdomsidrott Studier visar att ungdomar som regelbundet deltar i organiserad idrott har: Goda relationer till jämnåriga kamrater Utvecklar goda ledaregenskaper Utvecklar egenskaper som samarbetsförmåga, ansvarstagande, medkänsla och självkontroll Lär sig disciplin och åtaganden Har låg stressnivå, god självkänsla och är tillfreds med livet. Inom idrotten kan barn lära sig att handskas med såväl vinst som förlust, vilket ger lärdomar för livet. Här spelar också föräldrars agerande stor roll, det är viktigt med en uppmuntrande och stödjade föräldraattityd som inte bidrar till hets och prestationskrav och här måste också föreningar visa gott exempel. För många barn är idrottsföreningarna, näst efter hemmet och skolan, den viktigaste miljön för fostran och utveckling. De attityder och värderingar som förmedlas där präglar i stor utsträckning barns och ungdomars personliga utveckling. Barn mår också bra av att utöva flera olika aktiviteter och det finns ingen anledning att tidigt låsa sig vid en idrott. Det är omöjligt att före puberteten säga säkert vilka som är de verkliga talangerna. Här bör föreningslivet vara uppmärksamt så att de gör det möjligt för barn att delta i flera olika aktiviteter parallellt. 6

7 Idrott för barn bör i första hand bedrivas i anpassade enkla former i närområdet. Lättillgängliga grönområden i bostadsområdena, öppna skolgårdar och flexibla näridrottsplatser som lockar både flickor och pojkar till aktivitet ger goda förutsättningar för detta. När barnen blir tonåringar övergår de till att vara ungdomar. Under ungdomsåren händer mycket med såväl den fysiska som den psykiska mognaden. Varierad träning och lekfullhet bör fortfarande gälla under början av ungdomsperioden. I den här åldern är det många som slutar med idrott medan andra väljer att satsa helhjärtat. Det är under ungdomen som begreppen breddidrott och elitidrott blir aktuella. Båda dessa aspekter av idrottandet är viktiga och det ska finnas plats för alla ambitionsnivåer och det måste också finnas möjlighet för ungdomar att byta ambitionsnivå. För att detta ska vara möjligt kan föreningar bedriva såväl bredd- som elitverksamhet för sina ungdomar. Skolan bör både genom undervisningen i idrott och hälsa och genom andra aktiviteter som friluftsdagar och idrottsdagar ge eleverna möjligheter att prova på olika idrotter. Skolan samverkar också på olika sätt med idrottsföreningar, vilket bör uppmuntras och underlättas. Målområde 2 Barn och ungdomsidrott Mål: 1. All verksamhet inom barn- och ungdomsidrotten som får stöd från Västerås stad ska vara förenlig med FN:s konvention om barnets rättigheter. 2. Alla barn och unga, i hela kommunen, ska ha goda möjligheter att prova sig fram inom idrottsområdet. 3. Det ska finnas goda förutsättningar för barn och unga att utveckla ett idrottsintresse. 4. Fler ungdomar i övre tonåren ska fortsätta att idrotta/vara fysiskt aktiva. 5. Fler ungdomar i övre tonåren ska börja idrotta/vara fysiskt aktiva. Aktivitet Mål Tidplan Resursbehov Ansvar Idrottsföreningar ska erbjudas möjlighet att få ta del av 1 löpande lågt - måttligt BUN utbildningar anordnade av barnpilotverksamheten. Föreningar med olika idrotter på programmet ska få stöd att skapa idrottsskolor för barn i åldern 5-10 år. 2, 3 löpande, 2015 måttligt BUN och SISU Idrottsutbildarna Riktad information till nyanlända föräldrar om idrottsaktiviteter som finns tillgängliga för deras barn. Alla grundskolor ska erbjudas föreningsaktiviteter som genomförs på skolan eller i föreningens lokaler. 2, 3 löpande, , 3 löpande, 2014 lågt - måttligt lågt IFN BUN och föreningslivet 7

8 Erbjuda/informera om de aktiviteter som finns inom nämndens område i syfte att öka deltagandet. Se till att skolornas idrottsliga verksamheter har tillgång till bra och ändamålsenliga anläggningar/lokaler. Bytesmarknader för idrottsmaterial ska stimuleras. Stimulansåtgärder och riktat ekonomiskt stöd till verksamheter/ aktiviteter som uppmuntrar äldre ungdomar att bli, eller fortsätta vara, aktiva. Modeller ska utvecklas för att behålla och engagera ungdomar inom idrotten. 2, 3 löpande lågt 2, 3 löpande måttligt 3 testverksamhet , 5 löpande, 2015 lågt - måttligt måttligt FK 4, lågt föreningslivet BUN, SISU Idrottsutbildarna och föreningslivet. SISU Idrottsutbildarna Elitidrott Elitidrott är bara en liten del av idrottsrörelsen men har stor betydelse för helhetens utveckling. Idrottsliga framgångar ger positiv uppmärksamhet och skapar förebilder som ökar idrottsintresset generellt. Idrottsliga framgångar kan stärka stadens varumärke och ge invånarna en gemensam civil stolthet. I de idrottsrankingar som idag görs av Sveriges städer har Västerås successivt dalat i placeringar, en utveckling som behöver vändas. Det finns många positiva aspekter med framgångsrik elitidrott men det finns också aspekter som är mindre bra. Som vi sett tidigare så finns det inget som säger att man innan puberteten säkert kan avgöra vilka barn som har talang och vilka som inte har det. Det finns heller inget stöd i forskningen som visar att tidiga satsningar ger fler idrottsstjärnor. För tidig eller ensidig satsning kan leda till att barn och ungdomar slutar idrotta på grund av att de inte har samma ambitionsnivå eller känner att de inte håller måttet. I enlighet med ovanstående bör inte elitsatsningar inledas innan 12 års ålder. När väl barnen blivit äldre bör alla flickor och pojkar som har talang och ambition att göra en seriös elitsatsning ges möjlighet att göra detta under socialt trygga former. Tävlingsverksamheten bör utformas så att den stimulerar till långsiktig idrottslig utveckling. För att talangverksamhet och elitsatsningar ska fungera bra krävs väl utbildade tränare och ledare. 8

