Beslut för Orust kommun

Transkript

1 Orust kommun kommunorust.se Beslut för Orust kommun efter tillsyn av utbildningen i Orust kommun

2 2(19) Tillsyn av utbildningen i Orust kommun har genomfört tillsyn av Orust kommun under hösten Detta beslut avser kommunens samlade ansvarstagande för utbildningen inom förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. (Se mer i bilaga 1 om hur tillsynen gått till och om de olika beslut som fattas vid s tillsyn.) Beslut om huvudmannens ansvarstagande för vuxenutbildningens skolformer finns i ett separat beslutsdokument, dnr :8286. Måluppfyllelse och resultat Förskolan Det finns ingen officiell statistik över förskolans måluppfyllelse. Huvudmannen har i sina utvärderingar för år 2014 uppgett att barnen i förskolan generellt sett upplever trygghet. Vid utvärderingen av barnens möjlighet till inflytande och medskapande uppger huvudmannen att personalen är bra på att involvera barnen i lärandet samt att lusten att lära är hög. Förskoleklassen och grundskolan Årskurs 3 Kommunen redovisar för vårterminen 2015 att alla elever i årskurs 3 i de kommunala skolorna i Orust kommun uppnår kunskapskraven för ämnet bild. I övriga ämnen varierar andelen elever som uppnår kunskapskraven mellan 83 procent i ämnena svenska och matematik och 98 procent i ämnet idrott och hälsa. Antalet elever som läser svenska som andraspråk är för litet för att redovisa resultat. Årskurs 6 Skolverkets statistik visar att 80 procent av eleverna i Orust kommunala skolor år 2014 uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen. Detta är i linje med hur stor andel av rikets elever som uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen. Uppdelat i olika ämnen visar kommunens statistik för vårterminen 2015 att andelen elever med minst E i betyg varierar mellan 86 procent i engelska och 100 procent i bild.

3 eslut (19) Av huvudmannens egen uppföljning av resultaten i årskurs 6 framgår att det genomsnittliga meritvärdet för eleverna som lämnade årskurs 6 i Orust kommun var 211 år Årskurs 9 Av Skolverkets statistik framgår att det genomsnittliga meritvärdet för eleverna som avslutat sin utbildning vid en kommunal skola i Orust kommun var 212 läsåret 2014/15. Det genomsnittliga meritvärdet har de senaste tio åren varierat mellan 206 och 222 meritpoäng. Motsvarande siffra för riket var 217 meritpoäng läsåret 2014/15. Av Skolverkets statistik framgår också att det finns skillnader mellan de olika skolorna i kommunen. Det genomsnittliga meritvärdet för avgångselever i årskurs 9 våren 2015 varierade mellan 216 meritpoäng i Henåns skola och 223 meritpoäng i Ängås skola. Andelen elever som uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs 9 var 72 procent för Henåns skola och 81 procent för Ängås skola. Trygghet och studiero Kommunen har i sin analys av brukarenkäten för hösten 2014 kunnat se följande; att eleverna känner sig mindre utmanade med stigande ålder, att arbetsron är ett utvecklingsområde i alla åldrar, att eleverna känner sig överlag rättvist behandlade. Vidare har kommunen sett att nöjdelevindex sjunker mycket med stigande ålder och att tryggheten är generellt sett högt skattad av eleverna. Grundsärskolan Det finns ingen officiell statistik över kunskapsresultaten för grundsärskolan. Sammanställningar av elevernas kunskapsresultat har inte heller redovisats av kommunen. Fritidshemmen Det finns ingen officiell statistik över måluppfyllelsen i fritidshemmen eller i kommunens egen redovisning. Gymnasieskolan Det finns ingen officiell statistik över kunskapsresultaten för de nationella programmen hantverksprogrammet, vård- och omsorgsprogrammet samt handel- och administrationsprogrammet vid Orust gymnasieskola på grund av för få elever. Det finns inte heller någon officiell statistik över kunskapsresultaten för introduktionsprogrammen. Sammanställningar av elevernas kunskapsresultat har inte heller redovisats av kommunen.

4 4(19) Gymnasiesärskolan Orust kommun bedriver inte utbildning inom skolformen gymnasiesärskola, därför finns inte några resultat att redovisa för denna verksamhet.

