UGO Manual Februari 1990 Ersätter aug Rätt till ändringar utan föregående meddelande förbehålles. Typ RAMDE Motorskydd

Transkript

1 ASEA BROWN BOVERI AE3E~ Relays UGO Manual Februari 1990 Ersätter aug Rätt till ändringar utan föregående meddelande förbehålles Typ RAMDE Motorskydd ) ALL,MÄNT RAMDE är-. ett integrerat mikroprocessorstyrt RMS-mätande motorskydd som med tillämpning av modem teknik har följande skyddsfunktioner och egenskaper..termiskt överbelastningsskydd. Övervakar kontinuerligt värme innehållet i statorlindningen. Ger signal vid 95 % och löser ut vid 104 % av tillåtet värmeinnehåll..momentant kortslutningsskydd.statorjordfelsskydd med låg effektförbrukning i mätkretsen.strömosymmetriskydd opåverkat av frekvensvariationer.kortslutningsskydd.skydd mot låst rotor under drift.skydd mot lång starttid.blockering av otillåtna starter.numerisk presentation på teckenindikator av värden vid inställning, aktuella värden under drift samt värde vid utlösning.lätt att handha vid idrifttagning, provning och service.enkel kontroll av utgångskretsarna med förreglade tryckknappar.hjälpspänningsområde V ~20 % Is eller vs för samma relä.kontinuerlig övervakning av interna kretsar och hjälpspänning.hög okänslighet mot elektriska störningar och mekanisk påverkan.litet format.alla förekommande installations sätt tillämpbara.combiflex- eller skruvanslutning.kan kombineras med provdon

2 2 INNI!;HALLSFÖRTECKNING ALLMÄNT APPLIKATION KJ~av på strömtransformatorer KON~;TRUKTION V:manter U1tgångsreläer Bt:ställningsnummer FUNI~TION Överbelastnings skydd Bf:stämning av tidkonstanten Kortslutningsskydd Statorjordfelsskydd Strömosymmetriskydd SJ:ydd mot låst rotor under drift SJ:ydd mot lång starttid BJlockering av start E;(empel på startförlopp INSTÄLLNING Omkopplare för val av funktionsparametrar ID,dikeringar IDställningspo ten ti ome tr ar Presentation på teckenindit;ator av inställda värden PJ'esentation på teckenindikator av värden under normal drift IDldikering av utlösande funktion och presentation pil teckenindikator av värden vid fel B:lockeringar och logiska förregleringar E:(empel på instäliningsberäkning B'~räkningar TEKrolISKA DATA Gemensamma data Kontaktdata T errniskt överbelastningsrelä Kortslutningsrelä Jordströmsrelä Osymmetrirelä Sl~ydd mot lång starttid S]~ydd mot låst rotor S]~ydd mot upprepade starter INST ALLA TION OCH ANSLUTNING M[åttskisser I!'" ramverk PIl. panel Främre anslutning Uttags beteckningar Anslutningsscheman Anslutning till strömtransformatorer i endast två faser Inkoppling av statorjordfelsskyddet S11mmaströmkopplade transformatorer Kabels tr ö mstransf orma torer PRO'/NING Lämplig provningsutrustning Inställning av omkopplaren SI Anslutning av provningsapparat t~p SVERKER Kontroll av inställd märkström för motorn Kontroll av skyddet mot upprepade starter Kontroll av termiska skyddet Kontroll av strömosymmetriskyddet Kontroll av kortslutningsskyddet Kontroll av skyddet mot låst rotor under drift Kontroll av skyddet mot lång starttid Kontroll av statorjordfelsskyddet Slutkontroll efter start av motorn Förenklad provningsrutin Sida S 3S FIGURFÖRTECKNING Fig. 1 Sida Typ RAMDE kombinerat med differentialskydd typ RADHA och underspänningsskydd med relä typ RXODB 4 3 Fig. 2 Differentialskydd av balanserad typ 3 Fig. 3 RAMDE sett bakifrån med omkopplaren SI 5 Fig. 4 RAMDE med provdon monterat på apparatskenor, variant 3 6 Fig. 5 Utgångar och programmeringsmöjligheter 7 Fig. 6 Fig. 7a Fig. 7b Fig. 7c Temperaturstegringens tidförlopp vid konstant tillförd ström 9 Temperaturstegringens tidförlopp vid tillförd ström = 1,5 Ib 9 Temperatursänkning vid strömmen Ib och därefter vid 1,5 Ib efter tiden 1,6" 10 Temperatursänkning från temperaturen vid konstant ström 0,9 Ib 10 Fig. 8 Funktionstidkurvor för termiska relät 11 Fig. 9 Strömtidkurva fi)r kall motor 12 Fig. 10 Exempel på beräkning av,. 14 Fig. 11 Fig. 12 Fig. 13 Fig. 14 Fig. 15 Fig. 16 Fig. 17 Förhållandet mellan och skillnaden i fasströmmarnas storlek och Inac 17 Exempel på temperaturförlopp vid en för tung start 19 Exempel på temperaturförlopp vid upprepade starter 19 Översiktsschema visar startblockeringsfunktionen då omkopplaren lock-out ligger i läge O 21 Översiktsschemil visar startblockeringsfunktionen då omkopplaren, Lock-out ligger i läge 1 22 Normal start m.~d fortsatt drift Iatart större än 1112 %.Ib 23 Normal start m.~d fortsatt drift Iatart mindre än 112 %.Ib 23 Fig. 18 Motor med startmotstånd. Normal start med fortsatt drijft 24 Fig. 19 Utlösning vid start och med Iatart större än 112 %. Ib 24 Fig. 20 Normal start m,ed utlösning efter start 25 Fig. 21 Inställningsanordningar, indikeringar etc 26 Fig. 22 Kompressormotor med motorskyddet RAMDE 32 Fig. 23 RAMDE utan provdon. COMBIFLEX-anslutning 42 Fig. 24 RAMDE med provdon. COMBIFLEX-anslutning 42 Fig. 25 RAM DE för bakre skmvans1utrting 43 Fig. 26 Uppkoppling av provningsutmstning vid sekundärprovnij:tg av RAMDE 46 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1 Beställningsnummer och anslutningsschema för varianter av RAMDE Tabell 2 Förhållande 1"/11 för några olika värden av I/Ib Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Inställning fun):tionsvärden Avläsning drift'/ärden Indikering av fl:ltyp och presentering av felvärde Blockeringar o<:h logiska förregleringar Tabell 7a Verkningsgrad för RAM DE med ABBs kabelströmstransformatorer typ IHKA, ILKB Tabell 7b Verkningsgrad för RAMDE med ABBs kabelströmstransforrnatorer typ KOLA, KOLMA

3 Fig. UGO AFIPLIKATION Motorskyddet RAr...1DE är lämpligt för alla storlekar av synkronoch asynkronmotorer. För stora eller på annat sätt viktiga motorer rekommenderas att ett känsligt differential skydd t ex typ RADHA, tig. 1, får komplettera kortslutningsskyddet i RAMDE. För motorer med Y-kopplad statorlindning åtkomlig på nollpuktssidan kan ett extremt känsligt differentialskydd av sk balanserad typ arrangeras enligt tig. 2 nedan. Underspänningsskyddet är i de flesta fall gemensamt för alla motorer anslutna till samma skena och är därför inte inkluderat i RAMDE. Underspänningsskydd med relä typ RXODB 4 för plusföljdsspänningsmätning och med inverttidskarakteristik rekommenderas. Fig. l Typ RAMDE kombinerat med differentialskydd typ RADHA och underspänningsskydd med relä typ RXODB 4. 2 Differentialskydd av balanserad typ,

4 4 ICrav på strömtransformatorer Den sekundära mättnings spänningen E2max bör uppfylla kraven enligt följande formel: ~max = 2.I>.(RcT + RL + Z2) där: I> RcT RL ~ = inställt funktionsvärde för kor1:slutningsskyddet. Dock minst 3 ggr In = strömtransformatoms sekundära lindningsresistans = sekundärkretsens resistans enkel väg = reläimpedans etc kopplat till samma transformatorkärna Det bör observeras att reläfunktionen pga av mättning kan fördröjas under en tid ungefär lika med den primära kortslutningstidkonstanten om likströmskomponenten i strömmen snabbt ger transient mättning. I applikationer där en fördröjning inte kan accepteras måste marginalen för transient mätning beräkrlas. För transformator som matar jordfelsskyddet i RAMDE gäller: a) Vid lågt ställda jordfelsskydd i högimpedansjordade eller ojordade system skall strömtransformatorerna ge önskat primärt funktionsvärde. Se Inkoppling av stator j ordfels skyddet. b) För jordfelsskydd i direkt jordade eller lågimpedansjordade system gäller formeln: där: Ezmax = 2.I >.(RcT + 2.RL + Zz) I~ = inställt funktionsvärde för jordfelsskyddet

5 5 KOINSTRUKTION Skyddet består huvudsakligen av tre kretskort och ingångstransformatorer inneslutna i ett hölje som till större delen består aven heldragen aluminiumprofil, se fig. 3. Två av kretskorten är anslutna till det tredje via kontaktdon. Det sistnämda kortet bildar skyddets front och innehåller lysdiodindikeringar, omkopplare, tryckknappar för funktionsvaloch återställning samt inställningspotentiometrar och teckenindikator. På aluminiumprofilens baksida sitter till höger en uttagsplatta med stift avsedd för COMBIFLEX-sockel RX.4 eller en sockel för -.". skruvanslutrnng. Over kretskorten sitter en plastkåpa. Skyddets framsida består av ett genomsynligt plastlock som lätt tas bort vid inställning och provning. Tryckknappen Återställning (Driftvärde) är åtkomlig utifrån, se sidan 1. Relät matas med hjälpspänning inom området V växeleller likspänning. I de fall RAMDE matas från V batterier tillkommer ett matningsdon RXTUG 21H med beställningsnummer RK 732 los-ab och ett S W motstånd på 10 ohm. Motståndet inkopplas mellan matningsdonet och RAMDE. Fig. 3 RAMDE sett bakifrån. Omkopplaren SI används vid programmering av utgångsreläerna

