Sundsvalls Stadshus Kv Stadshuset 1, Stora torget. Konsekvensanalys och vårdprogram 2009 Arbetshandling
|
|
- Anders Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sundsvalls Stadshus Kv Stadshuset 1, Stora torget Konsekvensanalys och vårdprogram 2009 Arbetshandling
2 sid Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Program för förändring Stenstadens riksintressanta miljö... 4 Nuläge... 5 Skadegenomgång och miljöanalys... 5 Hyresintäkter... 5 Investering... 6 Konsekvenser... 6 Alternativ 0 - Ingen ombyggnad... 6 Alternativ 1 - Ombyggnad... 7 Stadshuset 1868 och en beskrivning... 8 Beskrivning av originalutförande Exteriört... 9 Interiört Skyddsföreskrifter Detaljerad beskrivning av Stadshuset Exteriör Norra fasaden Beskrivning av nuvarande utformning Östra fasaden Södra fasaden Västra fasaden Takytorna Entrévestibul Norra korridoren, från Centralgatan (öster) till Torggatan (väster) Vestibul i öster Vestibul i väster Kontorsrum mot norr, östra delen, från huvudentréns hissrum rum tillhöriga Drätselkammaren (ekonomi) Kontorsrum mot norr, västra delen från huvudentrén - detektivrum, byggnadsvårdsnämnd, stadsfiskal och poliskommissarie Rum i söder, östra delen, mot östra innergården Rum i söder, västra delen, mot västra innergården Stadshusrestaurangen Kontorsrum i öster mot Centralgatan, fd Fattigvården Kontorsrum i väster mot Torggatan, Pengar i Sverige, fd Överkonstapel, poliskåren och kommissarie Arresten, Finka, celler och förvaring av tjuvgods ( ) Östra innergården Västra innergården... 70
3 sid Interiör - Plan 1 trappa Centrala hallen, vestibul Plan 1 tr Norra korridoren från Centralgatan till Torggatan Plan 1 tr Vestibul i öster Plan 1 tr Vestibul i väster Kontorsrum mot norr, östra sidan, fd hälsovårdsnämnden och kommittérum Konferensrum mot norr, västra sidan, fd borgmästarekontor, conferensrum och sessionsrum för rådhusrätten Plan 1 tr Stadsfullmäktigesalen Plan 1 tr Västra korridoren söder om västra vestibulen Plan 1 tr Västra korridoren, rum mot väster, fd rådmanskontor och förmak Plan 1 tr Västra korridoren, rum i söder Plan 1 tr Lilla matsalen samt serveringskök i sydöst, fd Matsal och festrum Plan 1 tr Festrum i söder, väster om stadshussalongen Plan 1 tr Stadshussalongen, fd Sal med läktare Interiör vindsvåningen Vindsvåning med kontorsrum och lägenheter Bilaga 1. Ritningar
4 sid Inledning År 2006 genomförde ADL Creativa AB på uppdrag av Fastighets AB Norrporten; Håkan Ruda, en antikvarisk förundersökning och en konsekvensbeskrivning av Stadshusets kulturmiljö, inför en planerad ombyggnad av Stadshusets bottenplan till galleria. ADL Creativa AB har nu på uppdrag av Stadshuset i Sundsvall AB genomfört en komplettering av konsekvensbeskrivningen från Den omfattar exteriören, bottenplan, plan 1 trappa, vindsplan. En konsekvensbeskrivning informerar om vilka kulturhistoriska värden som bör beaktas vid restaurering eller ombyggnad. Det omfattar både kunskap om byggnadens historiska bakgrund såväl som en beskrivning av befintlig yta och form, liksom dagens förutsättningar. Tanken är också att den ska fungera som ett levande dokument under en ev. ombyggnad där nya rön dokumenteras. Arbetet omfattar i denna version även en analys av vilka konsekvenser en ombyggnad får för Stadshuset och dess kulturhistoriska värden presenterade i alternativ 0 och 1. Utredningen tar också fasta på att beskrivningen kan utgöra underlag för en kommande hantverksutbildning om en ombyggnad kommer till stånd och detta arbete är därför en start för ett vårdprogram. Bakgrund Sundsvalls stadshus är ett av stenstadens centrala byggnadsverk. Det är idag 35 år sedan kommunen övergav fastigheten för att flytta sin administrativa verksamhet till Sundsvalls gamla sjukhus på Norrmalm. Strax innan flytten byggnadsminnesförklarades fastigheten. Skyddsföreskrifterna avser byggnadens exteriör samt i interiören: vestibulen i bottenvåningen, trapphuset samt i plan 1 trappa, korridorer med tillhörande vestibuler från övre hallen till sessionssalen i väster resp. stadsfullmäktigesalen i öster; stadshussalongen (festivitetssalen), intilliggande festrum i sydväst, stadsfullmäktigesalen, samt fd matsalen i sydöst. Dessa får inte byggas om eller bli föremål för sådana förändringar, som medför ingrepp i ursprunglig fast inredning och utsmyckningar. Allt sedan dess har stadshuset haft svårt att fylla ytorna med verksamhet. Den här konsekvensbeskrivningen är, som inledningsvis sagts, genomförd i två etapper. År 2006 genomförde ADL Creativa AB på uppdrag av Fastighets AB Norrporten; Håkan Ruda, en antikvarisk förundersökning och en konsekvensbeskrivning av Stadshusets kulturmiljö, inför en planerad ombyggnad av Stadshusets plan 1, bottenplan, till galleria. Här dokumenterades befintligt skick och noterades kulturhistoriska värden enligt en mall som godkändes av länsstyrelsen. Detta inför ett förväntat köp av fastigheten från dåvarande ägaren Sundsvalls kommun. Idéerna inför en ombyggnad utgick då från ett galleriakoncept och arbetet fokuserade i stort sett på interiören i bottenplanet, de delar av Stadshuset som inte skyddas i byggnadsminnet. Under en längre tid hade bottenplanet inte underhållits i samma utsträckning som övriga delar av Stadshuset. Som en följd av detta befann sig vissa delar av interiören i mycket dåligt skick. Ombyggnad till galleria blev aldrig genomförd, istället gjordes en överenskommelse mellan Sundsvalls kommun och Norrporten om att överföra fastigheten till ett nytt, gemensamt ägt bolag, där kommunen är minoritetsägare. Detta gjordes Därefter har det nya bolaget, Stadshuset i Sundsvall AB, försökt skapa förutsättningar för ett nytt innehåll i stadshuset. Flera förslag har kommit upp och flera idélösningar i separata utrymmen har skisserats. Men helheten har saknats och efterfrågats av både kommun och länsstyrelse. Parallellt har också frågan om en utvidgad hantverksutbildning vid den förväntade ombyggnaden/restaureringen diskuterats med arbetsmarknadens parter såväl som med respektive myndighet. Samtliga har ställt sig positiva till en sådan utbildning. Tiden går och konjunkturutvecklingen visar ännu inga snabba lösningar i vare sig användningsområde eller ombyggnadsmöjligheter. Program för förändring 1986 Idéerna kring ombyggnad av stadshuset är egentligen inte något nytt. Sundsvalls kommun flyttade ut ur stadshuset Behovet av underhåll var stort. Under första hälften av 1980-talet restaurerades exteriören. Hela södra fasaden putslagades. Samtidigt öppnades ett par blindfönster, liksom en
