Grägäs. ".,r.1.**iiii:: Skäggdopping

Transkript

1 Vära skärgärdsfäglar I Östergötlandskärgärd häckar ca 35 "kustfägelarter"- artcr rv gruppema doppingar, skarvar, svanar, gäss, änder, vadare, labbur, mäsfäglar och alkor. Här presenteras dessa samt ett par rovläglur sorn finns i skärgärden. Vär och höst finns flera andra artcr ptl genoruesa under flyttningen. Fina platser ör att uppleva sjöf?rgclsträck är Häradskär, Ekudden (Kvädö) och Torrö. Skäggdopping fodiceps cristdtus Crestedcrebe / Haubentaucher Tämligen allmän, särskilt i innerskärgärd. Häckar i kantcn lr vassomräden. Skräms fägeln frän boet täcker de (om de hinncr) äggenmedväxtdelarsom boet ärbyggt av. De smä svarfvitrandigl ungarna vilar ibland pä fürälderns rygg. Dyker efter fisk. Skäggdopping Knölsvan & tn StOfSkafV Phalacrocorax carbo Cormorant / Kormoran Allmän i hela skärgärden ochharökatkraftigt. Östersjönsras kallm ibland mellanskarv. Leverav fi sk och har gynnats av övergödningcn i havet. De är forsiktiga och lyfter eller dykerpä längt häll om rnun närmar sig. Börjarhäckningen i april. KnölSVan Cygnus olor Mute Swan / Höckerschwan Allmän frän inner- till yttcrskärgärd. Arten har ökat kraftigt och gynnas av övergödningen. Lever mest av växter. Om man komnrct lornäraväserden hotfullt. De 5-9 äggenruvas ca 35 dagar. Ungaml är gräaktiga i f,ärgen och blir flygfürdiga efter fyra mänader. GfägäS Anser anser Gery-Iag Goose / Graugans Var nästan utrotad kring I 960talet, men den har ökat kraftigt och är nu allmän i hela skärgärdsomrädet. Häckar i vass eller en bit in pä land med start redan i marsiapril. Söker sig med sina ungar till gräsbevuxna marker för att beta. Spillningen ses ofta pä säclarrl platser, ca fem cm länga och en cm tjocka "korvar". Störnirrgskänslig även i juli, dä de ruggar och fiirlorar flygförmägan. I '' ",r1., '*. -'[q- ".,r.1.**iiii:: i Grägäs KanadagäS Branta canadensis Canada Goose / Kanadagans Tämligen alllmän. Inplanterad frän Kanada pä 1940-talct. lloct läggs gärna pä en liten holme, ofta nära nägon vitfägclkolorrr Lägger 5-9 ägg. Hanen kan aggressivt försvara ägg ellcr urrgrrr Högljudda, klangfulla trumpetstötar kan höras frän parct. GfaVand Tadorna tadornü Shelduck / Brandgans Mindre allmän i mellan- ochytterskärgärd, menharökat pii scrrirrt. är. Den är ett mellanting mellan and och gäs och trivs pii striintlcr med smä pölar eller i grunda laguner, där den silar vattnct cllcr smäkryp. Häckar i häligheter, gäma i sandpartier, därdcn kan gnrr rr ut sin bohäla. De fürsvarar aggressivt sina ungar. 6 Gravand

2 GfäSand Anas platyrhynclios Mallard / Stockente Allmäni inner- och mellanskärgärd. Föredrarvegetationsrika ll;lrr ner och skyddade vikar. Börjar häcka redan i april. Honan trycht.r mycket härt och flyger upp fürst när man kommit inom en ntctct \ häll. Boet är en liten grop rikligt fylld med svartbrunt dun. \'r.l kläckningen överger hanen honan for att rugga (byta fiädrar). Skedand Anas clypeata Shoveler / Löffelente Tämligen sällsynt. Boet ligger oftast pä torra land, väl dolt untlu en buske eller i en hälighet. Honan ruvar mycket härt. Blir miiktl upprörd vid allt för närgängen störning och försöker med snlr'- kande läten och