6 6 Varianter RA:MDE, med eller utan jordfelsskydd finns i COMBIFLEXutförande och i utförande för bakre skruvanslutning. COMBIFLEX-utförandet 1. Enbart RAMDE finns i 3 varianter: 2. RAMDE med uttagssockel RX 4 och monterat på 24C apparatskenor 3. RAMDE med provdon RTXP 18 och uttags sockel på 30C apparatskenor Utförande för skruvanslutning installeras hel- eller halvinfällt på panel. RA1'v1DE i CO1'.1BIFLEX-utförande på apparatskenor och med provdon RTXP 18 visas i fig 4. Detta utförande kan il1stalleras 19"-ramverk, i relähölje typ RHGX el.ler på en speciell bärram med skruvplint för främre anslutning, se sida 40. Fig. 4 RAMDE med provdon monterat på apparatskenor, variant 3

7 --- Fig. UGO Utgångsreläer RAMDE har fem utgångsreläer Kl till KS varav Kl, K2 och K3 är programmerbara med omkopplaren SI. ]~eläema Kl och K2 är avsedda för signalering och relä K3 för utlösning. Vissa signaler går oberoende av programmering direkt till utlösningsrelät, se fig. 5. Med relä K4 styrs blockeringen av motol~start och med relä K5 ges signal vid interna fel t ex mikroprocessorfel eller bortfall av hjälpspänning. Programmeringsmöjlighetema framgår av fig. 5. Varje kontakt på omkopplaren SI kan slutas genom överbygling. Vid leverans av ~E är samtliga kontakter slutna. Kontaktdata redovisas under TEKNISKA DATA. $1, t:+-o1 K1, t:+-o2, I -1..,.' - I LOCK-OUT I FUNKTION 1*00 3 l ~~ t*-o I. r y- ~- t>i-o5 «>+-06 ~8 o 7 K3 ~ ~- -.: Kl. SKjNAl JUTLÖSNING T =1-=-)BlOCKERING C= AV START K5 ~ ~ ) ÖVERVAKNING 5 Utgångar och programmeringsmöjligheter. Korrekt funktion hos utgångsreläerna provas enkelt genom intryckning av den infällda tryckknappen Utlösning prov på reläts front tills indikeringen visas blinkande. Därefter intrycks samtidigt tryckknappen Funktionsval varvid direkt tillslag av utgångsreläerna Kl till K4 sker förutsatt att reläerna Kl och K2 är programmerade för funktion. Relä KS, som vid normal drift ligger

8 8 till, återgår därvid. Reläerna ligger i sina resp. lägen så länge som tryckknapparna hålls intryckta. Bleställningsn11mmer Tabell 1. Beställningsnummer och anslutningsschema för varianter av RAMDE Tabell 1 RAMDE I Variant Utförande Utan statorjordfels skydd Beställningsnr. Anslutningsschema I Med statorjordfelsskydd Beställningsnr. Anslutningsschema COl\.mI- FLEX anslutning Löst RAMDE RAMDE monterat på apparatskenor RK 681 0O2-AA DA RK AA DA RK 681 0O3-AA CA RK AA CA RAMDE med provdon RK AA DA RK AA CA Skruvanslutnine: RK AA DA RK AA CA FlUNKTION Ö'verbelastningssJl~ydd (Ib) På sidorna 42 och 43 visas anslutnings scheman för variant med statorjordfelsskydd. En kropp som våm1s upp med en konstant effekt vid konstant kyltemperatur får en temperaturhöjning som följer ekvationen 8 = 8s.(l-e-t/'T) Vid avsvalning gäller ekvationen; 8 = 80.e-t/T där e = kroppens temperatur som funktion av tiden es = slutlig temperaturstegring i fortfarighet eo= kroppens temperatur vid bortkoppling av tillförd effekt 'T = termisk tidskonstant En motor eller generator med tillhörande kylsystem kan anses vara en sådan kropp. Vid stopp minskas kylförmågan och därmed ökar tidkonstanten för avsvalning av maskinen. Av fig. 6 framgår att om temperaturstegringen extrapoleras som en rät linje, uppnås slutliga temperaturen efter en tid lika med tidkonstanten 'T. Detta kan utnyttjas för att bestämma tidkonstanten om man vet värmestegringen efter en given tid med stor ström, t ex vid startström för direktstartade motorer. Se exemdel Då sidan 12.

9 9 Fig. 6 Temperaturstegringens tidfijrlopp vid klmstant tillförd ström Vid en ström 1,5 ggr Ib blir den slutliga temperaturen 1,52 dvs 2,25 ggr högre än vid Ib. Temperaturen Ss uppnås då efter en tid = 0,6.'T enligt kurvan tig. 7a. Tid ItltJ Fig. 7a Temperaturstegringens tid förlopp vid konstant tillförd ström = 1,5 Ib

10 ~ UG Antag att strömmen är Ib under en tid som är 1,6.7'. Temperaturstegringen blir då enligt formeln på sida 9. Om strömmen därefter momentant ökas till 1,5.Ib, kommer temperaturen Ss att uppnås efter en tid lika med 1,74.7' dvs enligt kurvan fig. Th. Temperat...st~grlng B/8s z o I -',._Tid o.i~.1 I. Z ) ~ 11m ~ T Fig. 7b Temperaturstegringen vid strömmen Ib och därefter 1,5 Ib efter tiden 1,6 T Om strömmen minskar till ett lägre, konstant värde, sjunker temperaturen exponentiellt mot ett nytt f'ortfarighetsvärde. Antag att temperaturen nått upp till Ss när strcimmen ändras till 0,9.Ibo Temperaturen kommer då att sjunka exponentiellt mot 0,81 Ss, enligt kurvan tig. 7c. TemPel"~tlM'stegring Fig. 7c Temperatursänkning från temperaturen 0,9 Ib 8s vid konstant ström

11 11 t/t Det termiska skyddet i RAMDE ger utlösning när motorns kontinuerliga lastström är lika med 1,02.Ib, motsvarande en uppvärmning lika med 1,04 -es- Punktionstiden vid olika strömmar dvs förhånandet I/Ib och förvärmnings faktorn p framgår av kurvan tig. 8. ~ t = TK loge ~~ 2 2 )..f ( 2 -b(kl) r där T = termisk tidkonstant I '= $trom under överbelastning av motorn lp = s!~om f~re överbelastning av motorn lb = markstrom k = säkerhetsfaktor '1! -~- -- p = förvärmnings faktor (~ Ib ) '\. " " p: 0.0 (9 =0%) p= 0.5 (9 :25%) p= 0.6 (9 :36%) p= 0.7 (9.49'"/01 p=o.8 (8 ~64%) 0.01 I -~ 0.9 (8 =819/9) i, " i~ p= 1.0 (e =100%) 0, O. 1 2 :3 4 s 6 I/lb ~ -:=s: -~ I'L_~~~ :p= Fig. 8 Funktionstidkurvor för termiska relät

12 12 Bestämning av tildkonstanten BestämninJ~ av 'T ur strömtidkurvan för kall motor Som framgår av fig. 7a tar det en tid = ca 0,6.'r för att från kallt tillstånd komma upp till tillåten fortfarighetstemperatur om strömmen är 1,5.Ib. Tidkonstanten är därför 1/0,6 = 1,7 ggr den tid som anges i strömtidkurvan för I = 1,5 Ib. Tabell 2. Förhållandet 'T/t för några olika värden av I/Ib I/Ib 1,5 2 2, 'T/t 1,7 3,5 5,7 8,5 15,51 25 Fig. 9 Strömtidkurva for kall motor Från värdena i tabell 2 beräknas tidkonstanten enligt nedan. Vid 1,5.Ib = 1200 s.1,7 = 2040 s Vid 2.Ib = 600 s.3,5 = 2100 s Vid 2,5.Ib = 360 s.5,7 = 2050 s Vid 3.Ib = 240 s.8,5 = 2040 s Vid 4.Ib = 130 s.15,5 = 2015 s = 34 min = 35 min = 34 min = 34 min = 34 min Om beräkningen ger olika tidkonstanter väljs det lägsta värdet för att få säkert skydd för motorn vid alla driftströmmar.

13 13 Bestämning av 'T från s1:römtidkurvan för varm motor Om strömtidkurvan för en motor med visst värme innehåll i statorn är given, kan motsvarande beräkning som vid bestämning av 'T vid kall motor göras. Förhållandet t/1" beräknas från formeln r? lp t/t = loge P-:J; där lp = kontinuerlig belastnings ström före överbelastning I = belastningsström vid överlast Exempel: En motor som gått kontinuerligt med en belastnings ström = 60 % av Ib tål en ström lika med 1,5.Ib under 10 min. Beräkna T O 62 t = T.lo g ', -= T.lo g e 1,52-12 e, t = 0,413' 'T Ett ungefärligt värde för 'f/t fås från funktionstidkarakteristiken i fig. 8. Eftersom termiskcl skyddet ger utlösningsfunktion vid kontinuerlig ström 1,02.Ib, blir förhållandet 'f/t som tas från kurvorna i fig. 8 något för stort, speciellt vid små överströmmar. För I = 1,5 Ib och P = 0,6 erhålls värdet 0,4 för tlt. 1 Dvs T/t = 0:4 = 2,5 vilkj~t ger T = 2,5.10 = 25 minuter. Bestämning av T från statorns temperaturstegring vid stora strömmar Temperaturstegringen i början är sådan att man når upp till sluttemperaturen 8s efter en tid lika med T om stegringen skulle fortsätta linjärt. Se fig. 6. Detta kan utnyttjas för att beräkna T. Exempel: En motor med temperatulrstegringen 90 o C vid kontinuerlig drift med märkström får en temperaturstegring i statorn på 30 C med startström 6.Ib under 20 s. Beräkna,.. Med = 6 Ib blir temperaturen 36 ggr högre än vid märkström.