5 sid igensatt ingång. Även övriga fasader putslagades i olika omfattning. Hela byggnaden målades om med en ljust gulrosa KC-färg av märket Aktivan. Samtliga originalfönster i hela stadshuset sågs över och målades engelskt röda med linoljefärg. Två fönsterglas med etsade motiv i stadshussalongen hade spruckit och ersattes med nya kopior. Ett fönster i tingssalens på plan 1 trappa norra vägg, öppnades åter upp. Det gamla plåttaket ersattes med ett nytt, vilket innebar falsade skivor i galvaniserad plåt, samt grå målning. Taket höjdes också för luftning och kylning. Dessutom tilläggsisolerades delar av vinden. Skulpturgrupperna av Carl Johan Dyfverman renoverades och målades om med vit linoljefärg. En av de största insatserna, som förändrat stadshusets utseende under 1900-talet, tillkom via en större utredning och följande förslag på ombyggnad/renovering Dåvarande Husbyggnadskontoret utarbetade på uppdrag av Fastighetsnämndens arbetsutskott ett förslag till ombyggnad och framtida användning av stadshuset. I arbetet hade Henrik Bergh von Linde - i ett senare skede Per Ahnborg, VBB, Åke Ahlinder, Herolfs Ing Byrå, Nils Nyman, Sten Olssons Ing Byrå, i ett senare skede ersatt av Tore Söderholm, Hugo Theorells ingeniörsbyrå, Åke Karlsson, Sundsvalls Eltekniska Ing Byrå, Gerhard Rystedt, Gery Byggkonsult och Rolf Billberg, Bygganalys deltagit. Vidare hade stadsarkitekt Bengt Bygdén, Stadsbyggnadskontoret, länsantikvarie Bengt Häger, länsstyrelsens planeringsavdelning, museichef Astrid Linder-Rissén och 1:e intendent Barbro Björk, Sundsvalls museum, samt Husbyggnadskontorets chef Arne Esping och planeringsingenjör Nils Bergström, Husbyggnadskontoret, medverkat. Den framtida användningen berördes. Man ansåg att stadshusets särprägel med samlings- och festlokaler aldrig kunde återskapas i ett nytt hus och framhöll att de slitna lokalerna var mycket eftertraktade. En satsning på dagkonferenser borde genomföras, men detta krävde ett modernt kök för lunch- och middagsservering. Man fastslog också att det var nödvändigt att förränta investeringen i ett nytt kök genom att finna hyresgäster, som i likhet med konferensverksamhet kunde bära lokalkostnaderna på ett tillfredsställande sätt. De tilltänkta verksamheterna skulle komma att kräva inte bara kontorslokaler utan även lokaler för konferenser, kurser och utställningar. Möjligheter fanns också att skapa övernattningsrum om så önskades. Förslaget menade att det med hänsyn till stadshusets stora kulturhistoriska värde var angeläget att den invändiga restaureringen skulle ske varsamt. Nya installationer, tillägg och ändringar skulle dock accepteras från kulturhistoriskt håll eftersom det var en förutsättning för byggnadens överlevnad. Programförslaget förespråkade vissa nya lösningar. Inglasade gårdar var en av dessa. Den östra gården skulle då användas som serveringslokal med ca 90 bordsplatser, den västra avsågs användas som utställningslokal. Genom överglasningen tänktes bakgårdskaraktären förvandlas till en attraktiv inre miljö. En annan var att stadshuset skulle få en huvudingång med reception där även handikappanpassningen krävde en nyinstallerad hiss. Vidare ansåg man att ett nytt serveringskök skulle inrymmas i våningen 1 trappa, rakt ovanför det ursprungliga restaurangköket, som också skulle återskapas i anslutning till den nya stadshusrestaurangen. Centralgatans portik skulle nyttjas som varuintag för restaurangen. Genom en överenskommelse med de antikvariska myndigheterna föreslogs att det sk 1950-talsrummet i söder strax intill stadshussalongen skulle offras för serveringsköket talsrummet ansågs tillhöra en senare tids tillägg med främmande karaktär för huset som helhet. Stadshusrestaurangen blev ett bärande tema i programförslaget och man underströk de olika nyttjandemöjligheterna för denna etablering med sommarservering utomhus vid parken Hedern, för stora sällskap i stadshussalongen, banketter i stadsfullmäktigesalen mm. Men även kontorsutrymmenas- och konferenslokalernas möjliga placering diskuterades. En eventuell utbyggnad i vindsvåningen skymtade också. Under perioden genomfördes två etapper av denna projektering, men de omfattade bara valda utrymmen av stadshuset, bl a inte bottenvåningen förutom restaurangen i söder. Och den tredje etappen utfördes aldrig. Stenstadens riksintressanta miljö Länsstyrelsen i Västernorrland, tillsammans med Sundsvalls kommun, påbörjade i januari 1999 kommunikationsprojektet Sundsvalls stenstad kulturarv med kommersiella förtecken. Huvuduppgiften var att ta vara på det intresse och engagemang som fanns hos fastighetsägare,
6 sid hyresgäster och allmänhet i Sundsvall, men också att skapa förutsättningar för delaktighet och ansvarskännande. Förståelsen för att långsiktigheten i bevarandet av stenstaden just låg i utvecklingen av den kommersiella verksamheten var utbredd. Länsstyrelsen konstaterade i sin rapport från projektet att den kommersiella verksamheten faktiskt är en del av kulturarvet och ett av de övergripande målen var att skapa bättre förutsättningar för att använda den unika miljöns attraktionskraft för kommersiell utveckling av staden och regionen talet har sett ett flertal ombyggnader i stenstaden, däribland hotell Knaust, Hirschska huset och gallerian In. Erfarenheterna från de nämnda ombyggnaderna i Sundsvall är goda. Alla är framträdande exempel på hur den kommersiella näringen ger förutsättningar för fortsatt liv för byggnaderna och där hyresintäkterna är avgörande för ett långsiktigt underhåll. Att fortsätta i denna riktning kändes naturlig år 2006 då Norrporten planerade en galleriaombyggnad av Stadshusets bottenplan. Nuläge Efter den stora restaureringen/ombyggnaden har underhållet begränsats till ommålning av fönster under 1990-talet och en utbyggnad av en veranda för restaurangen Interiören har därför en varierad grad av teknisk status, bl a befinner sig stora delar av bottenvåningen i ett bedrövligt skick där troligen inte något gjorts sedan 1950-talet, liksom vindsvåningen med hörnlägenheterna i förfall. Ytorna är i stort behov av upprustning oavsett framtida innehåll. Det är idag också tydligt att även exteriören bär allt tydligare spår av eftersatt underhåll. Moderna funktionskrav utifrån myndighetsföreskrifter påverkar också möjligheterna till bibehållande av planlösning och teknisk standard, exempelvis utrymningsföreskrifter vid brand i ett så stort rum som stadshussalongen och arbetsmiljöregler. Skadegenomgång och miljöanalys Vid en analys av skadorna exteriört på tak och fasadytor 2006 utförd av plåtkonsult Hans-Erik Olsson, Sundsvall, gjordes en kostnadsuppskattning vad arbetsinsatserna för fasader och tak skulle uppgå till. De är att betrakta som budgetkostnader, idag troligtvis högre eftersom inget underhåll genomförts. En försiktig uppskattning rör sig om 12 miljoner kronor. Detta rör enbart exteriöra arbeten. År 2008 utfördes en miljöanalys av Gunnar Flodin, Elbeco, Halvar Halvarsson, Sweco FFNS, och Lars Agås, Miljö- o Inneklimat, där man bl a fann skadad rörisolering i källarplan, ett flertal elinstallationer i dåligt skick där framför allt utbredningen av bly, liksom kvicksilver, är mycket hög, främst i källare och lägenheter; och höga magnetfält uppmättes vid inkommande fjärrvärme. Här rekommenderas bl a att på kort sikt genomföra utbyte av elledningar och utbyggnad av ventilation i de utrymmen som saknar sådan, vilka bl a utgörs av hela västra delen av byggnaden. En grov uppskattning av kostnaderna för två nya ventilationsaggregat uppgår till ca 2, 5 miljoner kronor och utbyte av el till ytterligare omkring 1 miljon kronor. Hyresintäkter Hyresintäkterna för stadshuset släpar efter och påverkar möjligheterna till underhållsinsatser och renoveringar. Dagens hyressituation bygger på en äldre överenskommelse mellan tidigare fastighetsägare och hyresgästen som driver restaurang och konferensverksamhet. De hyr 2800 kvm av stadshusets knappt 4000 kvm uthyrbara yta. I det ingår restauranglokalen i bottenvåningen och i stort sett hela plan 1 tr. Däremot inte centrala entrén och trapphallen. För de hyrda ytorna betalar de motsvarande lagerhyra, ca 400 kr/kvm. Normala hyreskostnader för kontor i centrala Sundsvall rör sig på nivåer mellan kr/kvm; motsvarande för butiker uppgår till kr/kvm. I bottenvåningen återstår ca 700 kvm som mer eller mindre är helt tomma lokaler. I vindsvåningen fanns förr fyra lägenheter, men dessa är idag inte brukbara.