9 Målområde 3 Elitidrott Mål: 1. Elitidrotten ska stärka varumärket Västerås och bidra till visionen om en stad att vara stolt över. 2. Västerås placering som idrottsstad i rankinglistor ska avsevärt förbättras, med målet topp 10 år Elitidrotten ska inspirera idrottande ungdomar till fortsatt idrottande. 4. Elitsatsningar ska tidigast från 12 års ålder. Aktivitet Mål Tidplan Resursbehov Ansvar Verka för tillkomsten av ett träningscenter med medicinsk expertis på Rocklundaområdet. Skapa dialog med Mdh för att utifrån aktuell idrottsforskning stödja idrottare i Västerås. Föreningsstöd ska endast ges till föreningar som inte elitsatsar före 12 års ålder. Utveckla modeller för att stödja lokala talanger på deras väg till elitidrottare. Driva kompetensutveckling för talangfulla tränare. Ge duktiga ledare och aktiva erkännande genom Tidernas idrottare i Västerås. Uppmärksamma de västeråsare som har tagit medaljer i nationella och internationella mästerskap. Verka för marknadsavtal med elitidrotten. 2 löpande, löpande, 2016 lågt - måttligt måttligt 4 löpande lågt lågt 2, 3 löpande, , 2 löpande, 2015 lågt lågt - måttligt 1, 2 löpande lågt 1, 2, 3 löpande, 2014 högt Rocklunda Sport & Event AB Mdh SISU Idrottsutbildarna SISU Idrottsutbildarna KS, Vås & Co, näringsliv och föreningsliv 9

10 Föreningarnas roll och ekonomi Hur föreningarnas roll och struktur ska se ut i framtiden kan diskuteras. Som vi sett ovan finns ett behov av breddsatsande föreningar upp i åldrarna som är inkluderande och både håller kvar sina aktiva och lockar nya utövare. Det finns också ett behov av billiga idrottsaktiviteter som är lättillgängliga. Vi behöver föreningar som bygger på jämställdhet, integration och allas rätt och möjlighet att vara med. Kanske kan ett Västerås IF vara en modell? En förening som endast satsar på bredd? Att satsa på idrott bör inte ses som en kostnad utan som en investering, samtidigt är budgeten begränsad och därför är det viktigt att staden är tydlig med sin viljeinriktning när det gäller stöd till föreningslivet. Föreningar måste ha en sund ekonomi. De ska bedriva sin verksamhet ur ett barnrättsperspektiv och se till att barn och ungdomar har ett reellt inflytande över föreningens verksamhet. Föreningarna ska också aktivt verka för jämställdhet. Staden, å sin sida, måste aktivt stödja föreningarna, inte bara ekonomiskt, utan även med råd och konsultation samt vara aktiv i kontakten med andra myndigheter och organisationer som har betydelse för våra föreningars utveckling. Målområde 4 Föreningarnas roll och ekonomi Mål: 1. Västerås stad ska ge civilsamhället goda förutsättningar till utveckling genom olika former av stöd till föreningar. 2. Riktlinjer för föreningsstöd ska vara begripliga och utvecklas i samverkan med föreningslivet. 3. Föreningar som får föreningsstöd ska främja jämställdhet och mångfald, bidra till hållbar utveckling och arbeta mot tobak, alkohol, droger, dopning, mobbning, trakasserier och våld. 4. Ungdomar ska ha inflytande i föreningarnas demokratiska arbete. 5. Idrottsarrangemang ska bidra positivt till utvecklingen av besöksnäringen i Västerås. Aktivitet Mål Tidplan Resursbehov Ansvar Föreningsbokslut ska 2, 3, 4 löpande, lågt tas fram för alla föreningar Försöksverksamhet med föreningskonto ska genomföras lågt Stödet till ungdomscuper ska förstärkas genom fria bad och fria bussresor. Utbildning och kompetensstöd i arbetet med jämställdhetsfrågor ska erbjudas. Ett nätverk för kvinnliga styrelseledamöter ska initieras och stödjas. 5 löpande, , 3, 4 löpande, , 3, 4 löpande, 2014 lågt - måttligt lågt lågt föreningslivet. TN SISU Idrottsutbildarna SISU Idrottsutbildarna 10

11 Idéforum ska årligen genomföras. Modeller för rekrytering av organisationsledare ska tas fram. Erbjuda utbildning och utveckling för organisationsledare. Utveckla en ledarskapscertifiering Verka för att fler personer över 65 år engageras inom idrottens föreningsliv. Stödja samverkan mellan föreningar för att framförallt hålla kvar fler ungdomar i verksamheten. I samverkan med föreningar aktivt söka externa finansieringar. 2, 4 löpande, 2014 lågt lågt 1, 3, 4 löpande, 2015 lågt - måttligt 1, måttligt 1 löpande, , 4 löpande, , 3, 4 löpande, 2014 lågt lågt - måttligt lågt SISU Idrottsutbildarna föreningslivet och SISU Idrottsutbildarna föreningslivet och SISU Idrottsutbildarna föreningslivet föreningslivet och SISU Idrottsutbildarna Anläggningar Med idrottsanläggningar/idrottsmiljöer avses Anlagt eller anvisat område för någon form av tävlingsidrott, spontanidrott eller motion oavsett ägandeförhållanden. Det kan också vara luft, mark och vatten som lämpar sig, och nyttjas, för såväl organiserad som egenorganiserad idrott och motion. De flesta idrotter är beroende av att det finns anläggningar som är så pass bra att de kan uppfylla behoven hos både motionärer och elit. De flesta idrottsanläggningar i Sverige ägs och drivs av kommuner som tillhandahåller dem till idrotten, så är också fallet här i Västerås. Kraven har under de senare åren öka på anläggningar, särskilt gäller detta i samband med elitidrottens tävlingar och matcher. Även om hela samhället gynnas av stora arenor så blir det i längden ohållbart för enskilda kommuner att stå för dessa kostnader. Elitidrotten framöver måste vara beredd att bära sina egna kostnader i större utsträckning än i dag. 11