flaxande vinsarlockabort fridstörare frän unsanlit. Yigg'4nyafuliguta Tulted Duck / Reiherente Tämligen allmän i lramfüralltmellanskärgärd. Häckarofta i skytltl av nägon mäskoloni, gärna tillsammans med artfränder i en glc. koloni. Bona ligger väl skyddade i örtvegetationen och honirrr ruvar härt pä äggen. Ibland misslyckas häckningen och dä lügg' ytterligare en kull. Flykten är snabb och den dyker efter smäkrr p i srunda vatten. Ej def Somaterfu mollissima Eider i Eiderente Skärgärdens i särklass vanligaste and. Boet är en enkel grop s()nl bäddas med dun. Honan, ädan, ruvar här1 pä äggen. Hancrr, gudingen, lämnar vid denna tid honan för att dra ut i havsbarrdct für att nrgga. Som hos de flesta änder lämnar ungarna genast boct efterkläckningen. SVäfta Melanittafusca Velvet Scoter / Samtente Mindre allmän i mellan- och ytterskärgärd och minskar i antll Föredrar skyddade vikar och sund med klart vatten, där den dykct efter smäkryp. Häckar sent (i juni-juli). Boet ligger väl doll i vegetationen en bit upp pä land. Honan ruvar här1 pä äggen. Vitl störning kommer ungarna lätt pä villovägar och blir ett lätt bytc. ffi*; \%*ä *- i*ir6"f, m.!*r J.ffi Knipa Bucephala clangula Goldeneye / Schellente Allmän vid skogbevuxna öar. Uppträder ofta i smä flockar. l,.n visslande ljud hörs frän hanens vingar. Häckar i hälighetcr i triitl eller i holkar. Boplatsenkan ligga ganska längt fränvattnet. I)yIcr efter smäkryp och fciredrar klart vatten. SmäSkfakE Mergus serrator Red-breasted Merganser/ Mirletsiign Tämligen allmän i mellan- och ytterskärgärd. Simmar ibland rut',1 huvudet under vattnet pä spaning efter fisk. Reder sitt bo i jrrtrr väl dolt i täta buskage, högt gräs eller under stenblock, giiln,r r skydd av nägon fägelkoloni. Ruvar liksom de flesta ändcl i crr,'rr mänad. Ungarna värdas ensam av honan. 8 Smäskrake

3 StOfSkfakQ Mergus mergazser Goosander / Gänsesäger Allmän i framftir allt innerskärgärd. Redan i april bygger dcn sirr bo i ett ihäligt träd, under en sjöbod eller i annan hälighet. Ofla scr man vita dun kring ingängshälet. Vid fara spelar honan skaclltl medan ungarna springande pä vattnet sätter sig i säkcrhct, Storskraken är en utpräglad fiskätare. SOthöna Futics otra Coot / Btäßhuhn Allmän i innerskärgärd, där den ftiredrar stränder och vikar sorrr kantas avvass ellerkaveldun. Boet är en flytande fastkonstruktiorr som ligger invävd i vassträna. Honan awiker i god tid frän boct dä man kommer för nära och avvaktar i skydd. StfandSkatA Haematopos ostalegus oystercatcher/ Austernfischcr Allmän i mellan- och ytterskärgärd. Stor som en kräka. Den fürcdrar flacka stränder och har ett högtljudande läte - "kubik", "kubik". Ater blämusslor och smädjur. Paret häller ihop är frän är och de är mycket ortstrogna. Varnar oroligt dä man kommer für nära bo eller ungar. Trots att det är en vadare kan ungarna simma. 