7 sid Konferens- och restaurangverksamheten drivs i tämligen besvärliga lokaler, över stora ytor och är personalintensiv. Personalkostnadernas höga nivå gör att hyresnivån hittills varit svår att höja, verksamheten kan då mer eller mindre försvinna. Självfallet måste hyresintäkterna höjas för att möjliggöra en långsiktighet i fastigheten. Strax efter den stora restaureringen/ombyggnaden fungerade det, men inte ens normalt underhåll kan idag hanteras med dessa intäkter. Det ser vi också i stadshusets tilltagande förfall. Detta hotar även långsiktigt kulturhistoriska värden. Den ekonomiska situationen förvärras också av tillkommande myndighetskrav i takt med att samhället förändras, bland annat brandkrav. Dessa krav innebär installation av sprinklers, larm, tillsyn av befintliga dörrar med täthetskrav och utrymningsbehör mm, samt nya utrymningsvägar. Eftersom dessa krav ställs utifrån ett modernt samhälles funktionalitet borde också förståelsen för en förnyelse av stadshusets verksamhet och möjligheterna till ombyggnad öka. Nuvarande hyresavtal måste sägas upp senast februari Vid avtalsskrivande för nästa period är ett femårigt avtal att vänta. Både fastighetsägare och hyresgäst har självfallet ett avgörande intresse av att veta vad som kommer att ske och vad som är möjligt att genomföra. Investering En försiktig kalkyl för att renovera och bygga om stadshuset med de moderna krav som ställs idag uppgår försiktigtvis till omkring miljoner kronor. Detta inkluderar dock även en ombyggnad av den tidigare föga inredda vindsvåningen. Men arbetet omfattar även utbredda restaureringsinsatser. Fasad- och takytor, liksom interiörer omfattas av särskilda insatser som fördyrar investeringarna. Därför förväntas kostnaderna stiga ytterligare. I dessa konjunkturkänsliga tider är en investering av sådana proportioner svåra att föreställa sig. Ännu har inte heller några realistiska hyresgäster visat sig. Fastighetsägaren har visserligen ett gyllene tillfälle att återskapa delar av den ursprungliga interiören, och samtidigt utveckla nya årsringar, men först måste ett nytt innehåll som kan bära kostnaderna attraheras. Konsekvenser Alternativ 0 - Ingen ombyggnad Stadshusets planlösning är i detta alternativ i viss mån intakt, men dess struktur med många små och ytmässigt besvärliga rum svarar mot en äldre tids behov, inte mot behoven i dagens samhälle. Detta konstaterades f ö redan i utredningen Oavsett verksamhet är infrastrukturen alltför ålderstigen. Både el, data och värme är undermålig. Utöver en alltför dålig infrastruktur är ytskikten i stort behov av renovering. I vissa delar av huset är det ett direkt förfall som pågått under många år. De nya myndighetskraven avseende brand påverkar generellt sett stadshusets befintliga verksamheter, exempelvis verksamheten i stadshussalongen, som idag är den del av huset som har bäst förutsättningar för stora grupper, konsertevenemang etc, men även övriga konferensutrymmen. Kraven påverkar möjligheten att bibehålla verksamheterna utan ombyggnad. Med bibehållen planlösning saknas attraktivitet för både offentliga verksamheter och kontorslösningar. Idag är lokaltillgången stor i stenstan, varför hyresnivåerna sjunker. Med en ålderdomlig infrastruktur kan inte ett attraktivt alternativ erbjudas via stadshuset. De som söker lokaler efterfrågar naturligt en ombyggnad som anpassar ytor och teknik till åtminstone likvärdig standard som finns på annat håll i stenstan. Detta gäller även i en högkonjunktur då priserna stiger. Om ingen ombyggnad sker bibehålls planlösningen och det exteriöra utseendet intakt. De insatser som genomfördes exteriört under 1980-talet kräver snart ett omfattande underhåll. De interiöra restaureringsinsatserna av fr a ytskikten håller många år än, men i övriga utrymmen fortsätter förfallet. Så länge fastigheten saknar hyresintäkter är det svårt att se några större insatser för underhåll, vare sig utvändigt eller invändigt. Till detta kommer att byggnaden mestadels står tom och
8 sid öde och saknar attraktionskraft. Det påverkar miljön kring torget och får negativa effekter på andra verksamheter. Förutsättningarna att vidmakthålla kulturhistoriska värden minskar därför avsevärt. Alternativ 1 - Ombyggnad En ombyggnad, som vi inte sett något bärande förslag av ännu, innebär en stor investering som över längre tid ska generera hyresintäkter. Det bidrar generellt sett till att vidmakthålla de kulturhistoriska värdena. Konsekvenserna av en ombyggnad kan främst ses i vissa begränsade åtgärder exteriört, där vi idag vet att en ombyggnad av huvudentrén är avgörande för flödet till stadshuset, samt mer utbrett interiört, främst i bottenvåningen, men även i vindsvåningen. Detta påverkar stadshusets form, planlösning och utseende. Ombyggnadsalternativet förändrar alltså till viss del utseendet, men är långsiktigt viktigt för kontinuerligt underhåll och möjlighet till bevarande av de kulturhistoriska värdenas för både husets- och centrala stadens attraktivitet. En ombyggnad ska inte bara ses i ljuset av förändring utan också som ett medel att tillföra nya värden. Här handlar det om kvalitativa komplement som skapar attraktivitet och möjliggör verksamhet avpassad för 2000-talet. Redan Andreas Bugges funktionellt inriktade förändring av stadshuset 1889 med centraliserad huvudentré och radikalt förbättrad kommunikation via ett nytt korridorsystem i hela huset, är ett tydligt sätt att anpassa byggnaden för tidens behov. Kontorsutformningen i stadshusets båda plan är repetetiv till sin karaktär beträffande detaljutformningen. Dessa utrymmen uppvisar också flera tidigare förändringsinsatser för de olika verksamheterna under 1900-talet. När inte lokalerna längre kunde uppfylla behoven flyttade sedan både polismyndighet och kommunens andra administrativa enheter ut ur stadshuset. Stadshuset tillhör riksintresset Sundsvalls stenstad. Och utgör en av dess mest intressanta byggnader, som bidrar till den historiska miljöns helhet. Att stadshuset under 35 år mer eller mindre stått tomt är dock förödande för stadens centrala liv. Flödet av människor kring Stora torget hämmas av att den södra sidan vid torget inte erbjuder något, där är oftast slutet och stängt. Dessutom börjar det utvändiga förfallet skapa olust i miljön. Om inte torget som samlings- och mötesplats stärks riskerar även andra verksamheter att drabbas. Målet måste vara att stadens centrum ska vara attraktivt och ge besökaren en upplevelse av rang. Det var också något som både kommunen och länsstyrelsen tog fasta på i sitt arbete med det ovan refererade stenstadsprojektet. Idéer som väckts att göra stadshuset till Sundsvalls mötesplats stämmer väl överens med de idéer som fördes fram av Sundsvalls kommun under 1980-talet. Den strukturen var på rätt väg, men genomfördes inte i sin helhet. Byggnadens kulturhistoriska värden har långsiktigt större förutsättningar att tas till vara i detta alternativ. Detta torde innebära, att möjligheterna till förändring borde vara goda, och att alternativ 1 därför är att föredra.