12 Västerås stad har i dagsläget bra idrottsanläggningar men det finns önskemål och behov av nya anläggningar och lokaler i olika form. Det finns ett behov av att inventera anläggningsbehovet för den period handlingsplanen avser och utifrån denna inventering ta fram en strategisk försörjningsplan för det framtida anläggningsbehovet. När det gäller idag befintliga anläggningar har staden som mål att höja kvaliteten på idrottsanläggningar och friluftsanläggningar samt effektivisera användandet av lokalerna. Här är anläggningarnas miljömässiga hållbarhet en viktig fråga. Målområde 5 Anläggningar Mål: 1. Alla anläggningar som finansieras med skattemedel ska vara tillgängliga för alla. 2. Den kommersiella elitidrotten måste (bereda sig på att) bära sina egna anläggningskostnader i högre utsträckning. 3. Behovet av tillräckliga och ändamålsenliga anläggningar, för både organiserad idrott och spontanidrott, av hög kvalitet ska vara tillgodosett i såväl Västerås tätort som i serviceorterna. 4. Stadens badanläggningar ska tillgodose de behov som finns hos besökare och föreningsliv idag och på lång sikt. 5. Alla anläggningar ska vara hållbara ur ett miljöperspektiv. Aktivitet Mål Tidplan Resursbehov Ansvar En strategisk 3, Lågt - måttligt försörjningsplan för det framtida anläggningsbehovet ska tas fram. Tider för drop-in-idrott ska reserveras i idrottsanläggningar. 1, 3 Löpande, 2016 lågt Användandet av nämndens lokaler och anläggningar ska effektiviseras. Utreda möjligheten att skapa ett mindre idrottscentrum i östra delen av Västerås tätort. Utreda möjligheten att bygga om ett antal små idrottshallar för att skapa nya attraktiva idrottsmiljöer. Arbeta med att energieffektivisera nämndens anläggningar. 1, 3, 4 Löpande, 2014 Lågt - måttligt FK och TN måttligt måttligt 5 Löpande, Påbörjas 2014 lågt FK 12

13 Alla anläggningar ska källsortera sitt avfall. Skapa goda förutsättningar för cykelåkande och resande med kollektivtrafik vid nämndens anläggningar. Utbytt konstgräs ska återanvändas genom att anlägga små spontanytor/träningsytor i olika bostadsområden. 5 Löpande, , 5 Löpande, , 3, 5 Enligt befintlig plan. Lågt - måttligt Måttligt - högt lågt FK FK och TN FK och TN 13

14 Handlingsplanens förarbete () har beslutat att ta fram en handlingsplan för idrott i Västerås för att ge idrotten i Västerås goda förutsättningar att utvecklas. Under slutet av 1990-talet kom regeringen med en proposition, En idrottspolitik för 2000-talet folkhälsa, folkrörelse och underhållning 1, där det fastslogs att den nationella idrottspolitiken bör bygga på tre grundstenar: 1. En tydlig strävan att i samhällsplanering, i skolans arbete och i andra sammanhang uppmuntra och ge möjligheter till barns, ungdomars och vuxnas motion och idrott i syfte att främja en god folkhälsa. Sådana möjligheter bör skapas genom samverkan mellan staten, kommunerna, idrottsrörelsen och organisationer som bedriver friluftsoch främjandeverksamhet. 2. Att aktivt stödja en fri och självständig idrottsrörelse byggd på ideellt engagemang och som bedriver en bred verksamhet, som värnar om god etik, som ger lika förutsättningar för flickor och pojkar, kvinnor och män, som arbetar aktivt för integration samt värnar om demokratisk fostran 3. En medvetenhet om att elitidrotten också till viss del består av kommersiell underhållning som har ett värde genom att den ger många människor förströelse och glädje, men som bör bedrivas utan offentliga subventioner. Tio år efter att idrottspolitiken för 2000-talet presenterats kom en ny regeringsproposition, Statens stöd till idrotten 2, där det fastslås att ovanstående grundstenar bör gälla även fortsättningsvis. Dessa punkter bör med andra ord kunna ses som väl förankrade i svensk politik och de kan på så vis utgöra en grund att utgå ifrån i framtagandet av en handlingsplan för idrotten i Västerås kommun. Syfte I Västerås finns ett stort idrottsintresse som är spritt över hela kommunen och som omfattar drygt 50 olika idrotter i organiserad form och även olika former av oorganiserad idrott och spontanidrott. Idrott utövas på olika nivåer, i olika former av både kvinnor och män, barn, unga, vuxna och gamla, av personer med funktionsnedsättningar och personer utan. Syftet med föreliggande arbete är att ta fram en handlingsplan för idrotten i Västerås för att ge idrotten i Västerås goda förutsättningar att utvecklas och på så vis öka västeråsarnas möjligheter att ägna sig åt idrott på olika nivå. Idrotten är en viktig faktor när det gäller att bidra till en hållbar samhällsutveckling, både ur ett socialt och ur ett miljömässigt perspektiv. Genom goda möjligheter för västeråsarna att utöva idrott utifrån sina förutsättningar så ökar chanserna för en god utveckling både ur ett folkhälsoperspektiv och ur ett individperspektiv; en utveckling som alla kan få del av oavsett bakgrund. Från forskning vet vi att vanor som grundläggs tidigt följer med upp i vuxen ålder. Med goda möjligheter för barn och ungdomar att utöva idrott tidigt i livet så ökar chansen att de också fortsätter att vara fysiskt aktiva och må bättre. Det ökar också möjligheterna för dem att ta en aktiv del i föreningsliv och samhällsutveckling. Handlingsplanens mål gäller för perioden , vilket innebär en åttaårsperiod. Planen uttrycker mål och ambitioner för idrotten i Västerås och kan 1 Regeringens proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet folkhälsa, folkrörelse och underhållning 2 Regeringens proposition 2008/09 Statens stöd till idrotten 14