14 14 Av fig. 10 framgår att 'r Formeln kan skrivas i = as.(i/ib)2 81.tl där t} = tid under vilken motorn belastas med en ström I e} = temperaturstegring under tiden t} T emperaturste gring C 81 = 30 C Fig. 10 Exempel på beräkning av T Om tl är mindre än 0,02.'f ger antagandet att temperaturen ökar linjärt, ett beräknings fel som är mindre än 1 procent. Kortslutningsskydd (I» I starka nät kan direktstart av motorer, dvs inkoppling mot full nätspänning, tillämpas även för motorer med märkeffekt om flera MW. Startströmmar om 4 till 7 ggr märklastström är vanliga för direktstartade motorer. När det är nödvändigt kan startströmmen minskas på olika sätt genom att sänka spänningen till motorn under start, t ex transformator-, reaktor- eller motstånd s start för släpringade motorer.

15 15 Om en närbelägen kortslutning uppstår när motorn är i drift kommer motorn att avge en strömpuls med 50 il 100 ms varaktighet mot kortslutningen. Storleken av denna ström är av ungefär samma storlek som begynnelseströmmen vid direktstart utan startströmsreducerande åtgärder. För direktstartade motorer ställs kortslutnings skyddet i RAMDE in på ett värde 20 % högre än stationära strömmen vid start eftersom skyddets transienta ö,'erräckning är låg. För motorer med reducerad startström ställs kortslutningsskyddet in på en ström 20 % hö,gre än den ström motorn matar till skenan vid en närbelägen kortslutning. Kortslutningsskyddet är inställbart 2 till 10 ggr märkströmmen In. Inställningen görs med en potentiometer på skyddets front och avläses på teckenindikatom, se INSTÄLLNING sida 26. För motorer som manövreras med kontaktorer och har säkringar som kortslutningsskydd ska RAMDEs kortslutningsskydd ej vara inkopplat för utlösning. Skyddet avställes genom att öppna omkopplare Sl:6. Den kortslutnings ström som matas in från nätet reduceras i vissa fall starkt vid kortslutningar inuti maskinen. Detta beror på mot- Elv:fKn i den roterande motorn. När starttiden (tstart) har löpt ut aktiveras skyddet för låst rotor under drift, som under normal drift är ett känsligt och snabbt komplement till det högt ställda kortslutningsskyddet, se sida 18. Statorjordfelsskydd (I~» Jordfel är statistiskt sett det vanligaste elektriska felet i motorns statorkrets. Ett selektivt jordfelsskydd för motorn är därför mycket viktigt för att driften av övriga motorer på samma samlingsskena skall kunna bibehållas. För motorer kopplade till en gemensam skena kan ett selektivt jordfelsskydd endast erhållas genom att mäta jordfelsströmmen matad till motorn. Jordfelsströmmen (nollföljdsströmmen) erhålls från kabelströmstransformatorer, som induktivt summerar de tre fas strömmarna eller från summaströmskopplade transformatorer i tilledningen. Jordfelsströmmen kan variera från flera ka i direkt jordade nät till några få ampere i ojordade och högimpedansjordade nät. Funktionsvärdet för jordfelsskyddet i RAMDE är inställbart mellan 1 till 10 ggr skyddets märkström Ig, där Ig = 3, 10, 100 eller 500 ma. Inställningen görs med en potentiometer på RAMDEs front och inställt värde visas på teckenindikatorn. Se INSTÄLLNING sida 26.

16 16 Jordfelsskyddet är fördröjt 0,1 eller 0,5 sekunder. Fördröjning 0,5 sekunder rekommenderas för lågt ställda skydd i ojordade eller högimpedansjordade nät. Vid summaströmskoppling bör den längre tiden alltid väljas då strömtranformatorema oftast är osymmetriska pga transienter vid start. I högimpedansjordade och ojordade nät bör inställningen vara ca 10 % av systemets jordslutningsström varvid ca 90 % av statorlindningen skyddas. Det bör emellertid observeras att inställningen skall motsvara en primär funktions ström som bör vara minst 2 ggr värdet av motorns egen kapacitiva jordslutningsström plus kapacitiva jordslutningsströmmen från kabeln mellan motor och strömtransformatorer. S1:römosymmetris~~ydd (Al» Normalt är de tre fasspänningarna till motorn lika stora och ligger med vinkeln 1200 från varandra. Fasspänningar som inte balanserar varandra ger upphov till sk minusföljdsström som roterar med motsatt fasföljd relativt statorströmmen. Detta ger upphov till ett magnetiskt flöde i statorn som roterar med synkron hastighet motsatt rotorns rotationsriktning. De virvelströmmar som induceras i rotorn får då dubbla nätfrekvensen. Denna frekvens kan förorsaka överhettning och skada rotorns yttre metall delar. Det svåraste fallet med minusföljdsström, med undantag av kortslutning i statorn, erhålls vid avbrott på en fas. Normala värden för maximalt tillåten kontinuerlig minusföljdsström (Insc) för en motor med full last ligger i området 5 till 15 % av motorns märkström. I ett isolerat treledarsystem finns ett nära förhållande i skillnaden i storlek mellan största och minsta fas ström (~I) och minusföljdsströmmen (Insc). Vektordiagrammen och kurvan i fig. 11 åskådliggör detta. Vektordiagrammen visas vid 20 % minusföljdsström och med vinklarna 300 och 600 mellan plusföljdsströmmen och minusföljds komponenten i fas R. Vid dessa vinklar är förhållandet ~ störst resp. minst. Vid 30 C ~ 1,7 och vid 600 ~ 1,4. Insc

17 17 ~=O.2 IR1 ~ tlr2 IS~2 Fig. 11 Förhållandet mellan skillnaden i fasströmmarnas storlek och Insc. ~ = vinkelskillnad mellan plusjöljds- och minusjöljdsström i fas R. Fördelen med att mäta skillnaden mellan fas strömmarna är att skyddet ej påverkas av frekvens variationer och övertoner. Osymmetriskyddet fungerar även för varvkortslutningar och tvåfasfel nära nollpunkten. Ett momentant kortslutnings skydd detekterar ej denna typ av fel. Skyddet inställs enligt nedan Al> = 1,4.Insc där Insc = maximalt tillåten kontinuerlig minusföljdsström. Funktionsvärdet för strömosymmetriskyddet är inställbart mellan 10 och 50 % av märkströmmen Ib (Rf 7-35 % Insc) och fördröjningen

18 18 är inställbar mellan 1 och 12 sekunder. Fördröjningen (t~i) sätts normalt till 3 å 4 sekunder. Inställningarna dl> och t~i görs med potentiometrar på RAMDEs front och inställda värden avläses på teckenindikatorn. Om skyddets omkopplare märkt ~I> 100 % ställs i läge 1 och om osymmetri strömmen blir större än 100 % av Ib (fasavbrott) sker utlösning på 1 sek. Läge 1 ger således även ett fasavbrottsskydd utöver strömosymmetriskyddet. Strömosymmetriskyddet blockeras när en eller fler av fasströmmarna är större än 5 ggr motorns märkström Ib' Blockeringen förhindrar obefogad funktion vid direktstart av motorer med hög startström. Skyddet blockeras också då fas strömmen är mindre än 10 % av märkströmmen. Sk:ydd mot låst rotor unider drift (I>stall) Det termiska skyddets funktionskarakteristik baseras på antagandet att motorn roterar nära synkront eller med synkront varvtal och att huvuddelen av den elektriskt tillförda energin omvandlas till mekanisk energi samt att motorn har normal kylning. Ett skydd mot fastlåst rotor under drift, som baseras på den termiska funktionskarakteristiken, skulle därför komma att fungera med för stor fördröjning. Därför är RAMDE kompletterat med ett skydd mot låst rotor under drift vars huvuduppgift är att förhindra skador på rotorns lindning. Skyddet består aven strömnivåkrets och en fördröjningskrets som aktiveras när inställd starttid, tstart, löpt ut. Funktionsströmmen är inställbar inom området 1-4 ggr märkströmmen Ib med fördröjningen 0,3 eller 3 sekunder. Ström- och tid inställningen måste vara tillräckligt hög för att förhindra obefogad funktion beroende på variationer i den mekaniska lasten, effektpendlingar och kortslutningar i nätet. För motorer med icke varierande last t ex kompressormotorer, fläktmotorer etc kan skyddet normalt inställas för funktion vid 2 ggr Ib och med fördröjningen 0,3 sekunder. Skyddet mot låst rotor fungerar även som reservskydd för det högt ställda momentana kortslutningsskyddet. SkJrdd mot lång starttid Asynkronmotor större än kw är normalt rotorkritiska vid start, dvs det är rotorns uppvärmning som sätter gräns för tillåten starttid. Ett exempel på temperaturförlopp vid en normal och en för tung start visas i fig. 12. Den aktuella motorn är dimensionerad för en max. starttid på 13 sekunder. Starttiden ca 15 sekunder medför att rotorstavarnas topp överskrider den tillåtna temperaturen 250 C. Efter starten utjämnas temperaturen snabbt mellan rotorstavar, rotorkroppen och kortslutningsringarna.