5 Översikt över konstaterade brister s ingripanden Beslut 5(19) Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning Förutsättningar för utbildningen vid förskoleklass och undskola. Förutsättningar för utbildningen vid förskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utveckling av utbildningen vid fritidshem, grundsärskola och gymnasieskola. Utveckling av utbildningen vid förskola, förskoleklass och grundskola.,» N ", _ Ingen b brist,, reläggai3de gen brist s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Vid tillsynen av Orust kommun inom skolformerna förskola, förskoleklass och grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola samt utbildningen i fritidshem framkommer att kommunen till stor del ger förutsättningar för en utbildning som uppfyller författningarnas krav. Inom grundskolan behöver dock huvudmannen se till att elever inom grundskolans lägre årskurser har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Huvudmannen har också ansvar för att ge förutsättningar och åtgärda de brister som framkommit i tillsynen av de skolenheter som redovisats i särskilda beslut. Huvudmannen har för förskola, förskoleklass och grundskola ett systematiskt kvalitetsarbete. Det har dock i tillsynen på skolenhetsnivå för grundskolan framkommit att det finns brister inom det systematiska kvalitetsarbetet på skolenhetsnivå. Emellertid visar tillsynen att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå fungerar tillfredsställande inom grundskolan genom att förvaltningsområdeschef och utvecklingschef tagit ansvar för en sådan uppföljning. Detta synliggörs bland annat i den dokumentation som lämnats

6 6(19) till inför tillsynen. I dokumentationen av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete saknas dock vad som ska följas upp avseende fritidshemmen och grundsärskolan. Enligt kommunens årshjul för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete ska resultaten av de nationella kursproven i gymnasieskolan följas upp vilket inte har genomförts. Även genomströmningen av elever i gymnasieskolan inom fyra år är ett målvärde som huvudmannen valt att följa upp enligt årshjulet, men inte genomfört. Vad som ska följas upp av huvudmannen avseende övriga resultat inom gymnasieskolan anges inte. Huvudmannen brister därmed i arbetet med att följa upp och utveckla utbildningen inom skolformerna grundsärskola och gymnasieskola samt utbildningen i fritidshem. I samband med tillsynen år 2010 fick Orust kommun kritik för brister i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete avseende skolformerna grundsärskola och gymnasieskola. finner det anmärkningsvärt att bristerna förekommer även vid denna tillsyn, år 2015.

7 7(19) s beslut har vid tillsynen kunnat konstatera brister i huvudmannens ansvarstagande inom arbetsområdet Förutsättningar för utbildningen för skolformen grundskola samt inom arbetsområdet Utveckling av utbildningen för skolformera grundsärskola och gymnasieskola, liksom för kommunens fritidshemsverksamhet. Inom övriga granskade skolformer och arbetsområden har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen och hemkommunen uppfyller författningarnas krav. Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Orust kommun att senast den 22 januari 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Förutsättningar för utbildningen vid grundskolan Bedömning av brist konstaterar att Orust kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att grundskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. (2 kap. 29 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder bedömer att följande åtgärd behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska se till att alla elever i grundskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Enligt skollagen ska elever i grundskolan ha tillgång till personal med sådan

8 8(19) kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildningsoch yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. Enligt läroplanen ska eleverna få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Rektorn har ett särskilt ansvar för att den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. s utredning Av den dokumentation som Orust kommun inkommit med till inför tillsynen framgår att kommunen har en centralt finansierad studie- och yrkesvägledning, det vill säga en studie- och yrkesvägledare som ska arbeta mot kommunens alla grundskolor. Av intervju med rektorer för grundskolorna framgår att det finns en studie- och yrkesvägledare för grundskolan. Rektorerna uppger att kommunen har tänkt att tillgången till studie- och yrkesvägledning endast ska gälla för årskurserna 7-9. För årskurserna 1-6 säger rektorerna att studie- och yrkesvägledaren inte finns att tillgå för yrkesvägledning men har använts för studievägledning vid enstaka föräldrainformation. Vid tillsyn av en grundskolenhet med årskurserna 4-6 i Orust kommun framgår att det inte finns ett studie- och yrkesinriktat arbete på skolan och rektorn har till uppgett sig inte känna till om kompetensen finns i personalgruppen på skolan. Rektorn har vidare uppgett att huvudmannen har bestämt att studie- och yrkesvägledaren ska finnas tillgänglig för eleverna först i årskurs 7. Förvaltningsområdeschefen uppger att studie- och yrkesvägledarens uppdrag utgår från lagstiftningen och att tonvikten naturligt läggs på de äldre eleverna. Politiker i utskottet för lärande uppger i intervju att de har fått information om hur studie- och yrkesvägledarna i kommunen arbetar och att den studie- och yrkesvägledare som arbetar mot grundskolan inte har tid för mer än årskurserna 7-9. Politikerna uppger vidare att de börjat föra en diskussion i utskottet för lärande avseende studie- och yrkesvägledningen i kommunen. Diskussionen har framförallt handlat om att de behöver ett större djup i studieoch yrkesvägledningen redan från grundskolan så att eleverna lotsas rätt från början med tanke på att det finns elever som går fyra till fem år på gymnasiet. Det finns dock i dagsläget inget beslut om finansiering av mer studie- och yrkesvägledning i kommunen enligt politikerna. Av intervju med rektorer, förvaltningsområdeschef och politiker i utskottet för lärande har det också framkommit att studietraditionen i kommunen är sådan