9 sid Stadshuset 1868 och en beskrivning Stadshuset i Sundsvall stod färdigt 1868, efter ritningar av arkitekten Birger Oppman. Oppman ritade ett stadshus i två våningar samt en attikvåning i flyglar och mittparti. Den långsträckta horisontaliteten vilken präglade fasaden, bröts av dessa attikor, och över alltihop reste sig centralt ett öppet klocktorn. Stadshuset var en byggnad helt i linje med tidens institutionsideal. Vid den stora stadsbranden 1888 stod grunden och yttermurarna kvar, men hela taket var avbränt, liksom ytterfönster, dörrar och alla andra trädetaljer. Birger Oppmans byggnad Andreas Bugges byggnad 1900.
10 sid Beskrivning av originalutförande Exteriört Den norske arkitekten Andreas Bugge fick uppdraget att rita om det brunna stadshuset, vars yttermurar i rödbränt tegel ändå stod kvar. Symmetri präglade 1860-talets volym, något som än starkare präglade Bugges omdaning Volymen utgörs av en två våningar hög byggnad med ett markerat mittparti, som reser sig en våning högre, liksom de två flygelbyggnaderna med samma höjd. Fasaden har en sockel i granit och en slätputsad fasad, i bottenvåningen med kraftfull rusticerad puts, och i den övre med en enklare rits i putsen, båda imiterande murad sten. De partier som i vindsvåningen skjuter upp är helt släta. Bugge reducerade rejält 1860-talets pregnanta medeltidsinspirerade klassicism. Lisener och takfotens konsolfris försvann, fönsteromfattningarnas listverk likaså, samtliga fönster förändrades, de stora spröjsade glasen försvann och fick en estetiskt enklare inramning med annan spröjsplacering. Men i huvudfasaden bestod 18 fönsteraxlar i bottenplanet och 21 i övre planet med rundbågformiga avslut. I den förhöjda attikvåningen blev fönstren starkt förenklade med två stora glasytor, en i vardera luften, och de utformades dessutom utan sina bågformer. I flyglarna mot torget blev de bredare och delas av mittpost. Det avbrunna klocktornet reducerades till en visserligen plattare, men mycket längre konstruktion med överljus av säteritaksmodell. Dubbla skulpturgrupper av C J Dyfverman, tillkom centralt både mot norr och söder. De är utförda i zink och representerar byggnadens viktigaste funktioner: musik, dans och poesi (societetshusets stadshussalong), samt stadsstyre, rättsskipning och ordningsmakt (rådhusrätten och rättsväsendet). Ursprungligen fanns här tre entréer mot torget. Två fanns i de lägre länkande delarna, men genom att ta bort dessa gav Bugge stadshuset en mer dominerande huvudentré, med ett skärmtak belagt med falsad kopparplåt uppburet med 6 st konstrikt utformade smideskonsoler över samtliga tre dubbeldörrar i ek. På ömse sidor skjuter kraftiga risaliter ut för att ytterligare förstärka den centrala betydelsen. Detta gjorde Bugge för att skapa den vederbörligt pampiga inramning det offentliga livet krävde vid intåget till den ytterst påkostade stadshussalongen 1 trappa upp. Bugge menade själv att den centrala trappuppgången skulle ge vestibulen ett imposantare utseende och inte vilseleda besökare, som tidigare varit fallet med tre entréer. Trapphallen i både botten- och övervåning byggdes också ut för detta ändamål. Huvudvåningen och det centrala entrémotivet förstärks av två vapensköldar på ömse sidor om en i mittfönstret inmonterad klocka. Vapensköldarna i gips visar stadens och landskapets vapen. Båda inmålade i fasadfärgen. Huvudentréns tre, smala utåtgående pardörrar i ek, är indelade med tre fyllningar per blad där den nedre är dekorerad med en ålderdomlig geometrisk figur i form av två kvadrater som förskjutits i förhållande till varandra så att åtta stjärnuddar bildas och den övre försedd med glas. Över samtliga dörrpar finns ett överljus med halvcirkelformad båge. Denna utformning återfinns också i övriga ytterdörrar mot sidogatorna. Mellan dem finns två anslagstavlor i kalksten. Mellan bottenplanet och övre planet löper ett listverk som avgränsar de indragna ytorna under fönstren så att de tillsammans med fönsterplaceringarna liksom kryper in i muren och förstärker muren form. Även takfoten är kraftfullt markerad och avdelar zonen mellan huvudvåningen och de övre attikadelarna, var huvudmotiv med korta framskjutna pilastrar skapar rytmen mellan samtliga fönsterhål. Uppenbarligen höjde Bugge det allra översta släta partiet så att stadshuset skulle uppfattas högre. Det var inte till det bättre rent utseendemässigt sett. I flygelvolymerna markeras taket dessutom med snäckformer i samtliga hörn.
11 sid Stadshusets huvudfasader, Stadshusets sidofasader, 1889.
12 sid Interiört Bugge fortsatte de radikalt funktionella förändringarna interiört. Kommunikationen med den centralt betonade huvudentrén fortsatte på insidan där han lade ut ett korridorsystem i den ursprungliga U- formade byggnaden där även sidoentréer mot gatorna skapade tillgänglighet runt kvarteret för hela byggnaden. Korridorerna fick i görligaste mån ljus från fönster mot gårdarna och lösningen var i högsta grad modern och mer funktionellt inriktad än Oppmans äldre rumsfilsystem. De södra delarna nåddes med inkörsportar från Central- respektive Torggatorna, vilka bands samman med en genomfart tvärs över kvarteret. Större delen av den ursprungliga byggnadens bottenvåning reserverades för stadens förvaltningar, exempelvis drätselkammaren, stadsingenjören, stadsfiskalen och fattigvårdsstyrelsen, som vuxit ur sina begränsade lokaler före branden. Stadsfullmäktige erhöll en ny sammanträdessal på östra sidan i övre våningen där tidigare hotellets övernattningsrum funnits. Samtidigt hade också rådhusrätten vuxit och dess expansion kom till synes på den motsatta sidan i övre våningen med sju rum i fil utmed hela Torggatans fasad. Dessutom nyskapades också en lägenhet i attikvåningen i kvarterets samtliga fyra hörn. Stadshuset omstöptes för att motsvara 1890-talets krav på en offentlig byggnad där den kommunala förvaltningen vuxit till en självklar institution. Den största förändringen i stadshuset, förutom att stadshotellet helt försvann, utgjordes av det särskiljande av stad och stat i det övre planet. Stadsfullmäktigesalen förlades i öster och rådhusrättens tingssalar i väster. En annan viktig förändring var den nya solennitetssalen en trappa upp. Genom att bygga ut med en ny volym på gården mot söder skapade Bugge nya lokaler i bottenvåningen för polisen, bl. a. celler och förvaringsrum för tjuvgods. Dessutom tillkom en centralt placerad entré mot söder till den nya stadshusrestaurangen med separat matsal och kök i öster, samt en restaurang i väster där tidigare infarterna till gården funnits innan branden. I anslutning till restaurangen förlades en biljardsalong och ett spelrum i den befintliga byggnadens sydvästra del. En trappa upp inrymdes den nya salongen med läktare, fyra festrum, samt en mindre matsal i sydöstra hörnet, till största delen i den nya volymen. Stadshuset erhöll en interiör med betoning på festivitas, där knappast något sparades in på den omgivande dyrbara och konstfulla inredningen. För stadshusets interiörmåleri hämtade man upp den mest kända dekorationsfirman, Carl Grabows ateljé, från Stockholm; för dess påkostade möblering beställdes inte bara möbler utan även belysning och armaturer från kungliga hovleverantören Josef Leja i Stockholm, och det dekorativa, bemålade fönsterglaset i bl a trapphallens tak, inköptes från Stockholms glasmåleri. Mycket av detta kan ännu spåras i de lagskyddade utrymmena.