19 19 Vid upprepade starter med kort avsvalningstid mellan starterna ackumuleras värmeenergi och rotor- och statortemperaturen höjs stegvist varje start. Ett exempel på temperaturförlopp vid tre konsekutiva starter med utlöpning mellan visas i tig. 13. Fig. 12 Exempel på temperaturjörlopp vid en for tung start o l, Tid min Fig. 13 Exempel på temperaturf6rlopp vid upprepade starter

20 UG Temperaturstegringen flertal faktorer såsom de olika delarna av rotorn påverkas av ett rotorstavarnas utformning. I så kallade strömförträngningsrotorer blir stavarnas toppar mycket varmare än övriga delar. rotorns varvtal och därmed eftersläpningsfrekvensen under startförloppet. Eftersom värmeutvecklingen i rotorn ökar linjärt med eftersläpningen, blir rotoruppvärmningen vid en given starttid olika om t ex arbetsmomentet ökar linjärt eller kvadratiskt med hastigheten. antalet upprepade starter, samt avsvalningstiden mellan starterna. Det är omöjligt att göra en termisk avbild av rotorn som passar för olika tillverkares motorer och olika belastningar vid start. Uppgift om tillåten starttid och tillåtet antal upprepade starter är normalt tillgängliga från motortillverkaren. Uppgifterna är oftast framräknade med dataprogram som tar hänsyn till motorkonstruktionen. I RA11DE har man därför valt att utforma skyddet mot otillåten uppvärmning vid start som ett system där man övervakar starttiden vid varje enskild start summa starttid vid upprepade starter och avsvalningstiden mellan starterna statorns värmeinnehåll Blockering av sta:rt RAMDE har tre typer av startblockeringsfunktioner som är kopplade till utgångsrelät K4. Blockeringsfunktionernas uppgift är att förhindra start av motorn då det finns risk för att den bränns vid en för snabb omstart. Blockering verkställs inte förrän motorn blivit strömlös. Förbikopplas blockeringskontakten och motorn startas trots aktiv startblockering återgår blockeringsreläet. RAMDEs minnen nollställs däremot inte. De tre blockerings funktionerna är: 1 Tvåminutersblockering Denna blockering aktiveras efter varje start. Av nedan visade startförlopp framgår når blockeringen aktiveras. Blockeringen återgår automatiskt då tiden löpt ut. 2 Termisk blockering Den termiska blockeringen är beroende av skyddets termiska innehåll och blockerar start vid normalt stopp eller efter utlösning. Följande gäller: Vid normalt stopp Om värme innehållet är större än 80 % aktiveras blockeringen

21 ~ o- ~R UGO och den återgår automatiskt då värme innehållet underskrider 80 %. Vid utlösning Beroende på läget hos omkopplaren Lock-out gäller följande: Lock-out läge O Blockeringen aktiveras om det termiska skyddet eller om skyddet för lång starttid, osymmetri eller låst rotor löst ut och om det termiska innehållet samtidigt är större än 50 %. Blockeringen återgår automatiskt då det beräknade termiska värme innehållet underskrider 50 %. För övriga feltyper gäller 80 % nivån. -..J Lock-out I I I fumtion I R R ~, s = Set Omkopplare 8; r t start-o -'": R = Reset R -Lmln R I block ~I Fig. 14 Översiktsschema visar startblockeringsfunktionen då omkopplaren Lock-out ligger i läge O Lock-out i läge 1 Blockeringen aktiveras oberoende av feltyp. Manuell återställning krävs alltid för att blockeringen skall återgå, dessutom måste det termiska innehållet vara mindre än 50 % om det termiska skyddet, eller om skyddet mot lång starttid, osymmetri eller låst rotor har löst ut. För övriga feltyper gäller 80 % nivån.

22 22 Fig. 15 Översiktsschema visar startblockeringsjunktionen då omkopplaren Lock-out ligger i läge 1 3 Blockering vid upprepade starter Blockeringen vid upprepade starter aktiveras når verklig summa starttid, I tstart, plus senaste starttiden är större än inställd summa starttid tsv. Blockeringen återgår når skillnaden blir längre än senaste starttiden, eller om senaste starttid ej finns i minnet, längre än inställd starttid tstart. Vid hjälpspänningstillslag sätts senaste starttiden automatiskt till tstartt k tstart till inställd tid för tbv termiskt innehåll till 90 % och tvåminutersblockeringen aktiveras Dessa värden nollställs om omkopplaren 8; I tstart -O kortvarigt förs till läge 1. Nedräkningshastigheten i }; tstart-registret kan beräknas ur formeln; ~ sek/min. där T.. = aktuell tidkonstant i minuter. 2'ra - Om t ex tsv är inställt på 60 sekunder och,. = 15 minuter samt,. stop = 2,. blir nedräkningshastigheten 1 sek/min vid stopp och 2 sek/min under drift. Exempel på stalrtförlopp Nedanstående exempel på olika startförlopp visar bl a när tvåminutersblockeringen aktiveras under startförloppet. Normal starttid vid lägsta spänning ställs in med potentiometem tstarto Verklig starttid mäts från det att strömmen överskrider nivån 6-10 % av motorns märkström Ib till strömmen sjunkit under

23 23 nivån 112 %.Ib, se fig. 16. RAMDE ger utlösning om starttiden över- skrider inställd tid för tstart. Eftersom motorns driftström vid tom- gång är högre än 10 % av Ib kommer skyddet vidför lång starttid att aktiveras vid varje inkoppling av motorn till nätet. Skyddet mot fastlåst rotor aktiveras alltid när inställd tid tstart löpt ut. Fig. 16 Nonnal start med fortsatt drift. [start> 112 %.Ib Lock-out aktiverad men blockeringen ej aktiv Efter start blockerar skyddet återstart, dvs Lock-out funktionen aktiveras under 2 minuter. Om startströmmen är större än 112 %.Ib, mäts tiden 2 minuter från det att strömmen blir mindre än 112 %.Ib' Om startströmmen är mindre än 112 %. Ib, mäts tiden 2 minuter från den tidpunkt då tiden för tstart löpt ut, jämför fig. 16 och 17. Fig. 17 Normal start med fortsatt drift Istart < 112 %.Ib Lock-out aktiverad men blockeringen ej aktiv. Hos motorer med startmotstånd i rotorkretsen kan startströmmen sjunka under 112 %.Ib för att återigen bli större än 112 %.Ib när nästa steg av startmotståndet kopplas in. I detta fallet mäts starttiden fram till den strömmen första gången underskrider nivån 112 %.Ib och tvåminutersblockeringen startas från samma tidpunkt, se fig. 18.

24 24 Fig. 18 Motor med startmotstånd. Normal start med fortsatt drift. Lock-out aktiverad men blockeringen ej aktiv. Om någon skyddsfunktion, t ex kortslutningsskyddet, ger utlösninl~ under startförloppet innan strömmen sjunkit under 112 %.Ib, gäller tvåminutersblockeringen från den tidpunkt då skyddet ger utlösning, se fig. 19. utlösning X~~ ~ A )~ Xld~,;x?<XX ~ ~ 112% x Ib o tid Fig. 19 Utlösning vid start och med Istart> 112 %.Ib. Lock-out samt blockering, dvs relä K4, aktiverat. Tvåminutersblockeringen gäller alltid från den tidpunkt då startströmmen första gången sjunker under 112 %.Ib. Således även om utlösning sker efter denna tidpunkt. Jämför fig. 18 och 20.

25 25 1 I LOCK-out aktiverad X 1/ ~ 10% x Ib -utlösning I stopp tid Fig. 20 Normal start med utlösning efter start. Lock-out samt blockering, dvs relä K4, aktiverat. Om tstart ställs på tiden O (dvs siffran 000 visas) avställs tvåminutersblockeringen och skyddet mot låst rotor aktiveras direkt när brytaren slår till. Om tstart ställs i max-läge (dvs siffran 999 visas) avställs tvåminutersblockeringen och likaså skyddet mot låst rotor. Se tabell 6 sidan 28. För brytarmanövrerade motorer ska relä K4 användas för blockeringsfunktionen. Omkopplaren Sl:5 ska då vara öppen för att utlösningsrelät K3 ska återgå då skyddet återgår. Om man vill ha startblockering vid kontaktorstyrda motorer sker det genom att man låter Sl:5 vara sluten. Utlösningsrelät K3 är då aktivt under startblockeringstiden. Om man vill påskynda en ny start och sätta blockeringsfunktionen ur spel, kan det göras på följande sätt: -genom att inhibera signalen från K4-relät genom att skruva loss det transparenta locket på reläts front och kortvarigt föra omkopplaren ej I tstart" o till läge 1. Därvid återställs Lock-out funktionen. Kontrollera att omkopplaren ligger i läge O innan frontlocket monteras. För synkronmotorer med intermittent drift och med tomgångsström < 10 % av märkström rekommenderas utförandet typ RAMDE 1 av motorskyddet.