9 9(19) att andelen elever som går vidare iill högskoleutbildning eller universitetsutbildning är lägre än för riket som helhet. s bedömning Av s utredning framgår att studie- och yrkesvägledningen inom grundskolan är inriktad på elever i årskurserna 7-9 och att huvudmannen inte sett till att elever i årskurserna 1-6 får tillgång till studie- och yrkesvägledning. Huvudmannen har därmed inte sett till att elever i grundskolans alla årskurser får tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. vill lyfta fram att rektor har ett särskilt ansvar för att samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Även personalen ska få den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Genom att ge alla elever i grundskolan studie- och yrkesvägledning ges eleverna möjlighet att granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden. Ett stöd i kommunens ambition att öka andelen elever som går vidare till högskole- och universitetsutbildning kan då vara att skapa förutsättningar så att eleverna kan få inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv samt en kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Motivering till föreläggande som ingripande Orust kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Orust kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid fritidshemmet, grundsärskolan och gymnasieskolan Bedömning av brist konstaterar att Orust kommun inte uppfyller författningslcraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 g skollagen)

10 10 (19) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska följa upp resultaten av utbildningen i grundsärskolan, gymnasieskolan och fritidshemmet. Uppföljningen ska göras i relation till de nationella målen. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen av utbildningen i grundsärskolan, gymnasieskolan och fritidshemmet ska huvudmannen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Huvudmannen ska planera för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomföra dessa. Huvudmannen ska se till att uppföljning, beslut om utvecklingsåtgärder och planeringen för att genomföra dessa dokumenteras. Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Systematiskt kvalitetsarbete Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

11 11(19) Utbildningen i fritidshemmet Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och andra skolformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap (14 kap. 2 skollagen). s utredning Kommunens årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet I den dokumentation som lämnats till inför tillsynen redovisar Orust kommun ett årshjul för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Årshjulet består av fyra målområden; Lust att lära, Barn- och elevers utveckling mot målen, Inflytande/medskapande för barn, elever och föräldrar samt Normer och värden. Till årshjulet finns också beskrivning av hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas samt vad som ska följas upp inom varje målområde för förskolan och grundskolan, "Beskrivning av huvudmannens arbete med att planera, följa upp och utveckla verksamheten". I årshjulet saknas vad som ska följas upp avseende fritidshemmet och grundsärskolan. Enligt kommunens årshjul för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete ska resultaten av de nationella kursproven i gymnasieskolan följas upp. Även genomströmningen av elever i gymnasieskolan inom fyra år är ett målvärde som huvudmannen valt att följa upp. Vad som ska följas upp av huvudmannen avseende övriga resultat inom gymnasieskolan saknas. Fritidshemmet I kommunens samlade systematiska kvalitetsarbete finns inget resultat redovisat för fritidshemmet och inte heller någon analys eller beskrivna åtgärder för den verksamheten. kan i den inskickade dokumentationen från kommunen endast se att uppmaningen "Glöm inte fritidshemmet" finns med i återkoppling av rapport till rektorer. Av intervjuer med förvaltningsområdeschef, utvecldingschef, politiker i utskottet för lärande samt med rektorer för kommunens grundskolor framkommer att de anser att fritidshemmen är en del av den grundskola de tillhör och att fritidshemmens verksamhet ingår i grundskolornas systematiska kvalitetsarbete. Rektorerna säger att de har arbetat mycket med att öka samverkan mellan fritidshemmet och grundskolan. Rektorer och representanter för fritidshemmens personal beskriver att den samlade skoldagen för eleven har förändrat fritidsverksamheten. Fritidshemmens personal har exempelvis ibland