13 sid Stadshusets bottenplan, Stadshuset, plan 1 trappa, 1889.
14 sid Skyddsföreskrifter Stadshuset är sedan förklarat som byggnadsminne enligt Kulturminneslagen. Skyddsföreskrifterna avser byggnadens exteriör samt i interiören: vestibulen i bottenvåningen, trapphuset samt i plan 1 trappa, korridorer med tillhörande vestibuler från övre hallen till sessionssalen i väster resp. stadsfullmäktigesalen i öster; stadshussalongen (festivitetssalen), intilliggande festrum i sydväst, stadsfullmäktigesalen, samt fd matsalen i sydöst. Dessa får inte ombyggas eller bli föremål för sådana förändringar, som medför ingrepp i ursprunglig fast inredning och utsmyckningar. Stadshuset har sedan 1992 drivits av en operatör, som ansvarar för restaurang och konferensverksamhet i lokalerna. Sundsvalls kommun upphandlade ny operatör under hösten Därefter har förhandlingar förts om försäljning av fastigheten och ombyggnad till galleria. Försäljningen genomfördes 2007, men numera är tankarna på en ombyggnad till handelsgalleria skrinnlagda. Detaljerad beskrivning av Stadshuset Beskrivningen av stadshusets exteriör och interiörer presenteras i tabellform. Den är uppställd för att fylla flera funktioner och utarbetad tillsammans med länsstyrelsen Då den nu kompletterats har den också förändrats en smula eftersom förutsättningarna idag är annorlunda jämfört med Benämningarna på utrymmen i stadshuset följer 1889 års planritningar, ibland kompletterat med vissa senare benämningar. Tabellformen är upplagd enligt följande: Beskrivning av nuvarande utformning 2006/2009 Beskrivning av hur Stadshusets exteriör ser ut och hur dess våningsplan används idag och vilken status miljöerna har. Ny verksamhet i Stadshuset Beskrivning av planerade förändringar var aktuell i samband med shoppinggallerians utformning och dess konsekvenser för Stadshusets kulturmiljö. Gallerian är inte aktuell längre, men väl andra verksamheter som medför förändringar. Oavsett vilka, får kolumnen redovisa de nya planerade verksamheternas utformning och dess konsekvenser för Stadshusets kulturmiljö. Antikvarisk rekommendation/kvalitéer att beakta En beskrivning av de kvalitéer som är värda att beakta vid en ombyggnad/restaurering. Det är i synnerhet viktigt att vid ombyggnaderna accentuera delar av 1890-talets plan som med åren förändrats, detta gäller främst vestibulerna i nordost och nordväst, vilka knöt ihop stråken av korridorer. Här bör man med varsamhet beakta de många originaldetaljer som ännu finns kvar, såsom fönster, bröstnings- och fönstersmygpanel på insidan och utanför de lagskyddade utrymmena, framför allt kommunikationsstråken, de många enkeldörrarna med fyllningar, stengolven, dekormålade ytor, äldre dörrtrycken och säkerhetsdörrar. De ombyggnader som kan bli föremål för genomförande bör utföras med reversibilitet. Att bygga reversibelt innebär att bygga på ett sådant sätt att den ursprungliga utformningen går att återställa oavsett om vi talar om ny inredning, byte av inredning eller ny rumsindelning. De äldre föremålen bör i största möjliga utsträckning sparas eller återanvändas i huset. Nya installationer bör ta hänsyn till de äldre kommunikationssambanden, takhöjder, materialomgivning. I möjligaste mån bör styrfunktioner för nya installationer som ventilation, värme/kyla, larm och dyl. placeras i tomma utrymmen som finns i källare/vindsplanen. Vid ombyggnad bör nya gestaltningar och inredningar ge ett tydligt gränssnitt mot det äldre befintliga. Låt vår tid ge sitt avtryck, men gör inte avkall på kvalitet och följ gärna den befintliga materialstrukturen i byggnaden. Detaljutformning Beskriver kortfattat materialstatus för att underlätta framtida planering vid förändringar och en eventuell hantverksutbildning. Detta kan också lämpligen kompletteras när ev ombyggnadsprojekt är genomförda. Man får då ett övergripande dokument av Stadshusets utformning.
15 sid Exteriör Norra fasaden Beskrivning av nuvarande utformning 2009 Än idag är symmetri fasadens främsta kännetecken talets stadshusfasad har inte förändrats i strukturen, endast färgsättningen har justerats. Fasaden är ljust gulbeige i tonen, alla fönster mörkt engelskt röda. Snäckformerna, liksom det tidigare lanternintaket är vitmålade, skulpturgrupperna sedan 2008 i naturzink. Mellan skulpturerna i den centrala volymen har den målade texten Stadshus i grått tillkommit under tidigt 2000-tal. Yttertaket i falsad plåt är gråmålat. Ny verksamhet - Ny verksamhet kräver en tydligare entrélösning, varför idéer kring utformning redan har skisserats. De innebär en större utanpåliggande volym som bibehåller den befintliga lösningen innanför. -I vindsplanet planeras en ombyggnad för kontor om hyresgäster kan kontrakteras, vilket också innebär vissa takförändringar. Antikvarisk rekommendation/kvalitéer att beakta -Strukturen i fasadens och taklandskapets symmetri skall beaktas. - Nya tillägg görs reversibla och med en utformning som tar hänsyn till den befintliga miljön. - Bugges förenklade utformning skapade renare ytor, men i viss mån sämre proportionering. Dagens huvudentré med det centrala fasadmotivet är resultatet av Bugges förenkling och proportionering. De drastiska förändringarna visade att tiden inte var främmande för radikala grepp. Det kan vara ett ledmotiv vid ev framtida förändringar. -Ev. ljusinsläpp kan främst placeras mot gårdarna samt sidogatorna. Takfallet mot Stora Torget torde klara en komplettering i begränsad omfattning, förslagsvis med vindskupor som specialutformas i 1890-talets anda. Detaljutformning -Slätputs med ornamentering, listverk och annan putsprofilering, svagt gulrosa bemålning med kalkcementfärg Aktivan. Samtliga originalfönster i hela stadshuset målade i engelskt rött med linoljefärg. Allt genomfört under 1980-talets första år. Aktivan är en kalkcementfärg som bör ersättas av kalkfärg alternativt Keim silikatfärg. Det innebär i så fall bortblästring av färgen. Troligen har putslagningarna under olika renoveringar utförts med olika grader av kc-bruk, varför även borttagning av dessa i så fall blir nödvändiga om kalkfärg ska användas. Fönster rengöres och ommålas med linoljefärg.
16 sid Bilden ovan visar Stadshusets framsida mot norr och entrén mot Stora torget. Undre bilden huvudentrén med dess tre pardörrar.
17 sid Foto t.v. Den centrala entrédörren Foto t.h. En av de två anslagstavlorna vid huvudentrén. Foto t.v. En av fyllningarna med de två inskrivna kvadraterna i en cirkel. Foto t.h. Handtag i original i en av huvudentréns pardörrar Foto t.v. De två vapensköldarna på mittpartiet i övre planet. Foto t.h. En av de två skulpturgrupperna på mittpartiets krön.