26 26.. INSTALLNING Fig. 21 Inställningsanordningar, indikeringar etc Omkopplare för val av fun:ktionsparamietrar Med inställningsomkopplama, märkta enligt nedan, görs följande inställningar: Zk1 = Termisk tidkonstant,. för motorn. Inställningsområde 2-62 minuter i steg om 2 minuter. Exempel: T = 10 minuter inställs genom att omkopplarna för 2 och 8 minuter förs till läge 1. Övriga kl-omkopplare skall då ligga i läge o. Ik2 = Förlängning av 'f under start, 'f start. Förlängning med O, 12,5, 25 eller 37,5 % kan inställas. ExemQel: Förlängning av 'J" med 37,5 % erhålls om båda k2-omkopplarna förs till läge 1. 'J" start aktiveras när starttiden räknas. Med båda omkopplarna i läge O blir 'J" start = 'J". ~k3 = Förlängning av 'r vid stopp. 'rstop. T kan förlängas med faktorn 2, 4 eller 6 vid stopp. Exempel: Förlängning av T till 6 T erhålls om båda k3-omkopplarna (2 + 4 = 6) förs till läge 1. Med båda omkopplarna i läge O blir T stop = T.

27 27 t = 500 ros 1"* = Fördröjning av jordfelsskyddet, I~ >. Omkopplaren i läge O ger 100 ms och i läge ms fördröjning. LlI>100 % t = 3 S Istall Lock-out Läge O = Fasavbrottsskydd ej inkopplat Läge 1 = Fasavbrottsskyddet inkopplat Omkopplaren påverkar ej ~I-skyddet = Fördröjning av skyddet mot låst rotor under drift. Läge O ger fördröjningen 0,3 sekunder och läge 1 fördröjningen 3,0 sekunder. = Blockering av återstart. I läge O återgår blockeringen automatiskt när kriteriet för tillåten återstart uppfylls. I läge 1 måste skyddet återställas manuellt innan återstart kan ske. I såväl läge O som läge 1 erhålls de återstartblockeringar som skyddsfunktionerna ger. 8; I tstart" O = Denna omkopplare ligger normalt i läge O. Om skyddets.termiska innehåll, 8, eller den ackumulerade starttiden, I tstart, behöver nollställas, förs omkopplaren kortvarigt till läge 1. Härvid upphävs även återstartsblockeringen, dvs tvåminutersblockering en. När omkopplaren ligger i läge 1 är vissa skydd blockerade. Detta indikeras genom att teckenindikatorn blinkar under driftsekvensen. Indikeringar.Qr.Qn lysdiod märkt I drift indikerar med fast ljus när RAMDE är intakt och i drift. Indikeringen släcks om ett internt fel uppstår eller om hjälpspänningsmatningen upphör. Q1!m lysdioder märkta enligt nedan indikerar följande; e = att teckenindikatorn visar motorns värme innehåll i procent av värme innehållet i fortfarighet med märklast. Samtidigt lyser indikering Ib' e> 95 = att vårmeinnehållet enligt ovan år högre ån 95 %. Skyddet kan kopplas för utsignal (alarm) med omkopplaren SI. 8Trip Lock-out = att utlösning skett pga termisk överbelastning. Röd indikering Ib visar samtidigt blinkande ljus. = att start av motorn är blockerad. Manuell återställning krävs om omkopplaren Lock-out står i läge 1. Om den står i läge O släcks indikeringen automatiskt när blockeringen upphör.

28 28 ~ lysdioder indikerar följande: -Vid upprepad intryckning av tryckknappen Funktionsval tänds lysdiodema successivt och indikerar med fast ljus den skyddsfunktion som skall inställas. Vid avläsning av aktuella driftvärden med knappen Driftvärde indikerar lysdioderna den funktion vars aktuella värde visas på teckenindikatorn. Vid utlösning indikeras utlösande funktion med blinkande ljus. Inställningspotentiometrar De olika skyddens funktionsnivå och fördröjning ställs in med potentiometrarna till höger om de röda indikeringarna. Inställt funktionsvärde visas på teckenindikatorn som en faktor m som, beroende på skyddsfunktion, skall multipliceras med In. Ig eller Ib. Fördröjning av funktion visas i sekunder. Se tabell 3.

29 29 Presentation på te!ckenindikator av il1lställda värden Tabell 3. Inställning Intryckningssekvens för tryckknappen Funktionsval Inställning av funktion Fast ljus hos indikering Inställningsområde för faktor m 1 Motorns mårkström Ib m. In A m = 0,5-1,2 2 Starttid tstart m = 2-60 s 3 Överström I> m. In A m = Jordfelsström I -J;:. > m"1 A g m = Osymmetri ström ~ I> m.ib A m = 0,10-0,50 6 Fördröjning av utlösning vid obalans ström t dl m = 1-12 s 7 Överström vid I>stall låst rotor m' Ib A m = Tillåten summa starttid vid varm motor ~v m = s 9 Inställningssekvensen avslutad 1) 1) Om blinkande nollor visas vid avslutad inställnings sekvens betyder detta antingen att ingen termisk tidkonstant inställts, dvs ~k1 = O, eller att omkopplaren 8; ~ tstart -O ligger i läge 1. Vid inställning utanför gällande område för faktorn m blinkar teckenindikatorn och indikerar att värdet inte garanteras. Om utlösning sker under inställningen återgår RAMDE vid återställningen automatiskt till läget före utlösningen. Tryckknapparna Funktionsvaloch Återställning är sinsemellan förreglade. Nytt funktionsval kan inte göras förrän återställning skett.

30 UG Pr.~sentation på teckenindikator av värden under nojrmal drift Följande driftvärden visas på teckenindikatorn vid upprepade intryckning av tryckknappen Driftvärde. Se tabell 4 nedan. Tabell 4. Driftvärden Intryckningssekvens Driftvärde för tryckknappen Driftvårde Indikering tänd Aktuellt driftvärde 1 Belastningsström Iload Faktorn m ggr motorns märkström, m.ib 2 Värme innehåll I1oad och 8 Procentuellt värme innehåll av slutligt innehåll vid motorns märkström 3 Osymmetri ström ~I> Faktorn ffi ggr motorns märkström, m.rb 4 Senaste starttid tstart Tid i sekunder tills Istart < 1,12 Ib 5 Senaste startström Istart Faktorn m ggr skyddets mårkström, m.in 7 6 Ackumulerad starttid i starttidregister k tstart Driftvärdessekvensen avslutad 2) ro sekunder 1) Om teckenindikatom blinkar under sekvensen 1 till 7 betyder detta att omkopplaren 8; 4 tstart -O ligger i läge 1. Det termiska skyddet är då blockerat. 2) Normalt släcks teckenindikatom men om den blinkar vid avslutad sekvens, steg 7, betyder detta att termisk tidkonstant inte inställts, dvs ~k1 = O. Termiska skyddet löser i ett sådant fall för inställt värde på Ibo Om inställnings- eller driftvärdessekvensen inte fullföljs släcks indikering och teckenindikator automatiskt efter ca 8 minuter.

31 31 Il1ldikering av u1:lösande funkti.m och presentati.>n på teckenindikator av välrden vid fel Utlösning indikeras alltid med endast en blinkande röd lysdiod. Om flera än en skydds funktion löser ut motorn samtidigt prioriteras indikeringen i följande ordning. I> I,*-> Al> I>stall tstart E> och Iload Kortslutning Jordfel Osymmetri Låst rotor Lång starttid Termisk överbelastning Indikeringen återställs manuellt genom att trycka in knappen märkt Återställning, se tabell 5 nedan. Har manuell återställning ej skett före nästa utlösning återställer skyddet automatiskt indikeringen när utlösning sker och senaste utlösningsindikering blinkar. Blockeringar oc]l1 logiska föltegleringar

32 32 1) Aktiv efter inställd tid för tstart 2) Momentant aktiv 3) Ackumulerad tid i registret för k tstart räknas ned till O 4) Ackumulerad tid i registret för k tstart momentant till O Exempel på ins:tällningsbelräkning Schemat visar en kompressormotor med startmotstånd ansluten till nätet via en 100 m lång PVC-isolerad jordkabel samt en nedtransformator. In = SA Ig= 3mA 21/6,6 kv 4MVA Uk = 10% 4MVA I Kompressormotor MBR 630C) Startmotst~nd Fig. 22 Kompressormotor med motorskyddet RAMDE. Motoreffekt: 3550 kw, märkspänning 6,6 kv, cos <t> = 0,88 och verkningsgrad 1') = 96,7 % Skenbar motoreffekt = 3520/0,88 = 4000 kv A. Maximalt tillåten kontinuerlig minusföljdsström = 7 % av pulsföljdsströmmen. Termisk tidkonstant 'f = 15 minuter. Startmotståndet begränsar startströmmen till maximum 0,9 ggr märkströmmen. Startström vid tillslag mot full spänning utan startmotstånd inkopplat = 5 ggr märkströmmen. Kondensatorbatteri, 600 kv A, anslutet till motorklämmorna. Jordfelsströmmen i 21 kv-nätet = 15 A.