12 eslut 12(19) ansvar för undervisning och är delaktiga i förskoleklass och grundskola under elevens skoldag. Rektorerna säger att den längre skoldagen medför att de har ett färre antal äldre elever som väljer att vara inskrivna på fritidshemmen och att de arbetar för att skapa en attraktiv fritidshemsverksamhet så att eleverna ska vilja stanna kvar på fritidshemmet efter skoldagen. Förvaltningsområdeschefen uppger att huvudmannen inte har utvärderat på vilket sätt den samlade skoldagen påverkar fritidshemmens verksamhet för eleverna. Han uppger dock att han har uppfattat att den samlade skoldagen är bra för eleverna. Rektorerna säger att förskoleklass, grundskola och fritidshem utvärderas gemensamt och rapporteras tillsammans till huvudmannen. De anser att det är självklart att fritidshemmen ska ingå i grundskolorna och att utvecklingschefen i arbetet och styrningen av det systematiska kvalitetsarbetet har påpekat att de inte ska glömma fritidsverksamheten. Representanter för fritidshemmens personal säger att det inte finns någon övergripande "fritidshemtanke" i kommunen och ingen förväntan specifikt för fritidshemmen. De säger vidare att rektorerna fokuserar på helheten och att frågorna de får vid utvärdering är svåra att besvara utifrån ett fritidshemsperspektiv. På s fråga om hur kommunen följer upp fritidshemmens verksamhet uppger representanterna att de aldrig hört att kommunen har följt upp verksamheten. De har skickat in dokumentation om verksamheten till rektorerna, men anser inte att de har fått någon återkoppling med perspektivet fritidshemmens verksamhet. Grundsärskolan Politiker i utskottet för lärande säger att de inte följt upp resultaten i grundsärskolan och har inte begärt in underlag från förvaltningsområde lärande. Av intervju med förvaltningsområdeschef, utvecklingschef, politiker i utskottet för lärande och rektor för grundsärskolan framgår att grundsärskolan inte syns i det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Förvaltningsområdeschefen och utvecklingschefen uppger att årshjulet för kvalitetsarbetet som finns i kommunen idag gäller för förskola, fritidshem och grundskola. Årshjulet är ej fastställt för grundsärskolan men ska implementeras även för den skolformen. Rektor för grundsärskolan uppger att årshjulet inte är förankrat hos personalen inom grundsärskolan och att grundsärskolan därmed inte heller i sitt systematiska kvalitetsarbete har arbetat efter de målområden som finns i kommunen. I samband med s tillsyn av Orust kommun år 2010 fick kommunen kritik för att kommunen inte följde upp och utvärderade sina

13 13 (19) verksamheter, däribland grundsärskolan, i tillräcklig utsträckning (kommunbeslut , dnr :297). Av s skolbeslut samma år rörande grundsärskolan riktades även kritik mot att inte heller rektor tog ansvar för att regelbundet utvärdera grundsärskolans resultat (skolbeslut , dra :297). Vid s tillsynsbesök i kommunens grundsärskola framkommer att skolenheten vid tiden för tillsynen saknar ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. har därför i skolbeslut för Särskolan i Orust ( , dnr :541) återigen riktat kritik mot att rektor inte följer upp skolenhetens resultat. Gymnasieskolan Politiker i utskottet för lärande säger att årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet gäller gymnasieskolan men att de inte haft någon uppföljning av resultaten i gymnasieskolan. Enligt rektor har endast uppföljning av trygghet och studiero gjorts inom gymnasieskolan genom att eleverna svarat på en så kallad trivselenkät. Att enkätresultaten från trivselenkäten har sammanställts och redovisats för politikerna bekräftas av förvaltningsområdeschefen och utvecklingschefen. Av intervjuer med förvaltningsområdeschef, utvecklingschef, politiker i utskottet för lärande samt med rektor för gymnasieskolan framgår att varken huvudmannen eller rektorn följer upp några kunskapsresultat inom gymnasieskolan. Förvaltningsområdeschef och utvecklingschef säger i intervju att de behöver hitta egna former för att följa upp resultaten i gymnasieskolan då det inte finns någon officiell statistik på grund av det låga elevantalet inom gymnasieskolan i kommunen. Förvaltningsområdeschefen och utvecklingschefen uppger vidare att rektor inte har följt upp några kunskapsresultat och därmed har inte heller huvudmannen tagit del av några kunskapsresultat från gymnasieskolan. Det framkommer att förvaltningsområdets fokus har varit mer på grundskolan. I samband med s tillsyn av Orust kommun år 2010 fick kommunen kritik för att kommunen inte följde upp och utvärderade sina verksamheter, däribland gymnasieskolan, i tillräcklig utsträckning (kommunbeslut , dnr :297). Av s skolbeslut samma år rörande gymnasieskolan och vuxenutbildningen riktades även kritik mot att inte heller rektor tog ansvar för att regelbundet utvärdera gymnasieskolans resultat (skolbeslut , dnr :297). Av intervjuer med förvaltnin. gsområdeschef, utvecklingschef, politiker i utskottet för lärande och med rektor för gymnasieskolan framgår att ingen av dem kan svara på om det någon gång under åren funnits ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete för gymnasieskolan på huvudmanna- respektive skolenhetsnivå.