18 sid Östra fasaden Beskrivning av nuvarande utformning 2009 De tydliga huvudfasaderna mot norr och söder binds samman av fasaderna mot öster (Centralgatan) och väster(torggatan), bägge i 2 våningar. Körportar mot de två gårdarna sluts av grindar i svart smidesjärn, infarten från öster är dock igenbyggd sedan länge. På väggen flankerar ljusglober från 1980-talet. Norr om denna finns en entré med en pardörr i ek, utformad på likartat vis som mot norra sidan. I bottenplanet är de tre fönstren söder om gårdsinfarten ombyggda. De är reducerade och den nedre fjärdedelen igensatt med tegel och puts. Dessutom är två fönster i övre planet ovan dem helt borttagna med slätputsade blinderingar indragna i muren. Fasaden är ljust gulbeige i tonen, alla fönster mörkt engelskt röda. Yttertaket i falsad plåt är gråmålat. Ny verksamhet -I vindsplanet planeras en ombyggnad för kontor om hyresgäster kan kontrakteras, vilket också innebär vissa takförändringar. Antikvarisk rekommendation/kvalitéer att beakta - Fasaden mot Centralgatan tål mer förändringar än huvudfasaderna mot norr och söder. - Nya tillägg görs reversibla och med en utformning som tar hänsyn till den befintliga miljön. - Bugges förenklade utformning skapade renare ytor, men i viss mån sämre proportionering. De drastiska förändringarna visade att tiden inte var främmande för radikala grepp. Det kan vara ett ledmotiv vid ev framtida förändringar. -Ev. ljusinsläpp kan främst placeras mot gårdarna samt sidogatorna. Detaljutformning -Slätputs med ornamentering, listverk och annan putsprofilering, svagt gulrosa bemålning med kalkcementfärg Aktivan. Samtliga originalfönster i hela stadshuset målade i engelskt rött med linoljefärg. Allt genomfört under 1980-talets första år. Aktivan är en kalkcementfärg som bör ersättas av kalkfärg alternativt Keim silikatfärg. Det innebär i så fall bortblästring av färgen. Troligen har putslagningarna under olika renoveringar utförts med olika grader av kc-bruk, varför även borttagning av dessa i så fall blir nödvändiga om kalkfärg ska användas. Fönster rengöres och ommålas med linoljefärg.
19 sid Foto t.v. Vy från SÖ mot fasaden utmed Centralgatan Foto t.h. Norra sidoentrén mot Centralgatan Östra fasaden följer stadshusets fasadmotiv. Här är dock en gårdsinfart markerad och de tre fönstren söder om denna ombyggda. Dessutom är två fönster i övre planet ovan dem helt borttagna med slätputsade blinderingar indragna i muren.
20 sid Vy från nordöst utmed Centralgatan och östra fasaden. Sockel i granit löper runt hela stadshuset. De flesta källarfönsterhålen är igensatta med plåtar el. dyl.
fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.
fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade
Läs merBIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad.
BIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad. adress: Österportstorg. ålder: 1813-1814. Ombyggt 1920, 1937, 1941, 1967, 1982. arkitekt / byggm: A. Påhlqvist. användning: Förvaltningslokaler. Byggt
Läs merByggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun
Beslut 1(4) 2008-01-17 Dnr 432-18180-06 Delgivningskvitto Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun BESLUT Länsstyrelsen förklarar Casselska
Läs mermed balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.
fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.
Läs mer8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.
fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd
Läs merJärnvägsstationen i Kopparberg
Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning
Läs mer2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT. Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN
2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN Per Lundgren 2008 Omslagsfotografi: Vapenhuset under rengöring Foto: Per Lundgren, Upplandsmuseet
Läs merANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE
Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med
Läs merGöksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5
Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...
Läs merAtt hyra: unika kontorslokaler i världens första bankbyggnad, Södra Bankohuset i Gamla stan
Att hyra: unika kontorslokaler i världens första bankbyggnad, Södra Bankohuset i Gamla stan Nu finns möjlighet att hyra Stockholms vackraste kontorslokaler! Centralt i Gamla stan i Stockholm hyr vi ut
Läs merLaxbrogatan 7, Sternerska huset
Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport
Läs merDOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o
DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6.... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. o AVD. FOR KULTURMILJOVARD HJORDIS EK SETH JANSSON INLEDNING Enligt byggnadsnämndens
Läs merDISA 1 A från O. DISA 1 A från S. K = 1, M = 1. Även historiskt värdefull. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): DISA 1 A från S GAVEL
fastighet: DISA 1, hus A. adress: Stortorget 1. ålder: 1700-tal. Ombyggt 1891, 1929, 1934, 1961, 1987. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1891), Karl Eriksson (1934), Rune Welin (1961), Ulf Söderman (1987).
Läs merK = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO
fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,
Läs merMORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG
fastighet: MORSING 1, hus A. adress: Björklidsgatan 6. ålder: 1931. Ombyggt 1933, 1981. Oscar Isberg (1933), Göran Johansson (1981). ½ Vit puts. Sadeltak, svarta betongpannor. Vita spröjsade 2- och 3-lufts
Läs merCARL 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. CARL 1 A från N MÖNSTERMUR- NING. CARL 1 A från N SKYLTFÖNSTER
fastighet: CARL 1, hus A. adress: Stora Östergatan 36. ålder: Omkring 1800. Ombyggt 1932, 1935, 1988. arkitekt / byggm: E. Olsson (1932), Karl Eriksson (1935), Nilsson & Persson (1988). användning: Affärer
Läs merFäringsö fd ålderdomshem och kommunhus
Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Dokumentation av Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus, Svartsjö 1:4, Sånga socken, Ekerö kommun, Uppland Albin Uller Rapport 2011:19 2 Färingsö fd ålderdomshem
Läs merKungsgården 3. Inredning av vindsvåning i gatuhuset vid Rådhusgatan. Antikvarisk medverkan. Kungsgården 3 Arboga stadsförsamling Västmanlands län
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2010:B23 Kungsgården 3 Inredning av vindsvåning i gatuhuset vid Rådhusgatan Antikvarisk medverkan Kungsgården 3 Arboga stadsförsamling Västmanlands län Fredrik
Läs merDOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.
Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls
Läs merKulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862
1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.
Läs merFAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV
fastighet: FAXE 1, hus A. adress: Södra Änggatan 6. ålder: 1935. Ombyggt 1946, 1977. arkitekt / byggm: Oscar Isberg. Nils Selander (1946). ½ Grå puts. Rött fasadtegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Grå
Läs merYSTAD 1 A från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. Förklarat som byggnadsminne 1993.
fastighet: YSTAD 1, hus A. adress: Österleden 13. ålder: 1902. Ombyggt 1939, 1948, 1952, 1987. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Rune Welin (1948, 1952). användning: Tingshus. antal våningar: 2½ Kvadersten,
Läs merStadsvillorna i kvarteret Udden 5, 6 och 7
Sandgrundsgatan, kvarteret Udden 5, 6 och 7 Stadsvillorna i kvarteret Udden 5, 6 och 7 Sandgrundsgatan tillkom sedan Garvareådran fyllts ut 1912 1913 och Sandgrund på så sätt förenats med Tingvallaön.
Läs merKungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin
Kungsholms fort Karlskrona kommun Inventering av interiörer Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Innehåll Inledning. 3 Linje 1-9. 3 D1 Norra befälshuset (41).. 4 D2 Södra befälshuset (42).. 4
Läs merBergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:65 Bergs kyrka Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster Antikvarisk kontroll Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland Helén Sjökvist Bergs kyrka Underhållsåtgärder
Läs merK = 2, M = 1. kulturhistoriskt (K) Gediget hus med många fina detaljer. Mycket miljömässigt (M) viktigt för miljön vid Österportstorg.
fastighet: BÄVERN 1, hus A. Solgården. adress: Österportstorg 5, Regementsgatan 1. 1928. Carl Wennerholm. användning: Bostäder. antal våningar: 4½ Mörkgrå målad puts. Vit puts, i bottenvåning ljust grå.
Läs merUpprättad av: Norconsult AB
Dnr. 2019-01-25 PB 2018-571 Version Plannr. 1 D 2105 Tillägg till Ändring av Detaljplan för del av Piteå Kv Lönnen Piteå kommun, Norrbottens län Upprättad av: Norconsult AB Postadress 941 85 PITEÅ Besöksadress
Läs merKULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET
1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden
Läs merSvartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO
fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt
Läs merWALDEMAR 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. WALDEMAR 1 A från SV ENTRÉ. WALDEMAR 1 A från SV DÖRR
fastighet: WALDEMAR 1, hus A. adress: Stora Östergatan 1. ålder: 1878-79. Ombyggt 1903, 1906, 1912, 1917, 1927, 1931, 1963, 1985. arkitekt / byggm: Ewe & Melin (1912), Karl Eriksson (1927), LRF (1963),
Läs merVilla Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.
Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-
Läs merMÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO
fastighet: MÅRTEN 1. adress: Stickgatan 11. ålder: 1888. Ombyggt 1905, 1938. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1905), Åke Persson (1938). antal våningar: 1½, mansard åt gata. Svart målad puts. Gul puts.
Läs merK = 4, M = 2 (1-våningsdelen) 4 (2- våningsdelen).
fastighet: INGVAR 1, hus A. adress: Lilla Östergatan 11. ålder: ca 1850. Ombyggt 1898, 1910, 1962, 1989. arkitekt / byggm: Gustaf Hansson (1910), Kai Krüger (1962), Roger Stigson (1989). användning: Kontor
Läs merK = 2, M = 1. Nybyggt, men mycket väl anpassat till omgivningen och framför allt till den byggnad som fanns här förut.
fastighet: YNGVE SÖDRA 2, hus A. adress: Trädgårdsgatan 2. ålder: 1998. arkitekt / byggm: NP arkitekter. Gråmålad puts. Ljust gul slät puts, röd dörromfattning och dekor. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel.
Läs merUppsala centralstation
Uppsala centralstation Dragarbrunn 31:2 Uppsala stad och kommun Renovering av plåttak Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck 2008-06-23 Uppsala centralstation Dragarbrunn 31:2
Läs merTALGOXEN 1 A från V K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) TALGOXEN 1 A från N. TALGOXEN 1 A från NO ENTRÉ
fastighet: TALGOXEN 1, hus A. adress: Eliassons väg 8, Körlings väg 14.. ålder: 1928. arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad och uthyrning. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gul slätputs. Sadeltak,
Läs merfastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.
fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå
Läs merCEDERN 8 A från SV. CEDERN 8 A från S. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) CEDERN 8 A från NV. CEDERN 8 A från SV HÖRNBURSPRÅK
fastighet: CEDERN 8, hus A. adress: Regementsgatan 7. ålder: 1912. Ombyggt 1944, 1945, 1983. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson, byggmästare E. Olsson. Karl Erikson (1944), Tore Json (1945), Nilsson & Persson
Läs merKatrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning
Byggnadsantikvarisk dokumentation Katrinetorp Dokumentation av tapeter och väggmålning Del av fastigheten Lockarp 44:1, Bunkeflo socken, Malmö kommun Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:005
Läs merMARTIN S. 7 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) MARTIN S. 7 A från NV. MARTIN S. 7 A från SO
fastighet: MARTIN SÖDRA 7, hus A. adress: Sektersgatan 19. ålder: 1877. Ombyggt 1882, 1886, 1938, 1961, 1967, 1978, 1985. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1938), Göran Johansson (1961 och 1967). ½, delvis
Läs merLJUNGSTRÖM 1 A från SV
fastighet: LJUNGSTRÖM 1, hus A. adress: Blekegatan 10. ålder: 1911 (byggt som barnkrubba). Ombyggt 1930, 1942, 1954. arkitekt / byggm: Theodor Kellgren. Karl Erikson (1930), Åke Pettersson (1942), Rune
Läs merWIHLBORG SÖDRA från sydväst. WIHLBORG S. från SV
WIHLBORG SÖDRA från sydväst WIHLBORG S. från SV fastighet: WIHLBORG SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 21. ålder: Ombyggt 1902, 1905, 1947, 1950. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1902 och 1905), Åke Lindén
Läs merFållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32
Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk
Läs merAstoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.
Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.
Läs merAPOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA
fastighet: APOLLO 1, hus A. adress: Stora Västergatan 34. ålder: Troligen 1700-tal. arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1½ Gråmålad cementputs. Vit sprutad puts. Sadeltak, 1-kupigt rött
Läs merANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING, LORENSBERG 48:7, Chalmersgatan 13
1/7 KDB Byggkonsult & Antikvarie Smedjegatan 5 411 13 Göteborg e-post: david@kdbkonsult.se tfn: 031-89 44 41 sms: 0733-60 80 81 Göteborg 2016-10-10 ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING, LORENSBERG 48:7, Chalmersgatan
Läs merK = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön.
fastighet: KORPEN 7, hus A. adress: Regementsgatan 25. ålder: 1906. Ombyggt 1928, 1935. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1928, 1935). användning: Bostäder. antal våningar: 3½, mot gården 4. Gråmålad puts,
Läs merKavaljersflygeln, Tullgarns slott
Kavaljersflygeln, Tullgarns slott Antikvarisk kontroll vid nvändig förstärkning av brandsäkerhet samt utrymningstrappa, Kavaljersflygeln, Tullgarns slott, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland Eva
Läs merUPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.
fastighet: UPPENDICK SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 35. ålder: Ombyggt 1906. Svartmålad puts. Ljust rosa spritputs. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela fönster med lös spröjs. Blå pardörr med
Läs merByggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem
Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-
Läs merÖ HAGA 1 A från SO K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) Ö HAGA 1 A från NO. Ö HAGA 1 A från NV VERANDA
fastighet: ÖSTRA HAGA 1, hus A. adress: Hornsgatan 11, Lasarettsgatan 6. ålder: 1926. arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad. Grå ädelputs. Lätt utsvängt mansardtak, rött 1-kupigt tegel. Bruna
Läs merHAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V
fastighet: HAAK SÖDRA 1, hus A. adress: Tobaksgatan 31. ålder: 1884. Ombyggt 1924, 1931, 1939, 1968, 1977. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1924), Kaj Björkqvist (1968)., 2 mot gård. Grå puts. Rött tegel,
Läs merPETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG
LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså
Läs merSadeltak, rött 1-kupigt tegel och korrugerad plast. Två garageportar av röd stående panel.
fastighet: TRASTEN 2, hus A. adress: Regementsgatan 48, Strindbergs väg 13. 1944. Ombyggt 1979. Berndt Gruvstedt. E. Rasberg (1979). användning: Bostad och läkarklinik. antal våningar: 2 Grå puts. Rött
Läs merBRUZELIUS 2 A från SO
fastighet: BRUZELIUS 2, hus A. adress: Österportstorg 4. ålder: 1913. Ombyggt vid ett flertal tillfällen. arkitekt / byggm: O. Andersson (ritningar 1911), N. Gust. Åbergh (ritningar 1912). användning:
Läs merAlnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun
Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK
Läs mer2015:208 ANTIKVARISK MEDVERKAN KISA GRAVKAPELL FASADRENOVERING KISA GRAVKAPELL KISA KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
2015:208 ANTIKVARISK MEDVERKAN KISA GRAVKAPELL FASADRENOVERING KISA GRAVKAPELL KISA KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och historik Kyrkan och den
Läs merMinneslund vid Himmeta kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:56 Minneslund vid Himmeta kyrka Ändring av minnesplats Antikvarisk rapport Sticklinge 11:1 Himmeta socken Västmanland Helén Sjökvist Innehåll Inledning... 1 Bakgrund...
Läs merfastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½
fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gulvit puts. Gröna 2-lufts spröjsade fönster. Brun dörr med skurna
Läs merMansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna.
fastighet: FALKEN 3, hus A. adress: Mariagatan 10, Oskarsgatan 20. ålder: 1911. Ombyggt 1950, 1981. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Bertil Sandin (1950), Kent Ljunggren (1981). användning: Bostäder.
Läs merH3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.