15 förverkligens utifrån ekonomiska förutsättningar i stadens kort- och långsiktiga budgetarbete och strategiska planer. Metod Idrottsområdet berör flera förvaltningar inom staden. Det övergripande ansvaret ligger dock hos kultur-, idrotts- och fritidsnämnden, vilken också har fattat beslutet om framtagandet av handlingsplanen. Projektledare för arbetet har varit Stefan Brandberg, strateg på kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningen. En arbetsgrupp bestående av representanter för kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningen (Stefan Brandberg), barn- och utbildningsförvaltningen (Per- Inge Hellman), stadsledningskontoret (Solveig Sandberg), SISU idrottsutbildarna (Lotta Tömmervik och Maria Engelfeldt) och Konsult och Service (Irja Holtter) har träffats regelbundet och arbetat med frågan. Skultuna kommundel (Eva Kassle) har inte ingått i arbetsgruppen men har informerats om arbetet samt deltagit vid möten efter behov. Detsamma gäller stadens handikappsamordnare (Per Forsberg) som också deltagit vid idéforum (se nedan). Utredningsarbete och framtagande av visst underlag till handlingsplanen har på uppdrag av kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningen genomförts av konsult och service, utredning och statistik. Under arbetets gång har seminarier och idéforum genomförts för att samla in synpunkter och erfarenheter från olika delar av stadens idrottsliv. I ett inledningsskede genomfördes ett seminarium på temat Framtidens idrott lett av Peter Olsen från SISU Idrottsutbildarna. Deltog vid seminariet gjorde representanter från Idrottsalliansen, SISU Idrottsutbildarna, kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningen, barn och utbildningsförvaltningen, stadsledningskontoret och Konsult och Service. Därefter har fyra idéforum genomförts med olika målgrupper. Till det första idéforumet inbjöds idrottsledare generellt i Västerås. Inbjudan gick ut genom annons i VLT och Västerås tidning samt spreds till strategiskt utvalda personer för att få så stor spridning som möjligt. Vid detta idéforum deltog 90 idrottsledare. Till idéforum nummer två inbjöds elever och lärare från nationella idrottsutbildningarnas årskurs ett och tre. Vid detta tillfälle deltog 60 elever och 12 lärare. Till idéforum nummer tre inbjöds personer som är 65 år och äldre. Även här inbjöds till forumet genom annons i tidningar men också genom särskild inbjudan till strategiskt utvalda personer för att få ökad spridning. Uppslutningen blev 35 personer. Det fjärde idéforumet vände sig till personer som på olika sätt är aktiva inom idrott för personer med funktionsnedsättning. Här gjordes från början ett strategiskt urval med hjälp av SISU Idrottsutbildarna och Västmanlands handikappidrottsförbund. Ett antal personer bjöds in och uppmanades även att komma med förslag på ytterligare personer som skulle kunna medverka. Vid detta idéforum deltog 13 personer. Vid idéforumen har tre frågor diskuterats: 1. Vad är bra med idrotten i Västerås? Vad är vi nöjda och stolta över? 2. Vad tycker omvärlden om idrotten i Västerås? Vad är vi bra på i Västerås när det gäller idrott? 3. Vad kan vi förbättre när det gäller idrotten i Västerås? Vad ska ha hänt om 8 år? Dessa frågor diskuterades vid alla idéforum oavsett idrott. Vid idéforum två, tre och fyra lades ett ytterligare frågeområde till utifrån målgrupp: 15

16 4. Idéforum elever: Hur är det när samarbetet mellan idrotten och skolan är som bäst? Vad behöver hända för att vi ska komma dit? 5. Ideforum seniorer: Skulle ni vilja engagera er i idrottsföreningarna? Vad skulle ni vilja hjälpa till med? Hur ska föreningarna nå er för att fråga om hjälp? 6. Ideforum personer med funktionsnedsättning: Hur är det när idrotten fungerar som bäst för personer med funktionsnedsättning? Vad behöver hända för att vi ska komma dit? Rapportstruktur Efter Bakgrund följer nedan en genomgång av övergripande planer och policys som har betydelse för handlingsplanen, både vad gäller dess framtagande som innehåll. Därefter följer en genomgång av trender inför framtiden som presenterades vid det inledande seminariet. Efter det följer en genomgång av vad som framkommit vid idéforumen och därefter beskrivs handlingsplanens målområden med förslag till mål. Övergripande planer och policys Inom stadens organisation finns visioner, planer, program och policys. Nedan följer en genomgång av några av dem som har betydelse för arbetet med handlingsplanen för idrott. Genom dessa dokument blir stadens övergripande inriktning synlig och visar på så sätt vad arbetsgruppen har haft att förhålla sig till vid framtagandet av planen. Utöver stadens dokument finns även program på nationell, eller internationell, nivå som har betydelse för arbetet och även dokument från organisationer, varav en del gås igenom här. Vision och strategiska planer Västerås 2026 Staden utan gränser I Västerås 2026 Staden utan gränser är visionen att Västerås ska vara en stad där invånarna är delaktiga och engagerade och har en stark vilja att bidra. Föreningar och andra aktörer skapar miljöer och aktiviteter där alla kan hitta ett socialt sammanhang att ingå i. Ute i bostadsområdena ska det sjuda av vilja och engagemang. Det här engagemanget ska ge förutsättningar för, bland annat, mer storslagna upplevelser inom både kultur och idrott. Västerås ska vidare vara en stad med en stark identitet och med en stark självkänsla hos invånarna. När det gäller ovanstående ur stadens vision så kan man se att idrotten har en viktig funktion att fylla för att visionen ska uppnås. Inom idrottsrörelsen finns engagerade ledare, funktionärer, utövare, föräldrar och även företag. Ett vitalt föreningsliv lyfts fram som viktigt i visionen och på så vis kan en handlingsplan för idrotten ses som ett led i förverkligandet av den samma. Översiktsplan 2026 Det övergripande målet i stadens översiktsplan (ÖP) 2026 är att Västerås ska vara attraktivt och ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbart. Det som ska stå i centrum är människor och människors aktiviteter och behov. För att nå översiktsplanens mål har 12 strategier formulerats och när det gäller flera av dessa finns tydliga kopplingar till 16