14 eslut (19) I och med att inga kunskapsresultat följs upp kan varken förvaltningsområdeschef, utvecklingschef, politiker i utskottet för lärande eller rektor svara på hur det går för eleverna inom gymnasieskolans nationella program. Inte heller kan de säga hur det går för eleverna på introduktionsprogrammen mer än att många av eleverna som gått på något av introduktionsprogrammen föregående läsår, 2014/15, har påbörjat ett nationellt program. s bedömning Av s utredning framgår att Orust kommun inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå där resultaten av utbildningen i fritidshemmen, grundsärskolan och gymnasieskolan, det vill säga introduktionsprogrammen samt de nationella programmen, planeras, följs upp, utvärderas och utvecklas i förhållande till de nationella mål som finns för respektive skolform och utbildningen i fritidshem. Inte heller på skolenhetsnivå inom grundsärskolan och gymnasieskolan bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. Orust kommun saknar därmed kunskap om hur det går för alla elever inom fritidshemsverksamheten, gymnasieskolan samt grundsärskolan, detta gäller både de som finns inom kommunens särskola men också de grundsärskoleelever som är integrerade i grundskolan. Eftersom resultaten inom respektive skolform samt utbildningen i fritidshem inte sammanställs och följs upp, genomförs inte heller någon analys där huvudmannen kan identifiera och besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder eller besluta om fördelning av resurser utifrån elevernas behov. Huvudmannen planerar därmed inte heller för utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Orust kommun har exempelvis inte utvärderat hur väl fritidshemmens verksamhet kompletterar utbildningen i förskoleklass och grundskola eller hur väl fritidshemmen stimulerar elevernas utveckling och lärande samt erbjuder dem en meningsfull fritid och rekreation. Brister i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete, det vill säga arbete med planering, uppföljning och utvärdering, av grundsärskolan och gymnasieskolan påpekades redan vid s tillsyn år finner det anmärkningsvärt att bristerna förekommer även vid denna tillsyn. Motivering till föreläggande som ingripande Orust kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Orust kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

15 15 (19) På s vägnar Hans Larson Enhetschef Mikaeil Yousefi Föredragande/Utredare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Orust kommun

16 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Beslut 16 (19) granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också beslut för kommunen som huvudman för de skolformer huvudmannen ansvarar för. Det kan vara ett samlat beslut eller ett eller flera beslut per skolform. Även enskilda huvudmän med ansvar för fler än en skolenhet får ett samlat beslut för sina verksamheter. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall furmit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens

17 17 (19) arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

18 Bilaga 2: Fakta om Orust kommun Beslut 18 (19) Kommunstyrelsen i Orust kommun fullgör kommunens uppgifter enligt skollagen och andra skolförfattningar inom skolformerna förskola, förskoleklass och grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola samt utbildningen i fritidshem. Kommunstyrelsen fullgör också kommunens uppgifter enligt skollagen inom vuxenutbildningens tre skolformer. Inom kommunstyrelsen finns fyra utskott som ska bereda ärenden till kommunstyrelsen. Ett av dessa utskott är utskottet för lärande. Kommunstyrelsen har delegerat ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild till utskottet för lärande samt tjänstemän inom förvaltningsområde lärande. I övrigt fattas alla beslut avseende kommunens utbildningsorganisation av kommunstyrelsen. Förvaltningsområde lärande är organiserat inom kommunstyrelseförvaltrtingen och leds av en förvaltningsområdeschef. Rektorer och förskolechefer har förvaltningsområdeschefen som närmaste chef. Förskola Det finns enligt uppgift från kommunen 516 barn inskrivna på kommunens förskolor vid tiden för tillsynen. De kommunala förskolorna leds av fyra förskolechefer. Kommunala förskolor finns i Henån (Bagarvägens och Ängsbergets förskola), Ellös, Varekil, Tvet och Svanesund (Sesterviksvägens och Ängås förskola). Bagarevägens förskola har en avdelning för dem som behöver barnomsorg dygnet runt. Förskolorna i kommunen leds av fyra förskolechefer. Officiell statistik från 2014 visar att barngruppernas storlek i kommunens förskolor i genomsnitt var 18,1 barn, jämfört med motsvarande siffra för riket i sin helhet som var 17,1. Genomsnittligt antal barn per årsarbetare var 5,9. För riket i sin helhet var genomsnittet 5,3 barn per årsarbetare. Förskoleklass och grundskola I Orust kommun finns grundskolor i Henån, Ellös, Varekil och Svanesund. Skolan i Svanesund heter Ängås skola och har två skolenheter (förskoleklass till årskurs 6 respektive årskurserna 7-9) och två rektorer. Ellös skola och Varekils skola har förskoleklass och grundskola upp till årskurs 6. Henåns skola är indelad i tre skolenheter (förskoleklass och årskurserna 1-3, årskurserna 4-6 samt årskurserna 7-9) med en rektor för varje enhet. Det finns vid tiden för tillsynen enligt uppgift från kommunen 123 elever inskrivna i förskoleklass och 1207 elever inskrivna i kommunens grundskolor. Grundsärskola I Orust kommun finns en skolenhet för grundsärskolarts årskurser 1-9 som leds

19 19 (19) av en rektor. Skolenheten är belägen i Henån i anslutning till Henåns skola. Vid tiden för tillsynen fanns nio elever i årskurserna 4-9 vid skolenheten. Det finns även vid tiden för tillsynen tre grundsärskoleelever i kommunen som är integrerade i grundskolan på Ängås skola. Fritidshem Det finns vid tiden för tillsynen enligt uppgift från kommunen 440 barn inskrivna i kommunens fritidshem. Fritidshemmen finns i anslutning till de kommunala grundskolorna och leds av den som är rektor för grundskolan. Officiell statistik från 2014 visar att barngruppens storlek i kommunens fritidshem i genomsnitt var 30,6 barn, jämfört med motsvarande siffra för riket i sin helhet som var 40,8. Genomsnittligt antal barn per årsarbetare var 20,1 barn. För riket i sin helhet var genomsnittet 21,3 barn per årsarbetare. Gymnasieskola I Orust kommun finns en gymnasieskola, Orust gymnasieskola, som leds av en rektor som även är rektor för vuxenutbildningen. Rektorn tillträdde sin tjänst i augusti år Orust gymnasieskola erbjuder utbildning inom tre nationella program och fyra introduktionsprogram. De nationella programmen är samtliga yrkesprogram; hantverksprogrammet, vård- och omsorgsprogrammet samt handels- och administrationsprogrammet. Introduktionsprogrammen omfattar yrkesintroduktion, individuellt alternativ, programinriktat individuellt val samt preparandutbildning. Vid tiden för tillsynen har Orust kommun, i egen regi, totalt 14 elever inom nationella program och 11 elever inom introduktionsprogrammen. Kommunen har samverkansavtal med Uddevalla kommun där nationella program inom gymnasieskolan erbjuds. Överenskommelse avseende introduktionsprogrammet språkintroduktion finns med Uddevalla kommun och Stenungsunds kommun. Vid tiden för tillsynen har kommunen totalt 475 elever i gymnasieskolan hos annan huvudman. Gymnasiesärskola Orust kommun bedriver inte gymnasiesärskola i egen regi. Eleverna kan läsa på nationella program samt individuella program i andra kommuner. Vid tiden för tillsynen har kommunen 11 elever i gymnasiesärskolan i andra kommuner.