33 33 :Beråkningar Inställning av I. > I ett högohmigt nät bör man eftersträva en känslighet på 10 % av den maximala jordfelsström som kan förekomma. I detta fall blir det med 15 A motstånd i nollpunkten 0,1.15 A = 1,5 A Eftersom jordfelsskyddet är oriktat måste man ta hänsyn till den kapacitiva jordfelsströmmen le från kabeln för att inte riskera oselektiv funktion för jordfel i övriga nätet. För överslagsberäkningar aven PVC-kabels kapacitiva ström kan följande formel användas U"l Ic =- 3 där U = huvudspänning i kv l = kabellängd i km Den kapacitiva strömmen får maximalt vara 1/3 av det inställda värdet på jordfelsskyddet,~ < ~"*"~ -'" 3 Enligt exemplet blir r -21.O, 1 = O. 7 A ~c 3 I exemplet är detta mer än 1/3 av önskad inställning och Ic blir styrande I-J:.- inst = 3.Ic = 3.O, 7 = 2 A Primärt funktionsvärde blir således ca 2 A och det sekundära funktionsvärdet blir då 1 2.-= 10 ma 200 Vid inställning av m-faktorn beräknas denna ur sambandet m.ig = loma. 10 m = -= 3, 3 3 Nollpunktsspänningsrelät ingår ej i RArvmE och behandlas inte här. Inställning av Ib Motorns märkström är: Im = 3550 = 365 A /3.6, 6.O, 88.O, 967

34 34 Motorns aktiva ström är = 3550 = 321 A f3.6, 6.0,967 Motorns reaktiva ström = J = 174 A Kondensatorbatteriets märkström är 600 = r;; = 52, 5 A,,3.6,6 Strömmen från nätet vid märklast blir då = J (174-52,5)2 = 343 A Sekundär märkström Ib på 21 kv-sidan blir = 343.~..5 = 2 70 A ' Inställning av Ib; Ur Ib = m 2,70m=- 5 Inställning av I> Beräkning av max. utmatad ström vid extern kortslutning. Motorns kortslutningsimpedans Zkm refererad till 21 kv-sidan är; lj2 In Zkm -.-= -.-= 22 ohm/fas Sn Ik 4 5 där U = huvud spänning i kv Sn = märkeffekt i MY A In = motorns märkström lt = motorns startström vid tillslag mot full spänning och utan startmotstånd Transformatorns kortslutningsimpedans Z ~.~ -~.~ - kt Sn ohm/fas Zkt där Uk = transformatorns kortslutningsspänning Maximalt sekundärt utmatad kortslutningsström 2100 E 51=.- ks =92A '

35 35 Inställning av Ikl Ikl inställs på närmaste siffervärde under 15 minuter dvs 14 minuter. Inställning av Ik2 Ik2 ställs = O eftersom motorns startström är lägre än märkströmmen. Inställning avik3 Uppgift om förlängning av 'T vid stopp av motorn bör inhämtas från motortillverkaren. För en motor av denna storlek är en siffra IkJ = 6 rimlig. Inställning av ~I och t~i ~I stälis = 1,4 ggr Insc, dvs 1,4 ggr 7 = 9,8 %. m ställs således på skal områdets lägsta värde dvs 0,1.Ib. t~i väljs normalt = 4 till 5 sekunder. Inställning av starttid tstart Eftersom startmotståndet begränsar strömmen till max. 0,9 ggr märkströmmen ställs tstart = O för att frige skyddet för fastlåst rotor. Samtidigt blockeras tsv, se tabell 6 sida 31. InstäIlning av summa starttid, tsv Eftersom värmeutveklingen sker i startmotståndet behöver motorn inget skydd upprepade starter. Se inställningen av starttiden 1stert ovan, som blockerar tsv. TEKNISKA DATA Gemensamma data Inställning av I>stall och fördröjning Fastlåst rotor ger 5 ggr märkströmmen när startmotstånden är urkopplade. Med inställningen I>stall = 2.Ib dvs m = 2 och fördröjningen 0,3 sekunder erhålls även ett kortslutnings skydd som reserv till det högt ställda momentan skyddet, I>. Märkström In Basström Ib (Ib prop. mot motorns märkström) 1 eller 5 A 0,5-1,2 ggr In Märkjordström Ig 3. lo. 100 eller 500 ma Mårkfrekvens Hz Frekvensberoende Hjälpspänning Med extra matningsdon Effektförbrukning per fas: Strömkretsar (vid märkström); In = 1 A In = 5 A Ig = 3 ma och 10 ma Ig = 100 ma Ig = 500 ma < 2 % inom Hz vid I = In V %20 % Is eller vs Hz V :t20 % Is < 50 mya < 250 mya < 1 mya < 1,5 mya < 4 mya

36 36 Hjälpspänningskretsen (beroende av hjälp spänning); normal drift vid funktion Överbelastningsförmå ga: Kontinuerligt; In = 1 A och 5 A Ig = 3; 10; 100 ma Ig = 500 ma Under 1 sek Tillåten omgivningstemperatur Temperatur- och hjälpspänningsberoende Isolationsprov: Spännin gshållfasth etsprov; strömkretsar övriga kretsar Stötspänningsprov Stömingsprov: Nåtfrekvensprov Gnistprov 1 MHz-prov maximum 9 W maximum 12 W 3 ggr In 20 ggr Ig 10 ggr Ig 100 ggr In resp I, (max 350 A för COMBIFLEX) -soc till +SsoC < 1 % av -5 C till 55 C och av 38,4 till 264 V 50 Hz 2.5 kv 1 min 50 Hz 2.0 kv 1 min 1.2/50 J.LS 5 kv 0.5 J 50 Hz 0,5 kv 2 min 4-8 kv 2 min 2,5 kv 2 s Lagringstemperatur -40 C + 70oC Vikt: COMBIFLEX-version utan apparat skenor S kro vanslutnin gsve rsi on e n Mått: Utan provdon Med provdon Med skrovanslutning 3.76 kg 4,6 kg (48 24C) H~170, B~168, D~252 mm (48 30C) H~170, B~210, D~252 mm (48 24C) H~170. B~168, D~292 mm Kontaktdata Systemspänning Signal 250 V Utlösning 250 V Provspänning över öppen kontakt 1 kv 1,5 kv Belastningsförmåga Slut- och ledförmåga; 1 s 200 ms SA 10 A 30 A 15 A 25 A 50 A Brytförmåga; vs cos cp > 0,4 250 V Is L/R < 40 ms 48 V Is L/R < 40 ms 110 V Is L/R < 40 ms 220 V 8A la 0,4 A 0,2 A 12 A 0,5 A 0,25 A 0,15 A

37 37 Tenniskt överbelastningsrelä Sträminställning Ib Onoggrannhet Tidkonstant T Mätonoggrannhet Tidfel Konstanttidsfel Ökning av tidkonstanten vid start, 'Tstart Avsvalningstidkonstant 'Tstop Återgång efter utlösning 0,5-1,2 ggr In < 2 % av inställd ström 2-62 min i steg om 2 min. <2% <1% < 0.5 s 1,0 1,125 1,25 eller 1,375 ggr T eller 6 ggr T < 50 % värmeinnehåll R:ortslutningsrelä Ströminställning :[> 2-10 ggr In Onoggrannhet < 5 % av inställd ström Spridning i funktionsvärde vid upprepad mätning <1% Funktionstid, typisk 55 :1:10 ms vid 2 ggr inställd ström Atergångsförhållande > 0,95 Atergångstid, typi.c;k 100 ms Transient överräckning vid fullt utbildad Is-komponent och källtidkonstanten LIR < 2S ms <5% JlrJrdströmsrelä Ströminställning I ~ > 1-10 ggr la Onoggrannhet < 8 % av inställd ström Spridningifunktionsvärde vid upprepad mätning <1% Funktionstid: Grundtidfördröjning. typisk Inställbar fördröjning Återgångsförhållande 100 ms vid Ig = 2 ggr inställd ström 500 ms > 0.90 Transient överräckning vid fullt utbildad Is-komponent och LIR <25 ms <5% Olsymmetrirelä Ströminställning b.i 0,1-0,5 ggr Ib Onoggrannhet < 5 % av inställd ström Spridning i funktionsvärde vid upprepad mätning <1% Inställbar fördröjning, Onoggrannhet 1-12 s < 0,1 s Vid fasavbrott, Al > 1, O ggr Ib, fördröjning = 1 s Skydd mot lång s1larttid Skydd mot låst rotor Skydd mot upprepade s1larter Skyddet fungerar ej vid fasström Skyddet blockeras vid fasström Inställbar starttid tstart Onoggrannhet Ströminställning.I>stall Onoggrannhet Inställbar fördröjning Tillåten starttid tsv Onoggrannhet < 10 % av Ib > 500 % av Ib 2-60 s. Tiden mäts från startström > 6 % till < 112 % av In 0,5 S 1-4 ggr Ib < 5 % av inställd ström 0,3 eller 3 s s <is

38 , UGO INSTALLATION OCH Al'fSLUTNING Miittskisser Skruvanslutning 1 Apparatskena 2 Relä 3 Provdon 4 Skruvanslutning 19" ramverk Ramverk: Håltagning för ramverk vid montering på panel: ~ I.:.l 1~46S ~~ Exempel på postbeteckningar vid montering i ramverk. 1 loj'.'..' , "'J 'J"'lot 1 Position 1"1 I: :.O 8: O ~ H o 101 RTXP 18 Bredd 6 ( 107 RAMDE..21. ( 131 XXXX..12 ( I XXXX XXXX..12(., 6(

39 ,, I I rn,' ; UGO På panel RAMDE kan installeras på panel, helt eller halvt infällt, enl. skissen nedan. l1onteringssats, be5tillningsnr. RK 933 0O1..AA Skruv- ~nslutning o: ~ ~ Honteringsslts, bes tällningsnr. RK 933 0O1-AB COHBIFLEXinslutning Håltagnings- och monteringsanvisning ~~~~].-',...;::~ H61tagIWnQ ~. _I" "- -g ~ (D,,', (2),,', / I -:: A-" "..'..'..',-,, ' I ~.,,' ~cl ~'" I ,, ~ ~,' O),',-'. " I.': ~ Monteringssatsen för infälld installation innehåller fästplåtama 1, erforderliga skruvar och gummi ramen 3..:1

40 UG Skydd med COMBIFLEX-anslutning kan också placeras i hölje typ RHGX, som helt eller till hälften infälls i panelen. Följande måttskisser och håltagning gäller. Se även katalog BO !i- RHGX I l ~1.8 Moduler-. 21.[ 3'C,or Håltagning i panelen. Måttet L framgår av tabellen ovan. min 21.5 HIItagning Fråmr'e anslutning Vid utanpåliggande installering och främre anslutning krävs en ram med plint för skruvanslutning enl. nedan. Se katalog BO Endast relä för COMBIFLEX-anslutning passar för denna installationstyp.