17 handlingsplanen för idrott. De strategier som återfinns med egna mål i handlingsplanen för idrott är: Attraktiv regionstad Västerås ska fortsätta att växa och utvecklas i sin roll som attraktiv regionstad kännetecknad av mångfald. Bygg staden inåt En tät stad med korta avstånd ger bra möjligheter att ta sig fram till fots och med cykel, i den täta staden är det lätt att leva. City mötesplats för alla City är alla västeråsares och besökares naturliga mötesplats och kräver ständig förändring och utveckling. Livskraftig landsbygd med starka serviceorter De mindre tätorterna i kommunen fyller viktig roll bland annat som platser för möten och aktiviteter. Enkelt att gå och cykla Goda möjligheter att gå och cykla befrämjar en god hälsa. Kollektivtrafiknätet som ryggrad Kollektivtrafiken är en viktig utgångspunkt för bebyggelseplaneringen såväl i staden som på landsbygden. Hushålla med naturresurserna Odlingsmark och vatten är viktiga resurser i ett långsiktigt hållbart samhälle. Strategisk plan för Västerås stad I stadens strategiska plan för år under rubriken Samarbete och hållbar utveckling för god livsmiljö står För föreningar, företag och offentlig verksamhet ska det finnas mötesplatser tillgängliga för alla och som öppnar för gräns- och generationsöverskridande möten. Som indikatorer för detta finns bland annat: Att antalet besökare på våra mötesplatser, idrottsanläggningar, kulturarenor och bibliotek ökar Att antalet aktiviteter för ökad jämställdhet i enlighet med den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMR) ökar Under rubriken Delaktighet och möjligheter för alla i Västerås finns ett antal indikatorer för att följa upp målet att alla barn och ungdomar i Västerås ska ha goda uppväxtvillkor, varav några har tydlig koppling till en handlingsplan för idrott: Att resurser för fritidsaktiviteter fördelas ur ett jämställdhetsperspektiv Att andelen unga med god hälsa och psykiskt välmående ökar Att användandet av alkohol, narkotika och rökning hos unga minskar Att andelen ungdomar som är aktiva på sin fritid ökar När det gäller jämställdhet så visade kultur-, idrotts och fritidsförvaltningens (KIFF) kartläggning av västeråsarnas kultur-, idrotts- och fritidsvanor år 2010 att idrotten i hög utsträckning följer traditionella mönster. Här är det viktigt att säkerställa att förutsättningarna är de samma för både flickor och pojkar, kvinnor och män när det gäller möjligheter till idrottsutövande. Det är även viktigt att se till att möjligheterna att välja idrott utifrån intresse i första hand, och inte utifrån traditionella könsmönster, säkerställs. När det gäller barns- och ungdomars uppväxtvillkor så är idrott, både i organiserad och spontan form, viktiga redskap för att öka både fysisk och psykisk hälsa. Idrotten bör kunna aktivera fler än i dag och också bli bättre på att hålla kvar ungdomar och på så vis verka för detta strategiska mål för staden. Inom idrotten pågår också arbeten konstant kring frågor som rör alkohol, narkotika, rökning och andra droger som till exempel dopningspreparat. Utifrån ovanstående är det tydligt att idrottslivet är en viktig faktor att arbeta med och genom en 17

18 handlingsplan för idrotten bör arbetet kunna systematiseras och hållas ihop på ett tydligare sätt. s strategiska plan Utifrån stadens strategiska plan har tagit fram en strategisk plan för det egna nämndområdet. I nämndens inledande vision står Alla västeråsare ska uppleva att det finns möjlighet att utöva, skapa och ta del av kultur-, idrotts och övriga fritidsaktiviteter enskilt och tillsammans med andra, utifrån fysiska och sociala möjligheter och behov. Detta gäller i synnerhet barn och ungdom. Vårt rika kulturarv vårdas och dess möjligheter tas till vara. Kultur- och idrottssektorn bidrar starkt till hållbar tillväxt, attraktivitet och trivsamhet i hela kommunen. De åtaganden nämnden har gett sig utifrån stadens strategiska plan och som rör idrottsområdet direkt är (uppdelat efter rubriker i planen): Västerås ska ha Sveriges bästa skola o Verka för att skolornas idrottsliga verksamhet har tillgång till bra och ändamålsenliga idrottsanläggningar/lokaler Västerås ska ha ett blomstrande näringsliv o Arbeta för fler arrangemang/event i Västerås för att bidra till ökad besöksnäring o Skapa förutsättningar för elitidrotten i Västerås Stadens verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet o Att effektivisera användningen av nämndens lokaler och anläggningar o Ge civilsamhället goda förutsättningar till utveckling genom stöd till föreningar I Västerås ska alla ha möjligheten till ett gott liv o Utveckla ett attraktivt kultur-, idrotts- och fritidsutbud för att göra Västerås intressant som besöks- och bostadsort o Höja kvaliteten på befintliga idrottsanläggningar och friluftsanläggningar o Utveckla förutsättningarna för båtlivet i Västerås stad o Att stadens badanläggningar ska tillgodose de behov som finns hos besökare och föreningslivet Västerås ska vara Sveriges bästa miljökommun o Att arbeta med energieffektivisering i nämndens anläggningar o Att, genom våra beställningar, verka för att öka andelen förnybar energi i nämndens anläggningar o Skapa goda förutsättningar för cykelåkande och resande med kollektivtrafik vid nämndens verksamheter och anläggningar o Alla anläggningar ska sortera sitt avfall Västeråsarna ska ha närhet till beslutsfattarna och känna sig delaktiga o Utveckla nämndens och stabens kommunikation med olika målgrupper o Nämnden och dess verksamheter ska ha webbplatser med hög interaktivitet för att inbjuda till delaktighet i verksamheten o Att uppmuntra och underlätta för västeråsaren att framföra sin åsikt och bli lyssnade på inom nämndens verksamhetsområde I Västerås ska alla barn och ungdomar ha goda uppväxtvillkor o Erbjuda/informera om de aktiviteter som finns inom nämndens område i syfte att öka deltagandet o Genomföra åtgärder enligt nämndens handlingsplan för jämställdhet 18