5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen
Läs merByggnadsminnesförklaring av byggnader i kv Bajonetten i Haga Inom fastigheterna 29:1 och 29:9 i Göteborg
1(6) Kulturmiljöenheten Lena Emanuelsson 010-22 44 555 lena.emanuelsson@lansstyrelsen. se Delg.kv Brf, Ada, Mikael Salo Mikael.salo@volvo.com Byggnadsminnesförklaring av byggnader i kv Bajonetten i Haga
Läs merANTAGANDEHANDLING 2008-02-06
HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.
Läs merNämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32
Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö
Läs merNorrmanska gården. - rivning och nybyggnation av bardisk m m. Antikvarisk kontroll. Garvaren 1 och 2 Sala socken Västmanlands län.
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2008:B32 Norrmanska gården - rivning och nybyggnation av bardisk m m Antikvarisk kontroll Garvaren 1 och 2 Sala socken Västmanlands län Norrmanska gården
Läs merANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING
ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL
Läs merResidenset i Östersund din nya företagsadress?
PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör
Läs merhttp://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...
Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &
Läs merfastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder.
fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. antal våningar: 2 Grågrön sprutputs. Valmat lågt sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Ljusgröna
Läs merAtt hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan
Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en
Läs mer6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
Läs merCAVALLIN 2 A från O K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) CAVALLIN 2 A från NV. CAVALLIN 2 A från NV VALV
fastighet: CAVALLIN 2, hus A. adress: Blekegatan 18. ålder: 1967. Ombyggt vid olika tillfällen. arkitekt / byggm: Rune Welin. användning: Skolbyggnad. antal våningar: 2 Gult fasadtegel. Mot norr är halva
Läs mer17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)
17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande
Läs merLunds Universitet. Health Science Centre
idé-skiss nya lokaler för Health Science Centre 1 gc stråk inv logistik elevcentra STRUKTUR STRUKTUR OCH KOMMUNIKATION Nya fristående byggnader placerade dels i vinkeln mellan befintligt GC-stråk och Sölvegetan,
Läs merSkå kyrka. Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund
Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport
Läs merGörvälns slott. Antikvarisk kontroll vid upprustning av tak och vindsfönster m m, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland
Görvälns slott Antikvarisk kontroll vid upprustning av tak och vindsfönster m m, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2006:12 Görvälns slott Antikvarisk kontroll
Läs merGården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT
Gården Grunnarp O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp, Varbergs kommun 2015:22 OMSLAG Vass till tak på Gården
Läs merHÅKAN VÄSTRA 6 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. HÅKAN VÄSTRA 6 från N
fastighet: HÅKAN VÄSTRA 6. adress: Vintergatan 5. ålder: 1883. Ombyggt 1947, 1981. arkitekt / byggm: Tore Json (1947). användning: Bostad. antal våningar: 1½ Svartmålad spritputs. Grön spritputs. Vita
Läs merXESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S
fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal
Läs merResidenset i Östersund din nya företagsadress?
PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör
Läs merMörkgrå cementputs. Ljusblå spritputs.
fastighet: HÅKAN MELLERSTA 2, hus A. adress: Vintergatan 4. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1886, 1926, 1954, 1984. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1886), Henrik Nilsson (1926), Bertil Sandin (1954), Bengt-Göran
Läs merINGRID 3 från N. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 3, M = 2. INGRID 3 från N DÖRR
fastighet: INGRID 3. adress: Långgatan 13. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1930. antal våningar: 1, åt gård 2. Svartmålad puts. Rosa puts. Blå hela fönster. Blå lamelldörr med snidade speglar, romber och blomma,
Läs merK = 1(gata) 4(gård), M = 1. Gatufasaden är mycket elegant, gårdsfasaden tråkig.
fastighet: FRIGGA 4, hus A. adress: Hamngatan 6. ålder: 1862. Ombyggt 1911, 1928, 1942, 1947. arkitekt / byggm: Ewe & Melin (1911), Karl Eriksson (1928), Frans Evers (1942), Thorsten Roos (1947). användning:
Läs merMjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak
Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...
Läs merILLUSTRATION TILL SAMRÅDSHANDLINGAR HAMMARBY ENTRÉ
ILLUSTRATION TILL SAMRÅDSHANDLINGAR HAMMARBY ENTRÉ HAMMARBY ENTRÉ Illustrationen bygger på rekommenderat förslag från parallellt uppdrag juni 2002 och är utvecklad av Berg Arkitektkontor AB på uppdrag
Läs merRiksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret
Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Stora Sjövillan består av 3 lägenheter för permanentboende, ca 704kvm bta. Byggnaden är blåklassad. Stora Sjövillan, Äppelviksvägen 47A,
Läs merPAUL 1 A från SV. PAUL 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M):
fastighet PAUL 1, hus A. adress: Hamngatan 13. 1814, påbyggt 1856-58. Ombyggt 1890 (entré), 1907 (mansardvåning påbyggd), 1921 (fasadändring), 1945, 1968, 1975, 1983-85 (efter brand). arkitekt / byggm:
Läs merTomteboda stationshus
Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda stationshus, Solna socken, Solna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2006:17 Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda
Läs merR E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B
ANTIKVARISK MEDVERKAN enligt KML Objekt: Beställare: Blidö kyrka Uppsala stift, Norrtälje Länna - Blidö - Riala kyrkliga samfällighet Genom Kurt Lodenius SLUTRAPPORT - Invändig upprustning Utlåtande Arbetena
Läs merREGNER 1 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 3, M = 2. REGNER 1 från S
fastighet: REGNER 1. adress: Liregatan 9. ålder: 1880. Ombyggt 1936, 1989. arkitekt / byggm: S. Persson (1936), Roger Stigsson (1989). Gråmålad puts. Ljusgrå puts. Valmat sadeltak, rött 1-kupigt tegel.
Läs merInvesteringsbeslut Heden 24:12
STYRELSEHANDLING nr 12 Investeringsbeslut Heden 24:12 Beslut Denna handling kan innehålla sekretessbelagd information. Den kan lämnas ut på begäran efter sekretessprövning. Begäran om investeringsram om-
Läs merKoppling till dalslandsstugan
Dalslandsstugan 2. Koppling till dalslandsstugan Den rustika, 2 år gamla Dalslandsstugan, bär på många kvalitéer och karaktärsdrag som fortfarande känns aktuella idag, för Dalslandsstugan 2.. Entré åt
Läs merTäby kyrka Täby socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift
Täby kyrka Täby socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Fasadrenovering och lokal inre renovering 2008 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport 2008:12 Inledning Under sommaren 2008 utfördes utvändiga,
Läs merKVARTERET PARADISET ADAM & EVA JOHAN & THOMAS PROJEKTGRUPP 15
KVARTERET PARADISET ADAM & EVA JOHAN & THOMAS KVARTERET PARADISET Platsen Närheten till havet är det mest attraktiva med tomten på Eriksberg. Den har dockan, en framtida småbåtshamn på sin västra sida
Läs merPERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR
fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts
Läs merNÄKTERGALEN 1 A från NV. K = 2, M = 2. Ursprungligt hus, med många fina detaljer. NÄKTERGALEN 1 A från NO
fastighet: NÄKTERGALEN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 16, Regementsgatan 40. ålder: 1910. Ombyggt 1922, 1946. arkitekt / byggm: P. N. Dahlgren. Henrik Nilsson (1922), Jon Korning (1946). antal våningar:
Läs merKV 3 OCH 10 HÖGSKOLA. Bygherre: Akademiska Hus Arkitekt: Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB
KV 3 OCH 10 128 129 HÖGSKOLA Bygherre: Akademiska Hus Arkitekt: Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB Kvarter 3 och 10 Institutioner Kvarter 3 och 10 ligger vid områdets västra entré, från Karolinska och
Läs merLINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne
LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO
Läs merfastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. ålder: Ombyggt arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 2½
fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. 1929. Ombyggt 1930. användning: Bostad. ½ Grå puts. Grå puts. Mansardtak, rött 1-kupigt tegel. Vita korsdelade småspröjsade 2- och 3-lufts
Läs mer