41 UGO Uttagsbetej~kningar Figuren visar RAMDE och provdonet RTXP 18 sedda bakifrån, COMBIFLEX-anslutning Provdon R' ::=b RO,._0,..~..,.-IJ.w~...~.,'~RO stj E~ I =-0 :)E~~ 2 Da Da Da ~a DO a Da Da Da Da DC Da DC Da :)t:e: 2 I., 1 Mt.Da Da DO F,1t-'" ~... N(:,!) Skruvanslutning DO O~ / Da DO 1.18 Dr A1 A2 B1 [.B (1 ( S t,..,. -;:- --. =.I;I!~~iml;--- w-...x. xx 1 -- :JfE: :Jfi!::: :Jl!:!::: D ::3(~(: F7t-~ ~~ 'Wc!).,. (;)3.--(4 04 (5 OS 5 (6 06 ( (8 08 (9 09 (10 010I~,~~~ 1, ~~

42 ~- -~ UGO Anslu1:ningsscheman s f--- 1 (-~ ~.~.-!ii~~il ~~ ;~:: ~ > ~ ~';S,.",.~~ +- =,-t.,""" I~!.«~I "1\51 ".fl J> II> ~ ~ ".~>..,1 II> -JI> ::I~T~ ~D. LQ..1JSf "~II5$r'" (~~ K.. =!33E: I, 1..., ~ -1->,.- I> ~1..!si $ : ~.I."_.~ '" ~ ~ "II\" ~~. w~--~ ffil ji1- ~ iji-- ~~~..t "'1~ I L.,"- '1'- "0 ~I~ ~- "'1" $' ".. a.- -'IIT" ) Fig. 23 RAMDE utan provdon. COME/FUX-anslutning. Mo_ $'~Mo [ - ICIT~ y ICIT~~ (1011'.'" -., '01 ~,. 'D' tnu, )..."'1'IEIIf St,'-I ~ VID ~ SI "-1 i.ut* AlARM SI6IIAl [ Fig. 24 RAMDE med prqvdon. COMBIFLEX-anslutning.

43 -- '" M- ')L. UGO TRI' U11.~I~,-_.! '--t5 L1(R) L2<S) -- LXT) , -- '""I ~ -- -REtAr IGT-- ) Kl,,., RAIIE LDCK-GIT "KXOI~ STMT 1) AT ~I- 'ID ~ --- ~ 511'" Q.&O 511'" KJITM Fig. 25 RAMDE för bakre skruvanslutning ) AnSlutIllng till strömtransformatorer i endast 2 faser I äldre anläggningar finns ibland mätströmstransformatorer i endast 2 faser, t ex R och T. Skyddet ansluts då så att summan av strömmarna JR och IT leds genom S- fasens uttag i pilarnas riktning. Se vidstående del av gällande anslutningsschema. Jordfelsskyddet kan då anslutas till en kabelströmstransformator.

44 44 Inkoppling av statorjordfelsskyddet Summaströmkopplade transformatorer Matning av jordströmsrelät kan ske på två olika sätt, dels genom att använda en separat kabelströmtransformator, dels genom att summaströmkoppla tre strömtransformatorer. Vid summaströmkoppling kan en obefogad ström uppstå pga olikheter i strömtransformatorema. Den obefogade strömmen kan bli så stor att den orsakar felfunktion vid motorstart. För att få en låg obefogad ström vid lågt ställda jordfelsskydd skall summeringen ske så nära strömtransformatorema som möjligt. Andra reläer eller instrument bör då ej anslutas. Går detta ej att undvika bör belastningen vara symmetrisk och bördan låg. Vid summaströmkoppling uppstår vissa magnetiseringsförluster och i samband med idrifttagning aven anläggning bör man kontrollera att det primära funktions värdet är korrekt. -) K:abelströmtransformatorer OBS, vid idrifttagning kan jordfelstransformatorn i skyddet brännas om t ex 5A matas sekundärt i en fas och nollan är gemensam. Strömmen går då också genom jordfelstransformatorn, se alternativ anslutning enl. figurerna 23, 24 och 25. Jordfelstransformatorn tål 20 ggr märkströmmen kontinuerligt dvs 60 ma, 20 ma, och 2 A vid märkströmmarna 3, 10 resp. 100 ma. Vid matning från kabelströmtransformatorer typ ll.ka 100/1 och!lkb 200/1 erhålls primära funktionsvärden enligt nedanstående tabell vid olika inställningar hos RAMDE med märkströmmen Ig = 3 ma. Tabell 7a )

45 45 Vid matning från kabelströmtransformatorer typ KOLMA och KOLA erhålls primär.a funktionsvärden enligt nedanstående tabell vid olika inställningar hos RAMDE med märkström loma. (användande av skalkonstant Ig = 3 ma ger dålig verkningsgrad och bör undvikas). Tabell 7b För mätningarna har :strömtransformatorer med dålig magne-' tiseringskarakteristik valts ut. :Resistansen mellan relä och strömtransformator är i mätningen I:)van försumbar. Råder det osäkerhet om det pl~imära funktionsvärdet bör mätning av detta ske vid idrifttagning. PROVNING Lämplig provningsutrustning Inställning av omkopplaren SI Anslutning av provnings apparat typ SVERKER Följande provnings instruktion förutsätter att RAMDE är försett med ABBs provdon typ RTXP 18. För RAMDE utan provdon eller andra typer av provdcln måste modifieringar göras i provningsförfarandet..provningsapparat t:yp SVEFKER med inbyggt tidur.effektivvärdesmätande amperemeter klass 1 eller bättre.provhandtag typ R'fXH 18 med provsladdar.krysspårmejslar oc:h en liten spårmejsel Tag reda på till vilken eller vilka skydds funktioner i RAl\.mE utgångsreläerna skall vara anslutna. Lösgör och drag ut RAl\.mE, lossa skyddskåpan bal~till och gör den programmering med omkopplaren SI som skall gälla för utgångsreläerna. Se sida 7 och schemat fig 5. Använd gärna en liten lödkolv för att låsa de utgångar som skall aktiveras med omkopplaren. Notera inställningen på skyddskåpans etikett och montera kåpan. Stick åter in relät i sin sockel och skruva fast. Schemat på sida 46 v:isar anslutningen av provningsapparatens strömkrets till provhandtagets uttag 3 och 4 vid kontroll av R-fasen samt tidmätarens anslutning. '(id kontroll av övriga faser ansluts provnings apparatens strömkrets till provhandtagets uttag enligt anvisning i instruktionen.

46 46 Ko][}troll av inställd mä:rkström rör mo'tom (se:kundärvärdet) Fig. 26 Uppkoppling av.provnings'utrustning RAMDE. vid sekundär provning av För in provhandtaget i provdonet och anslut provutrustningen enligt schemat. Koppla in reläts hjälp spänning EL. Därvid uppdateras reläts termiska innehåll till 9~) %. Sarntidigt uppdateras minneskretsarna för funktionen mot upprepade starter enligt nedan: Tvåminutersblockering~~n vid stilrt aktiveras. Registret för summa starttid, }; tstart, fylls motsvarande inställningen för maximalt tillåten summa starttid, tsy. Senaste starttiden jämställs med inställningen för tstart. För att undvika onödig indikering och utlösning vid provets början nollställs nämnda funktioner genom att kortvarigt föra omkopplaren 8; I tstart" O till läge 1. Blockera skydds funktionerna m,ot lång starttid, osymmetri och fastlåst rotor under drift glenom au: vrida potentiometrarna tstart och t~i till sina max. lägerl.

47 47 Kontrollera att avställning skett med hjälp av tryckknappen Funktionsval. Teckenindikatorn skall visa 999 för tstart, dl>, t6.li I>stall och tsv. Ställ in I> på 4.In Ställ in 'f dvs Ikl på 2 minuter Ställ Ik2 och Ik3 i läge O Beräkna värdet av m i uttrycket Ib = m.in enl. nedan: m = Im. h Il.In Im = Motorns primära märkström Il = Strömtransformatorns primiära märkström 12 = Strömtransformatorns sekundära märkström In = Reläts märkström Ställ in Ib genom att ställa in beräknat m Anslut provapparatens ~.trömkrets till uttag 3 och 4 på provhandtaget QFas R). Injicera en ström = m.in Kontrollera med hjälp av tryckkj.1appen Driftvärden att teckenindikatorn då visar faktorn 1,00 för Iload. Om inte korrigera inställningen så att m blir = 1,00. Kontroll av skyddet Ställ tstart = sek mot upprepade starter Ställ I>stall> = 4.Ib Ställ tsv = på önskad tid Anslut provapparatens s:trömutta,g till 3 och 8 på provhandtaget. Förbind uttag 4-5 och ~i- 7. Tvåminuters b lockeringeq Ställ kortvarigt omkopplaren 8; Z tstart" O i läge 1 Mata skyddet med ström = 2,0.Ib några sekunder. Mät tiden från det att strömmen bryts Itill dess att blockeringsrelät återgår. Tiden skall ligga mellan sek. (Beror på hur lång tid skyddet matas med ström.) 80 % blockeringen Ställ tstart på 00 sek. Ställ kortvarigt omkopplaren 8; ~tstart -O i läge 1. Mata relät med en ström = 1,5-2 ggr Ib tills termiska innehållet> % och minska därefter strömmen till 0,95.Ib. Mata relät med denna ström i minst 2 minuter så att tvåminutersblockeringen överskrids och elimineras vid kontt.ollen. Bryt strömmen. När strc)mmen bryts erhålles Lock-ont-indikering. Denna skall återgå när 1termiska innehållet sjunkit ned till 80 %. Summa starttidsblockeri~ Ställ kortvarigt omkopplaren 8; ~ tstart" O i läge 1 Ställ ~kl på 34 min.