19 o Ge alla barn och unga, i hela kommunen, goda möjligheter att utveckla sina intressen inom nämndens verksamheter. s åtaganden utifrån ett jämställdhetsperspektiv Utifrån den kartläggning som genomfördes år 2010 har beslutat om ett antal åtgärder som ska genomföras för att bidra till att skapa förutsättningar för en jämställd kultur-, idrottsoch fritidsverksamhet. Åtagandena är indelade i fyra områden med tillhörande åtgärder där de som direkt berör idrotten listas nedan under respektive rubrik: Ökad fokus på jämställdhet i styrdokument o I beställningar, uppdrag, bidragsgivning, uppföljningar och utredningar ska jämställdhetsaspekten lyftas fram Medvetandegöra o Informera föreningar om resultatet av kartläggningen för att medvetandegöra och stimulera till arbete med dessa frågor Resursfördelning o Genomföra en fördjupad studie av jämställdhetsaspekterna inom föreningsverksamheten. Ökad kunskap o Erbjuda föreningar och studieförbund utbildning och kompetensstöd i arbetet med dessa frågor Program för Västerås stad Inom staden finns ett antal program som behandlar olika områden, nedan beskrivs tre av dessa planer samt stadens arbete med alkohol, narkotika, tobak och dopning. Stadens folkhälsoprogram I stadens Folkhälsoprogram uttrycks en vilja att förmedla ett hälsofrämjande synsätt, vilket enligt programmet innebär att vi måste rikta strålkastaren mot det som får oss att må bra och i det sammanhanget lyfts kultur, idrott samt föreningsverksamhet fram som några av hörnstenarna. En källa till ökat välbefinnande är att vara fysiskt aktiv. Idag är det ett faktum att förutsättningar för god folkhälsa varierar i befolkningen bland annat med ekonomiska faktorer och utbildningsfaktorer. Var man bor, vad man har förbakgrund och hur ens livssituation ser ut spelar stor roll för hur man mår. Vi ska, enligt programmet, sträva efter att förutsättningarna för god hälsa ska vara jämlika. Ett av de övergripande målen för folkhälsoarbetet i Västerås stad är att Vi ska satsa på fysik aktivitet, rörelse och motion i vardagen. Folkhälsoprogrammet är uppdelat i olika områden för vilka det finns utmaningar formulerade, ett av dessa områden heter rörelse motion fysisk aktivitet och utmaningarna som hör till detta område har alla tydlig koppling till en handlingsplan för idrott: Rörelse motion fysisk aktivitet o Inspirera västeråsarna att utöva någon form av motion varje dag o Skapa möjligheter för alla västeråsare till fysisk rörelse och motion utifrån sina individuella förutsättningar o Skapa förutsättningar för att äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna komma ut varje dag o Inspirera till lek o Rekrytera nya grupper av människor till den organiserade idrotten 19

20 o Främja cykling som kommunikation, motion och rekreation o Stimulera till promenad i alla former Utöver detta specifika område så finns det även utmaningar inom andra områden som en handlingsplan för idrott knyter an till. Dessa utmaningar listas nedan: Mål från övriga folkhälsoprogrammet o Utforma lekplatser och skolgårdar som främjar barnens leklust och aktivitet o Stimulera och medverka till att barnen blir mer fysiskt aktiva under sin dag i förskolan och skolan o Stimulera till fysisk rörelse på jobbet och på fritiden Stadens program för personer med funktionsnedsättning I april 2013 beslutade kommunfullmäktige om ett Program för personer med funktionsnedsättning som ersätter det tidigare handikappolitiska programmet. Syftet med programmet är att: ge alla personer med funktionsnedsättning samma möjligheter som andra till delaktighet och jämlikhet undanröja hinder så att det blir möjlighet för personer med funktionsnedsättning att bli delaktiga i samhället I programmet betonas vikten av full tillgänglighet till fysiska miljöer och när det gäller området kultur och fritid så benämns specifikt att stadens kultur- och fritidsanläggningar ska vara tillgängliga för alla och att detta ska vara en ledstjärna vid planering av nya anläggningar samt ombyggnation av befintliga anläggningar. Vidare står i programmet att Personer med funktionsnedsättning ska kunna nyttja frilufts- och idrottsanläggningar av olika slag, både som utövare och publik. Stadens integrationsprogram Stadens integrationsprogram anger hur arbetet med integration och delaktighet ska stärkas och utvecklas i staden. Med ett integrerat samhälle menas ett samhälle där alla människor har likvärdiga möjligheter att utvecklas oavsett kulturell, ekonomisk och social bakgrund. Staden ska präglas av värderingar som bygger på jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor. Vi ska sträva mot ett samhälle där mångfald är en styrka som gör att vi kan bemöta varandra med respekt, oberoende av bakgrund och på så vis skapa en inkluderande kultur fri från diskriminering. Integrationsprogrammet beskriver en strävan inom olika områden, dock inget som specifikt berör idrotten, utan snarare ett övergripande förhållningssätt som ska prägla all verksamhet inom Västerås stad. Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak Staden bedriver ett arbete för att ta fram ett program för alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT), med det övergripande målet: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Målet innebär: Nolltolerans mot narkotika och dopning Minska allt tobaksbruk Förhindra att minderåriga börjar använda tobak 20