4 Strandskata.' ";; St.Stf andpipafe Charadrius hiaticula Ringed ptover/sandregenpfclfcr En numera mycket ovanlig starstor vadare i vär skärgärd som intc görmycketväsen av sig. Börjarhäcka i slutet av maj. Trippar franr pä grusiga stränder och klippor och äter insekter och andra smädjur. Lätet är ett mjukt "tu-ip" Boet ligger helt öppet pll stranden. Den spelar ofta skadad dä bo eller ungar hotas. ROSkafl Arenaria interpres Turnstone / SteinwäIzer Sparsam häckfägel, främst pä typiska fägelskär i ytterskärgärd, gäma nära en mäs- eller tärnkoloni. Dess vackert brokiga teckning gördensväratt se. Söker smädjuri tängvallar. Närmankommer fiir nära bo.platsen hör man dess typiska läte - ett gällt "kävä-kävükävä". Aggen läggs i slutet avmaj ochungarna ärflygf,ärdiga i juli. Roskarl 1'. ^^* { { St.strandpipare ;ü."w**w.' Dfillsnäpp A Actitis hypoleucos Common Sandpiper / Flußul'erlüufer Tämligen allmän i inner- och mellanskärgärd, främst pä stränclcr längs skogsklädda öar. Känns igen pä de vippiga kroppsrörelscrna och det typiska vamingslätet, "hididididf', som ofta hörs niir den flyger boft över lägt vattnet. Bygger sitt bo en bit frän strarrden. Spelar ofta skadad om man kommer för nära boplatsen. qfi,fu" Rödbena Tringa totanus Redshank / Rotschenkel Mindre allmän pä havsstrandängar och pä ytterskärgärdens stcrr lerstränder. Den varnar ihärdigt "kipp-kipp-kipp" vid minsta oro, I flykten syns tydliga vita bakkanterpä vingarna. Boet läggs oliasr väl dolt i tätt gräs en bit frän stranden. 10 lt

4 HaVSöfn Haüaeetus albicilla'white-tailed Eagle / Seeadler Sparsam pä skogsber,uxna öar i inner- och mellanskärgärd. llrrr ökat efter att nästan ha varit uffotad vid Östersjön. Som bolnrrl duger endast gamla träd som kan bära det ca 800 kg tunga bocr Havsörnen är mycket känslig för störningar under häckningsl itlcr r som börj ar redan i februari. Ungarna är flygfürdiga ftirst i august r Det är ovanligt att de vafflar över boplatsen. Ater främst fisk. Gammal Labb Stercorarius parasiticus Arctie Skua /Schmarotzerraubmöwc Häckar sparsamt pä trädlösa skär i ytterskärgärden. Labben iir cn skicklig flygare och livnär sig bl.a. pä att röva byten i luften fiiin tärnor eller mäsar. Den vaktande hanen stär ofta pä skärets kriirr. Kommer man fcjr nära yamar den med ett lamande "i-au"-liitc. Aterkommer i april/maj och läggeräggen i maj/juni. HaVStfUt Larus marinus Great Black-backed Gull / Mantelmiirrr Tämligen allmän, särskilt i de yttre delarna av skärgärden. Havs truten är vär största mäsfägel och har mörk rygg och köttf,ärgarle ben. Häckar gärna lite ftir sig själva i ensamma par. Lever bl.a. pir att röva andras ägg och ungar.,r.t/ '6". "," $w SilltfUt for"sfuscus Lesser Black-backed Gull / Heringsmöwe Mycket sparsam i mäskolonier ytterskärgärden. Den är lik havs truten men är mindre och har gula ben. Östersjörasen av dcnrrir art har minskat mycket kraftigt pä senare är. Nu finns endast ctt 30-tal par kvar i Östergötland. Övervinhar i Silltrut GfätfUt Larus argentafirs Herring Gull / Silbermöwe Grätruten ärtillsammans med fi skmäsen denvanligaste "vitfägcln" i skärgärden. Den är allätare och tar smäkryp, fägelungar oclr matavfall. Den häckar gärna i kolonier och de största omfattar cir 100 par. Vamingslätet är ett djupt "ga-ga-ga". d"ii: FiSkmäS Larus canus Common Gull / Sturmmöwe Mycket allmän i hela skärgärden. Denhäckar i ensamma par cllcr i smärre kolonier ofta tillsammans med tär:nor. Den oäminne r oru grätruten, men är betydligt mindre och har ett nägot "snällalc" utseende med klen näbb. Boet läggs oftast pä marken. Biirlir makamaruvar äggen och ungama lämarboetkortefterkläckningor. Vanrar högljutt vid störning. Grätrut I Fiskmäs 4ry SkfattmäS Larus riclibunhrs Black-headed Gull / Lachmöwe Finns sparsamt i enstaka kolonier i inner- och mellanskärgiirtl Den är lätt att känna igen pä det mörkbruna huvudet. De är olo liga vid häckplatsen. och gär tidigt upp frän boet vid störrrinpr under höljutt larm. Aggläggningen sker i maj och ungama blir flygfürdiga i början av juli. t2 } Skrattmäs 13

5 Skfäntäfn il Steyna caspia CaspianTern / Raubseeschwalbe Mindre allmän i ytterskärgärd. Nägra fä kolonier finns, fi"iirrrst r Gryts skärgärd. En fiärdedel av det svenska beständet häckrrr r Ostergötland skärgärd. Den är stor som en trut och är vär'ltlcrrs största tärna. Ofta flyger den över en fridstörare pä relativt lriil höjd och utstöter ett raspigt "aen1ch". Lever av fisk som den olirr ffingar i insjöar flera mil frän häckplatsen. Skräntämoma är nryckct störningskänsliga.," r dg skränrärna F FiSktäfna Sternu hirando Common Tern / Flußseeschwalbe Allmän i mellan- och innerskärgärd. Häckar i kolonier. Skiljs tiiirr silvertärnan pä att den har svart näbbspets och nägot kortarc stjärt. När man närmar sig deras skär sä rnöts man av skriandc fäglar. Tämorna fredar sina häckplatser intensivt och slär djiirr t mot inkräktare. Lever av smäfisk som den fänsar strax under vtan. SilVeftäfnA Sterna paradiseu Arctic Tern / Küstenseeschwalbc Silverläman, som är allmän i liamftir allt fterskärgärd, är tämorrrirs Fonnel 1-fägel. De är extrema längflygare och fl1'ttar ända ned rrrol sydpolstrakterna. De bildar gärna kolonier, oftast pä par, Tämungama är mycket känsliga ör regn, kyla och starkt solskcrr. TOfdmUlg Alcatorda Razorbill / Tordatk Häckar i kolonier pä vissa skär med stenblock och skrevor i ytterskärgärden. Den är mörkare än sillgrisslan och har trubbig näbb. När man närmar sig deras häckningsöar svischar de olirr nyfiket förbi bäten som flygande "cigarrer". Anländer i slutct irr maj. Ses ofta i grupper pä skären eller i vattnet intill. De levcr rrr smäfisk, främst skarpsill, som de fängar ute till havs.,4k )W Fisktärna Silvertärna SillgfiSSla ljria aalge Guillemot / Trottellumme En ovanlig alka i vära vatten och finns endast sparsamt i Gryts ytterskärgärd. Arlen uppvisarenviss ökning och de flestakornrtrcr' frän Karlsöarna utanför Gotland. J-r P'*'-'-*--, Sillgrissla TObiSgfiSSlA Cepphus grytle Black Guillemot / Grytlteistc Sparsam pä blockrika skär i ytterskärgärd. De ligger ofta i grr-r ppcr utanför boplatsen och har ett finstämt visslande läte. Boet liggcr dolt under klippblock nära stranden. Dyker efter fisk ned pä stort djup. Flyger med snabba vinslag tätt över vattnet. BefgUV Bubo bttbo Eagte Owl / Uhu Den största och tyngsta av världens ugglor. I skärgärden fil.rns rrrr endast ett fätal häckande par. Dess djupa hoande läte kan lr(ir';r' flerakilometer. Häckar i klippbranteroch leverfrämst av sjöliige l, men även av mindre däggdjur. Uven är mycket känslig li;r stöming. I4 '-;.. "" t' "*.*Nds'ks,dtqr$,h:"",.'. "J:' ',4,.: :lrirl"'-'li'.'.,.,',ij'ö,' - i'r,..r - Berguv Tobisgrissla 15