48 48 Ställ in för motorn gällande 1:start och tsy' Notera inställt värde för tsy' Tag fram innehållet i }:; tstart-registret på teckenindikatorn. Mata skyddet med en ström Imotsvarande 1,5-2 ggr Ib upprepade gånger tills innehållet i }:; tstart-registret blir större än inställt tsy' OBS! Vänta minst 2 sekundeir mellan varje startsimulering så att kriteriet för ny start uppfylls. Ingen start får vara längre ät1l tiden för tstart. Relät löser annars ut pga för lång starttid. När I 1;start enligt teckenindikatorn är > inställt tsy' minska strcimmen till l 0,8.Ib utan att simulera ett nytt startförsök. Vänta mer än tv~l minuter räknat från sista startförsöket. Tvåminutersblockeringen har då löpt ut. Bryt strömmen. ) Tag fram senaste starttiden p,å teckenindikatom tstart = sek. och notera denna. Tag fram innehållet i k tstart-registret. k tstart = sek. När villkoret k tstart + tstart < inställt tsv uppfyllts släpper Lock-out funktionen. Ställ ~kl = 2 min för att erh~llla snabbare nedräkning av innehållet i ~ tstart-registret. E~ontroll av termiska skyddet Ställ in önskade termiska tidl..onster för motorn, 'T, 'T start och 'T stop med omkopplarna ~1~1, ~k2 och ~k3. Blockera tstart genom att ställa potentiometern i max l;äge. Ställ in en ström = 3.Ib. Bryt strömmen och nollstiill termi~,ka skyddets innehåll med omkopplaren 8; ~ tstart -O genom att kortvarigt föra den i läge 1. Slut åter strömkretsen och mät tiden till funktion. Ur funktionstidkurvoma på siida 11 och kurvan p = 0,0, som gäller för icke förvärmd motor, erh,älls värdet på tf,. start vid strömmen I = 3 Ib A till 0,123. Funktionstiden skall då vara; t = 0,123.'Tstart dvs 0,123.(1 + Ikz).Ikl minuter %10 %. Kontroll av strömosymmetriskyddet OBS! Det är viktigt att strömmen 3.Ib A är konstant under hela mätningen Kontroll av funktions~ Anslut provapparatens strömuttag till uttagen 3-4 på provhandtaget. Tag bort förbindnilngarna mellan uttagen 4-5 och 6-7, Häv blockeringen av osymme:triskyddet genom att ställa t~i på 10 sekunder. Ställ in önskat funktionsvärdt~ för ~I>, (1,4. Insc, se sida 18). Injicera en långsamt ökande :ström. Läs av funktionsvärdet på amperemetern. (Lysdioden ~I> slocknar när strömmen når funktionsvärdet). Tryck in knappen Återställnul1g en gång och kontrollera avläst funktionsvärde.

49 49 Utför ev. önskad justering av funktionsvärdet. Upprepa provet för fas S (uttag 5-6) och fas T (uttag 7-8). Max. skillnad i funktilonsvärdc~ mellan de olika faserna = 2 % av Ib. Kontoll av fördröjnini~: Ställ in en ström motsvarande: 2 ggr funktionsvärdet för dl>. Bryt strömmen. Ställ in önskad funktionstid. Slå till strömmen, mät funktionstiden och utför eventuellt önskad justering. Max. avvikelse i tå.i :~5% av inställt värde. Kontroll av kortslutnings skyddet Anslut provapparatems strömlcrets till uttag 3 och 8 på provhandtaget och förbind Utti3.g 4-5 respektive 6-7. Ställ omkopplaren 8; I tstart~. O i läge 1. Ställ in funktionsvärdl~t I> för kortslutnings skyddet. I> = m.in Kontroll av funktions'~ Injicera en ström och öka den långsamt tills funktion erhålles. Avläs värdet på amperemetern. Återställ skyddet och kontrolle:ra erhållet värde. Utför ev. önskad juste~ring. ~ontroll av fördröjnin,g Oka strömmen till 2 g;gr funktions värdet och mät funktionstiden Max. avvikelse från inställt värde enligt teckenindikatom %5 %. Typisk funktionstid 55 ms %10 ms. Kontroll av skyddet m4ot låst rotor under drift Häv blockeringen av s:kyddet g:enom att ställa skyddet för lång starttid tstart på 00 se:kunder. Ställ in önskat funktionsvärde för Dstall och låt visat värde ligga kvar på teckenindikatom. Välj tresekundersfördröjningen genom att ställa omkopplaren t = 3 s Istall i läge 1 '{id kontrollen av funktionsvärdet. (I läge O erhålls 0,3 sc~kunders fördröjning). Kontroll av funktionsv~ Injicera en ström och öka den långsamt tills funktionsvärdet uppnås, dvs till lysdiolden I>st21Jl slocknar. Kontrollera avläst funktionsvärde och utför eventuellt önskad justering. Ställ in en ström mot5ivarande 2 ggr funktionsvärdet, bryt strömmen och återställ skyddet. Spridning i l>st811 är < 5 % av inställt värde enligt teckenindikatorn. Välj önskad fördröjjning 0,3 eller 3,0 sek. Kontroll av fördröjning Slå till strömmen och mät funktionstiden. Spridning i funktionstid < 15 ms av vald fördröjning.

50 UG Kontroll av skyddet mot lång starttid Ställ in önskat värde på tstart. Injicera en ström motsvarande 1,5 ggr motorns märkström, Ib. Bryt strömmen. Vänta minst 2 sek och slå till strömmen. Mät funktionstiden på tstart. Kontrollera erhållet värde och utför ev. önskad justering av funktionstiden. Obs. Vänta minst 2 sek mellan varje mätning. Max. avvikelse 1,0 % c~ller 0,5 sek av inställt värde enligt teckenindikatorn. Ställ omkoppjlaren 8; ~tstart" O i läge O. Kontroll av statorjordfelsskyddet Anslut provapparatens strömuttag till uttagen 9 och 10 på provhandtaget. Förbinclningam'l mellan uttagen 4-5 och 6-7 på provhandtaget kan nu 1tas bort. Tag med hjälp av tryc}~appen Funktionsval fram inställningsområdet för jordfelsskyddets funktionsström. Ställ in önskat funktionsvärde på teckenindikatorn enligt selektivplanen, I... > = Im.Ig. Omkopplaren t = 500 JrI1S 1* i läge O ger 100 ms fördröjning och i läge 1 fördröjningen 500 ms. Kontroll av funktionsv~~ Injicera en ström och ()ka den långsamt tills funktionsvärdet uppnås. Läs av instrumentet. Återställ skyddet kontrioilera avläst värde och utför ev. önskad justering på potentiometem. ~ontroll av fördröjning Öka strömmen till 2 g~~r funktionsvårdet och kontrollera funktionstiden genom att mom(~ntant slå till strömmen. Provhandtaget kan nu dras ut lir provdonet. Slutkontroll efter start av motorn Kontrollera att verklig starttid stämmer med förväntad samt att marginal finns mot inställd starttid. Jämför visad startströn1 med momentanskyddets inställning. Momentanskyddets inställning I> = m.in skall vara 1,2 ggr visad startström eller högre (gäller för direktstartade motorer). Kontrollera storleken av osymmetri. Under normal drift bör skyddet visa ro = 0.00 för Al>.. Kontrollera att det terrniska skyddets innehåll ökar efter start, Avläs motorströmmen och kontrollera att den överensstämmer med skyddets visade lastström. Om normal avvikelse finns undersöks anledningen. Förmodligen är beräkningen av Ib felaktig.

51 51 Förenklad provnings rutin Med det förenklade provnings förfarandet enligt nedan kontrollerar man att skyddets ingångskretsar mäter rätt ström. Dessutom kontrolleras att utgångskretsarna, via mikroprocessorns program och logik, fungerar korrekt för de olika funktionerna. Programmera utgångsreläerna med St-omkopplaren Notera gjord programmering på etikett på skyddskåpan Kontrollera relädata mot de data som gäller för strömtransformatorer och hjälpspänning EL Kontrollera strömtransformatorkretsarnas koppling Koppla in hjälpspänningen och kontrollera att grön indikering I drift lyser Gör erforderliga jnställningar med omkopplarna Anpassa skyddet till motorns märkström ) Ställ in funktions strömmar och fördröjningar med vridpotentiometrarna Kontrollera att utgångskretsarna är riktigt kopplade med tryckknapparna Utlösning prov och Funktionsval. OBS bryt dessförinnan utlösningskretsen om brytarfunktion skall undvikas Mät de sekundära belastnings strömmarna i motorns samtliga faser samt anteckna strömmarna Kontrollera med ti-yckknappen Driftvärde att teckenindikatorns m-värde ggr Ib korresponderar med uppmätta sekundära belastnings strömmar.