21 Förhindra all skadlig alkoholkonsumtion genom att minska konsumtionen och skadliga dryckesvanor Konventioner och deklarationer Västerås har undertecknat den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR). Det här innebär att de principer som deklarationen fastslår gäller för allt arbete inom staden. Artikel 20 handlar om kultur, idrott och fritid och här har staden förbundit sig genom undertecknandet att: Kvinnor och män har rätt till lika tillgång till kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter Kvinnor och män kan ha olika erfarenheter och intressen inom området vilket kan bero på könsstereotypa attityder och beteenden och därför ska kommunen: o I möjligaste mån se till att idrotts-, kultur- och fritidsanläggningar och verksamheter tillhandahålls och är tillgängliga på samma villkor för kvinnor och män, flickor och pojkar o Uppmuntra kvinnor och män, flickor och pojkar att delta på lika villkor i idrott och kulturaktiviteter, även sådana som traditionellt betraktas som övervägande kvinnliga eller manliga o Uppmuntra konstnärer och kultur- och idrottsföreningar att främja kultur- och idrotts aktiviteter som utmanar en stereotyp syn på kvinnor och män Stadens arbete ska också präglas av FN:s konvention om Barnets rättigheter, barnkonventionen, vilket bland annat innebär att alla barn har samma rättigheter och lika värde och att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Barnkonventionen består av ett antal punkter varav alla givetvis måste beaktas, men varav några kan anses ha tydligare koppling till arbetet med en handlingsplan för idrott. Förutom ovanstående gäller detta: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom Ett barn med en funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständig liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället Varje barn har rätt till lek, vila och fritid Varje barn har rätt att skyddas mot droger Varje barn har rätt att skyddas mot sexuella övergrepp Trender inför framtiden Riksidrottsförbundet arbetar tillsammans med SISU Idrottsutbildarna med ett projekt kring Framtidens idrottsförening som har som mål att presentera ett antal scenarier som beskriver idrottsföreningarnas förutsättningar år 2020 och att utifrån dessa också presentera verktyg och lösningar för att möta framtiden ur ett föreningsperspektiv. Utifrån detta genomfördes ett seminarium tillsammans med SISU inledningsvis i arbetet med handlingsplanen. Vid seminariet diskuterades trender inför framtiden. De trender som diskuterades handlar om demografi, individualisering och kommersialisering. När det gäller den demografiska aspekten så kommer vi framöver att få fler pensionärer och färre ungdomar i Sverige. Det här kan få som konsekvens till exempel att de offentliga 21

22 resurserna behöver omfördelas. Det kan också bli så att pensionärer som grupp blir mer intressant som rekryteringsbas både i form av utövare och i form av ledare och funktionärer. En annan konsekvens är att det kan bli hårdare konkurrens om de ungas fritid. Vi har också redan en utveckling i Sverige där städer med mer än invånare ökar med små orter avfolkas. I de större städerna kan befolkningsökningen mötas genom att förtäta vilket kan leda till att ytor för spontanidrott minskar eller försvinner. Nya och större arenor kan komma att byggas i städernas ytterområden vilket påverkar tillgängligheten till dem. När ungdomar flyttar från de mindre orterna in till de större så tappar de kontakter och nätverk där de varit aktiva och det är inte säkert att de aktiverar sig på nytt i sin nya stad. Samhället går också mot att bli mer mångkulturellt vilket gör att influenser och traditioner från andra kulturer blir allt mer påtagliga. Här finns för idrotten en stor potential när det gäller att engagera nya aktiva, ledare, verksamheter och föreningar. Genom individualiseringen sker en förstärkning av individen i kollektivet. Individens behov av att förverkliga sig själv växer och i samma takt växer också kraven på föreningar, företag och myndigheter. Det personliga varumärket med personlig stil och smak blir betydelsefullt i högre utsträckning och det här kan leda till ett behov av riskminimering hos den enskilde. Det gäller att inte riskera att vara med i fel förening eller fel verksamheter och sammanhang. Det här innebär att de föreningar som kan förstärka den enskildes personliga livsstil och varumärke vinner. I sin tur innebär detta att föreningen måste jobba allt mer på sitt eget varumärke i framtiden. Det kan också uppstå en krock mellan idrottens traditionella demokrati och individens behov av snabb förändring, omedelbar återkoppling och jag-fokusering. Det här kan ställa till problem när dagens generation av ledare och funktionärer ska lämna över till nästa generation som har en annan inställning till kollektiva rörelser och engagemang. I takt med den ökande kommersialiseringen suddas gränserna saktas ut mellan offentlig-, privat- och frivillig sektor. Utvecklingen går mot att även föreningarna blir aktörer på en marknad där de får konkurrera med privata företag. Utifrån detta kan vi förvänta oss en ökad professionalisering där föreningslivet börjar använda affärsmodeller från näringslivet vilket sker redan idag. Ökade krav på professionalism kan göra det svårare att rekrytera ideella ledare. Om ledarna istället ska arvoderas ökar kostnaderna för föreningslivet vilket innebär högre avgifter för den enskilde deltagaren vilket kan innebära att allt fler hamnar utanför. En slutsats utifrån detta är att det framöver blir färre som vill ta ansvaret för föreningens infrastruktur i framtiden eftersom det är lättare och ger snabbare belöning för den enskilde att konsumera ett föreningsengagemang jämfört med att bära upp det. Idéforum Som nämnts inledningsvis har fyra stycken idéforum genomförts som har riktat sig till olika målgrupper. Vid alla idéforum diskuterades frågor kring vad som är bra med idrotten i Västerås, hur omvärlden ser på vår idrott och hur man skulle vilja se att idrotten utvecklas framöver. Till seminarium 2, 3 och 4 tillkom sedan en specifik fjärde fråga för varje målgrupp. 22

23 Vad är bra? De första diskussionsfrågorna var Vad är bra med idrotten idag i Västerås? Och Vad är vi nöjda och stolta över? Här är det intressant att se att vid alla fyra idéforum framkom ganska likartade bilder. Alla verkar vara överens om att vi har ett stort och bra utbud av anläggningar där Rocklunda framhålls särskilt. Det finns goda möjligheter att träna året runt och det fungerar bra att hitta och boka träningstider. Även motionsspåren framhålls som bra. Vidare anser deltagarna vid idéforumen att Västerås har en stark idrottstradition med engagerade föräldrar och engagerade politiker. Det finns många välfungerande idrottsföreningar och samarbetet mellan föreningar fungerar också bra. Det finns ett stort utbud av idrotter att utöva i Västerås och det finns också möjligheter att utöva idrott på olika nivåer. Utbudet av idrott ute i bostadsområdena framhålls också av flera deltagare som bra, vilket är särskilt betydelsefullt för yngre barn. Alla bra lag och individuella utövare som finns i Västerås räknas också upp och lyfts fram som bra förebilder. Även det faktum att vi har både bra dam- och herridrott lyfts också fram av många. Generellt uttrycks också att det finns många bra tränare och ledare inom idrotten i Västerås och att det finns möjlighet för talanger att utvecklas. Det finns vissa aspekter som skiljer de olika målgrupperna åt på så vis att de lyfter fram saker som är bra som inte kommer fram vid alla idéforum. Både idrottsledare och gymnasieelever lyfter till exempel fram tillgången till cykelbanor och väl fungerande lokaltrafik som bra i Västerås. Det är lätt att ta sig till aktiviteter. När det gäller dam- och herridrott är också gymnasieeleverna de som mest och tydligast lyfter fram detta som något positivt. Idrotsledarna lyfter fram möjligheterna till prova-på-aktiviteter som till exempel Try it-ida och att det finns mycket bra aktiviteter för barn i lägre åldrar. Från idéforumet kring idrott och funktionsnedsättning lyfts också samarbetet mellan föreningar fram, både mellan andra föreningar för personer med funktionsnedsättning och mellan dessa föreningar och övriga idrottsföreningar. Deltagarna menade att utövarna med funktionsnedsättningar blir bra bemötta av andra idrottare och att det fungerar bra med samarbeten. Bland seniorerna kan man se att de särskilt lyfter fram möjligheterna till mer friluftsinriktade idrottsaktiviteter som plogade skridskobanor, skidspår och närheten till naturen och Mälaren. Vad tycker omvärlden? Nästa frågeområde handlade om vad omvärlden tycker om idrotten i Västerås, vad är det som framhålls från andra håll som bra? Sticker vi ut på något vis? I alla grupper lyftes våra framgångsrika lag fram till att börja med och att vi har spetsutövare inom flera idrotter. Även att vi är framgångsrika inom flick- och damidrotten är något som hörs från andra håll. Vi anses också ha många bra ledare och många bra anläggningar. Vidare är vi bra på att arrangera större cuper och arrangemang av olika slag. Samtidigt uttrycks också förvåning över att vi inte lyckas ha till exempel elitfotoboll på seniornivå och att stadens idrottsliv till viss del ger ett slätstruket intryck. 23

24 I seniorgruppen framhölls våra många och bra golfbanor som något som uppskattas av andra. När det gäller idrott för personer med funktionsnedsättning så ses Romfartuna united som en föregångare för lag i andra kommuner och att här finns många idrottsaktiviteter för barn med rörelsehinder. Race runningen i Västerås är också omtalad och på spridning. Förbättringsområden Vid alla idéforum diskuterades på vilket sätt idrotten i Västerås kan förbättras. Här framkom en rad olika förslag. Det tydligaste här är anläggningsfrågan. Även om anläggningarna i staden framhölls i mycket positiva ordalag tidigare så är det också här man anser att mest finns att göra. Man vill ha bättre fotbollsplaner, gymnastikhall, simarena, innehall för friidrott, skidtunnel, skejtpark och anläggningar för spontanidrott. Alla anläggningar, inklusive skolornas idrottshallar behöver också ses över ur ett tillgänglighetsperspektiv. Det skulle också behöva satsas mer på ledarutveckling och utbildning för ledare, gärna i samarbete med Mdh. Vi behöver också jobba mer med ledarrekrytering och här kan en möjlighet vara att också återanvända tidigare aktiva i större utsträckning och också att ta hjälp av den erfarenhet och, kanske framför allt, tid som pensionärer har. När det gäller högskolan anser också flera att ett allmänt utökat samarbete vore önskvärt kring forskning, utveckling och utbildningsprogram. Möjligheterna för barn att idrotta lyfts också fram som ett område att utveckla. Här lyfts den ekonomiska aspekten fram specifikt från flera grupper. Några anser att all idrott borde vara gratis upp till 12 år och att både barn och ungdomar fick åka gratis buss. Man bör också jobba mer på att behålla ungdomar inom idrotten och också öka möjligheterna att vara nybörjare inom en idrott även som lite äldre barn/ungdom. Nybörjare kan vara både dem som aldrig hållit på med idrott överhuvudtaget och dem som vill byta gren. Idrott för personer med funktionsnedsättning bör inkluderas i övrig idrott och ses som en del av helheten och inte som något vid sidan av. Vi borde jobba mer med elitutveckling och se till att unga talanger får det stöd och de träningsmöjligheter de behöver. Detta gäller både lag och enskilda utövare, med och utan funktionsnedsättningar. Staden måste jobba mer med att se till att eliten har goda förutsättningar att utvecklas. Vi bör också bli bättre på att lyfta fram duktiga ledare och utövare och ge dem erkännande. Vidare bör vi bli bättre på att fånga upp nya sporter och trender och haka på dessa i ett tidigt skede och möjliggöra för dem att utvecklas. Något som är intressant är att alla resonemang ovan återkommer i alla grupper mer eller mindre tydligt. Det förefaller också finnas en förståelse för behov hos andra grupper än den egna. Det är till exempel inte bara vid forumet kring idrott och funktionsnedsättning som förbättringsbehov kring detta område lyfts och det är seniorgruppen som lyfter behovet av en skejtpark. Det som ändå är specifikt är att forumet kring idrott och funktionsnedsättning lyfter frågor som rör behov av förbättringar när det gäller färdtjänst och förhållanden för personer som bor 24